Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på....
känslor.... relationer.... filosofi.... det där vi människor har att
hantera. Varenda en av oss. .....
De flesta känner till att islamistiska terrorister 11 september 2001 kapade två flygplan för att attackera World trade center i New York och genom ett tredje det militära högkvarteret Pentagon. Men det fanns även ett fjärde flygplan. Det är vad filmen Flight 93 handlar om.
Det är inte tillåtet att ha mobiler påslagna på ett flygplan men någon hade det och snabbt spreds ryktet bland passagerarna att terrorister attackerar USA. De flesta fick panik. Folk ringde anhöriga och förklarade "I love you". Några avslöjade koden till ett kassaskåp. Alla visste att de snart skulle dö. Dock fanns det fyra män, bland dem bögen Mark Bingham, som fattade att syftet för de som kapat planet var att attackera ännu ett mål. De är osäkert vilket det var men ett alternativ var Vita huset.
Allt blir svart i sista scenen.
Även de fyra männen visste de skulle dö även om de lyckades nå in i kabinen vilket de till sist gjorde. De slog bort piloterna. Planet störtar. Filmen slutar med att allt blir svart 10 sekunder i sista scenen.
För några år sedan kommenterade jag boken Och så var de bara en av Agatha Christie. Även där blev allt till sist svart. Mördaren hade begått självmord. På något vis var det obehagligare än om mördaren varit kvar.
Jag älskar melankolisk eurodisco. Och det intro som har mest svärta i den genren är den här versionen av tyske Fancy (som är gay om än inte öppet) och hans When guardian angels cry.
Svart.
Mörker. Och sedan ljus?
De flesta känner till att islamistiska terrorister 11 september 2001 kapade två flygplan för att attackera World trade center i New York och genom ett tredje det militära högkvarteret Pentagon. Men det fanns även ett fjärde flygplan. Det är vad filmen Flight 93 handlar om.
Det är inte tillåtet att ha mobiler påslagna på ett flygplan men någon hade det och snabbt spreds ryktet bland passagerarna att terrorister attackerar USA. De flesta fick panik. Folk ringde anhöriga och förklarade "I love you". Några avslöjade koden till ett kassaskåp. Alla visste att de snart skulle dö. Dock fanns det fyra män, bland dem bögen Mark Bingham, som fattade att syftet för de som kapat planet var att attackera ännu ett mål. De är osäkert vilket det var men ett alternativ var Vita huset.
Allt blir svart i sista scenen.
Även de fyra männen visste de skulle dö även om de lyckades nå in i kabinen vilket de till sist gjorde. De slog bort piloterna. Planet störtar. Filmen slutar med att allt blir svart 10 sekunder i sista scenen.
För några år sedan kommenterade jag boken Och så var de bara en av Agatha Christie. Även där blev allt till sist svart. Mördaren hade begått självmord. På något vis var det obehagligare än om mördaren varit kvar.
Jag älskar melankolisk eurodisco. Och det intro som har mest svärta i den genren är den här versionen av tyske Fancy (som är gay om än inte öppet) och hans When guardian angels cry.
Svart.
Mörker. Och sedan ljus?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar