RFSL:s tidigare ordförande Magnus Kolsjö som avgick för några månader sedan med anklagelser att ha blivit mobbad kritiserar öppet Stockholm Prides styrelse och RFSL för att neka konservativa Medborgerlig samling att ha tält vid Europride som startar idag.
Har man makt, vilket jag hade några år i politiken i Skåne, är det inte roligt att bli kritiserad. De flesta av oss försöker gör det så bra som möjligt. Men Anna Lindh (s) som var utrikesminister kommenterade innan hon blev mördad "hade vi lyssnat mer på våra kärleksfulla kritiker hade vårt parti varit i en bättre situation idag"
Jag var engagerad i Folkpartiet (idag l) i decennier. Den främsta insatsen som jag bedömer ungdomsförbundet gjorde internt, förutom att få partiet att bli för homoadoptioner, var deras feministiska engagemang. Som de höll på om att partiet borde bli för fler öronmärkta månader. Vi "vuxna" var för en symbolisk "pappamånad" men inte mer.
Fp
"Alltså folk vill ha valfrihet, inte fler öronmärkta månader".
Luf
"Men fattar ni inte det här handlar om maktstrukturer? Det handlar om att unga kvinnor ska få samma möjlighet på arbetsmarknaden som unga män. Att staten inte ska subventionera patriarkala försäkringssystem genom skattemedel"
Björklund var emot men svängde senare.
Maurico Rojas som var välkänd i partiet för att tillhöra högerfalangen kommenterade att han inte tagit ställning slutgiltigt men att "ungdomarna har en poäng att andra socialförsäkringssystem är individuella". Då höll något på att hända. Birgitta Ohlsson och Fredrik Malm var pådrivande, Jan Björklund emot. Sedan har Björklund svängt precis som jag själv gjort. Vi kan diskutera exakt hur många månader som ska vara öronmärkta men att det har betydelse för jämställdheten är fakta.
Luf:arna var ibland besvärliga i debatten men främst för att de hade rätt om betydelsen av fler öronmärkta månader. Min poäng är att Luf var "kärleksfulla kritiker", de tvingade partiet att bli tydligare feministiskt. De gjorde partiet en tjänst. Detsamma gäller Magnus Kolsjö just nu i sin kritik emot Stockholm Prides styrelse och RFSL
Stockholm Pride-styrelsen och RFSL:s förbundsstyrelse lär inte direkt fira kritiken från Kolsjö. Men Anna Lindh hade rätt i sin bedömning 2002 "hade vi sossar lyssnat bättre på våra kärleksfulla kritiker hade vi varit i en bättre situation idag".
Maurico Rojas som var välkänd i partiet för att tillhöra högerfalangen kommenterade att han inte tagit ställning slutgiltigt men att "ungdomarna har en poäng att andra socialförsäkringssystem är individuella". Då höll något på att hända. Birgitta Ohlsson och Fredrik Malm var pådrivande, Jan Björklund emot. Sedan har Björklund svängt precis som jag själv gjort. Vi kan diskutera exakt hur många månader som ska vara öronmärkta men att det har betydelse för jämställdheten är fakta.
Luf:arna var ibland besvärliga i debatten men främst för att de hade rätt om betydelsen av fler öronmärkta månader. Min poäng är att Luf var "kärleksfulla kritiker", de tvingade partiet att bli tydligare feministiskt. De gjorde partiet en tjänst. Detsamma gäller Magnus Kolsjö just nu i sin kritik emot Stockholm Prides styrelse och RFSL
Stockholm Pride-styrelsen och RFSL:s förbundsstyrelse lär inte direkt fira kritiken från Kolsjö. Men Anna Lindh hade rätt i sin bedömning 2002 "hade vi sossar lyssnat bättre på våra kärleksfulla kritiker hade vi varit i en bättre situation idag".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar