Mångfald. Del 1. Muslimskt samfund i Malmö vägrar kritisera sina homohatande kolleger i Irak.

Jag ska de närmaste dagarna skriva några bloggposter om HBT-rättigheter, homofobi, rasism och mångfald. Det här är första delen.

Skånska Dagbladet hade en viktig artikelserie för ungefär en vecka sedan. Om muslimska homofientliga samfund i Malmö och att en del centrala socialdemokratiska kommunpolitiker har nära samarbete med dem bl.a. kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu.

Al-Muntadars religiöse ledare spred en fatwa med innebörden att homosexuella bör dödas. Organisationens företrädare i Malmö vill inte ta avstånd från den. Däremot har man en klar åsikt om homosexualitet.

"Förbjudet. Straffas, i själva verket dödas. De människor som är inblandade bör dödas på det värsta, allra smärtsammaste sättet att dö på.". Det var 2006 som en fatwa från storayatolla Ali al-Sistani fick uppmärksamhet inom den globala gayrörelsen. Den shiamuslimske andlige ledaren, med säte i staden Najaf i Irak, besvarade då en fråga om homosexualitet på sin hemsida. Frågan var: Vad är straffet för sodomi och lesbianism?

I Sverige berättade tidningen QX och organisationen RFSL (riksförbundet för sexuellt likaberättigade) om förföljelser och mord på homosexuella som följde i fatwans spår. Senare togs fatwan bort från hemsidan.

Al-Muntadar-moskén i Malmö är en del av just ayatolla Ali al-Sistanis organisation. Moskén ägs av den europeiska grenen av rörelsen, vilket också bekräftas av församlingen. Det var hit kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) och kommunstyrelseledamot Jamal El-Haj förlade ett strategiskt valmöte i september förra året. Enligt ett officiellt dokument som spridits bland irakiska shiiter i Malmö handlade mötet om vikten av att gå och rösta i valet. Det var i huvudsak företrädare från församlingen som ställde frågor till Ilmar Reepalu under mötet. Om kommunstyrelsens ordförande ställde frågor om församlingens värderingar när det gäller homosexualitet är ovisst. Ilmar Reepalu har inte velat medverka i Skånskans artikelserie om Socialdemokraternas röstjakt.

Företrädare för församlingen hävdar att de inte känner till den aktuella fatwan. Detta, säger de, gör det svårt att förhålla sig till fatwan eller att ta avstånd från den*. Men generellt varierar fatwors betydelse från ett samhälle till ett annat. Det förklarar Yaser Mashkour, som bland annat står för församlingens kontakter med svenska myndigheter.
– Men shiiter i Sverige måste rätta sig efter svenska lagar och regler. Homosexuella kan leva här som alla andra....

Varken Yaser Mashkour eller Ali Laibi vill ta avstånd från fatwans innebörd.
– Först och främst vill vi inte ge någon ursäkt för någonting. Alla fatwor tillkommer vid en tidpunkt, i ett läge och i en miljö. Om doktorn har gett alvedon betyder inte det att den botar huvudvärk på alla platser och i alla tider, säger Yaser Mashkour.
– Vem är jag att säga att ayatolla Ali al-Sistani har gjort fel? Fatwan har aldrig varit avsedd för shiiter eller homosexuella i Sverige, säger Ali Laibi. Men om en andlig ledare uppmanar till mord på homosexuella, då faller det ju tillbaka på hans anhängare. Bör ni inte ta ställning mot den?
– Det gäller inte oss och det gäller inte i Sverige. Det är vår inställning, säger Yaser Mashkour....

Yaser Mashkour har svårt att förstå varför homosexuella vill få en religiös välsignelse.
– Varför är det så viktigt för en homosexuell att viga sig i en kyrka eller i en moské? Man kan inte vara demokrat och diktator samtidigt. Det är skilda vägar. Det är en form av konfrontation, säger han.
– Antingen är man troende muslim eller homosexuell. Man kan inte vara både och. Det går inte.
Ordförande Ali Laibi har ett mer koncist sätt att förklara sin syn på homosexualitet:
– Det är ett förlöjligande av själva religionen.
Får två homosexuella irakiska shiiter i Malmö vara ett par?
– Om de är troende, nej. Du kan inte vara nykterist samtidigt som du dricker alkohol, säger Yaser Mashkour.
– Om du är troende får du följa islams regler. Att vara homosexuell betyder att man slutat vara troende muslim.

Resonemanget är givetvis fruktansvärt. Att samfundet vägrar acceptera samkönade relationer är illa nog. Men tyvärr är det även en del kristna och judiska samfund som har samma policy. (Att Ali Laibi kallar samkönade relationer för ett "förlöjligande av religionen" avslöjar hur absurt han resonerar). Men att inte kunna reservationslöst fördöma en rekommendation till mord och tortyr (från en religiös kollega) är fegt och helt oacceptabelt.

Kritik bör också hamna på centrala socialdemokratiska politiker i Malmö som tydligen har nära samarbete med folk med de här vidriga åsikterna. Inte för att Ilmar Reepalu (s) skulle hålla med dem. Han har visserligen varit ganska ointresserad av att förbättra HBT-personers situation i Malmö men har också något år varit med i Regnbågsparaden. Och Malmös stads politik när det gäller HBT har blivit bättre de senaste åren.

Reepalu är nog inte homofob. Men kanske han accepterar att samarbeta med homofientliga extremister för att få fler s-röster. Det är fruktansvärt om det är sant och efter Skånska Dagbladets artikelserie utgår jag från att han byter sin relation till samfundet. Annars ska han skarpt fördömas.

Skånskan har också en intervju med en bög som flytt från Irak.

När Brahim får höra vilken inställning som församlingen Al-Muntadar har till homosexuella blir han bekymrad. Han anser att påståendet att tro och homosexualitet inte går ihop är felaktigt.
– Gud är stor och älskar alla, även homosexuella. Jag vet det. Gud har hjälpt mig eftersom jag är snäll. Jag har bråkat med syskon såklart men jag försöker alltid att vara snäll.
Borde religiösa församlingar som Al-Muntadar ompröva sin inställning till homosexuella?
– Ja, det är klart. Jag kom hit för att söka frihet och trygghet. De måste väl ha kommit av samma orsak? När Skånskan berättar om Al-Muntadars uttalanden om homosexuella avbryter Brahim. Det är smärtsamt att lyssna, säger han.
– Jag vill inte höra sådana åsikter igen. Jag orkar inte höra vad de säger om homosexuella.

Han anser att politiker har ett stort ansvar när det gäller att motverka homofientliga värderingar bland konservativa religiösa grupper i Sverige.
– Besöker de församlingar borde de be dem att inte sprida dåliga uppfattningar om homosexuella. För vad händer om jag får nya problem på grund av min sexuella läggning? Ska jag fly till ett nytt land igen? Brahim är djupt religiös och ber varje dag. Han ber även för sin icke-troende pojkvän, som också kommer från Mellanöstern.
Hans pojkvän bekymrar sig inte särskilt för homofientlighet bland religiösa församlingar.
– Är du inte religiös är det lättare. Är du religiös, då är det svårt.
Finns det en plats för dig i ett religiöst sammanhang?
– Nej. Sanningen är att gaymänniskor inte är accepterade.

Islamologen Jens Otterback rekommenderar politiker att börja debattera med muslimska samfund om attityden till samkönade relationer. Det gör även Jon Voss, redaktör för HBT-siten Qx.

Stefan Bergmark kommenterar i en krönika i SkD situationen. Han har tydligen själv vänstersympatier och jag håller inte med honom om allt i hans krönika vill jag förtydliga. Att skylla på "västerländsk imperialism" som den främsta orsaken till islamismen blir synnerligen problematiskt. Som om västerländsk undfallenhet skulle få islamister att bli färre och mer medgörliga. Tvärtom är det i deras världsbild ett tecken på svaghet om någon vill kompromissa. Men Bergmark har flera viktiga poänger trots det.

Men myndiga medborgare, oavsett religion och livsstil, måste också kunna kritiseras. Inom vänstern, och för övrigt den liberala högern, är rädslan för att framstå som intolerant så stark att den ofta handlingsförlamar. Fältet har därmed länge legat öppen för sverigedemokrater och andra främlingsfientliga....

Ja, den muslimska minoriteten är marginaliserad och det är förstås bra att socialdemokratin i sitt folkrörelsearbete bygger broar. Men om man tullar på sitt egna fundament blir det ett skraltigt bygge. Att lyssna och samtala är en sak. Att stryka grundläggande idéer för att bredda organiseringen något helt annat. De som inte vill sträva mot en värld utan ojämlikheter på grund av exempelvis sexuell läggning har inget i arbetarrörelsen att göra.

För det är inte som Yaser Mashkour säger. Alvedon fungerar inte olika beroende var på jorden vi befinner oss. Vi är alla människor av kött och blod och varenda en av oss har samma fri- och rättigheter.

Hade politiker från Socialdemokraterna (eller Vänsterpartiet och Miljöpartiet för den delen) accepterat ett nära samarbete med något frikyrkligt samfund som vägrat fördöma rekommendationer från kolleger i andra länder till mord och tortyr mot HBT-personer. Givetvis inte. Varför ska då attityden vara annorlunda till muslimska samfund?

Det ska också förtydligas att även Moderaterna har en del av motsvarande problem. Abdirizak Waberi fick en av de främsta platserna på partiet riksdagslista för Göteborg. Trots att han tidigare avslöjat extrema islamistiska attityder. Idag försöker han distansera sig från dem. Men det är synnerligen problematiskt att vederbörande kan bli riksdagsledamot för ett HBT-vänligt parti som Moderaterna.

I nästa bloggpost i serien Mångfald ska jag kommentera bl.a. en brittisk kampanj emot rasism inom HBT-rörelsen.

Uppdatering 1.

Sydsvenska Dagbladet berättar idag att Islamic Center, det största muslimska samfundet i Malmö, ägs av en förening startad av Libyens blodbesudlade diktator Gadaffi.

Sedan 2008 ägs moskén Islamic Center i Malmö av en libysk organisation grundad av Muammar Gaddafi. FN har utfärdat sanktioner mot den libyske ledaren och folk i hans närhet. Men moskéns vd Bejzat Becirov räknar med att detta inte ska påverka verksamheten i Malmö och säger att församlingen inte varit utsatt för någon form av påtryckningar från Libyen....

På organisationen World Islamic Call Societys hemsida finns dock många bilder av "ledaren Gaddafi".

Islamic Center är för demokrati och emot islamism. De är dock, presis som bl.a. Judiska församlingen i Malmö , Katolska kyrkan och flera frikyrkosamfund i staden, emot samkönade relationer.

Det är viktigt att fördöma islamofobi och främlingsfientlighet som är allvarliga problem i samhället. Men det får aldrig hindra att muslimska samfund kritiskt ska granskas precis som kristna och andra. Om någon katolsk fascistdiktatur som Spanien eller Chile på 1970-talet indirekt hade sponsrat katolska kyrkor i Sverige hade det nog, med rätta, blivit debatt. Då bör det cokså bli det när vidriga diktaturer som Saudiarabien och Libyen sponsrar moskéer i Sverige.

HBT-kultur. Naomi & Elys kyssförbudslista - Rachel Cohn och David Levithan

Den här boken utspelar sig i New York. Ni vet staden där Stonewallupproret startade 1969. Innan jag recenserar själva boken kan det vara lämpligt att kommentera något om gaymetropolen.

Första staden att bli något som vi idag kallar gaymetropol var Berlin i Tyskland på 1920-talet. Egentligen är det fantastiskt och värt en eloge att bögar och lesbiska fixade att skapa ett community som då var unikt i världen. Och i ett land där samkönade relationer var förbjudna i lag. Inte ens i det antika Grekland eller i Romarriket fanns det det en kultur där samkönade relationer mellan jämställda vuxna av samma kön var accepterat. Men så var det till viss del i Berlin på 1920-talet.

Sedan dröjde det flera decennier innan någon del av världen återigen skulle kunna kalla sig gaymetropol. Visst startades det ett kommersiellt gayliv i Amsterdam på 1950-talet men det var först på 1960-talet någon stad återigen fick ett community värt att tala om. Det var New York på 1960-talet. Och om man ska vara ärlig, och det ska man väl vara, handlade det först främst om sex. Till en början. För män som har sex med män.

Stolta HBT-personer i gayparader på 1970-talet.

Det startades gaybarer och sexklubbar för bögar i New York igen och igen. Visst försökte polisen stoppa dem och gjorde ofta razzior. Polisen i USA var mycket mer antihomosexuell än i Sverige då. Men i New York fick de ett omöjligt arbete. När en klubb stängdes startades nästa dag flera barer i andra delar av staden.

Visst kan vi ha olika åsikter om det är bra att besöka sexklubbar eller inte men det är ett faktum att det lockade många bögar till staden. Och gjorde att det fanns tillräckligt många homosexuella och bisexuella där för att 1969 starta Stonewallupproret. Och det handlade givetvis inte bara om sex. Stadens gayparader blev kända på 1970-talet för att ha massor av bögar, lesbiska och transpersoner som stolt visade sig i den typen av demonstrationer när de flesta andra homosexuella och bisexuella i världen försökte dölja vem de var.

Perspektiv.

Det är i den här staden som Naomi och Ely, två människor som varit kompisar sedan de varit barn ska försöka hantera sina liv. Naomi är en heterosexuell tjej och Ely en homosexuell kille. De har en plojgrej som de kallar kyssförbudslista. D.v.s. en lista på människor de inte ska kyssa. Men vad händer när Ely blir ihop med Naomis kille? Det blir en brytning som är svår för dem båda. De f.d. vännerna bli fiender.

Hur hanterar men en kyssförbudslista? Måste man följa den även om man bli attraherad av någon på listan. Och hur är det med de som inte är med på listan för att en av de båda tyckt det varit så självklart att den andre inte skulle kyssa vederbörande att det inte behövdes?

Den här boken har en specifik egenskap som gör den både annorlunda och även intressant. Bokens "jag-person" är olika i kapitlen. Ibland är det Ely, ibland Naomi, ibland någon av deras kompisar eller pojkvänner. Det gör innehållet intressant för det placerar fokus på vad som är sanning.

Vi kan väl alla själva rannsaka oss med vem som har objektivt rätt perspektiv. Ofta tror vi oss ha det. Även personerna i boken. Men andra kan tolka samma situation helt annorlunda. Där en person ser ett kul skämt kan någon annan bli besviken.

Det är mycket besvikelser och känsla av osäkerhet. Oavsett om de som känner så är killar eller tjejer, hetero eller homo. Men det är också mycket reflektioner och vilja att förändra sin situation.

Inte några hjältar och skurkar.

I Naomis & Elys kyssförbudslista är det inte några hjältar och skurkar. Karaktärerna är som du och jag. Försöker hantera sin situation. Vad är sanning och lögn? Och är det bra att vara ärlig?

Boken är i princip befriad från homofobi. Men att slippa homofobi i sin vardag betyder inte att livet är enkelt. För bögen Ely möter svårigheter som människa. Och försöker hantera dem.

Av den orsaken kanske boken främst handlar om hur det är att vara människa och söka kärlek oavsett kön och sexualitet.

Nog så viktigt.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Obama tar strid för homoäktenskap - i några delstater.

Vissa i USA har kallat det att president Barack Obama kastat "a bombshell" i äktenskapsdebatten. Bokstavligt betyder det en granat men bildligt en bomb.

Svensk HBT-media har i princip inte skrivit något om det ännu. Det har inte heller blivit någon nyhet i svensk mainstreammedia. Inte ens de flesta republikanska möjliga presidentkandidater har ännu reagerat officiellt.

Men de som kämpar i USA för att samkönade par ska ingå äktenskap jublar. Och många från den kristna högern rasar. Onsdagen 23 februari kan bli ett historiskt datum för HBT-rörelsen i USA.

HBT-siten 365.com sammanfattar situationen.

Today, Attorney General Eric Holder sent a letter to the Speaker of the House John Boehner saying that

1. The Justice Department believes that sexual orientation should be in the same protected class as race, gender, religion and ethnicity – that is, that laws should be evaluated using “heightened scrutiny”;

2. Because of this determination, DOJ (and President Obama, apparently) believe that section 3 of DOMA is unconstitutional and violates the equal protection clause of the Fifth Amendment;

3. So therefore, the Department of Justice will no longer defend DOMA in court.

Does this mean DOMA is over? No. Or – not yet.

DOMA requires the Federal Government to not recognize same-sex marriages, even if they are legal in the state in which they are performed. Usually, the Federal Government allows the individual states to decide which marriages are legal.

Holder said that DOMA will continue to be enforced by the Executive Branch until Congress repeals section 3, or a court renders a “definitive verdict” on whether DOMA is constitutional.

Until that happens, DOMA will continue to block access to 1,138 Federal rights and responsibilities for gay couples.

Forgot the text of Section 3 of DOMA? Here it is:

Section 3. Definition of ‘marriage’ and ’spouse’:

In determining the meaning of any Act of Congress, or of any ruling, regulation, or interpretation of the various administrative bureaus and agencies of the United States, the word ‘marriage’ means only a legal union between one man and one woman as husband and wife, and the word ’spouse’ refers only to a person of the opposite sex who is a husband or a wife.

En av få svenska tidningar som skrivit om det här Dagen som dock felaktigt fått för sig att Obama förklarat hela DOMA-lagen för oförenligt med konstitutionen.

Något förenklat kan man säga att DOMA som föreslogs av dåvarande president Clinton i mitten på 1990-talet har två delar. Dels att delstater inte ska vara tvungna att erkänna samkönade äktenskap ingångna i någon annan delstat. (när ett gift samkönat par flyttar till en delstat som inte har infört homoäktenskap). Dels att de nationella äktenskapsförmånerna bara ska tillfalla olikkönade par - även i delstater som tillåter samkönade äktenskap. Det är alltså bara den senare regeln som president Barack Obama och hans regering nu ifrågasätter som oförenlig med landets konstitution. Men redan det är tillräckligt radikalt i ett land där samkönade äktenskap är extremt kontroversiellt.

Barack Obama sa inför presidentvalet 2008 att han är för partnerskap för samkönade par där de juridiska rättigheterna blir exakt desamma som för olikkönade par som ingått äktenskap. Men att han tyckte att ordet äktenskap var något för "en man och en kvinna". Dock var han tydlig redan då att han tyckte DOMA var onödig och stigmatiserande mot homosexuella och bisexuella.

Det som hänt därefter är att han bl.a. kritiserat de som försökte avskaffa den könsneutrala lagen i California (och som lyckades i alla fall tillfälligt efter en folkomröstning). I januari i år avslöjade Obama att han "brottas" med sig själv om samkönade par ska kunna ingå äktenskap. Och i onsdags närmade han sig ännu mer ett ja till en könsneutral äktenskapslag även om han i ett uttalande samma dag förklarade att han inte bytt åsikt. Men givet är att han inte längre är emot samkönade äktenskap även om han ännu inte är officiellt för heller.

Man kan jämföra det med en människa som ska promenera 10 meter där starten betyder inget som helst juridiskt erkännande av samkönade relationer. 2 meter en sambolag för homopar och 5 meter en partnerskapslag, 10 meter är målet, en könsneutral äktenskapslag.

Barack Obama har nu nått 9 meter. Vissa tror att han före nästan presidentval säger sig vara för en könsneutral äktenskapslag.

Obama har, med rätta, blivit anklagad de senaste åren för att inte tillräckligt ha prioriterat att försöka få igenom de HBT-reformer han lovade 2008. Givet är att Obama nu tar en politisk risk som han inte varit tvungen att göra. För en sak som kan få betydande effekter för samkönade par i USA.

Öppna moderater och HBT-liberalerna sviker transpersoner.

Det har startats en vild debatt på HBT-siten Qx om regeringens och Alliansens ansvar för transpersoners situation. Bl.a. har RFSL och RFSL-Ungdom, med rätta, kritiserat bl.a. Folkpartiets agerande.

Redan för några veckor sedan kommenterade jag här på bloggen den riksdagsdebatt (2 februari) som startat kontroversen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslog då att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp och att könsidentitet blir explicit omnämnt i straffskärpningslagen vid hatbrott. Trots att Folkpartiet och Centerpartiet är för båda reformerna argumenterade fp:s representant i debatten emot reformerna och fick medhåll av c-representanten.

Sedan har Börje Vestlund (s), öppet homosexuell riksdagsledamot, i en debattartikel kritiserat Alliansen med liknande argument som jag framfört. Några dagar senare lämnar Catrin Norrgård, ordförande för HBT-liberalerna och Gunvor Åkerblom, styrelseledamot i Öppna moderater, ett svar. Deras resonemang är så okunnigt att det nästan är svårt att ta det på allvar.

Låt oss granska några delar av deras debattartikel.

Om våra allianspartier under Pride uttryckt en vilja om diskrimineringsskydd för transpersoner så är väl det en tanke god som någon. När det sedan kommer till politiskt förverkligande kan nog situationen bli helt annan.

Vad de egentligen skriver här är tydligen att man kan lämna fina löften på en HBT-festival men att det inte är så viktigt sedan att genomföra dem. Eller har de båda allvarliga problem att argumentera.

Begreppet transperson är dels alltför brett och vittomfattande för att inrymmas i en särlagstiftning, dels liksom begreppen rödnästa, storfotade eller pokerspelare alltför befängt för att ges ett eget lagstiftningsrum. Vi tror inte att transpersonerna själva är särskilt ledsna för att våra riksdagsmän i detta avseende tycks negligera dem. Denna grupp har sina rättigheter skyddade, inte för att de är transpersoner, utan snarare för att de är män, kvinnor, kristna, kineser, araber, bögar och/eller flator etc.. Skyddet för en dragqueen, en transvestit eller en crossdresser kan nog anses vara väl tillgodosett genom våra allmänna hatbrottslagar och för transsexuella kan lagen mot diskriminering p.g.a. kön åberopas.

Det är absurt att människor som har centrala poster i två HBT-föreningar inte tycks veta att den lag som de tydligen tycker är omöjlig eller svår att införa redan är på plats i lagboken. Genomförd efter en proposition (regeringsförslag) från Alliansens partier, alltså deras egna partikolleger.

När det gäller hetslagen är det dessutom inte sant att transpersoner redan har skydd. Det är inte förbjudet att hetsa mot transpersoner, däremot emot homosexuella, bisexuella, svarta, judar, muslimer, invandrare etc. Var är logiken i det? Givetvis kan en del principiellt vara emot lagen om hets mot folkgrupp men när lagen är kvar bör även transpersoner få skydd av den.

Sedan tycks de inte heller veta att förslaget från s, v och mp inte är att ordet transperson ska med i hetslagen. Förslaget handlar om att förbjuda hets p.g.a. könsidentitet och könsuttryck. Bl.a i motionen Transpolitik från Helena Leander m.f. ledamöter från mp,

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att könsidentitet och könsuttryck ska omfattas av brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp.

Kul också att de låtsas veta att de flesta transpersoner inte vill få bättre juridiskt skydd mot hatbrott. Har det gjorts någon opinionsmätning om det? Det vi vet är att de flesta föreningar som organiserar transpersoner bl.a. RFSL är positiva till den typen av förslag.

Viktigare, och det är nog där insatserna krävs, är förhållandena för transsexuella, intersexuella och individer med oidentifierbar könsidentitet att få adekvat sjukvård och hjälp så att dessa ges ett människovärdigt liv. Nu är tyvärr så att få av dessa individer själva inte ens vill kalla sig eller definiera sig som transperson. Så mycket av debatten bottnar nog mer i begreppsförvirring än i nonchalans eller hyckleri.

Som om förbättrad vård skulle vara i motsatsställning till bättre lagar. Norrgård och Åkerblom tiger också om att den borgerliga regeringen i flera år fördröjt arbetet med en ny könstillhörighetslag. P.g.a. det har vi ännu kvar tvångssteriliseringar och tvångsskilsmässor för transsexuella som vill byta kön juridiskt. Hur kan bättre vård kompensera dem för det?

Dessbättre har fyra människor, bl.a. Ulrika Westerlund (ordförande i RFSL) och Christian Möllerop (vice ordförande i RFSL), lämnat ett svar till representanterna från Öppna moderater och HBT-liberaler. Från deras debattartikel.

Ja, ett alliansparti uttryckte mycket tydligt under Stockholm Pride en vilja att förbättra situationen för transpersoner, nämligen Folkpartiet, Norrgårds eget parti. I ett dokument med titeln ”Liberal agenda för hbt-rättigheter” skrev partiet bland annat, angående straffskärpningsparagrafen: ”Folkpartiet liberalerna anser att ordalydelsen bör förtydligas så att det framgår bättre att hatbrott mot såväl homo- och bisexuella som transpersoner ingår.” Partiet sade sig alltså vilja explicit inkludera också transpersoner i hatbrottslagstiftningen....

Därför var vi flera som... reagerade starkt negativt när motioner om att just inkludera transpersoner i hetslagstiftningen och hatbrottslagstiftningen röstades ner den 2 februari, inte med hänvisning till något eget arbete i frågan – utan istället med argumentet att detta behov redan är tillgodosett.

Eftersom Folkpartiet under Stockholm Pride så tydligt uttryck att man inte ansåg att behovet var tillgodosett skrev vi inom RFSL och RFSL Ungdom den 9 februari ett brev till de folkpartister som presenterade dokumentet, Birgitta Ohlsson och Nyamko Sabuni, med frågan hur de nu avser att arbeta för att förslagen kring stärkta rättigheter för transpersoner ska bli verklighet under mandatperioden. Vi ser fram emot svaret.

Även Börje Vestlund (s) har sedan svarat Norrgård och Åkerblom.

Den här bloggen är inte partipolitisk. Jag har liberala värderingar och kritiserar även Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ibland. Och det är inte någon höger-vänster-debatt. Folkpartiet och Centerpartiet är alltså egentligen för de båda reformerna som syftar till att förbättra transpersoners skydd mot hatbrott.

Alla de fyra borgerliga ungdomsförbunden likaså. Visserligen vill muf, luf, cuf och kdu helt avskaffa lagen om hets mot folkgrupp av yttrandefrihetsskäl. Men när lagen är kvar menar de att den även bör skydda transpersoner. Inte heller Moderaterna och Kristdemokraterna är kategoriskt emot reformen utan är för att senare utreda om det bör bli förbjudet att hetsa mot transpersoner. Kristdemokraterna är tydligt för att könsidentitet ska bli explicit omnämnt i straffskärpningsparagrafen medan m tvekar även om den reformen.

Trots det här argumenterar alltså Öppna Moderater och HBT-liberaler emot att förbättra det juridiska skydd för transpersoner.

Absurt.

Uppdatering 1.

En folkpartist som däremot har gjort mycket för HBT-personer är Cecilia Malmström. Både internt i partiet och senare som EU-minister. Nu är hon som bekant EU-kommissionär och det är i den egenskapen hon idag på DN Debatt argumenterar för en gemensam flyktingpolitik inom unionen.

Debatten har koppling både till mänskliga rättigheter generellt och till HBT-rättigheter. Eftersom länder i EU tillämpar asylrätten olika (Sverige är trots kritik bland de som har de mest generösa reglerna) och det ofta blir närmast ett lotteri om en människa får asyl beroende på vilket land som avgör bör det bli en samordning. Det är inte rimligt att Sverige ska ta emot en betydande del av flyktingar från Irak medan många andra EU-länder inte ger någon av dem asyl. Men det är inte heller rimligt att avvisa alla tillbaka till Irak.

Men ska vi få en fungerande gemensam asylpolitik måste vi givetvis för det första stanna kvar i EU. Något som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som bekant inte vill. Paradoxen är att sd ofta klagar på att Sverige tar emot en oproportionerlig andel av asylsökande men samtidigt är emot EU som är den organisation som skulle göra något åt saken.

Alla riksdagspartier, faktiskt även Sverigedemokraterna sedan 2010, är för att folk som flyr därför att de är förföljda p.g.a. sin sexuella läggning ska kunna få asyl som konventionsflyktingar. Något som anges i både EU-rätten och Sveriges nationella lagar sedan några år. Men sd vill minska andelen som får stanna till en tiondel jämfört med idag. Det skulle givetvis även drabba HBT-flyktingar. Med en gemensam EU-politik skulle kanske fler istället få asyl i andra länder i unionen. Oavsett EU-land är det ett alternativ långt bättre än att bli avvisade till Irak eller Iran. Eller för den delen till Libyen.

Regeringsskiften i tre länder 2011 betyder förbättrade HBT-rättigheter.

Det hålls ett antal nationella val det här året. Får de någon betydelse för HBT-politiken? Och om svaret är ja blir det förbättringar eller försämringar? Det ska jag granska i den här bloggposten.

Först måste jag givetvis gardera med att inget vet (i en fungerande demokrati) vilket resultat det blir innan valet är genomfört. Mina bedömningar här handlar om opinionsmätningar och regeringsskiften som jag bedömer som hyfsat sannolika. Men partiers popularitet kan som bekant ändras snabbt inom politiken.

Ett annat viktigt förtydligande är jag här inte bedömer och recenserar partiernas politik generellt utan fokuserar bara på deras attityd till HBT-rättigheter.

På Wikipedia är det en lista med årets val. Jag har granskat de länder och regioner där jag vet att det är en viss HBT-politisk debatt. I många av dem lär det inte bli några radikala förändringar, det gäller bl.a. Finland som håller parlamentsval 17 april. De flesta partier är där för den planerade könsneutrala lagen där samkönade par får adoptera på samma villkor som olikkönade. Det är bara Kristdemokraterna och främlingsfientliga Sannfinnländarna som är emot. Inget av dem lär hamna i någon ny regering.

Danmark.

I Danmark kan däremot valet (måste hållas senast 12 november, fyra år efter senaste parlamentsvalet) betyda en annorlunda HBT-politik. Den borgerliga regeringen och dess stödparti, främlingsfientliga Dansk folkeparti, vann valet 2007 med bara något mandats marginal i parlamentet. Sedan dess har de tre partierna, som i princip varit emot varje förbättring av HBT-lagar, minskat till ca 39 % i de senaste opinionsmätningarna.

Alla oppositionspartierna i parlamentet är HBT-vänliga, för en könsneutral äktenskapslag och att religiösa samfund ska få viga samkönade par juridiskt. Med dagens opinionssiffror skulle nog Socialdemokraterna, Socialistisk folkeparti och vänsterliberala Radikale venstre bli de som bildar regering. Oppositionspartierna är också för att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden (idag är det bara förbjudet inom några, bl.a. arbetsmarknaden) och för en helt könsneutral namnlag vilket landet inte har idag.

Blir det regeringsskifte i Danmark lär alla länder i Norden inom något år ha en könsneutral äktenskapslag där samkönade och olikkönade par har samma rättigheter (även adoptioner och inseminationer).

Irland

På Irland är det parlamentsval på fredag, 25 februari. Regeringspartiet borgerliga Fianna Fael har minskat från ca 42 % i valet 2007 till ca 16 % i de senaste opinionsmätningarna. Raset är givetvis orsakat av den allvarliga ekonomiska krisen. Tre partier är för en könsneutral äktenskapslag och att samkönade par ska få adoptera på samma villkor som andra par, socialdemokratiska Labour, vänsternationalistiska Sinn Fein och Green Party. Labour har dock förtydligat att en könsneutral äktenskapslag för dem är "ett långsiktigt mål". De tre partierna ökar tillsammans från ca 22 % i senaste valet till 32 % i de senaste opinionsmätningarna.

Det parti som därmed lär avgöra mycket av politiken framöver är borgerliga Fine Gael. Även om partiet inom den ekonomiska politiken är något till höger om sina konkurrenter i Fianna Fael är partiet samtidigt också något mer HBT-vänligt. Fine Gael som ökat från ca 27 % i förra valet till ca 37 % i opinionsmätningarna idag är inte för homoäktenskap och homoadoptioner. Partiet har sagt att de tycker den nya partnerskapslagen är tillräcklig nu men att de är "beredda diskutera fler reformer för homosexuella par senare". Det är redan tillåtet för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker.

Den gamla regeringen (Fianna Fael och även Green party innan de lämnade regeringen för någon månad sedan) har förberett ett lagförslag om att tillåta transsexuella att juridiskt byta kön. Irland är ett av få länder i Europa som ännu inte gör det, även om det möjligt att genomföra operationer i vården. Sannolikheten att förslaget hyfsat snabbt går igenom lär öka om Finna Fael hamnar utanför nästa regering.

Kroatien

I Kroatien är idag högerpartiet HDZ i regeringen ihop med kristdemokratiska HSS. De har sagt ja till en sambolag (med begränsade rättigheter som bara gäller för de som bott ihop mer än 3 år ) för både samkönade och olikkönade par men varit emot mer radikala reformer. En del ministrar i regeringen har gjort homofientliga kommentarer offentligt.

I de senaste opinionsmätningarna får regeringspartierna dock bara ca 28 % mot 42 % för socialdemokratiska SDP, liberala HNS och några mindre partier som tillsammans har bildat "Allians för förändring". De är för en partnerskapslag med nästan samma rättigheter som äktenskap (förutom bl.a. adoptioner och inseminationer) och att det ska bli möjligt med officiella partnerskapceremonier. Den katolska kyrkan i Kroatien är emot förbättringar för samkönade par.

Kroatien planera hålla nästa parlamentsval i slutet av 2011.

Uppdatering 1.

Även om den här bloggen främst fokuserar på HBT-rättigheter argumenterar jag också för mänskliga rättigheter generellt. De senaste dagarna har modiga människor i den extremt repressiva diktaturen Libyen försökt störta Gadaffi som i decennier styrt landet.

När då utrikesminister Carl Bildt (m) kommenterar det med följande.

Det handlar inte om att stödja den ena eller den andra. Det handlar om att få stabilitet och rimlig utveckling

är det fullständigt oacceptabelt och förtjänar skarp kritik. En svensk utrikesminister ska inte vara neutral mellan en grym diktator och folk som vill störta regimen. Sverige ska givetvis stödja "ena sidan", de som protesterar mot Gadaffi.

Jag har tidigare här på bloggen kommenterat hur hycklande det var när socialdemokratiska politiker kritiserade Bildts agerande vid revolten i Egypten. S har ju själva i decennier varit med i samma Socialistinternational som bl.a. f.d. diktatorn Mubarak, något som är mångfalt värre. Visst hyckleri är det också från Vänsterpartiet som ofta är helt fixerade vid Israels brott mot mänskliga rättigheter när de ska kommentera situationen för mänskliga rättigheter i Mellanöstern. Inte för att kritik mot Israel skulle vara fel, tvärtom, men samtliga andra länder i området beter sig än värre. Men har sällan fått kritik av v-politiker.

Det är möjligt att Bildt var för tyst och försiktig i sin kritik mot Mubarak. Men när det gäller Libyen är felet mycket värre, när han kommenterar situationen där låtsas han vara "neutral". Det är nästan så man önskar att han verkligen varit tyst.

Ansvar.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Häromdagen såg jag äntligen Nyfiken Gul. Eller rättare sagt den första timmen av filmen. Ni vet den där kultfilmen från 1967 som chockade en del människor då för sina nakenscener där Börje Ahlstedt och Lena Nyman förberedde att de skulle ha sex (porren släpptes fri i Sverige först 1971).

Förvånande nog var det annars ganska få saker med koppling till sex och kärlek i filmen jämfört med dess rykte. Istället var det mycket fokus på politik. Den scen som stannar kvar kanske mest (återigen vill jag förtydliga att jag bara kollade första timmen av filmen) är när Lena Nyman, som nyss avlidit, intervjuar människor som ska resa till Spanien.

"Man ska inte blanda ihop politik och nöjen".

Det var män i kostym och slips och kvinnor i dräkt som Lena Nyman 1967 frågade "När du nu ska åka till Spanien funderar du då på att Franco styr landet som diktator?". Det blev närmast komiskt att betrakta resenärerna. Nästan alla såg besvärade ut. En del svarade att man inte ska blanda ihop politik och nöjen. En del kontrade bara med att de inte funderat på Franco och inte visste något om politiken där. Vissa menade att Spaniens folk hade det bra och gillade Franco.

Det här visar väl hur "omoralisk" välbeställda var i Sverige på 1960-talet eller hur? Nej, så enkelt är det verkligen inte. Senare, i början av 1970-talet, blev Francos fascistdiktatur även ett populärt resmål från många från arbetaryrken i Sverige. D.v.s. de betedde sig ungefär likadant som de välbeställda tidigare gjort. Det är lätt att av moraliska orsaker säga nej till sådant man inte har råd med. Men svårare när man faktiskt kan betala för det.

Spanien (med Franco som fascistdiktator) var det land i Europa, vid sidan av kommunistdiktaturen Sovjetunionen, där förföljelsen av homosexuella var värst från 1950-talet till början av 1970-talet.

Men när jag kollar filmen blir det tydligt hur aktuell den här debatten ännu är. Diktatorn Mubarak försvann från styret i Egypten för någon vecka sedan. Men i decennier har Egypten varit ett populärt resmål för svenskar. Ni som åkt dit. Eller ni som haft vänner och släktingar som åkt dit och inte velat ställa de där "besvärliga" frågorna om hur de kan åka och gynna en diktatur. Vilken rätt har ni att fördöma de män och kvinnor som på 1960-talet åkte till Spanien?

Misstolka mig inte. Det är inte enkelt att vara människa i varje situation. Den som alltid har "rena händer" är oftast någon som aldrig gör något utan bara protesterar emot vad andra sysslar med. Men vi har alla ett ansvar.

Malmö museer visar utställningen "Spelar roll".

Malmö museer har det senaste året visat en utställning kallad "Spelar roll". När jag besökte den i december blev det tydligt att mycket av den riktar sig mot skolklasser för att starta diskussioner. Berömvärt. Fokus är främst på Tysklands nazistiska regim och hur folk reagerade mot förföljelsen av diverse grupper. Men även det egna ansvaret i vår vardag.

En av de mest centrala delarna av utställningen är ett koncentrationsläger i Österrike. Fångar blir slagna och ibland skjutna. Ibland låter lägeransvariga de döende fångarna ligga i fler timmar. Några som reagerade mot det var grannar till koncentrationslägret. Det måste givetvis varit en vånda för dem hur de skulle bete sig.

Att skicka ett kritiskt brev till regimen kunde betyda att du själv placerades i koncentrationsläger. Trots det skickade en kvinna ett brev till de ansvariga för koncentrationslägret. Hon förklarade att hon ville få ett stopp på dödande av fångar "eller om det är möjligt att det i alla fall inte är framför vårt hus".

Idag vet man inte om hon var genuint engagerad eller bara ville slippa att själv se förföljelsen. Men som det konstateras i infon från utställningen, brevet fick resultat. Kvinnan blev inte bestraffad, däremot så slutade lägeransvariga att döda fångar offentligt. Det bör konstateras att naziregimen var populär bland folk i Österrike (som 1938 blev en del av Tyskland) precis som i (övriga) Tyskland. Den populariteten var nog en viktig orsak till att lägeransvariga inte brydde sig om att dölja sin verksamhet för civilbefolkningen.

Oavsett vilka motiv kvinnan hade krävdes det mod. Hon konstaterade att hon kanske kunde göra något. Det kan vi oftast göra.

Fram till för några veckor sedan åkte många svenskar till diktaturregimen Egypten som brutalt torterade och misshandlade många politiska fångar.

Hur hade folk idag reagerat om någon som Lena Nyman ställt motsvarande fråga till dem.

Kanske de sett besvärade ut. Kanske en del svarat att man inte ska blanda ihop politik och nöjen. Kanske en del kontrat bara med att de inte funderat på Mubarak och inte visste något om politiken där. Vissa kanske menat att Egyptens folk hade det bra och gillade Mubarak.

Vilket ansvar har vi idag?

Fel innehåll i HBT-nyhetsbrev.

Av misstag har innehållet i de HBT-nyhetsbrev jag idag skickat ut blivit fel. Eftersom mitt hotmailkonto har en begränsning att skicka meddelanden till max 300 personer per dygn har jag inte möjlighet att skicka en omedelbar rättelse med rätt innehåll men kommer att göra det imorgon, lördag. Jag beklagar att det blev fel och ska härefter kolla noggrannare att det är rätt innehåll i mailen.

Igår skickade jag HBT-nyhetsbrev till närmare 300 individer. Där var innehållet rätt. Totalt är det drygt 600 som får nyhetsbrevet.

Vill du också få det kan du maila

heldbengt@hotmail.com

Uppdatering 1.

Igår strax före 19.00 skrev en människa en kommentar och kallade mig heterofob. Bland de som sedan besökte bloggen, några måste det varit, fram till strax efter 21.00 var det ingen som brydde sig om att bemöta skribenten.

Var och en har säkert sina egna förklaringar. Men tillsammans är det något udda.

Men jag har en kul tipstävling för er som er som är berörda.

1. När du läste någon kallade mig heterofob blev du osäker. Är Bengt heterofob eller inte. Duhar inte kunnat listat ut vilket efter att följt min blogg länge. Hur är det nu?

2. Du höll på att onanera när du läste min blogg (antyder därmed inte du blir kåt av bloggar om HBT-rättigheter) och var så upphetsad att du inte kunde skriva en kommentar.

3. Du skulle börja göra middag en kvart senare och var så känslomässigt stressad av det att du inte kände dig ha tid att ägna två minuter åt en kommentar.

Säkert finns det fler alternativ.

Och kritiken riktar sig givetvis inte mot de fåtal som faktiskt är med och försvarar HBT-rättigheter här på bloggen.

:-)

Ps. Till dig som får noja av att jag skrev ordet "kåt". Ärligt talat struntar jag i om du får noja av den orsaken. Då får du söka dig till någon annan blogg. Eller anpassa dig till att det är 2011. Det är ditt problem.

Inget om HBT i regeringens utrikesdeklaration.

När Carl Bildt (m) igår presenterade den borgerliga regeringens utrikesdeklaration var det inte med något om HBT-rättigheter. Dokumentet som var utrikesministerns anförande i riksdagsdebatten innehöll faktiskt inte ens ordet diskriminering. Det är både förvånande och oacceptabelt.

Socialdemokraternas alternativa utrikesdeklaration hade däremot några meningar om HBT-personers situation.

Diskriminering, förtryck och våld mot människor på grund av deras sexuella läggning strider mot de mänskliga rättigheterna. I många länder utdöms dödsstraff för homosexualitet. Sverige ska vara en stark röst för HBT-personers rättigheter.

Fem ledamöter nämnde i riksdagsdebatten något med koppling till HBT-rättigheter. Bara en av dem från ett borgerligt parti, Fredrik Malm (fp), som framförde följande.

I en värld där extremism, konspirationer samt hat och våld tillåts verka behövs starka motkrafter. Sverige ska i sin utrikespolitik vara en tydlig röst mot antisemitism och islamofobi och mot homofobi, kvinnohat, rasism och diskriminering.

Hans Linde (v), själv öppet homosexuell, kommenterade situationen för lesbiska kvinnor i sitt anförande.

En grupp som drabbas i synnerhet hårt av mäns våld mot kvinnor är lesbiska kvinnor. De drabbas av ett dubbelt förtryck, både som kvinnor och som homosexuella. Från flera länder rapporteras till exempel om så kallade omvändelsevåldtäkter mot lesbiska. I dagarna diskuteras i Malawi att man ska införa ett förbud och kriminalisera samkönade relationer mellan just kvinnor.

Senare riktade Urban Ahlin (s) kritik mot frånvaron av HBT i regeringens utrikesdeklaration.

Sedan vill jag också säga: Vi befinner oss nu i 2011. Det är ganska fascinerande att se att vi har en regeringsdeklaration där det inte står en enda rad om hbt-personernas rättigheter i världen. Vi vet att hbt-personerna kränks oerhört och att deras rättigheter slås ned över världen. Hans Linde var inne på frågorna. Jag måste säga att det är fascinerande att en regering år 2011 inte ens nämner hbt-situationen.

Från Carin Runesons (s) anförande.

Kampen och protesterna mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder eller religion måste föras både nationellt och internationellt.

Den femte riksdagsledamoten som talade om HBT var faktiskt en sd-ledamot, Sven-Olof Sällström. Förvånande? Både ja och nej. Som väntat när sd-politiker snackar om HBT är det för att kritisera muslimer.

Kairodeklarationen avser att förmedla en muslimsk syn på mänskliga rättigheter och slår fast sharia som dess enda grund. I stort sett samtliga muslimska länder i Mellanöstern har ställt sig bakom Kairodeklarationen, bland annat Egypten, Tunisien, Sudan och Saudiarabien.

Sverigedemokraterna anser att världssamfundet just nu har en unik möjlighet att främja de mänskliga rättigheterna genom att ställa krav på att dessa länder fullt ut ska acceptera FN-deklarationen. Vi har möjlighet att förbättra livssituationen för miljontals människor. Bland annat gäller det kvinnor, religiösa och etniska minoriteter, politiska organisationer, journalister och hbt-personer.

Men argumenteringen är något oväntad i sig. Sd vill alltså att Sverige i FN ska jobba för rättigheter för HBT-personer i arabländerna.

När jag inför EU-valet 2009 skickade en enkät till 10 partier svarade 9 av dem att Sverige i EU bör jobba för att unionen kritiserar medlems- och ansökarländer som inte respekterar centrala HBT-rättigheter. Som möjligheten att arrangera gayparader eller att få juridiskt byta kön. Det var bara ett parti, Sverigedemokraterna, som var negativt och tyckte det var fel att EU ska "blanda sig i" ländernas politik.

Sverigedemokraterna tycker tydligen att andra länder ska "blanda sig i" situationen för HBT-personer i muslimska länder men inte i kristna. Logiskt? Nej. Men så är inte logik det främsta kännetecknet för sd:s HBT-politik.

Uppdatering 1.

I samband med förra året utrikesdeklaration från regeringen gjorde jag en granskning av alla dokument av den typen från 1997 och framåt. Alltså de utrikesdeklarationer som var publicerade på regeringens hemsida.

Sverige hade socialdemokratisk regering när utrikesdeklarationerna från 1997 till 2006 publicerades. Homosexuellas rättigheter var med i 2 av 10 deklarationer, 20 % av dem. När det sedan varit en borgerlig regering har HBT varit med i en av fem, andelen blir även då 20 %.

De år homosexuellas rättigheter var med är 2000 och 2004, HBT-rättigheter 2008. Det är förmodligen en slump att det blivit något vart fjärde år, det blir nog inte med automatik HBT-rättigheter i nästa års utrikesdeklaration.

Även om den borgerliga regeringen statistiskt är lika bra inom det här området som tidigare socialdemokratiska regeringar så har HBT blivit en mycket mer central del av samhällsdebatten. Ribban förväntas alltså ligga högre nu än för 14 år sedan. Och tar man den hänsynen förtjänar den borgerliga regeringen kritik för att bara fixat att HBT är med i en av fem utrikesdeklarationer. Att de sedan gjort mycket positivt för HBT-rättigheter internationellt, kanske mer än någon annan regering de senaste åren, är en annan sak.

Uppdatering 2.

Den internationella HBT-reform som varit mest kontroversiell inom svensk politik de senaste åren är om Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. Men förra året svängde både Moderaterna och Kristdemokraterna och sa ja till att målet bör vara att FN skaffar en sådan konvention. Därmed är alla riksdagspartier för det förutom Sverigedemokraterna som ännu tvekar.

Protesterna i arabländerna har nu på allvar börjat även i Libyen. Situationen där är precis som i de flesta andra länder i området (förutom Israel) mycket allvarlig för bögar och lesbiska. Samkönade relationer är totalförbjudna.

Egentligen ska man kanske inte kommentera att Marcus Birro (igen!) känner sig kränkt och kommenterar det i en Expressenartikel. Han har närmast blivit en parodi av sig själv. Men jag vill förtydliga en sak.

Birro skriver.

Jesus blir bög i läderbyxor och alla stumma ateister nickar med i samförstånd.

Du har fel, Marcus Birro. Jesus hade inte läderbyxor på någon av bilderna i Ecce Homo-utställningen (det blir tydligt han syftar på den). Han framställdes inte heller som bög på bilden med några läderklädda män. Men det här har många framfört i debatten igen och igen. Jesus var på bilderna däremot tillsammans med bögar, lesbiska och transpersoner.

Varför följer inte Birro, som kallar sig kristen, budordet "Du ska inte ljuga"?

Gayparader. Vitryssland tillåter. Ungern förbjuder.

Snacka om att det var upp- och nervänt i Europa igår när det gäller rätten att demonstrera för HBT-personers mänskliga rättigheter.

Tyska HBT-siten Queer berättar att Vitrysslands diktaturregim för första gången någonsin tillåtit en demonstration (bilden till den här bloggposten) för homosexuellas rättigheter. Drygt ett 10-tal människor samlades i en park i huvudstaden Minsk med krav på Justitiedepartementet att de ska "avskaffa den statligt accepterade homofobin i Vitryssland". Några av parollerna på plakaten var "homofobi = fascism" och "lika rättigheter utan kompromisser".

Främste ansvarige för demonstrationen, Sergey Praded, berättade för en rysk gaysite att för första gången behövde de inte frukta polisen eller huliganer utan bara kylan. Fler bilder, och en kort video, från samlingen i parken hittar du här.

Ironiskt nog avslöjade samma dag en HBT-förening Ungern att polisansvariga i huvudstaden Budapest förbjudit årets gayparad där. Att Ungern det här halvåret är ordförandeland i EU och därmed ansvariga bl.a. för att föra ut unionens politik för mänskliga rättigheter (till diktaturen Vitryssland och andra länder) gör inte situationen bättre.

Från AFP.

- Hungarian police have blocked this year's annual Budapest Gay Pride parade, the organisers announced Monday, slamming what they said was a politically motivated move.

"The Budapest police chief has withdrawn the permission that was granted earlier to the organisers of the 2011 gay pride march," Sandor Steigler, head of the organising Rainbow Mission Foundation, told AFP.

The organisation was preparing a court appeal, he added....

"We suspect that the decision was politically motivated... a lot of things have happened in politics since the last march," he commented.

Last April, Hungary's Socialist government was replaced by the conservatives of Prime Minister Viktor Orban, whose Fidesz party holds a two-thirds majority in parliament, allowing it to amend the constitution

Evelyne Paradis från ILGA-Europe (motsvarigheten till RFSL på Europanivå) har, med rätta, protesterat.

Från föreningens hemsida.

“The ban on Pride March adds to our concerns with the deteriorating situation for LGBTI in Hungary. Currently there is a proposal to amend the country’s Constitution to limit the scope of marriage to one man and one woman with the effect of banning the possibility of a future opening of marriage to same-sex couples. Additionally, the current Hungarian EU presidency programme has no reference to the rights of LGBTI people even in events that deal with equality. Moreover, a draft media law is currently being revised after heavy criticism from the EU aimed to prevent among other things same-sex affections in the media. We believe that represents dangerous signal not only to LGBTI people in Hungary, but also across the EU. We call upon EU institutions and member states to remind Hungary of its duties and about the EU fundamental principles of equality, non-discrimination and respect for human rights for all.”

På Qx gaygala igår blev fotografen Elisabeth Olson-Wallin "årets homo" och EU-minister Birgitta Ohlsson (fp) "årets hetero". Björn Ulveaus från ABBA var en av prisutdelarna för övrigt.

Nu har Birgitta Ohlsson precis som utrikesminister Carl Bildt (m) ett ansvar att tydliggöra för Ungerns högerregering att förbud mot demonstrationer för HBT-rättigheter är fullständigt oacceptabelt. Och extra allvarligt i ett land som är ordförandeland i EU. Imorgon håller riksdagen sin årliga utrikespolitiska debatt. Då blir det ännu ett tillfälle för politiker från de olika riksdagspartierna att kritisera förbudet mot gayparaden i Budapest.

I Europa har även Makedonien, Moldavien, Ukraina och delar av Ryssland förbud mot gayparader.

Oenighet inom kd om homoadoptioner.

Kristdemokraterna har i helgen haft regionala konferenser där man debatterat valanalysgruppens, eller som man kallar den "framtidsgruppens", rapport "Kristdemokraterna kan bättre". Jag har tidigare kommenterat innehållet bl.a. att gruppen vill att partiet skaffar sig en HBT-vänligare politik.

Något som är intressant är att Sverige Radio ringt runt och frågat 12 distriktsordförande i partiet om vad de tycker om bl.a. samkönade pars möjlighet att adoptera.

Från SR:s hemsida.

Kristdemokraterna backade ju i höstens val och är nu riksdagens minsta parti. Och partiets egen valanlys konstaterade att HBT-frågorna var en del av förklaringen till att partiet tappat röster.

Många, framför allt unga, uttryckte uppfattningen att Kristdemokraterna motarbetar homosexuella och är bakåtsträvande.

Och nu vill alltså framtidsguppen att, som man uttrycker det, " trösklarna sänks" så att fler kan tänkas rösta på partiet.

Dessutom borde man sätta ner foten i en rad HBT-frågor, bland annat om KD ska fortsätta säga nej till att homosexuella får adoptera barn, trots att man redan förlorat frågan i riksdagen.

Av 12 disitriktsordförande i partiet som Ekot talat med vill hälften att partiet fortssatt ska vara kritiskt till homoadoptioer och uttrycker sig ungefär som Per-Olof Hermansson från Västra Götaland.

– Det är bättre att vi står för det vi tycker och får då kanske mindre antal väljare, men ändå de som vill ha denna tydlighet. De kommer att rösta på oss, säger han.

Andra distriktsordförande håller inte med. De resonerar som Anders Sellström, distriktsordförande från Västerbotten.

– Det kan ju vara dom som står för den synen, att man måste hålla kvar vid principerna, men när principerna, så att säga, kör i väggen till slut och när verkligheten har kommit i kapp en, så tror jag att det är viktigt som politiker och även för Kristemokraterna att formulera sig tydligt för vad som gäller framöver utifrån de lagar som också ligger, säger han.

Partiet ska nu träffas i olika rådslaggrupper under våren, där bland annat HBT-frågorna nu kommer att komma upp. Och det finns andra frågor där splittringen är ännu tydligare, till exempel om ensamstående kvinnor ska få genomgå insemination för att bli gravida, något som inte är tillåtet i dag i Sverige.

– Jag har väldigt svårt att se att staten medvetet skulle medverka till att barn bara har en förälder, säger Annika Eclund, distriktsordförande i Skaraborg.

Anders Sellström, Västerbotten ställer sig i sammanhanget frågan varför ensamstående ska få adoptera barn, eftersom det är tillåtet i Sverige.

– Jag ser egentligen principiell skillnad i de frågorna, säger han.

12 distriktsordförande är givetvis ett litet urval och inget säger att de måste vara representativa för partiet i sin helhet. Men det är även andra tecken som tyder på att det håller på att ske en svängning. Att det bara är hälften av de som svarat som vill behålla nuvarande kd-politik, att avskaffa möjligheten till homoadoptioner förutom närståendeadoptioner, visar att debatten startat på allvar i partiet.

I slutet av februari ska den andra och sista omgången av regionala konferenser hållas inom Kristdemokraterna. Därefter har partistyrelsen ansvaret att förbereda eventuella förslag till förändringar av partiets HBT-politik inför partiet riksting (kongress) i sommar.

Den HBT-fientliga högerkristna tidningen Världen idag kommenterar också debatten i kd. Siewert Öholm skriver bl.a. följande.

I helgen har partiet haft rådslag kring den så kallade framtidsgruppens analys av valresultatet. I ett genomarbetat inslag i Sveriges Radios ekosändningar framgick att en starkt engagerande fråga i partiet och under de här dagarna är HBTQ-frågor. Igen! Finns det ingen som kan förklara för ledningen i KD att de troligen inte mist en enda väljare för att de vill försvara att äktenskap är en förening mellan en man och en kvinna , eller att staten inte vare sig behöver tillåta eller betala insemination för ensamstående kvinnor. Men ett antal distriktsordföranden tycks hänga med i opportunismen, till exempel Anders Sällström i Umeå. Verkligheten har hunnit i kapp honom, sa han i ekot. Som om ”verklighetens folk” skulle se lesbisk insemination som verklighetens viktigaste fråga. I varje fall inte när ungdomsarbetslösheten slår rekord, antalet uteliggare växer och skolans normbildning har tagits över av RFSU.

För det första gör Öholm nog en felaktig analys. Nej, bland hans bekanta inom Livets ord och på tidningsredaktionen för Världen idag har nog ingen lämnat kd för att partiet är emot en könsneutral äktenskapslag. Men bland en del andra människor som är engagerade för mänskliga rättigheter för HBT-personer. Det konstaterar ju Framtidsgruppen.

Men det mest fascinerande är Öholms argument "kd måste prioritera annat". Ja, det är sant. Sverige har redan idag lagar som tillåter samkönade par att adoptera och lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det som den HBT-vänliga falangen inom kd vill är att partiet ska acceptera det och inte ägna tid och kraft åt att försöka avskaffa reformerna utan fokusera på annat som bl.a. ungdomsarbetslösheten. (Vi kan här strunta i Öholms besynnerliga kommentar om skolor och RFSU).

Men förresten Öholm. Du glömde nog en sak. De fattiga barnen i Afrika. När HBT-fientligas argument börjar tryta brukar ju de användas i debatter. "Ska vi verkligen jobba för HBT-reformerna A och B när det är viktigare saker vi kan ägna oss åt som att bekämpa svält bland fattiga barn i Afrika".

Men Öholm kanske bara ville variera sina argument något. :-)

Uppdatering 1.

En annan debatt med koppling till kön och könsroller är vilka metoder som bör användas för att nå ett mer jämställt samhälle. Vi har ännu patriarkala strukturer i samhället som ofta gynnar män. Inte varje man i relation till varje kvinna men generellt. En del vill åtgärda det här med kvotering. Något som en debattartikel i SvD artikel handlar om.

Det första är att Försvarsmaktens rekryteringsprocess har förvandlats till ett olyckligt genusexperiment där man i sin ambition att locka fler kvinnor till försvaret öppnat för diskriminering. Helsingborgs dagblad skriver den 19 januari 2011 att Försvarsmakten har som ambition att det ska vara lättare för kvinnor än för män att komma in till den militära grundutbildningen (GMU).

Här håller jag faktiskt med artikelsskribenterna Ebba Busch och Christian Carlsson från Kdu. Det är givetvis helt absurt att ha olika formella krav för män respektive kvinnor. Sexistiska attityder bland en del manliga kolleger blir nog dessutom ännu värre med den här typen av kvotering. Det ger en signal om att de kvinnor som blivit antagna är sämre än männen

Ironiskt blir det dock när de unga kristdemokraterna engagerat talar om hur fel det är med diskriminering. Fakta är att Kdu ännu 2011 är för att samkönade par ska ha sämre juridiska rättigheter än olikkönade par när det gäller äktenskap, adoptioner och inseminationer. Trots att all forskning visar att barn i samkönade familjer mår lika bra som andra barn, något som jag skrivit om bl.a. här.

Kristna tidningen Dagen avslöjar att Katolska kyrkan på Irland gjort en rapport som visar på att samfundet är "på gränsen till kollaps". Orsaken är bl.a. de omfattande pedofilskandalerna. En viktig åtgärd Katolska kyrkan kan göra är att börja acceptera samkönade relationer. De flesta på Irland är idag homovänliga och gillar inte stigmatisering av homosexuella och bisexuella.

Uppdatering 2.

United Minds har gjort en opinionsmätning som flera tidningar skriver om. De två HBT-negativa partierna Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna får tillsammans 13,1 % jämfört med 11,3 % i senaste riksdagsvalet.

Storbritannien planerar införa könsneutral äktenskapslag.

Flera tidningar skriver om att Storbritanniens regering om några dagar förväntas presentera planer på en könsneutral äktenskapslag. Redan inom det närmaste året ska religiösa samfund kunna förrätta partnerskap för samkönade par vilket hittills inte varit möjligt. Flera brittiska kristna och judiska samfund är intresserade av att förrätta vigslar för homopar. Bl.a. Quakers eller som de kallas i vårt eget land, Vännernas samfund i Sverige kväkarna, som även de är homovänliga. De flesta men inte alla av folk i samfundet kallar sig kristna.

Från Dagens Nyheter.

Homosexuella par i Storbritannien kan komma att få ingå partnerskap i kyrkobyggnader, rapporterar The Sunday Times.

Jämställdhetsministern Lynne Featherstone väntas hålla rådslag i frågan nästa vecka, enligt tidningen.

Regeringen kan även komma att föreslå en strykning av definitionen av äktenskap som en förening mellan man och kvinna.Anglikanska kyrkan är splittrad i frågan medan liberala rabbiner redan utför ceremonier för att välsigna gaypar.

Den borgerliga brittiska regeringen skickar om några dagar ut ett förslag om en könsneutral äktenskapslag på remiss, "consultation". Först efter remissrundan beslutar regeringen om den ska tillåta samkönade äktenskap.

Men chansen för att landet får en könsneutral äktenskapslag är betydande. Det ena regeringspartiet, Liberal Democrats, är redan för reformen medan deras kolleger i konservativa Tory är avvaktande. Det största oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, har ännu inte formellt sagt ja till reformen, däremot har deras ordförande Ed Miliband förtydligat att han är positiv till att tillåta homoäktenskap. Bland borgerliga politiker är det kanske främst Simon Hughes, öppet bisexuell och vice ordförande i Liberal Democrats, som varit pådrivande för en könsneutral äktenskapslag.

Rasistiska BNP emot en könsneutral äktenskapslag.

Om den borgerliga regeringen om några år lämnar ett förslag om en könsneutral äktenskapslag blir det nog främst två av de mindre partierna i Storbritannien som kommer att försöka kampanja emot det. Dels rasistiska British National Party (BNP), men även konservativa Democratic Unionist (kandiderar bara på Nordirland). Flera av de andra mindre partierna, Greens, vänsterpartiet Sinn Fein (kandiderar bara på Nordirland) och vänsterpartiet SNP (kandiderar bara i Skottland) är redan för homoäktenskap.

När brittiska tidningar kommenterar äktenskapsdebatten är det ofta med bilder av sångaren Elton John och David Furnish. De har offentligt sagt att de är för att samkönade par ska få rätt att ingå äktenskap i Storbritannien. Deras kändisskap har nu nått en sådan nivå att ett annat manligt par blivit uppkallade efter dem.

Smickrande? Ja, det är det nog. Även om paret nr 2 av "Elton och David" är extremt håriga och ibland kanske blir anklagade för att apa sig. Det är nämligen två spindelapor som hittat varann avslöjar brittiska HBT-siten Pinknews.

A pair of male spider monkeys at Drayton Park Zoo have been named Elton and David by their keepers...

Colin Bryan, the managing director of Drayton Manor Theme Park, said: “They have been inseparable since they got together last year, and they love to spend their time cuddling and kissing one another.

“They make a wonderful couple and to celebrate their first Valentine’s Day we plan to give them a special romantic meal.”

Vem som är Elton och vem som är David av dem (se bilden till den här bloggposten) har jag inte kunnat utröna. :-)

Uppdatering 1.

Flera tidningar idag skriver om Socialdemokraternas process med att välja ny partiordförande och ompröva sin politik. Gabriel Wikström, kandidat till att bli ny ordförande för partiets ungdomsförbund Ssu, framför idag i en debattartikel i SvD bl.a. följande.

Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla viktiga reformer, alla viktiga vägval som socialdemokratin har stått inför har handlat om frihet.... kampen för HBT-personers rättigheter.... är alla del i en strävan efter att frigöra människor och ge alla en chans till ett värdigare och bättre liv.

Det här är inte någon partipolitisk blogg så jag ska inte kommentera debatten om sossarnas relation till frihet generellt. Men Wikström har rätt i att HBT-reformer är frihetsreformer. Socialdemokraterna (förutom vissa muslimska medlemmar i Broderskapsrörelsen) är idag hyfsat eniga om en HBT-vänlig politik. Precis som de andra riksdagspartierna förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Kandidaterna till ny ordförande i s, eller ssu för den delen, är nog ganska ense i sak när det gäller HBT-rättigheter. Det avgörande är istället hur mycket man vill prioritera arbetet.

För någon vecka skrev jag om att riksdagsledamöter från Folkpartiet och Centerpartiet struntade i att framföra att de två partierna är för att transpersoner ska bli omfattade av lagen om hets mot folkgrupp. Var så säkra på att det även är en del inom s som tycker att man "ska prioritera annat" än rättigheter för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner. Kanske även några av de som är möjliga kandidater till att bli ny ordförande i partiet. Här bör HBT-vänliga människor inom s pressa dem att avslöja sina prioriteringar. För s ska väl vara ett parti även för andra än heterosexuella etniskt svenska manliga industriarbetare eller?

Demonstrationer hålls idag på 470 ställen i Italien mot statsminister Silvio Berlusconis kvinnofientliga politik. Högerregeringen politik där är även HBT-fientlig och främlingsfientlig. Den har konsekvent röstat nej till alla reformer för att förbättra situationen för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner. Förutom att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom arbetsmarknaden, något som Italien är tvunget till som medlem i EU.

1989. 2011? Efter Mubarak.

Kanske det skrivs historia ikväll. President Hosni Mubarak lämnar sin post i Egypten. Det som var "omöjligt" har blivit möjligt.

Jodå, jag minns samma känsla 1989. Visst visste vi att en del kommunistdiktaturer i Östeuropa börjat liberalisera sin politik något. Men hösten 1989 föll diktaturerna som dominobrickor. Rumänien sist av dem det året. Bara Sovjetdiktaturen var kvar men den försvann några år senare.

Vi som i Västeuropa och USA var antikommunister kunde inte annat än häpna. Och glädjas.

Jag har inte haft de här "historiska vibbarna" sedan 1989 när jag ikväll konstaterar att Egyptens protesterande verkar nått sitt mål. Jag är medvetet försiktig i min bedömning. För det här är slutet på den första delen i dramat. Nu börjar del 2. Och vi vet inte om Egypten senare blir en fungerande demokrati med respekt för mänskliga rättigheter inklusive HBT-rättigheter. Men låt oss hoppas. Att de precis som Sydafrika i den södra delen av kontinenten tar mänskliga rättigheter för alla grupper på allvar i sin konstitution och sin politik i vardagen.

Om det här, mot förmodan, skulle sprida sig till arabländerna generellt har vi en situation som är jämförbar med hösten 1989. Jag skriver "mot förmodan" därför att jag inte är naiv. Jag vet att flera länder i Östeuropa hade haft demokratiska traditioner på 1920- och 1930-talet. En sådan tradition saknar arabländerna. Men internet gör ibland saker som betraktas som "omöjliga" till något möjligt. Låt oss hoppas.

För det är ingen tvekan om att demokratiska arabländer på sikt även betyder HBT-vänligare samhällen. Den utvecklingen är lätt att konstatera i Latinamerika. Vem hade för några decennier kunnat gissa att militärdiktaturen Argentina med sin machokultur några decennier senare skulle införa en könsneutral äktenskapslag? Med stöd av ca 70 % av befolkningen.

Vad tycker då HBT-personer i Egypten om situationen? Det vet vi givetvis inte. Och HBT-personer i Egypten har olika åsikter precis som bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner i Sverige inte är ense om allt inom politiken. Men det är intressant att konstatera att en bög som är läkarstudent i Egypten skriver om sin iakttagelser på sin blogg Icequeer.

Han blir också intervjuad i tyska gaytidningen Siegessäule. Den 22-årige studenten berättar där bl.a. att Tahrirtorget förutom att ha varit centrum för de senaste veckornas protester även är ett träffställe för bögar i Kairo. Och att han varit med i protesterna de senaste veckorna och tycker att Muslimska brödraskapet, även om han själv ogillar dem, bör få vara en del av demokratiseringsprocessen. Han förtydligar också att det är först när Egypten fått en stabil demokratisk struktur som HBT-rättigheter på allvar hamnar på agendan, något som nog är en vettig analys.

På frågan om hur ungdomar i Egypten tycker om homosexuellas rättigheter svarar han.

Die Meinung und Haltung gegenüber Schwulen und Lesben variiert stark von Person zu Person, man kann es also nicht eindeutig sagen. Einigen ist die sexuelle Orientierung anderer einfach egal, andere begründen ihre Haltung auf Religion ... Ich kann nur von meinen eigenen Erfahrungen berichten und glaube, dass diese neue Generation offener und liberaler ist.

Han svarar här att ungdomar i Egypten har olika åsikter om det här, vissa struntar i vilken sexualitet andra människor har medan andra är påverkade av sin religion. Hans personliga bedömning är dock att ungdomar generellt har en öppnare och liberalare attityd till homosexualitet än äldre i Egypten.

Kanske Ricky Martin ger en bra summering i sin nya video. Till låten The best thing about me is you från hans nya album Musica + Almo + Sexo. Hans första album sedan han berättade offentligt att han är bisexuell. Jag ska ärligt förtydliga att musikaliskt är inte Ricky Martin en av mina favoriter. Jag är inte så förtjust i latinlåtar. Men jag rekommenderar er att kolla videon till

The best thing about me is you (från Youtube)

Ricky Martin är där så tydligt engagerad för gayrättigheter, equality (jämlikhet) är centralt i videon, och det är så mycket homoerotik (både manlig och kvinnlig) att Jonas Gardell närmast verkar vara en pryd kd-politiker i jämförelse. :-)

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Uppdatering 1.

En del socialdemokratiska politiker, bl.a. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin (ni vet han som tydligen avslöjade en massa för USA-ambassadören i Sverige enligt Wikileaksdokument)

Man kan anklaga utrikesminister Carl Bildt (m) för mycket, jag är också kritisk emot honom ibland. Men jag vill säga följande.

Ni s-politiker som anklagar Bildt för att inte ha gjort tillräckligt mot Mubaraks diktatur borde skämmas ögonen ur er (och det gäller även Ahlin). Socialdemokraterna i Sverige har i decennier varit med i Socialistinternationalen tillsammans med Mubaraks diktaturparti. Vad jag vet har ingen s-politiker i Sverige gjort något som helst för att få bort diktaturpartiet från Socialistinternationalen.

Skriver jag det här för att jag är liberal? Ni s-politiker som antyder sådant borde återigen skämmas ögonen ur er, det visar att ni inte har någon som helst självkritik. Det mesta av min kritik på bloggen riktar sig mot kd (ett borgerligt parti) och sd.

Men nu förtjänar ni s-politiker kritiken. Acceptera det och skärp er inför förhandlingarna med andra diktaturpartier i Socialistinternationalen.


Uppdatering 2.

En av de främlingsfientliga bloggarna, Klartexten, har trots anmodan att berätta sin identitet vägrat det. Vederbörandes motivering är att han eller hon känner sig "hotad" om vederbörande avslöjar sin identitet.

Men "lartexten" har nu framfört ett hot mot mig ikväll. Ja, det är absurt. Som vanligt är det fega sd-bloggare som gömmer sig anonymt för att de anser sig hotade som sedan hotar mig här. Men "klartexten", jag vill vara tydlig mot dig. Det här är ett hot. Jag skriver det igen, det här är ett hot.

Om du någonsin igen skriver någon kommentar här eller till min mailadress lovar jag att kontakta de av mina vänner som är mycket internetkunniga så att vi ska kunna spåra dig. Vanligen sysslar jag inte med sånt men då ska jag göra ett undantag. Jag vill vara tydlig, får jag reda på vem du är kommer jag att publicera fullständigt namn, adress och telefonnummer till dig. Så kan du ta debatten direkt med de som vill debattera med dig.

Bra att sd-bloggarna avslöjar sig i god tid före valet 2014.

Fackförbundet SSR sprider myter om lagen mot diskriminering.

Akademikerförbundet SSR framför i en artikel på DN Debatt kritik mot hur lagen mot diskriminering (från 2009) fungerar. Inget fel i det. Tvärtom. Det är bra att fackföreningar engagerar sig emot diskriminering och för allas lika rättigheter.

Men SSR, fjärde största förbund inom fackföreningen SACO, slarvar med både fakta och argumentation. Det är inte seriöst om syftet är att påverka politiker och andra.

Från debattartikeln.

DO är enligt lagen skyldig att granska hur arbetsgivare sköter sitt jämställdhets- och jämlikhetsarbete. Men någon tillsynsverksamhet har överhuvudtaget inte bedrivits, vilket borde ha varit ett prioriterat område i en situation då lagens redskap för att bedriva det proaktiva arbetet ute på arbetsplatserna både har utökats och försvagats. Utökats genom att diskriminering ska motverkas på samtliga diskrimineringsgrunder, inte bara kön, etnisk tillhörighet och religion. Försvagats genom att endast arbetsgivare med minst 25 arbetstagare behöver upprätta jämställdhetsplan och göra lönekartläggning – och då endast vart tredje år.

Det borde vara något pinsamt för Christin Johansson, förbundsordförande för SSR, och Lena Svenaeus, chefsjurist för SSR och f.d. Jämställdhetsombudsman att de på allvar fått för sig att arbetsgivare från 2009 är skyldiga att förebygga alla typer av diskriminering i lagen. Det är inte sant.

Här är fakta, Johansson och Svenaues.

Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 2 februari 2010, alltså för drygt ett år sedan. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder.

I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd.

Sex av åtta riksdagspartier är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga förebygga alla typer av diskriminering i lagen. Bara Moderaterna och Sverigedemokraterna tvekar ännu. Men m är som bekant det största regeringspartiet och det bör vara i fackföreningars intresse att lobba emot partiet och inte sprida myter om att alla grupperna redan har samma skydd juridiskt.

I sin egen "värdegrund" skriver SSR bl.a. följande.

Ett jämlikt arbetsliv för alla, oberoende av kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder.

Man kan ju tycka att en fackförening som själv argumenterar emot diskriminering borde kunna få med i sin egen policy att arbetslivet ska vara jämlikt även oberoende av könsidentitet, ålder och religion. Men det är i och för sig en anmärkning i marginalen, förmodligen har SSR haft sin formulering i värdegrunden i flera år och struntat i att ändra den när lagarna blivit annorlunda.

Men SSR skriver att de vill jobba för alla oavsett sexuell läggning och funktionshinder. Då är det besynnerligt att de slarvar med fakta i en debattartikel och låtsas att bl.a. bögar, lesbiska och bisexuella har ett bättre skydd än hur det är i verkligheten.

Deras konkreta förslag om två DO, en för arbetsmarknaden och en för övriga områden i samhället förtjänar en seriös debatt. Men SSR försämrar sin egen trovärdighet i den debatten genom att inte ens bry sig om att ta reda på hur lagen är idag.

Skärpning!

Muslimer och katoliker emot homofientlighet.

Även om alla muslimska samfund och katolska kyrkan är homofientliga betyder det givetvis inte att alla muslimer och katoliker håller med. De senaste dagarna är det två positiva exempel på det.

Natten mellan i torsdags och fredags blev många homosexuella och bisexuella män arresterade i Bahrain avslöjar brittiska HBT-siten Pinknews.

Up to 130 gay men were reportedly arrested last week at a private party in Bahrain.

Reports said that the event, at a sports club in Hidd, was a gay wedding and guests were said to have been spotted in make-up and women’s clothes.

It was raided by police after neighbours complained about noise levels on Thursday night.

The men, mostly from Bahrain and Gulf countries, were arrested on the charge of “conduct against public morals”....

Homosexuality and cross-dressing are illegal in Bahrain. Gay sex carries a punishment of up to ten years in prison, although this is not usually enforced.

Den här typen av förföljelse och trakasserier mot HBT-personer är tyvärr vanligt i de flesta länder i Mellanöstern. Det är bara Israel som har HBT-vänliga lagar.

Dessbättre har sedan en brittisk muslimsk förening kritiserat arresteringarna i Bahrain.

The Association of British Muslims has condemned the arrests of more than 130 gay men in Bahrain.....

The AOBM, a small group founded in 1889, said the arrests were “odd and despicable” and argued that the Koran does not mention homosexuality.

In a statement, the group said: “The Holy Qur’an doesn’t actually mention much at all regarding people’s sexuality.

“The only verses which are interpreted by some in reference to homosexuality, are those referring to Prophet Lut (Lot). Yet, if one reads carefully, these verses are really condemning rape rather than sexuality.”

It added: “The crackdown in Bahrain, is typical of how the Holy Qur’an has been completely misunderstood and warped, yet people still do such things in the name of Allah, Islam, or Islamic morality. When in reality, all they are doing is acting upon their own prejudices.”

The Association of British Muslims, which is not to be confused with the Muslim Association of Britain, lists equality as one of its guiding principles and has spoken out in favour of gay rights before.

USA-gaysiten 365.com berättar att 143 katolska teologer rekommenderat ett byte av policy när det gäller bl.a. samkönade relationer.

University theologians in Germany have called on the Catholic Church to abandon the vow of celibacy for priests, open up the clergy for women and accept gays couples.

The 143 professors said the church must implement bold reforms because of “a crisis without precedent” following the discovery of widespread sexual and physical abuses by clergymen a year ago....

The appeal – signed by a few Austrian, Swiss and by almost a third of Germany’s Catholic university theologians – is a rare challenge to the clergy establishment and the Vatican, because the church has a veto right in appointing theologians at Germany’s state-run universities.

Något förvånande har Tysklands katolska biskopar varit försiktigt positiva till att debattera det här.

But Germany’s Bishops Conference on Friday cautiously welcomed the appeal, saying it could enhance the ongoing reform discussion, while noting several proposals contradicted the church’s principles.

“On some issues, the memorandum is in conflict with theological convictions and church regulations that are highly binding,” Bishops Conference Secretary Hand Langendoerfer said in a statement.

Även om katolska kyrkan och muslimska samfund ännu är homofientliga är det tecken på att en viss debatt startat i några länder om att ompröva attityderna.

Uppdatering 1.

Nu är det tyvärr ännu fler negativa nyheter med koppling till religiösa individer, föreningar och samfund.

RFSL avslöjar på sin hemsida att dess ungdomsförening anmält en muslimsk friskola.

RFSL Ungdom menar att skolchefens uttalande tydliggör för eleverna att om någon är homosexuell hör man inte hemma på skolan, vilket är ett sätt att legitimera homofobi i skolmiljön och osynliggöra muslimska hbt-ungdomar. Uttalandet ses som anmärkningsvärt också mot bakgrund att skolan har en likabehandlingsplan. I denna likabehandlingsplan fastställs det bl.a. som en målsättning att att öka förståelsen för olika sexuella läggningar.

I Indien jobbar kristna och muslimska föreningar för att landet ska återinför totalförbudet för manliga samkönade relationer.

India’s Supreme Court will... hear arguments for and against a 2009 court ruling which decriminalised gay sex....

According to the Hindustan Times, religious organisations like All India Muslim Personal Law Board, Utkal Christian Council and Apostolic Churches Alliance have opposed the high court’s verdict.

A final hearing will be held on April 19th.

Den kristna tidningen Dagen har några artiklar där det är en bekymrad debatt om att kristna ungdomsföreningar generellt fått något lägre bidrag 2011 än 2010.

Visst är det fascinerande att folk, både på Dagen och i de (ofta) konservativa kristna ungdomsföreningarna då och då tycker det är hemskt att kristna företagare måste följa lagar mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning. T.e.x. att inte få vägra samkönade par att bo hos dem om de driver värdshus. "Staten ska inte blanda sig i sådant, respektera äganderätten" är budskapet. Man skulle ibland nästan kunna tro att de är nyliberaler.

Men samma tidningsjournalister och kristna föreningsansvariga tycker att det är givet att svenska folket ska ge massor av sina skattepengar till kristna samfund och föreningar. Även om många skattebetalare inte själva är kristna. Då är det inte något resonemang om skattebetalarnas äganderätt till sina pengar. När staten generöst ger pengar är statlig inblandning tydligen inte något problem. Då saknas de nyliberala analyserna från konservativt kristna.

Jag ska förtydliga att jag som socialliberal är för både lagar mot diskriminering, även för den privata sektorn, och att ungdomsföreningar ska kunna få bidrag. Det jag vänder mig är emot är principlösheten i argumenteringen från de flesta konservativt kristna.