Liten handbok i konsten att bli lesbisk (2014) från Mian Lodalen och Matilda Tudor har tydligen som syfte att berätta för heterokvinnor varför de borde byta sexuell läggning. Ett ord som blivit populärt senaste åren i den politiska debatten är ingångsvärde. Och jag vill hävda att ingångsvärdet till den här boken är så dumt och fånigt att det blir absurt. Som om folk väljer sexuell läggning ungefär som man väljer kläder. Det här blir bara en spegel av homofober som hävdar att homosexuella kan bli omvända till att bli hetero - bara de försöker.
Mian Lodalen försökte i en artikel i HBT-tidningen Qx förklara varför det inte är samma sak. Att homofoberna har haft mycket längre tid på sig att sprida sitt budskap. Som om det skulle ha någon betydelse. Även om du bara för en minut hävdar att folk bör byta sexuell läggning är det obegåvat. Punkt. Jag försökte föreställa mig hur jag skulle tycka om en bög skrev om att heteromän borde bli homo med samma typ av argumentation men även då hade det blivit fånigt. Boken är också generellt två-köns-normativ. Det är män och det är kvinnor. Transpersoner finns med men bara på marginalen.
Patriarkala relationer.
Sedan finns det en rad sakfel i boken. Som att en kvinna tjänar på att bli ihop med en kvinna ekonomiskt. Sant är att forskning visar att homosexuella kvinnor statistiskt tjänar några procent mer än heterosexuella kvinnor som individer. Men eftersom män generellt tjänar betydligt mer (återigen statistiskt) så är det lesbiska par som har de sämsta inkomsterna. En annan sak som kan vara en myt är att risken för våld i nära relationer skulle vara mindre för en kvinna som blir ihop med en annan kvinna istället för en man, där är forskningen verkligen inte entydig. Sant är dock att en del rapporter visar att kvinnor i lesbiska relationer något oftare får orgasm än kvinnor i heterorelationer.
Man skulle kunna avfärda den här boken med att det är samma (ofta billiga) radikalfeministiska retorik som Mian Lodalen varje månad sprider i Qx. Men så enkelt är det inte heller. För det finns ett angeläget ärende till viss del. Att många heterosexuella kvinnor lever i patriarkala relationer även i det "jämställda" Sverige. Att konservativa könsroller är ett problem i många olikkönade relationer och något som folk i dem tror är något de måste följa trots att det inte är så. Där någonstans finns något intressant - att samkönade relationer inte har givna "roller".
Förmildrande är att det finns en humor i argumentationen. Och den ger en del info om "lesbisk kultur"för de som inte känner till den. Men det blir ofta också samma budskap lämnat av person efter person.
Även om jag tycker boken är dålig så finns där en viktig debatt - om könsroller.
Mian Lodalen försökte i en artikel i HBT-tidningen Qx förklara varför det inte är samma sak. Att homofoberna har haft mycket längre tid på sig att sprida sitt budskap. Som om det skulle ha någon betydelse. Även om du bara för en minut hävdar att folk bör byta sexuell läggning är det obegåvat. Punkt. Jag försökte föreställa mig hur jag skulle tycka om en bög skrev om att heteromän borde bli homo med samma typ av argumentation men även då hade det blivit fånigt. Boken är också generellt två-köns-normativ. Det är män och det är kvinnor. Transpersoner finns med men bara på marginalen.
Patriarkala relationer.
Sedan finns det en rad sakfel i boken. Som att en kvinna tjänar på att bli ihop med en kvinna ekonomiskt. Sant är att forskning visar att homosexuella kvinnor statistiskt tjänar några procent mer än heterosexuella kvinnor som individer. Men eftersom män generellt tjänar betydligt mer (återigen statistiskt) så är det lesbiska par som har de sämsta inkomsterna. En annan sak som kan vara en myt är att risken för våld i nära relationer skulle vara mindre för en kvinna som blir ihop med en annan kvinna istället för en man, där är forskningen verkligen inte entydig. Sant är dock att en del rapporter visar att kvinnor i lesbiska relationer något oftare får orgasm än kvinnor i heterorelationer.
Man skulle kunna avfärda den här boken med att det är samma (ofta billiga) radikalfeministiska retorik som Mian Lodalen varje månad sprider i Qx. Men så enkelt är det inte heller. För det finns ett angeläget ärende till viss del. Att många heterosexuella kvinnor lever i patriarkala relationer även i det "jämställda" Sverige. Att konservativa könsroller är ett problem i många olikkönade relationer och något som folk i dem tror är något de måste följa trots att det inte är så. Där någonstans finns något intressant - att samkönade relationer inte har givna "roller".
Förmildrande är att det finns en humor i argumentationen. Och den ger en del info om "lesbisk kultur"för de som inte känner till den. Men det blir ofta också samma budskap lämnat av person efter person.
Även om jag tycker boken är dålig så finns där en viktig debatt - om könsroller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar