torsdag 2 oktober 2014

När sd tyckte bögarna ledde till samhällets förfall.


Det här är sista delen av min granskning av riksdagsledamöterna. Eller rättare, här har jag sparat en av det material som jag råkat träffa på när jag letade info om dem. Varning till allergiker. Den här bloggposten innehåller spår av ironi.


Sedan Sverigedemokraterna startade som parti 1988 har de haft en tidning som första åren hette Sverigekuriren men 1991 bytte namn till Sd-kuriren. Via siten Motargument (sd-kritisk site) hittade jag insändarsidan från ett nummer från 1994, samma år som riksdagen beslutade att införa en partnerskapslag för samkönade par.

En "23-årig tjej från Stockholm" som "sympatiserar med sd till 100 %" är dock bekymrad. "Varför tar ni aldrig upp frågan om homosexualitet?" och fortsätter "I princip dagligen konfronteras man i massmedia och ibland t.o.m. på gatorna (tack och lov inte som i något mer sydligt belägna länder) med detta för mej sjukliga fenomen. Jonas Gardell och Christer Lindarw höjs till skyarna och anses tillhöra vår kulturelit !! Absurt och skrämmande !"

Det viktiga är att aldrig tillhöra kultureliten.

Vilka sydliga länder hon syftar på där bögar och lesbiska närmast skulle tagit över offentliga platser med vilt hångel avslöjar hon inte. Vilket är synd för det hade ju kunnat bli ett tips för homosexuella och bisexuella då. Notera att hon bara har ett utropstecken efter skrämmande men två efter kulturelit. Sd hade ju annars synnerligen blandade känslor till "kultureliten". Adolfs skräckregim gick väl ibland till överdrift, det var faktiskt dumt att döda flera miljoner, men han tillhörde i alla fall inte kultureliten. Tvärtom var han en medelmåttig konstnär. Ingen Gardell och definitivt ingen Lindarw.

Hennes signatur är "Vän av Familjen, Folket och Fäderneslandet". Obs att hon förmodligen inte tillhörde den postmoderna ironiska generationen utan hävdade det där pompösa på allvar. Men sådär var sd då. Andra insändare i samma nummer avslutas med saker som "Låt sanningen segra!" och "Var aktsam om Sverige". Men hon får stöd av redaktionen hos Sverigedemokraternas officiella tidning.
Vi har inte tagit upp det där med bögar i vårt program tidigare. Men i det nya programmet som läggs till våren kommer säkert frågan att tas upp. Att de ohejdat kan sprida sin livsuppfattning i samhället medverkar till samhällets förfall och degeneration.
Notera att den stackars tjejen, med sin sjukliga homofobi, var könsneutral men insändarredaktionen fattar ju vad det egentligen handlar om, bögar. Inte för att man gillar flator, tvärtom. Men de är ju så löjliga och få (de har ju ingen sexualitet egentligen heller, det är män som har det) att de bör ignoreras, bögarna är hotet. Det var just i mitten av 1990-talet som Jimmie Åkesson, idag ordförande, blev medlem i partiet. Han tyckte inte partiet "var perfekt" men nog kunde han säkert hålla med då om det där med bögar som förstör samhället.

Nya citat från sd-folk.

Men även från senaste åren har jag hittat en del fascinerande citat av sd-sympatisörer.  Twittercitat från någon som kallar sig Helle Clown
Homosexuella går under Lagen om Anställningstvång på Sveriges radio. Heterosexuella göra sig icke besvär.
Om det vore så väl...... Då hade jag varit boss på SR redan för 20 år sedan. Hittade även följande citat av en sd-sympatisör, postat på Flashback.
Skulle tro att de flesta resonerar som jag när det gäller homosexuella; inga problem med dem men Pridefestivalen är fruktansvärd och kan bara jämföras med Melodifestivalen.
Några lättklädda Pride-bögar borde sjunga schlagerlåtar för honom i några timmar. Vilket straff

6 kommentarer:

  1. Jag får ju erkänna att jag har betydligt lättare att sympatisera med festivalfobi än med homofobi. (Några år i centrala Lund leder lätt till det.) Fast jag tycker nog att Flashback-personen kan hantera sin åkomma som jag hanterar min; stanna hemma, läs en bok och undvik att titta ut genom fönstret när folk skränar och håller på.

    SvaraRadera
  2. Har du någon som helst sympati för homofobi kan du bara dra härifrån. Då är du en skithög. Svårare är det inte.

    SvaraRadera
  3. Tror du misstolkade mig, menade bara lätt skämtsamt att det är lätt att ogilla festivaler av olika slag.

    SvaraRadera
  4. Ok. Kanske tog i för mycket i min förra kommentar. :-)

    Men som gayaktivist i 24 år har jag varit van att homofobi betraktats som "visserligen fel men inte något allvarligt problem, det finns viktigare saker att ägna sig åt". I synnerhet på 1990-talet var det en vanlig attityd.

    SvaraRadera
  5. Jag brukar själv använda ordet "homohat" istället för homofobi. En person som har en fobi för till exempel spindlar undviker spindlar, han springer inte omkring och letar efter spindlar att misshandla, förtrycka genom lagar eller på annat sätt spotta på. Det är hat, vilket är en betydligt läskigare känsla än rädsla. (Även om jag nog tror att en hel del homohatare också kan motiveras av rädsla.)

    SvaraRadera
  6. Men du vet likaväl som jag att homofobi och homofientlighet ofta använts som synonymer i debatten.

    SvaraRadera