fredag 30 november 2018

Sd släppte igenom förbud emot hets emot transpersoner.

Just nu har vi en besynnerlig politisk situation. Nuvarande s-mp-regeringen får i princip inte fatta några politiska kontroversiella beslut. Men att förbjuda hets emot transpersoner var ett tidigare oprövat ärende. Det krävs två beslut med ett riksdagsval emellan eftersom det är en förändring av en grundlag. Alla partier förutom sd röstade för det i våras.

14 november beslutade riksdagen igen att besluta det utan debatt. Sd hade kunnat reservera sig emot det men valde istället lämna ett s.k. särskilt yttrande. Det betyder att de ännu är skeptiska men accepterar majoritetens beslut. Förmodligen vet de att de kanske inte blivit populära hos en del m-politiker om de hade obstruerat. Det är det sista m-ledningen behöver just nu. Det här är redan politiskt avgjort och det hade blivit en juridiskt konstig situation om sd reserverat sig emot en övergångsregering för att förhindra den att genomföra beslutet.

Jag är närmast yttrandefrihetsfundamentalist.

Vill ta bort förbudet emot "missaktning", bara behålla att "hot" inte ska vara tillåtet emot vissa grupper. Tar vi bort lagen helt (USA har som ensamt västland ingen sådan lag) kan nazister och islamister dela ut flygblad utanför HBTQ-klubbar och synagogor om att "homosexuella och judar förtjänar att dö". Polisen kan då inte ingripa om det görs på offentlig plats.

Men när lagen nu är på plats som den är så är det välkommet transpersoner får samma skydd som homosexuella och bisexuella.


Uppdatering 1.

I Storbritannien finns det ett uttryck som är passande för det hat och hot emot minoritetsgrupper som borde vara förbjudet.

"Causing alarm".

En del debattörer till höger låtsas som att "ingen hets ska tillåtas för någon, därför ska vi avskaffa lagen". Men i en västerländsk demokrati är allt som inte är förbjudet tillåtet. Det är inte högerdebattörer som inbjuds till Opinion live som tolkar lagarna, det gör domstolar.

Jag har respekt för högerfolk som i yttrandefrihetens namn helt vill avskaffa hetslagen. Men var då så ärliga att ni erkänner att folk fritt ska få hetsa emot minoritetsgrupper. Är hetslagen ett misslyckande? Klart den är. Om alla vore för mänskliga rättigheter hade den inte behövts. Men där är vi inte som bekant.

HBTQ-kultur. Den som är värd att bli älskad - Abdellah Taïa.

Från en presentation av Den som är värd att bli älskad (2018) av franske författaren Abdellah Táia.
.... "Jag är trettio. Jag har känt dig i tretton år. Och här, nu, står jag inte ut längre. jag vill inte längre leva i din skugga. jag vill inte längre bli handledd av dig, göra saker på ditt sätt. Vara som man ska: en Parisbo bland Parisbor, inte för mycket arab för dig och din värld, inte för mycket muslim, inte för mycket därbortifrån." Den som är värd att bli älskad är en drabbande brevroman i vilken författaren utforskar ondskans ursprung och skildrar hur den franska kolonialismen dröjer kvar i en ung homosexuell marockans kärleksliv....
Alltså om nu Frankrike är ett så rasistiskt land är det en gåta att så många från dess gamla kolonier söker sig just dit. De borde söka sig till typ U.S.A eller Tyskland istället. Men riktigt så enkelt är det inte. Många har en hat-kärlek till de som tidigare koloniserat deras hemland, att lämna en repressiv regim för västerländsk demokrati. Och sällan har det blivit tydligare än i den här romanen. Ambivalensen.

Både prosa och poesi.

Den kallas roman men är även delvis poesi. Vissa kan tolka en del i den som kvinnoförakt, en del som en invandrare som gnäller. Men retoriken är lysande. När prosa och poesi blandas får författare ibland ta ut svängarna.

Främst handlar det om sorg och svärta, boken är synnerligen mörk. Medelålderskris, arabisk homofientlighet, fransk smygrasism, Berättelsens "Ahmed" är ibland så självkritisk att det blir hemskt.

Det här är Abdellah Taïas bästa bok hittills.

onsdag 28 november 2018

Därför försvarar jag att l bildar majoritet med s i Malmö.


Alltså sossarna är ibland något tröga och långsamma. Det betyder inte de är dåliga människor. För någon vecka sedan förklarade s-ledningen i Malmö att l ska få igenom hälften av sitt valprogram. Det är ungefär som att en snygg heterosnubbe kommer fram till en bög på en gayklubb "kanske vi ska smeka varandras kinder ikväll". Du kommenterar något nonchalant "kanske det."

Liberalerna har snabbt gjort en omfattande krav-lista. Egentligen bör det väl kallas en novell, så många är kraven. Att Moderaterna i Malmö kallar s-l-samarbetet för socialistiskt blir närmast komiskt, politiken blir mer borgerlig än på många decennier.

Nytt i Malmö-politiken.

Jag har dock varnat l-ledningen för att det här är ett experiment, för första gången någonsin i Malmö ska ett borgerligt parti styra ihop med sossarna. Om politiken inte vridits åt mitten-höger till 2022, om skattekraften inte blivit bättre, om skolresultaten inte lyft ordentligt, då blir det slut på smekandet.

Sd kommer att hata l för det här, det kan partiets politiker leva med. Värre är besvikelsen hos m, men l har gjort en helhetsbedömning, att hindra intoleranta sd att få makt i kombination med att hälften av partiets politik blir av. Malmö blir liberalare. Det här ska dock inte tas som signal att l på riksnivå ska ingå regering med s, där är jag för en m-kd-regering. Varje beslut måste fattas på sina egna meriter. Men om Löfven berättar för Björklund att de kanske ska smeka varandras kinder....

;-)

måndag 26 november 2018

HBTQ-kultur. Sången om en son - Joel Mauricio Isabel Oritz.

 
Från presentationen av Sången om en son (2018) av Joel Mauricio Isabel Ortiz.
.... Du vet varför jag är här, pappa. I det trista villaområdets furukök konfronterar en son sin far. Det är dags att slita upp alla de gamla såren - slagen, rasismen, ursprunget som aldrig uttalats. Våldet i att göras till en son, att adopteras, att stöpas till man. Det blir början till en vidräkning inte bara med fadern, utan också med det egna livet. Klubbnattens ennattsligg och teaterscenens bekräftelse räcker inte längre till. Hur gör man plats för ömhet i ett liv vars utgångspunkt är brutalitet? Sången om en son är en blixtrande debutroman om identitet, svek, självkänsla - och om den kärlek som inte väjer för något...
Jag hoppas verkligen inte att det här är en självbiografi. För värre offerkofta än berättelsens jag har sällan lämnats. Det här är som om främlingsnegative  Jimmie Åkesson skulle skriva en bok om en invandrare som lever i ett av världens friaste länder men inte har någon som helst förmåga att vara tacksam för det. Hen (är transperson) använder droger och har sex med många män men tycker främst synd om sig själv. Det är "vita" hit och dit. Precis som det inte finns rasism i Latinamerika eller Mellanöstern gentemot svarta. Precis som det inte finns rasism emot folk av asiatiskt ursprung i Sydafrika. Sverige är verkligen inte perfekt, våra problem ska granskas, visst finns det smygrasism, men vårt land är enligt forskningen förmodligen det minst rasistiska landet i världen.

Rasismen, homofobin och sexismen har inte ökat här senaste 30 åren, tvärtom.

Sd:s framgångar är en motreaktion på att Sverige blivit progressivare senaste decennierna. Men visst börjar det vackla just nu i väst. Och det bekymrar oss något, vi som är för en liberal västerländsk demokrati.

Trots det kan inte den här boken avfärdas, även om den har sina brister. Visst blir det för mycket fokus på sex, det är ibland närmast pornografiskt, för mycket intresse av alkohol och droger. Men Joel Mauricio Isabel Ortiz har också en talang när det gäller språket. Bäst blir den när den blir allmän-mänsklig, hur svårt det ibland är att vara människa.

söndag 25 november 2018

HBTQ-kultur. Novali hjärta Sara - Lissman och Vintrafors.


Från en presentation av Novali älskar Sara (2018) av Yvette Lissman och Katarina Vintrafors.
.... Novali går i ettan. Hon älskar att gå i skolan. Extra pirrigt är det eftersom hon är kär i Sara som går i klassen bredvid. Men vågar hon berätta det för Sara? Tänk om hon skrattar. En börja-läsa-bok på HBTQ-temat som också fungerar som högläsningsbok....
Låt mig vara ärlig. Illustrationerna av Vintrafors må vara taffliga. Berättellsen av Lissman är verkligen inte perfekt. Men det finns en charm i att båda tjejerna tror den andra blivit förälskad i en annan kompis. Det är en pappa som tar hand om dem men det görs inte till en stor sak utan något naturligt. 

fredag 23 november 2018

Jag och Qx-Ronny hånglar.


Telefonen ringer.

"Hej det här är Ronny från Qx"

"Klart jag vet vem du är"

"Alltså jag har fått en vision, jag bara måste hångla med en skånsk liberal".

"Det är fint Ronny. Men låt mig berätta hur det är.

Jag smeker ditt  bröst och du berättar om dina drömmar. Jag smeker din rygg och du berättar om dina rädslor. Jag smeker dina kinder och du berättar om dina förväntningar. Vi män måste inte ha moderiktiga kallingar, för vi duger precis som vi är. Vi män måste inte ha en stor kuk, klart det är nice att möta en välutrustad snubbe, men det viktigaste är kåtheten. Att möta en man som är kåt. En man som är skön och respekterar sin partner. Vi män har lärt oss något av Metoo-kampanjen."

Det där var var givetvis bara en dröm. Telefonen ringer igen. "Hej det här är Ronny från Qx"....

tisdag 20 november 2018

Är det konservativt att vara för högre straff?


Visst är högre straff ofta viktigt för konservativa. Men vi är många liberaler som också är för det ibland. Det handlar om hatbrott emot minoritetsgrupper, hedersrelaterade brott och annat.

Mp, v och vissa "brottsexperter" brukar kommentera att höjda straff sällan påverkar hur en människa gör. Det är förvisso så att kriminella oftast inte kalkylerar med antalet år i fängelse (förutom att gängkriminella ofta skickar fram unga att mörda etc. för det leder till lägre straff). Risken att åka fast är betydligt mer avskräckande visar brottsforskningen. Men det finns fler motiv till högre straff än att avskräcka från brott.

Andra motiv till straffskärpningar.

Det ger en upprättelse till brottsoffret. Ett för milt straff blir ofta ett hån för brottsoffret och dess anhöriga.

Den som sitter i fängelse kan av förklarliga orsaker inte begå nya brott när hen är där.

Straffrabatten för 18-20-åringar bör så snabbt som möjligt avskaffas.

Vi måste dock veta att fängelsevistelse är mycket dyrt. Höjda straff måste kombineras med bättre brottspreventiva åtgärder gentemot tonåringar.

Det är liberal politik.

Att värna brottsoffren. Att individer måste ta konsekvenserna av sina handlingar.

I Storbritannien hade konservativa Tory och socialdemokratiska Labour i decennier bråkat om kriminalpolitiken. Tory hävdade det var individens ansvar, Labour att det var samhällets fel. De flesta i brittisk arbetarklass höll med Tory och Labour förlorade val bl.a av den orsaken. Brittiske högersossen Tony Blair lanserade därför i slutet av 1990-talet en paroll som skulle bli klassisk.

"Bekämpa brottsligheten, bekämpa brottslighetens orsaker.".

Och så är det. Inte antingen eller utan både och.


Den som avtjänat sitt straff och vill bli hederlig ska sedan bli förlåten, alla ska få en andra chans. Om vi inte tror en människa kan bättra sig, då kan vi hälsa hem.


Uppdatering 1.

Socialdemokraterna har skärpt till sig.

Förvisso sent och det förtjänar partiet kritik för. Alliansen och s är idag för Blairs policy. Ännu finns dock v och mp (och fi utanför riksdagen) i ena diket och sd i det andra.


onsdag 14 november 2018

HBTQ-kultur. Alex, strangelove.


Från presentationen av Alex, strangelove (2018) av USA-regissören Craig Johnsson.
Alex, the high school class president, nerd and a straight A student, has been dating Claire a long time. They decide to sleep together but then he meets a gay guy and gets confused.
I USA har det gjorts "ungdomsfilmer" i decennier. Oftast har de varit relativt mediokra men sällan tråkiga. HBTQ-personer har senaste åren blivit en del av karaktärerna i genren. Som i Alex, strangelove

Konventionellt men också med ironi.

Alex Truelove (spelad av Daniel Doheny) är ihop med Claire (Madeline Weinstein). Men de har problem med att börja ha sex. Alex träffar sedan Elliot (Antonio Marziale) som han blir intresserad av. Delvis är det här konventionellt. Men filmen har en ironi också som gör den något alternativ för att vara från USA. I slutet blir det mer allvar, om rätten att få vara den man är.

Det här är något bättre än medel. Vilket kanske kan räcka för en film i den här genren.

Trailer (Youtube) till filmen.

tisdag 13 november 2018

HBTQ-kultur. Handsome devil.



Från presentationen av Handsome devil (2016) av irländske regissören John Butler.
Ned, the bullied outsider, and Conor, the new boy and star athlete, are forced to room together at their boarding school. The boys take an instant dislike to each other, and seem destined to remain enemies until an English teacher, Mr. Sherry, begins to drill into them the value of finding one’s own voice. This lesson, however, isn’t appreciated by everyone, particularly rugby coach Pascal, who has his own agenda and harbors some deep suspicions about the boys’ teacher.
Ingen romantik.

Kanske du tror att det handlar om två killar på en internatskola som så småningom blir ihop. Så är det inte. Här finns ingen romantik eller sex. Ärendet med den här filmen är ett annat. Connor Masters (spelad av Nicholas Galitzine) är skolans bäste rugbyspelare. Men har också en hemlighet som inte får avslöjas - att han är gay.  Fionn O'Shea gör en mycket bra tolkning av hans rumskompis Ned Rocher. Visst är han osäker ibland men har ett rättspatos. Det antyds att han också är gay. Oväntat blir de vänner.

Den här filmen handlar främst om att ha integritet och mod. Men också hur svårt det kan vara ibland. Ett allmänmänskligt tema. En brist är att karaktärerna blir väl för stereotypa när det gäller vara "goda-onda" i en del situationer. Men den här filmen är bra.

Trailer (Youtube) till filmen.

lördag 10 november 2018

Riksdagen har beslutat rekommendera donationer till Helds HBT-nyheter.


Bara Sverigedemokraterna röstade emot. Kristdemokraterna la ner sina röster. Övriga partier var för.

Det där är givetvis satir. Men min blogg drivs ideellt. En del av er har pengar så det bara räcker till er själva, det är givetvis inte er jag främst vänder mig till. Och jag vet det finns många saker man kan skänka till.

Bloggen Helds HBT-nyheter granskar sd, patriarkala strukturer, radikalfeminister, höger, vänster etc. Tipsar om filmer och böcker med HBTQ-tema. Det är inte summan som är det viktigaste. Visst är det bra med en hundring men att skänka 20 kronor är ett symboliskt erkännande av min granskning.

Nordeakonto. 3300-6605273538

fredag 9 november 2018

HBTQ-kultur. The last match - Antonio Hens.



Jag har som regel att bara recensera filmer och böcker som gjorts senaste 4 åren. The last match av spanske regissören Antonio Hens är från 2014 och klarade inte gränsen. Jag ska här göra ett undantag. Men det blir ingen vanlig recension. Filmen är bra om än inte perfekt. Om två marginaliserade killar på Kuba.

Orsaken till att jag kommenterar den är dock de som spelar huvudrollerna, Milton Garcia och Reinier Diaz. Jag har kollat och ibland recenserat mer än hundra filmer med bög-tema. De här killarna är inte de vackraste även om de ser bra ut men de är de som haft det sexigaste samspelet. Gay-erotik är bara förnamnet.

Visst visas det rumpor ibland men det här är verkligen ingen porr-film. Jag ska inte avslöja hur det slutar men det blir mycket tragiskt.

tisdag 6 november 2018

Så påverkar regeringskrisen HBTQ-politiken.


Sedan någon månad har Sverige en "övergångsregering" som det formellt heter.  Statsminister Stefan Löfven har inte förtroende av en majoritet i riksdagen. Men de flesta har inte heller kunnat enas om en ersättare. S-mp-regeringen finns nu främst till för att landet ska administreras. De kan dock driva igenom reformer om det finns enighet bland riksdagspartierna.

Vad får det för effekter på HBTQ-politiken?

1. Lagförslaget om att förbjuda hets emot transpersoner.

Alla partier förutom sd röstade för det i våras. Men eftersom det är en förändring av en grundlag krävs det två beslut med ett val emellan. Hade den politiska situationen varit "vanlig" skulle det andra beslutet förmodligen tagits i mitten av november för att det skulle gälla från 1 januari 2019. Problemet där är just sd. Det här är en ny situation i modern tid för riksdagen. Måste sd godkänna reformen för att den ska kunna genomföras av en "övergångsregering"? Att det blir genomfört lär det inte finnas någon tvekan om men det kan bli försenat. 

2. Utredningen om föräldraskap.

Den innehåller bl.a. förslag om en könsneutral föräldraskapspresumtion. Något som skulle gynna en del samkönade kvinnliga par. Det är partipolitiskt kontroversiellt och kan inte beslutas just nu men att skicka ut det på en remissrunda borde vara möjligt även för en "övergångsregering." Kd är negativa och sd skeptiska i sak till reformen. 

3. Proposition om förändrad könstillhörighetslag.

Den lär bli något försenad men hade förmodligen inte lämnats i år även vid en vanlig situation.

3. Budget.

Regeringen måste lämna förslag till en budget senast 15 november. En "övergångsregering" får bara lämna ekonomiska ändringförslag som det finns enighet om i riksdagen. Annars gäller den tidigare budgetfördelningen. I den situationen får RFSL, DO, hatbrottsjourer, jourer emot våld i nära relationer etc. samma summa 2019 som i år. Teoretiskt skulle en genomdriven m-kd-budget kunna påverka anslagen men de har inte ett regeringskanslis resurser och lär prioritera att förändra annat. Mitt tips är att m just nu är extra noggranna att inte låta vika sig inför sd om det där.

lördag 3 november 2018

Bögar, svenskar och Qx.


Företag har annonserat i gay-media i decennier. Inte för att de som läste det förr var många utan för att bögar är kända, om man ska generalisera, för att gilla nya trender. Många har jobb där de kan påverka andra när det gäller nya produkter. Att annonsera i gay-media har betraktats som en investering för vinster senare.

Och så är det också med svenskar. Vi är kända internationellt i reklambranschen för att gilla nya trender. "Om det fungerar i Stockholm kan det bli lönsamt".

Det är därför HBT-tidningen Qx inte har problem idag att få annonsörer.

fredag 2 november 2018

"Sex-härva i Ssu"


Den s.k Ssu-skandalen i Skåne har tagit en ny vändning.

Öppet homosexuelle ordföranden Philip Botström och regionale ordföranden Mansour Ahmed har enligt vissa idkat s.k. intimt umgänge. Det ska handlat om att de slickat på olika ställen av varandras kroppar. Och det ska icke handlat om bara slickande på varandras armar.

Det sprids också rykten om att s.k. killar i Ssu-Rosengård haft gruppsex. De ska ha sprutat sperma över Koranen, något som är kontroversiellt. Den lokale imamen rusade dit för att varna men blev själv kåt och ägnade sig åt samma sak. Han har nu förlorat sitt jobb.

Mansour Ahmed har s.k. ringt mig. "Jag vet var din brevlåda bor.".
Jag kontrade lugnt. "Alltså, jag har alltid självförsvarsspray med mig. Lär dig ordentlig svenska. Utländska medborgare som begår brott bör utvisas på studs".

Situationen i Ssu-Skåne är nu extremt kaotisk. Alltså precis som vanligt.

Obs. Detta är satir.

Uppdatering 1.

Hur provocerande får man vara genom satir? Den debatten för de flesta seriösa skribenter, tro inget annat. Det här är på gränsen, jag vet det, men jag bedömer det stannar inom en etisk standard.