Kulturdepartementet i regeringskansliet har gjort en remissammanställning om utredningen Transpersoner i Sverige - förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Det här är del 2.
Sveriges kvinnolobby är en av de mest kritiska remissinstanserna emot utredningen som letts av RFSL:s tidigare ordförande Ulrika Westerlund. Alltså jag skulle kunna göra en pamflett av allt jag ofta tycker är fel men ibland också är rätt från Sveriges kvinnolobby. Att jag egentligen inte är så intresserad av att göra den detaljerade pamfletten är orsaken till att jag haft den här bloggposten "på vänt" i flera veckor. Det jag dock vill framföra är följande.
1. Ideologiskt är jag närmast RFSL när det gäller det här.
Könsneutralitet, porr, sexköpslagen, altruistiskt surrogatmödraskap etc. Jag har som cis-man och homo personligen kritiserat internt i det som idag kallas HBTQ-rörelsen att den varit för bögnormativ, där har det dock blivit betydligt bättre senaste 10-15 åren. Kallar mig varken queer eller feminist men om någon tycker jag verkar vara queerfeminist invänder jag inte. Att Sverige kanske är bäst när det gäller jämställdhet betyder egentligen minst dåligt.
2. HBTQ-rörelsen och kvinnorörelsen motverkar patriarkala heteronormativa värderingar.
Vi vill varje man, kvinna eller transperson ska få samma möjligheter i samhället. Sedan blir det ibland konflikter om metoder. Men kampen för rättigheter för den grupp som idag kallas HBTQ-personer har gynnat även cis-kvinnor och vice versa.
Ibland kanske det borde behövas mer dialog om det där även om folk inte är ense i detalj.
Uppdatering 1.
Jag har själv kritiserat RFSL ofta.
Men att anklaga folk generellt där för att idag vara ointresserade av jämställdhet är absurt. Jag vet givetvis att Sveriges kvinnolobby inte gör det explicit.
Uppdatering 2.
Tyskland har varit ett undantag.
Korrelationen gayvänlighet och jämställdhet har generellt varit tydlig. Men det finns ett tydligt undantag. I Västtyskland, senare Tyskland, har konservativa värderingar ofta gällt om kön. Trots det har befolkningen från 1980-talet och framåt generellt varit ovanligt tolerant när det gäller samkönade relationer Det handlar om den vanliga attityden i Tyskland att vad folk gör i sitt hem är deras privatsak.
Sveriges kvinnolobby är en av de mest kritiska remissinstanserna emot utredningen som letts av RFSL:s tidigare ordförande Ulrika Westerlund. Alltså jag skulle kunna göra en pamflett av allt jag ofta tycker är fel men ibland också är rätt från Sveriges kvinnolobby. Att jag egentligen inte är så intresserad av att göra den detaljerade pamfletten är orsaken till att jag haft den här bloggposten "på vänt" i flera veckor. Det jag dock vill framföra är följande.
1. Ideologiskt är jag närmast RFSL när det gäller det här.
Könsneutralitet, porr, sexköpslagen, altruistiskt surrogatmödraskap etc. Jag har som cis-man och homo personligen kritiserat internt i det som idag kallas HBTQ-rörelsen att den varit för bögnormativ, där har det dock blivit betydligt bättre senaste 10-15 åren. Kallar mig varken queer eller feminist men om någon tycker jag verkar vara queerfeminist invänder jag inte. Att Sverige kanske är bäst när det gäller jämställdhet betyder egentligen minst dåligt.
2. HBTQ-rörelsen och kvinnorörelsen motverkar patriarkala heteronormativa värderingar.
Vi vill varje man, kvinna eller transperson ska få samma möjligheter i samhället. Sedan blir det ibland konflikter om metoder. Men kampen för rättigheter för den grupp som idag kallas HBTQ-personer har gynnat även cis-kvinnor och vice versa.
Ibland kanske det borde behövas mer dialog om det där även om folk inte är ense i detalj.
Uppdatering 1.
Jag har själv kritiserat RFSL ofta.
Men att anklaga folk generellt där för att idag vara ointresserade av jämställdhet är absurt. Jag vet givetvis att Sveriges kvinnolobby inte gör det explicit.
Uppdatering 2.
Tyskland har varit ett undantag.
Korrelationen gayvänlighet och jämställdhet har generellt varit tydlig. Men det finns ett tydligt undantag. I Västtyskland, senare Tyskland, har konservativa värderingar ofta gällt om kön. Trots det har befolkningen från 1980-talet och framåt generellt varit ovanligt tolerant när det gäller samkönade relationer Det handlar om den vanliga attityden i Tyskland att vad folk gör i sitt hem är deras privatsak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar