tisdag 12 april 2011

Fortsatt hemläxa för Moderaterna.

Publicerad på HBT-siten Qx.se.


Fortsatt hemläxa för moderat transpolitik.

För ungefär ett år sedan riktade jag i en debattartikel kritik mot Moderaternas dåliga politik för transpersoner. Partiets ordförande Fredrik Reinfeldt förtydligade senare, vid Stockholm Pride 2010, att m är för att avskaffa kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få byta kön juridiskt. Det är givetvis välkommet att Moderaterna äntligen är emot tvångssteriliseringar av transsexuella. Men än har partiet en hemläxa att göra.

Jag brukar varje sommar göra sammanställningar om riksdagspartiernas åsikter när det gäller HBT-rättigheter. Partierna får poäng efter hur många reformer de är för, är tveksamma till och är emot. Sedan januari i år är Socialdemokraterna för första gången någonsin positiva till i princip alla centrala HBT-reformer. Detsamma gäller sedan tidigare Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I riksdagen är det alltså egentligen majoritet för alla de HBT-reformer jag planerar ha med i min nästa partirapport.

Poängställningen för riksdagspartierna är april 2011 följande. Maxpoäng är 20.

Socialdemokraterna 20p
Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 10p
Sverigedemokraterna 7p

Att Moderaterna inte får maxpoäng är därför att partiet ännu tvekar om fyra viktiga reformer. Det handlar om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder). Något som en statlig utredning föreslog februari 2010. Hittills är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder. Nu har den borgerliga regeringen ett ansvar att så snabbt som möjligt lämna en proposition enligt utredningens förslag. Moderaterna har som ensamt parti i Alliansen hittills vägrat säga ja till reformen. Men vad är det för logik i att arbetsgivare måste förebygga diskriminering p.g.a kön och etnicitet men inte p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet?

Det handlar om att att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp och explicit bli omnämnda i straffskärpningsparagrafen vid hatbrott. Enligt RFSL är andelen transpersoner som varit med om hatbrott högre än för homosexuella och bisexuella. Givetvis kan en del människor av yttrandefrihetsskäl vara negativa till hetslagen i sig. Det är en legitim åsikt. Men när lagen är på plats bör den givetvis även skydda transpersoner.

Av de sju diskrimineringsorsaker som är förbjudna i den "vanliga" lagen är alla explicit omnämnda i regeringsformens förbud mot diskriminering - förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön. Var är logiken i att transpersoner inte ska ha samma skydd mot diskriminering och hatbrott som bögar, lesbiska, invandrare, judar, muslimer, svarta och flera andra grupper?

I oktober håller Moderaterna sin partistämma. Varje medlem har fram till 18 maj möjlighet att till sitt länsförbund lämna motionsförslag som senare ska behandlas på stämman. Jag rekommenderar HBT-människor i Moderaterna att göra det när det gäller de fyra reformer som jag kommenterat i den här debattartikeln, aktiva åtgärder mot diskriminering, hetslagen, straffskärpningsparagrafen vid hatbrott och förbudet i regeringsformen mot diskriminering.

På stämman ska Moderaterna också behandla ett förslag till nytt idéprogram. Både medlemmar och andra har möjlighet att till partiet lämna förslag om vad som ska vara med i programmet. Jag hoppas många tipsar m om att det officiellt bör bli emot heteronormativitet, något som fem andra riksdagspartier, s, mp, fp, c och v redan har som policy.

Av de två största partierna i Sverige blev Socialdemokraterna för alla HBT reformer i början av det här året. Ska Moderaterna hamna i mål i höst på sin stämma?

Bengt Held
Malmö


Uppdatering 1.

Imorgon lämnar den borgerliga regeringen sin vårproposition med diverse ekonomiska förslag.

Flera tidningar publicerar idag resultatet av en opinionsmätning från Demoskop. Skulle siffrorna bli verklighet hade varken Alliansen eller s+mp+v fått egen majoritet, alltså samma situation som idag i riksdagen. De två HBT-negativa partierna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, får tillsammans 8,5 % jämfört med 11,3 % i senaste riksdagsvalet.

Kd:s siffra är visserligen dålig, 3,6 %, men i två andra opinionsmätningar som publicerats senaste dagarna har partiet fått 2,9 %. Partiets kris lär inte bli bättre av att de i princip blockerar alla reformer inom HBT-politiken. Kd och sd är ensamma om att inte vara för ett avskaffande av tvångssteriliseringar och tvångsskilsmässor av transsexuella som vill byta kön juridiskt. Ett parti som har "ett mänskligare samhälle" som främsta paroll men inte orkar vara tydligt emot tvångssteriliseringar av en grupp i samhället förtjänar egentligen sin kris.

2 kommentarer:

  1. Nathaniel Lindén12 april 2011 kl. 22:10

    Det verkar vara apati angående denna frågan från Moderat håll. Förhoppningsvis är det bara detta det rör och inte värderingar om hbt som hamnat fel. Dock så kan ju frågan vara såpass lågt prioriterad för att de känner att de inte tjänar på att lyfta fram den.
    Jag hade en diskussion med en kompis för någon vecka sedan. Han berättade att han hade sett en transsexuell i en köpcentrum som han jobbar. Diskussionen fortsatte och jag berättade för honom vad en transsexuell behöver gå igenom innan denne får lov att byta kön. Speciellt steriliseringskravet fick honom att häpna. Det hade inte kommit på hans radar innan att detta faktiskt förekommer i Sverige.
    Just detta exempel är lite poängen i mitt inlägg. Det existerar ingen information om detta i samhället om man inte är intresserad av hbt-rättigheter. Detta tycker jag är vedervärdigt och borde tas upp oftare.

    SvaraRadera
  2. Nathaniel

    Majoriteten inom Moderaterna har tidigare varit HBT-negativa men det har förändrats dramatiskt de senaste åren. Andelen med negativa attityder bland Moderaternas politiker är nog bara några få procent precis som inom Socialdemokraterna.

    Jag bedömer att följande förklaringar (obs. det är inte några ursäkter för m) är de viktigaste till att m inte nått i mål ännu.

    1. Partiet har ibland samma attityd som Socialdemokraterna när de var i regering. Man är allmänt välvilliga till HBT-rättigheter men har en tröghet i att göra något. "Vi har begränsat med utredningsresurser". "Vi känner ett extra ansvar som stort parti att inte lova för mycket" etc.. Det här gäller inte bara inom HBT-området, de mindre borgerliga partierna har större svängrum.

    Men just jobbskatteavdragen visar att ett stort parti som Moderaterna visst då kan vara drivande och inte måste vara "avvaktande". Och partiledningen har varit pådrivande när det gäller rättigheter för bögar och lesbiska bl.a. en könsneutral äktenskapslag.

    2. Bristande transkompetens. Det här är ett problem i alla partier, men situationen har blivit betydligt bättre i de flesta av dem de senaste åren. Även inom Moderaterna. Men m är dock något "efter" de flesta andra riksdagspartier, många av de moderata politikerna vet nästan inte vad transpersoner är för något. Och vet man inte det blir man givetvis inte drivande internt heller.

    3. I flera partier har en snabb värderingsförändring följts av en period då det gått trögare med framstegen. Så var det för Socialdemokraterna 2003-2004. Efter genomförandet av homoadoptionslagen, att hetslagen ska skydda homosexuella och bisexuella och andra reformer hade kanske en del i s en känsla av att man bör ta "en paus" i reformarbetet och inte återigen "utmana" de i partiet som tyckt det gått för snabbt med attitydförändringen till HBT-reformer. Det verkar som om m haft samma situation efter den könsneutrala äktenskapslagen blev genomförd.

    4. Partiets HBT-vänliga falang är oense om hur man ska hantera lagen om hets mot folkgrupp. En del tycker att eftersom de egentligen vill avskaffa den lagen vill de inte jobba för att nya grupper ska få skydd av den. Men jag brukar argumentera för att det där är ju två olika debatter. När lagen är kvar måste man hantera frågan om transpersoner ska sakna det juridiska skydd mot hets som bl.a. homosexuella och bisexuella har. Och svaret borde vara att skyddet ska vara detsamma. Sedan kan människor långsiktigt jobba för lagens avskaffande om de vill det. Men det är en annan debatt.

    Bengt

    SvaraRadera