söndag 3 april 2011

Socialpolitik. Del 3. Kd mer konservativa än sd när det gäller barnlöshet.

Det här är tredje och sista delen i min bloggserie om rapporten Hälso- och sjukvårdsfrågor och tandvårdsfrågor från Socialutskottet i Riksdagen. Många av de reformer jag granskar här handlar inte bara om situationen för (delar av) HBT-gruppen men indirekt är det en koppling.

Vänsterpartiet lämnar en reservation (alternativt förslag) om HBT-kompetens i vården.
Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att se över vilka åtgärder som krävs för att höja hbt-kompetensen inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Lesbiska kvinnor diskrimineras i fyra landsting.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet argumenterar för nationella riktlinjer inom vården för ofrivillig barnlöshet.
I dag råder stora skillnader och orättvisa villkor för behandling av ofrivillig barnlöshet mellan våra landsting och regioner. Det handlar om väntetider för såväl utredning som behandling, hur många IVF-behandlingar (in vitro-fertilisering) som erbjuds och vilka åldersgränser som gäller....

Vi anser att det är hög tid att införa nationella riktlinjer inom vården när det gäller ofrivilligt barnlösa. Det är regeringens uppgift att ta fram förslag till sådana riktlinjer.
Reservationen tar inte upp lesbiskas situation men fakta idag är att fyra landsting diskriminerar den gruppen. De måste betala högre avgifter vid inseminationer änolikkönade par. Tre av de fyra diskriminerande landstingen är vänsterstyrda, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland medan ett av dem är borgerligt styrt, Östergötland. Mp är med i majoriteten i Västerbotten och Jämtland.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill tillåta inseminationer även vid andra ställen än universitetsjukhus.
Vi konstaterar att donerade spermier enligt gällande lag endast får hanteras vid landets sju universitetssjukhus och att det endast är där som det är möjligt att söka behandling för insemination.

Den 1 juni 2005 fick lesbiska par tillgång till assisterad befruktning inom den svenska sjukvården och därmed har sjukhusens köer ökat. Det är redan i dag möjligt för barnmorskor i Danmark och Finland att utföra insemination. Vi anser att det finns anledning att tillåta insemination även i Sverige på t.ex. barnmorskemottagningar. Då skulle belastningen på universitetssjukhusen minska.
För lesbiska par handlar det alltid om donerad sperma eftersom alternativet är sperma från kvinnans make eller sambo.

Tillåtande av donering av både sperma och ägg gynnar en del HBT-par.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet framför i varsin reservation att både sperma och ägg bör få bli donerade vid inseminationer. Från v:s reservation.
Under våren 2002 beslutade riksdagen att ändra vissa regler i den dåvarande lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen som innebar att även behandling med donerade ägg blev tillåten. Lagen är dock skriven enbart med tanke på heterosexuella kvinnor som lider av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Eftersom både ägg och sperma inte får komma från en givare betyder det att infertila lesbiska kvinnor saknar möjlighet att få behandling med donerade ägg. Jag anser att lesbiska kvinnor som är infertila och som skulle kunna få hjälp genom en äggdonation självklart ska kunna ha samma rättigheter och möjligheter som heterosexuella kvinnor. Min uppfattning är därför att det inte ska ställas krav på att den kvinna som vill ta emot ett donerat ägg är gift eller sambo med en man.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill starta en utredning om att tillåta surrogatmödraskap.
Vi anser att målet för all lagstiftning, oavsett politikområde, ska vara att den är jämlik och könsneutral. Det ska inte finnas några juridiska skillnader mellan hbt-personers eller andras möjligheter att bli föräldrar.

Ett traditionellt surrogatmoderskap innebär att en kvinna föder ett barn åt någon annan. För homosexuella män kan detta vara ett alternativ till adoption. Vi noterar emellertid att det finns svårigheter som har tydlig koppling till klass och kön. I vissa länder har det börjat växa fram en verksamhet där fattiga och utsatta kvinnor föder barn åt rika barnlösa par på beställning. Vi anser att detta är oetiskt och oacceptabelt.

Det finns emellertid surrogatmoderskap utan ekonomisk vinning. Det är ett faktum att det i dag finns barn i Sverige som har fötts genom surrogatmoderskap och att deras legala familjesituation upplevs som oklar.

Det finns också en typ av surrogatmoderskap som innebär att hälften av arvsmassan kommer från de blivande föräldrarna och kvinnorna i relationen. Det handlar dels om när en kvinna insemineras med sin mans sparade ägg, i ett par där mannen har en transsexuell bakgrund. Det handlar också om lesbiska par som donerar ägg till varandra. I båda fallen tillförs spermier utifrån, precis som vid annan insemination på klinik. I dag räknas båda dessa exempel enligt lagen som förbjudna former av surrogatmoderskap, trots att det inte kan ha varit lagstiftarens avsikt med lagen. Detta omöjliggör för en del familjer att skaffa barn på lika villkor som andra par, och lagen måste därför ändras så att denna form av surrogatmoderskap inte är förbjuden.

Vi konstaterar att frågan om surrogatmoderskap är svår och komplicerad, men trots att det i princip är förbjudet med surrogatmoderskap i Sverige så finns det ändå ett antal barn och föräldrar som har använt sig av surrogatmödrar. Det finns därför skäl att utreda surrogatmoderskap ur såväl barnens, surrogatmammans som föräldrarnas perspektiv. Regeringen bör tillsätta en utredning med denna uppgift.
Majoriteten (alltså övriga riksdagspartier vid respektive ärende) resonerar inte utförligt varför kraven bör avslås utan den vanligaste argumentationen är att man inte anser det vara orsak att ändra lagarna eller starta någon utredning. Det betyder inte att majoritetspartierna måste vara entydigt negativa i sak. Dels så har de fyra borgerliga partierna kompromissat ihop sig och traditionen i riksdagen är också att regeringspartier nästan alltid avslår förslag. Men även oppositionspartier kan när det gäller vissa reformer vara försiktigt positiva eller tveksamma utan att för den skull vilja ansluta sig till andra partiers reservationer.

Göran Hägglund och Kristdemokraterna blockerar varje reform.

Jag vill tipsa om att Sydsvenska Dagbladet i torsdags hade två intressanta artiklar om ofrivillig barnlöshet. Dels en intervju med socialminister Göran Hägglund (kd), dels låter tidningen en riksdagsledamot från övriga partier redovisa vad de tycker. Den senare delen är tyvärr bara med i papperstidningen. Men generellt blir det tydligt att s, m, mp, fp, c och v oftast är försiktigt positiva till reformerna. Sverigedemokraterna ger blandade svar, ofta att de inte tagit ställning. Sd är dock emot att ensamstående ska få bli inseminerade vid kliniker men positiva till samordning mellan landstingen när det gäller ofrivillig barnlöshet.

Kristdemokraterna genom Göran Hägglund är det enda partiet som konsekvent säger nej till alla förändringar. Kd är alltså ännu mer konservativa inom det här området än sd. Vilket blir tydligt i följande svar från Hägglund.
Vill du ändra några regler för att underlätta för barnlösa?

– Det görs stora medicinska framsteg och vi behöver följa utvecklingen noggrant. Om vi ser tjugo­fem år tillbaka i tiden så var situationen och kunskapsläget helt annorlunda. Men jag ser inget som behöver ändras nu.

Barnperspektivet är givetvis centralt när det gäller de här reformerna. Och det är inte självklart att man ska vara för alla av dem bara för att man är för HBT-rättigheter. Men ofta verkar det som om kd gömmer sig bakom barnen i syfte att dölja sin konservatism och negativa attityd.

Kännetecknande är att av de intervjuade politikerna från m, fp och c är det bara en av dem som svarar "nej" till någon reform, och då handlar det om att en c-politiker vill avvakta en utredning. (Frågan om barn bör kunna få fler än två vårdnadshavare ställs dock inte till övriga, bara Hägglund)

Kd däremot är konsekvent negativa alltså. Det blir tydligt vilket parti i den borgerliga regeringen som blockerar. Tyvärr är det samma parti som har ansvar för Socialdepartementet.


Uppdatering 1.

Andra nyheter.

Islamistiska, HBT-fientliga och antisemitiska Hamas ger diktaturregimen i Syrien stöd när den använder våld mot protesterande människor. Många oppositionella har de senaste veckorna blivit dödade av soldater i Syrien. De flesta i Västeuropa är förhoppningsvis inte förvånade (annat än några vars hat mot USA och Israel är starkare än deras engagemang för mänskliga rättigheter). Men i Mellanöstern är Hamas absurt nog respekterade av många. Hoppas det här gör att fler nu blir kritiska när den palestinska föreningen visat sitt rätta ansikte.

Även Israel förtjänar kritik för sina kränkningar av mänskliga rättigheter. Precis som i många länder i Västeuropa har nationalismen ökat och ett högerextremt parti är med i regeringen i Israel. Men att jämställa landet med Hamas är groteskt. Israel är ensamt land i Mellanöstern att vara HBT-vänligt och stabilt demokratiskt.


Uppdatering 2.

Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle avgår som ordförande för liberala FDP men behåller sin post i regeringen. Westerwelle är den förste öppet homosexuelle ministern i landet. Partiet har efter förra framgångsvalet rasat i opinionsmätningarna. Orsaken är dock inte att det skulle vara kontroversiellt med en bög som partiordförande. Istället är det Westerwelles nyliberala politik som gör honom mycket omstridd även inom delar av landets HBT-rörelse. Westerwelle har bland annat kallat det ekonomiska system som Tyskland (och Sverige) har med skattenivåer på ca 45 % av BNP för "DDR light".



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar