Idag har jag skickat följande mail till en del politiskt anställda inom regeringskansliet samt vissa riksdagsledamöter.
I det här mailet
Frågar jag om den svenska regeringen 2015 planerar starta utredningar om införande av ett tredje juridiskt kön samt att införa möjligheten för barn att få fler än två vårdnadshavare om en domstol bedömer det vara till barnets bästa.
Fakta om några HBTQ-reformer.
Konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottet i riksdagen har beslutat att inte behandla motionsförslag inom området Fri- och rättigheter i vår. Riksdagens utskott har en skyldighet att behandla motioner inom mandatperioden (nu 2014-2018) men inte ett visst riksdagsår (sommaren ett år till sommaren nästa år). Det betyder att motionsförslag om att införa ett tredje juridiskt kön och att införa ett förbud i regeringsformen emot diskriminering p.g.a. könsidentitet (en annan viktig HBTQ-reform) nästa gång kommer att hanteras i konstitutionsutskottet (och senare i riksdagen i sin helhet) förmodligen tidigast våren 2016. Men regeringen bör i vår starta en utredning om införande av ett tredje juridiskt kön.
Civilutskottet.
S-mp-regeringen bör även starta en utredning om barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare. Den senare reformen är en del av civilutskottets betänkande (rapport) Familjerätt som debatteras i riksdagen 4 mars. Vänsterpartiet har i utskottet reserverat sig för reformen.
Justitieutskottet.
Riksdagen kommer 18 mars behandla justitieutskottets betänkande Straffrättsliga frågor, där ingår om transpersoner ska omfattas av lagen om hets emot folkgrupp samt att hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit ska omnämnas i straffskärpningsparagrafen i brottsbalken. Dessbättre startade förra borgerliga regeringen en utredning om de två reformerna. Utredningen ska lämna sin rapport senast 7 december 2015. I sak finns det en bred politisk enighet. Samtliga riksdagspartier är för de båda reformerna - förutom sd som ännu tvekar.
1. Att tillåta individer att tillhöra ett tredje juridiskt kön.
En del transpersoner identifierar sig varken som män eller kvinnor och vill inte heller göra det juridiskt. Indien, Nepal och Bangladesh tillåter människor att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Australien, Nya Zeeland och Pakistan har delvis infört möjligheten (bl.a. när det gäller pass) men inte i hela samhället. Sydafrika har i sin konstitution ett principiellt erkännande av ett tredje juridiskt kön, Tyskland tillåter föräldrar att ange att deras barn varken är pojke eller flicka, oftast handlar det om att barnet är intersexuellt.
RFSL arrangerade inför riksdagsvalet en partiledardebatt 1 augusti 2014. Aftonbladets sändning av den finns ännu kvar. Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven förklarade i partidebatten att han vill utreda införande av möjligheten att tillhöra ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna HBT-politiske talesperson Jonas Gunnarsson bekräftade någon dag senare att det är Socialdemokraterna officiella åsikt, en sådan utredning är också Folkpartiet positivt till.
Bland riksdagspartierna har sedan tidigare Miljöpartiet och Vänsterpartiet tagit ställning för reformen. Införande av ett tredje juridiskt kön kan tyckas vara en utopi idag men det var också en könsneutral äktenskapslag för 20 år sedan. Det kan möjligen finnas administrativa problem men partierna bör också rannsaka sina värderingar om vad det är som är så hotande om en liten grupp av människor skulle få möjlighet att få tillhöra ett tredje juridiskt kön. En parlamentarisk utredning bör tillsättas snarast möjligt om reformen.
Planerar s-mp-regeringen att 2015 tillsätta en sådan utredning?
2. Införande av möjlighet för fler än två vårdnadshavare för barn.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tagit ställning för den här reformen. Och Stefan Löfven meddelade i RFSL:s partiledardebatt att en utredning av reformen bör startas. Tyvärr är det inget borgerligt parti som ännu är positivt till reformen men erfarenheter visar att när väl rapporter från utredningar är på plats är det vanligt att partier blir mer positiva.
Familjer är olika. Det håller de flesta med om - i teorin. Även om den här reformen inte bara skulle påverka samkönade familjer skulle det nog få störst effekt inom den gruppen. Det kan handla om ett lesbiskt par där en av kvinnorna blivit inseminerad med sperma från en man som vill vara engagerad som pappa åt barnet. Idag får en sådan familj problem om de vill att alla tre ska ha juridiska rättigheter. Det här är en kontroversiell reform och en av orsakerna till det är nog oro för att det skulle vara "månggifte light". Men det är ju inte det som är poängen, utan att få det att fungera mer praktiskt för vissa familjer.
Planerar s-mp-regeringen att 2015 tillsätta en sådan utredning?
2. Införande av möjlighet för fler än två vårdnadshavare för barn.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tagit ställning för den här reformen. Och Stefan Löfven meddelade i RFSL:s partiledardebatt att en utredning av reformen bör startas. Tyvärr är det inget borgerligt parti som ännu är positivt till reformen men erfarenheter visar att när väl rapporter från utredningar är på plats är det vanligt att partier blir mer positiva.
Familjer är olika. Det håller de flesta med om - i teorin. Även om den här reformen inte bara skulle påverka samkönade familjer skulle det nog få störst effekt inom den gruppen. Det kan handla om ett lesbiskt par där en av kvinnorna blivit inseminerad med sperma från en man som vill vara engagerad som pappa åt barnet. Idag får en sådan familj problem om de vill att alla tre ska ha juridiska rättigheter. Det här är en kontroversiell reform och en av orsakerna till det är nog oro för att det skulle vara "månggifte light". Men det är ju inte det som är poängen, utan att få det att fungera mer praktiskt för vissa familjer.
Irlands regering (bestående av ett borgerligt och ett socialdemokratiskt parti) har 2014 lämnat ett förslag om att barn ska kunna få upp till 4 vårdnadshavare om det bedöms vara till barnets bästa. Viktigt att förtydliga att det ska vara en domstol som beslutar om ett barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare och utgångspunkten ska givetvis vara det som domstolen bedömer vara barnets bästa.
Planerar s-mp-regeringen att 2015 tillsätta en sådan utredning?