Moderaterna lär fira att l och inte v blev "bästa riksdagspartiet inom HBTQ-omröstningar."

RFSL har presenterat en rapport om att kandidater för Feministiskt initiativ oftast håller med dem sakpolitiskt. Liberalerna är det parti som enligt RFSL:s värderingar ofta röstat rätt senaste 4 åren. Förra mandatperioden var det Miljöpartiet. Eftersom jag följt HBTQ-engagemanget i riksdagen kan jag hålla med om att det är hyfsat rättvist både för l och mp.

Ett regeringsparti röstar i princip alltid emot varje HBTQ-vänligt förslag som inte kommer från regeringen. Oppositionspartier har alltid en fördel att rösta friare där. "Tävlingen" handlade i praktiken om l eller v.  

Ett borgerligt parti "vann." 

Ulf Kristersson (m) vill bli statsminister i höst. Han betraktar sin roll som att få förtroende om ekonomi, jobb, rättsväsende etc. Om Liberalerna "vinner" när det gäller skolpolitiken eller HBTQ-politiken kan han bjuda på det. Eller Centerpartiet i miljöpolitiken, Kristdemokraterna i vårdpolitiken etc. Till sist vet han att han måste hålla ihop borgerliga partier emot högerpopulister. Han vet precis hur det skulle vara att sitta och tjafsa med Jimmie Åkesson (sd) precis om varje detalj på förhand inför varje EU-nämndsmöte om att "utlänningar ska inte bestämma om våra regler". 

Påverkar sällan opinionen direkt men får en del partiengagerade mer motiverade.

Den här typen av nomineringar förändrar inte så mycket direkt när det gäller vad folk ska rösta på. Effekten är däremot att partiengagerade blir mer motiverade. Det blir en "boost" i ett parti. Att Feministiskt parti lär få svårt att hamna i riksdagen är ingen hemlighet. Men det här var just vad de behövde för att få sina politiker att engagera sig igen. Sedan kan man tycka vad man vill om deras politik.