måndag 31 januari 2011

Högsta domstolen i Frankrike vägrar erkänna äktenskap som rättighet för samkönade par.

I förra bloggposten skrev jag om att Spaniens könsneutrala äktenskapslag riskerar att bli avskaffad om högerpartiet PP vinner parlamentsvalet i början av 2012. Debatt om homoäktenskap är det också i Frankrike där landets högsta domstol förklarat att samkönade par inte har någon konstitutionell rätt att ingå äktenskap. Däremot är det möjligt för landets parlament att införa en sådan reform.
The Constitutional Council said it found no conflict between the law as it stands and fundamental rights enshrined by the constitution.

It was up to parliament to decide whether the law should change, rather than constitutional authorities, said the ruling....

An opinion poll published as the verdict emerged on Friday suggested views had changed radically in the past five years and that a majority of French people now accept the idea of same-sex marriage.

The results of the survey by TNS Sofres showed 51 percent of respondents in favour of gay marriage and 35 percent against. In 2006, the agency reported 51 percent opposition and 45 percent support.
Precis som i Spanien är alltså en majoritet av befolkningen för en könsneutral äktenskapslag. Och tyvärr har debatten även i Frankrike hamnat i någon typ av höger-vänster-konflikt trots att opinionsmätningar från båda länderna visar att även många borgerliga sympatisörer är för homoäktenskap.

Socialistiska PS, kommunistiska PCF och gröna VEC är positiva till att samkönade par ska få ingå äktenskap och adoptera och att lesbiska kvinnor ska få bli inseminerade vid kliniker. President Nicolas Sarkozy och hans regeringsparti UMP (som har egen majoritet i parlamentet) är emot de tre reformerna. De har snackat om att "förbättra" nuvarande sambolag PACS (som gäller både för samkönade och olikkönade par) men hittills har det inte lämnats några konkreta förslag.

Liberala MoDem har i princip sagt ja till lika rättigheter till adoptioner och inseminationer men är ännu inte tydligt för en könsneutral äktenskapslag. Främlingsfientliga Front National är det mest HBT-negativa partiet av betydelse i Frankrike och är emot alla förbättringar av lagar för samkönade par.

Någon tydlig höger-vänster-konflikt är det däremot inte i äktenskapsdebatten i Makedonien och Finland. Fast av olika orsaker.

I Makedonien har fem religiösa samfund föreslagit ett förbud i konstitutionen emot samkönade äktenskap.
According to media reports, the changes are to be formally submitted to parliament by the end of the month. In order to pass, two-thirds of legislators must endorse them.

The largest religious group in Macedonia is the Macedonian Orthodox Church. The Islamic Religious Community is second in size. The constitution changes are also supported by the country's small Catholic, Methodist and Jewish communities.
I Makedonien är nästan alla partier, från höger till vänster, homofientliga. Förhoppningsvis stoppar en del av dem förslaget trots det.

I Finland är partierna däremot hyfsat ense om en könsneutral äktenskapslag. Från en intervju på Qx med Kenneth Johansson som blev Mr Gay Finland 2010.
När är en könsneutral äktenskapslagstiftning möjlig i Finland tror du?
- Lagen finns under beredning redan. Jag tror att propositionen kommer väldigt snabbt när nya riksdagen börjar sitt arbete till våren. Det finns en tydlig gemensam uppfattning mellan de tre stora partierna och samtliga av deras partiledare har givit grönt ljus till detta.
Kristdemokraterna och främlingsfientliga Sannfinnländarna är emot att samkönade par ska få ingå äktenskap och adoptera medan övriga partier är positiva. När Finland fått den nya lagen betyder det att alla länder i Norden helt likställt sina adoptionslagar för homopar och heteropar. Redan nu kan lesbiska kvinnor bli inseminerade vid kliniker i alla fem länderna. Sedan är det bara Danmark kvar som ännu inte har någon könsneutral äktenskapslag.

En ironi om något. Danmark var först i världen med att införa en partnerskapslag 1989 men blir sist i Norden att införa en könsneutral äktenskapslag.


Uppdatering 1.

De senaste decennierna har det varit en fascinerande förändring av lagarna i bl.a. Västeuropa USA och Kanada när det gäller HBT-rättigheter. Det var så sent som 1985 som det för första gången blev ett juridiskt erkännande av samkönade relationer, en stadsdel i Los Angeles tillät homopar att registrera sin relation för att få del av några lokala förmåner. 1988 blev Sverige världens första land med en sambolag (med begränsade rättigheter) för samkönade par. Det är alltså bara 26 år sedan som samkönade par någonstans av myndigheter blev erkända juridiskt. Till dess hade de överallt behandlats som två vänner som bor ihop.

Svenska Dagbladet har idag en intressant artikel om bögkultur och schlager. Men även något problematisk. För även om det är en del brasklappar om att "alla homosexuella män inte gillar schlager" är det mycket generaliseringar. Ungefär som när vissa politiker och kulturfolk säger "HBT-personer är så bra på att festa". Skulle samma människor säga "svarta är så bra på att dansa?". Nej, det har blivit tabu trots att det är en "positiv fördom". Men ännu kan folk slänga ur sig "positiva fördomar" om HBT-personer.

När det är framfört bör det förtydligas att disco, schlager, camp och kitch är en betydande del av HBT-kulturen, främst bland bögar. Eller rättare sagt har varit det. För ju öppnare samhället blivit, ju flera länder som inför könsneutrala lagar när det gäller äktenskap, adoptioner etc. desto färre unga HBT-personer är det som känner att de måste "köpa hela paketet" hur man ska vara som icke-heterosexuell. Många unga bögar, lesbiska och bisexuella idag gillar annat och struntar i om det är typiskt homo eller typiskt hetero. Och det är faktiskt en ganska sund utveckling.

2 kommentarer:

  1. Tjena Bengt, visst har du rätt i att det är en sund utveckling att unga känner att de inte behöver köpa hela "gay-paketet" - men jag känner också att det tenderar till överslag ibland - nämligen att de faktiskt börjar förakta andra bögar för att de HAR anammat stereotyper... det tycker jag är minst lika problematiskt.

    SvaraRadera
  2. Jay

    Det där är en spännande debatt med många perspektiv. Faktum är att vi likaväl som vi haft en heteronorm även haft en homonorm (eller rättare sagt flera sådana).

    På Pridefestivaler har du kunnat se främst förr, men ofta ännu idag, kompisar som ser lika klonade ut i relation till varann som på en festival där de flesta är heterosexuella.

    Ett gäng flator där alla är kortklippta, har jeans och inga örhängen.

    Ett gäng bögar där alla är stylade, har något plagg som är rosa eller i någon annan gräll färg.

    Vad är det för frigörande med det? Många i RFSL betraktar det som något som provocerar samhällsnormer. Visst, det provocerar heteronormen. Men på en Pridefestival råder ofta "homonormer".

    Den flata som verkligen "provocerar" på en HBT-festival är nog någon som har långt hår, klänning och många smycken. Det krävs nog mer mod för att vara klädd så där än att ha kort hår och jeans.

    Samma sak för bögar. Det krävs mer mod för att ha kostym och slips på en gayklubb än att ha tight t-shirt och rufsigt hår.

    Varför? Därför att det alltid är enklast att se ut som de flesta andra runtomkring dig.

    Samma sak gäller för musik och annat.

    "Homonormerna" bör kritiseras och ifrågasättas som "Heteronormen". Att sedan heteronormen påverkar folk mycket mer negativt och i betydligt fler situationer än homonormerna är en annan sak. Men man kan hålla två bollar i luften samtidigt.

    Dock måste givetvis människor som följer heteronormen och homonormer respekteras för den skull. Men att generellt ifrägasätta normer inom HBT-kulturen är inte respektlöst. Tvärtom. Det gynnar kampen för varje människa rätt att vara som han eller hon själv vill vara. Utan hindrande normer och social stigmatisering.

    Kanske vi är ense om det här Jay? :-)

    Bengt

    SvaraRadera