Siw Malmkvist fick en hit 1968 med "Ingenting går upp mot gamla Skåne". Många utanför Skåne har ibland en schabloniserad attityd om vårt landskap. Precis som vi själva i vissa situationer har det om de där typerna som råkar bo norr om Hässleholm. Norra Sverige kallar vi det ironiskt ibland.
Skåne har historiskt varit en relativt välmående del av Sverige. "Någon måste vara först" är den något kaxiga slogan som varuhuset Hansa (centralt beläget varuhus i Malmö) har. Skåne är tillsammans med Stockholm ledande för nya trender. För vår del handlar det om det strategiska läget. Anne-Marie Pålsson, f.d. moderat riksdagsledamot, har en intressant debattartikel i Sydsvenska dagbladet om den ekonomiska utvecklingen i Skåne senaste decennierna,.
"Trump-effekt" i Skåne.
Myten om det rika Skåne är just en gammal myt. Det var sant för 40 år sedan men sedan dess har inkomstutvecklingen varit sämre i Skåne än i medel. Visst har folk fått det något bättre generellt även här men många kommuner är i ekonomisk stagnation sedan länge medan Malmö drastiskt fått minskad skattekraft i relation till medel i Sverige.
Myten om det rika Skåne är just en gammal myt. Det var sant för 40 år sedan men sedan dess har inkomstutvecklingen varit sämre i Skåne än i medel. Visst har folk fått det något bättre generellt även här men många kommuner är i ekonomisk stagnation sedan länge medan Malmö drastiskt fått minskad skattekraft i relation till medel i Sverige.
Skulle det hållas riksdagsval idag hade Sverigedemokraterna blivit största partiet i Skåne, utan tvekan. Kanske även i Sverige som helhet, även om mitt tips är att s blivit etta, sd tvåa och m trea. Skåne har förvisso alltid varit mer kontinentalt och haft en ärligare/fränare debatt om invandringen än övriga Sverige men den ekonomiska stagnationen i många skånska kommuner bidrar också till sd:s ökade stöd. Det finns en "Trump-effekt". Människor som inte känner igen sig i medias och ledande politikers budskap om att svenska folket ständigt blir rikare. Så är förvisso verkligheten för medelklassen i storstäder och universitetsorter (som många politiker och journalister är en del av) men sällan i någon landsbygdskommun i Skåne. Eller i någon invandrartät förort för den delen.
Starkt stöd för EU i sydvästra Skåne.
I främst universitetsstaden Lund men delvis även Malmö med sin urbana kultur och de välbeställda kranskommunerna Vellinge och Lomma är det ännu något "skämmigt" att vara sd-sympatisör. I övriga Skåne bryr sig inte folk längre om det. I sydvästra Skåne är stödet för EU starkt vilket gjort det svårare för sd att bli populära här. Men även unionen har problem med sin legitimitet.
När människor saknar hopp om framtiden och är globaliseringens förlorare blir sd:s förenklade budskap lockande. Om vi som är för frihandel, social marknadsekonomi och globalisering inte tar det på allvar lär vi få ångra det senare.
Synnerligen få i Skåne är högerextremister.
Situationen är dock mer komplex i Skåne än vad den ibland verkar. Många av de som startat företag som blivit viktiga här har varit invandrare, från Zoegas till Felix. Även de flesta skånska sd-sympatisörer konstaterar att det finns "bra invandrare". En del sd-sympatisörer är för övrigt själva invandrare. När Sverige höll folkomröstning om EU-medlemskap 1994 var stödet starkast för det i Stockholm och Skåne. Trots nej-sidans försåtliga budskap om att resultatet blir att "utlänningar blandar sig i svenska politiken". Ett nazistparti vore närmast chanslöst i Skåne, att Nordiska motståndsrörelsen satsar på att bli politiskt representerade i andra delar av Sverige är förmodligen en rätt bedömning för dess del. Halv-nazistiska Nationaldemokraterna floppade helt i Skåne precis som kostym-nazistiska Svenskarnas parti. Båda partierna har senare avskaffat sig själva.
Rösta på sd blir en protest för många.
Synnerligen få i Skåne är högerextremister, däremot lockas fler än i övriga Sverige av högerpopulism. Visst finns det ideologiska nationalister och rasister även i Skåne. Många är dock ännu egentligen moderater och socialdemokrater (två partier som historiskt fått högre stöd i Skåne än i Sverige som helhet, att det finns ovanligt många centerpartistiska landsbygdsmänniskor är en myt, Skåne är sedan många decennier urbaniserat) men känner deras gamla parti inte erkänt deras oro för samhällsproblem kopplade till bl.a. invandring, kriminalitet, brister inom skolan och sjukvården, den ekonomiska stagnationen i många skånska kommuner etc. Att rösta på sd 2018 blir för dem främst en protest. De tycker - och där har de faktiskt rätt - att politiska floskler som "öppna era hjärtan" eller "mångkulturen är en sådan tillgång för vår kommun" inte fixar några integrationsproblem.
Och "Siwan" sjunger i Ingenting går upp emot gamla Skåne faktiskt om att man ofta trivs där man bor, oavsett om det är Landskrona eller Borneo. Någon kamp-låt för främlingsfientlighet är det verkligen inte.
Uppdatering 1.
Folk i Stockholmsområdet kanske inte fattar varför sd är så populära i Skåne.
Den som börjar sympatisera med sd i Stockholm är ofta övertygad nationalist, har en agenda om att svarta, araber, romer etc. är hemska människor etc. Den gruppen finns givetvis även i Skåne. Men här lockas sd-sympatisörer främst av partiets kritik emot att "etablerade politiker och media inte lyssnar på oss vanliga människor". Man kan jämföra med Danmark. Det är en relativt liten minoritet där som verkligen är rasister precis som i Skåne. Däremot får Sverigedemokraterna i Skåne respektive Dansk folkeparti i Danmark stöd från många för att "de förklarar vad folk egentligen tycker", även om budskapet är intolerant och generaliserande när det pekas på invandringsrelaterade problem. Skåne är där mer kontinentalt än övriga Sverige, på gott och ont.
Det finns historiskt en starkare populistisk tradition här precis som i Mellaneuropa. Den tidigare starka tilltron till makthavare i övriga Sverige har inte varit lika vanlig i Skåne. Här har folk, precis som i Mellaneuropa, historiskt varit mer skeptisk emot politiska projekt som inte verkar fungera. Som integrationspolitiken. Det betyder definitivt inte att en tredjedel av Skånes befolkning blivit rasister.
Annan debatt-kultur i Danmark.
I Danmark kan en politiker i en debatt på ett möte framföra "invandringen har varit en katastrof för vårt land". För att efter debatten fråga en pakistansk invandrare vid mötet om hen vill följa med och ta en fika - "vi ska ha hygge oss" (vi ska ha det mysigt ihop). Något sådant vore givetvis omöjligt i svensk kultur. Skåne är där kulturellt mer fränt än övriga Sverige men mer diplomatiskt än Danmark.
Det betyder inte jag försvarar den danska debattkulturen helt. Det är bra att diskutera problem öppet. men ibland borde vissa danskar (och svenska sd-politiker) fatta att kommentarer kan vara sårande även om det inte har något negativt syfte.
När Danmark som första land i världen införde närståendeadoption för samkönade par förklarade den kvinnliga talespersonen för oppositionspartiet högerliberala Venstre att de var emot (där har de dock gjort en radikal helomvändning senare och är idag ett HBT-vänligt parti) "jag förstår inte varför en del är homosexuella men jag accepterar det givetvis". Inte ens kd i Sverige skulle formulerat sig så plumpt. Men det visar olika debattkulturer. Rimligen var det ingen homoperson som hade efterfrågat vad hon privat tyckte om samkönade relationer, hon ska lämna kommentarer som politiker.
En viss politisk korrekthet i den offentliga debatten för makthavare är inte alltid fel om man vet att ens kommenterar kan såra folk från en viss minoritetsgrupp. Hur öppen man än må vill att debatten ska vara. Där har sd onekligen en hemläxa att göra.
Uppdatering 2.
Ironisk markering om spanska män.
När Siw Malmqvist i låten Ingenting går upp mot gamla Skåne är kritisk emot män från Spanien handlar det inte om främlingsfientlighet utan om att charter-resor till det landet blev populära på 1960-talet. En del heterosexuella svenska kvinnor gillade att spanska män generellt var mer "passionerade" än svenska män. Låten är en ironisk markering emot det vilket folk fattade då. Idag kan dock texten verka vara obegriplig där.