Ingen remissinstans är emot att transpersoner ska inkluderas i hetslagen.

Sverigedemokraterna tog i våras som ensamt riksdagsparti ställning emot att transpersoner ska få bättre skydd emot hets, hatbrott och diskriminering. Men när jag nu granskat samtliga officiella remissvar (sista dag att lämna kommentarer var 21 april) till utredningsförslaget Utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (lämnades december 2015) konstaterar jag att sd inte hämtar något stöd från dem. Ingen remissinstans är emot att transpersoner ska få skydd av hetslagen.

Utredningen föreslår att de flesta lagförändringar bör införas 1 juli 2017 och att bara de delar som handlar om grundlagsförändringar ska vänta till 1 januari 2019. I riksdagen finns det ett tydligt stöd för bland 7 av 8 riksdagspartier om att stärka det rättsliga skyddet för transpersoner. S-mp-regeringen har alltså ett ansvar att senast i början av 2017 lämna en proposition om de flesta förslag från utredningen ska kunna genomföras enligt dess plan.

Regering och riksdag måste göra en helhetsbedömning.

Tidningsutgivarna och Journalistförbundet (och delvis även Justitieombudsmannen) vissa invändningar när det gäller detaljer i utredningsförslaget. Det är ingen slump att det är just främst de två remissinstanserna som är försiktigt negativa. Precis som RFSL är en intresseorganisation för HBTQ-personer har de två organisationerna en roll att värna medias frihet att publicera även kontroversiellt material. Politiker bör dock göra helhetsbedömningar där olika intressen vägs emot varann. Från Tidningsutgivarnas remissvar.

.... Utredningen föreslår därför att termen ersätts med termen ”könsidentitet eller könsuttryck”.TU tillstyrker förslaget, men har synpunkter på den definition av termen som ges. Utredningen föreslår att termen ”könsidentitet eller könsuttryck” ska definieras som ”en persons identitet eller uttryck i form av kläder, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön”. Liknande definitioner har föreslagits i tidigare utredningssammanhang och då kritiserats för getts en alltför vid innebörd och kunna ge upphov till gränsdragnings - och tillämpningssvårigheter. Enligt TU:s mening gäller detta även den nu föreslagna definitionen. Den föreslagna definitionen är tänkt att införas i den s k brottskatalogens bestämmelse om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen. Med tanke på den begränsning av yttrandefriheten detta innebär är det av förutsebarhetsskäl mycket angeläget att det är tydligt vilka typer av yttranden som ska omfattas av bestämmelsen. Det gäller dessutom som bestämmelsen om hets mot folkgrupp också finns upptagen i lagen om elektroniska anslagstavlor, enligt vilken den som tillhandahåller elektroniska tjänster som inte omfattas av grundlagsregleringen – t ex kommentarsfält som inte förhandsmodereras – är skyldig att ta bort meddelanden som uppenbart har ett sådant innehåll som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. TU kan därför inte tillstyrka den föreslagna definitionen och förordar att den preciseras ytterligare....

Debatt i repris.

För det första kan vi konstatera att även nuvarande kriterier i lagen om hets emot folkgrupp, etnicitet, religion och sexuell läggning riskerar leda till gränsdragningsproblem och att det inte finns något facit i lagen hur det exakt ska tillämpas. När sexuell läggning 1 januari 2003 blev inkluderat i lagen om hets emot folkgrupp var det exakt samma debatt. Skulle fängelserna fyllas av pastorer som i en predikan kommenterade att homorelationer är syndiga? Så blev det som bekant inte. Och  remissinstanser som Tidningsutgivarna och Journalistförbundet var negativa till den förändringen. Något de förhoppningsvis har ångrat senare (hade de argumenterat för att avskaffa lagen om hets emot folkgrupp hade de i alla fall varit konsekventa). Deras trovärdighet reducerades betydligt där. Det betyder inte att regeringen bör avfärda deras invändningar helt. Det är möjligt att det behövs preciseringar i en kommande proposition om vad syftet är med att transpersoner ska få skydd av lagen om hets emot folkgrupp. Men utredningsförslaget är generellt bra.

Intersexuellas situation i övrigt får avgöras i senare utredningar.

Polismyndigheten kommenterar i sitt yttrande att sedan 2014 har åklagare redan möjlighet att starta åtal när det gäller ärekränkningsbrott emot transpersoner. RFSL Ungdom är generellt tydligt positiva även om de framför följande.

..... Intersexuella räknas nu som transpersoner enligt utredaren, även om många intersexuella inte vill räknas in bland gruppen transpersoner. Samtidigt som RFSL Ungdom kan tycka att det är negativt anser vi att det viktigaste är att även intersexuella personer får stärkt straffrättsligt skydd. Därför tillstyrker vi utredarens förslag, och anser att förarbetet är väl genomtänkt....

RFSL Ungdom resonerar klokt, det är svårt att hitta en lagtekniskt perfekt lösning ibland. Att intersexuella om några år får stärkt skydd med det här lagförslaget är något positivt i sig. Hur gruppens situation i övrigt ska hanteras får avgöras i senare utredningar. Uppsala universitet lämnar en del intressanta problematiseringar om kön, vad är som är "folkgrupp" etc. Men som det konstateras handlar det inte om argument emot utredningsförslagen i sig utan en principiell debatt på lång sikt.