12 öppet HBT-människor blir riksdagsledamöter.

Alla valkretsar är inte helt färdigräknade men redan nu går det nog att hyfsat säkert säga att 12 kandidater som är öppet HBT har blivit valda till riksdagsledamöter 2010-2014.

Men det var mycket när att det blev en ledamot till. Maria Ferm (mp) som är andranamnet på partiets riksdagslista i Malmö kommun har fått 7,97 % av kryssen och det krävs 8 % för att någon ska kunna kryssa sig förbi.

De 12 HBT-kandidater som med all sannolikhet blivit riksdagsledamöter är följande.

Tobias Billström (m) Malmö kommun
Olof Lavesson (m) Malmö kommun
Tomas Tobé (m) Gävleborgs län
Andreas Carlgren (c) Stockholms kommun
Fredrick Federley (c) Stockholms kommun (Maud Olofsson är förstanamnet på listan och lär vara kvar som minister, då tar Fredrick Federley hennes riksdagsplats)
Ulf Holm (mp) Skåne läns södra
Börje Vestlund (s) Stockholms kommun
Hans Ekström (s) Södermanlands län
Jonas Gunnarsson (s) Värmlands län
Josefin Brink (v) Stockholms kommun eller Stockholms län
Hans Linde (v) Göteborgs kommun
Marianne Berg (v) Malmö kommun

Två av de 12 är helt nya som riksdagsledamöter, de både socialdemokraterna Hans Ekström och Jonas Gunnarsson. Å andra sidan har en partikamrat, Elisebeht Markström, inte kandiderat för omval i år och lämnar riksdagen.

Av de 12 är 10 män och 2 kvinnor (med reservation för att någon kanske inte identifierar sig som sitt juridiska kön). Paradoxalt nog är könsfördelningen mer sned bland HBT-ledamöter än i riksdagen som helhet. Trots att jämställdhet mellan könen ofta är ett centralt tema i HBT-rörelsen.

Problemet är givetvis inte att det finns för många öppet homosexuella och bisexuella män bland ledamöterna utan för få öppet homosexuella och bisexuella kvinnor.

Uppdatering 1.

Det är givetvis inte rättvist att jämföra könsfördelningen i Sverigedemokraterna och den grupp ledamöter som är öppet HBT i riksdagen. När det gäller HBT-ledamöter är de från olika partier och olika valkretsar. Därför blir det inte någon samordning för att könsfördelningen totalt ska bli hyfsat jämställd. Sd har däremot haft en gemensam rikslista och därför haft bättre möjlighet än något annat parti i riksdagen att påverka könsfördelningen för riksdagsgruppen.

Men med de reservationerna kan vi konstatera att bland 20 sd-ledamöter i riksdagen är 85 % män, bland 12 öppet HBT-ledamöter är 83 % män. Riksdagen i sin helhet hade en sådan sned könsfördelning 1973, för 37 år sedan.

Det är ju också tydligt att det idag inte är svårt att rekrytera folk till riksdagen jämställt generellt, bland heterosexuella ledamöter har det senaste mandatperioden bara varit några procentenheter från lika fördelning.

Det här är något som HBT-rörelsen borde debattera. Varför är vi tillsammans med sd kvar på en nivå från 1970-talet medan heterosexuella i övriga partier än sd ofta är jämställda. Jag vill förtydliga att jag är emot kvotering och "varvade listor". Det är för oflexibelt. Men är det en tydlig snedfördelning har vi ett problem när det gäller representativitet och det bör försöka åtgärdas. Här är det många partier som har saker att göra de närmaste åren. Det är bara öppet homosexuella och bisexuella kvinnor från ett parti, Vänsterpartiet, medan fem partier har öppet homosexuella och bisexuella män, Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet.

Uppdatering 2.

Nya artiklar om riksdagsvalet, Sverigedemokraterna och rösträkningen om mandaten.

DN1 DN2 DN3 DN4 SvD1 SvD2 Sds1 Sds2 Dagen Exp1 Exp2 AB1 AB2

Jag kan även rekommendera en bra debattartikel i Dagens Nyheter idag.

"Vi efterlyser en debatt om invandringens problem".

Det är något jag hävdat i flera år, kanske det blir verklighet nu när fler nog känner sig tvingade till det efter senaste riksdagsvalet.

Jag vill passa på att skriva att jag är helt emot att riksdagen ska ändra antalet platser i utskotten i syfte att stänga ute ett parti. Det är fel av två orsaker. Dels är det odemokratiskt, man ska inte trixa med spelreglerna för att gynna eller missgynna ett visst parti. Det är ungefär som att ett fotbollsförbund ändra sina regler för matcher i syfte att förenkla eller försvåra för ett visst lag. För det andra ger det sd ännu mer sympatier som "motarbetade av etablissemanget".

Påverkar sd i riksdagen HBT-politiken negativt?

Ni som följer min blogg konstaterar att jag inte skrivit något här de senaste dagarna. Orsaken är att jag jobbade intensivt med mitt bloggande fram till riksdagsvalet förra helgen. Det har varit många timmar jag ägnat åt granskning av manifest, kandidater etc. För mig var det därför viktigt med några dagars "semester" från bloggen.

Men nu är det dags att granska vilka effekter valresultatet får när det gäller rättigheter för HBT-personer.

Siffrorna från sammanräkningen på valnatten är följande för partierna. (utlandrösterna och sena förtidsröster är inte medräknade och kan förändra resultatet något).

Socialdemokraterna 30,9 %
Moderaterna 30,0 %
Miljöpartiet 7,2 %
Folkpartiet 7,1 %
Centerpartiet 6,6 %
Sverigedemokraterna 5,7 %
Kristdemokraterna 5,6 %
Vänsterpartiet 5,6 %
Övriga partier 1,4 %

Trots att Alliansen ökade med 1,2 % jämfört med 2006 och kanske får fler röster än övriga riksdagspartier tillsammans riskerar de förlora majoriteten i riksdagen (det avgörs definitivt onsdagkväll eller torsdag). Orsaken är att Sverigedemokraterna hamnar i riksdagen och det valsystem som avgör hur många ledamöter respektive parti får.

Vad betyder då Sverigedemokraternas inträde i riksdagen för utvecklingen av HBT-rättigheter? När man ska besvara den frågan måste man hålla isär två delar, politiken och samhällsdebatten. När det gäller HBT-politiken bedömer jag att sd inte påverkar den något som helst de närmaste åren. Givet att alla övriga riksdagspartier håller sina löften att inte ha något som helst samarbete med sd.

Men även om de skulle börjat ett sådant samarbete hade det varit mycket osannolikt att sd skulle få igenom några försämringar av juridiska HBT-rättigheter t.ex. när det gäller adoptioner och inseminationer. Möjligen hade sd kunna blockera en del nya reformer bl.a när det gäller att transsexuella ska få spara könsceller för att efter "operationen" kunna bli biologiska föräldrar. Men återigen, övriga partier har kategoriskt sagt nej till samarbete med sd och politiker bör ge samma budskap före och efter ett val.

Vilken effekt Sverigedemokraterna får på samhällsdebatten när det gäller HBT-rättigheter är mer otydligt. Det avgörs bl.a. av vilka frågor de prioriterar i sitt arbete i riksdagen. I sitt valmanifest skrev inte sd något om att de vill avskaffa samkönade pars möjlighet att adoptera (förutom närståendeadoptioner) och avskaffa lesbiska kvinnors möjlighet att bli inseminerade vid kliniker. Mitt tips är att sd i höst vid den allmänna motionstiden lämnar motioner (förslag) om att avskaffa de reformerna men det gjorde också kd i flera år när de var ett oppositionsparti. Utan att det för den skull blev någon tydlig offentlig debatt om de motionerna. Det avgörande är om sd skriver debattartiklar och gör pressmeddelanden om att de vill försämra HBT-personers juridiska rättigheter.

Mer tydligt är det att Sverigedemokraterna fokuserar på ett främlingsfientligt budskap. Att de nu är ett riksdagsparti ökar givetvis deras legitimitet bland en del människor. Men deras inträde i riksdagen kan också orsaka ökad mobilisering emot främlingsfientlighet och intolerans.

När Kristdemokraterna fick valframgångar 1998 var det många i RFSL som trodde att det skulle orsaka en mer konservativ debatt i riksdagen när det gäller homosexuellas rättigheter. Istället blev 1998-2002 den period när det verkligen blev ett politiskt genombrott för bögars och lesbiskas rättigheter. Givetvis hade det främst andra orsaker som inte hade något som helst med kd att göra. Men faktum är att kd fick en del politiker i andra partier att bli tydligare i kampen mot homofientlighet. Så kan det även bli när det gäller sd:s främlingsfientliga och HBT-negativa politik idag.

Men det avgörande är hur de andra partierna förhåller sig till sd:s politik.

Uppdatering 1.

Nya artiklar om Sverigedemokraterna, riksdagsvalet och rösträkningen idag.

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 Sds1 Sds2 Dagen1 Dagen2 Exp1 Exp2 AB1 AB2

Utröstad.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

På söndag är det riksdagsval. Då avgör vi politiken för fyra år framåt.

Men först ska vi bege oss till en ö. Robinsontävling. Ni vet kanske hur det började. På 1990-talet. Ett program i SVT. Människor på en ö. De människor vi främst ogillar ska vi rösta bort. Vi kallar det för ö-rådet. Rösta bort de där som inte passar in. Som inte är "livsdugliga". Som inte är "effektiva" och "passar in". Från den där ön. Bort med vederbörande. Enkelt. Eller hur?

Hur är det på svenska arbetsplatser 2010. Är det inte någon kollega som är sådär annorlunda? Som inte passar in? Skulle vi inte spontant önska att vi skulle ha någon Robinsontävling? Jamen sådär på fikarasten? Det vore väl enkelt att rösta bort någon. Kul eller hur? Om det inte är du själv som röstas bort eller hur? Eller är det kul även då? Vinka till publiken innan du försvinner efter att du röstats bort.

Söndagen 19 september röstar Sveriges befolkning återigen fram vilka som ska bli ledamöter i riksdagen. Det vore mig fjärran att rekommendera folk att rösta på ett visst parti. Den här bloggen är inte partipolitisk. Däremot har jag liberala värderingar och det står jag för.

Om vi skulle arrangera en nationell Robinsontävling i Sverige 2010. Hur skulle resultatet bli? Mitt tips är att följande minoritetsgrupper främst skulle "röstas bort".

1. Muslimer
2. Araber
3. Romer (zigenare)

Jag vet att muslimer och araber delvis är samma grupper men min bedömning är att en muslim från Indonesien är mer "impopulär" än en kristen människa från Irak.

Vi som tillhör HBT-gruppen kan kanske känna oss trygga. Vi skulle vara kvar till en början. Vi är 2010 populärare än muslimer, araber, romer etc. Men det där vilka grupper som är "inne" och "ute" varierar.

Om det varit en omröstning i Sverige 1980 gissar jag att följande grupper främst skulle "röstats bort".

1. Romer (zigenare)
2. Homosexuella och bisexuella
3. Svarta.

1932 var Berlin förmodligen den stad i världen där bögar och lesbiska var mest fria att besöka klubbar och hitta någon partner. Fyra år senare startade naziregimen en förföljelse som gjorde Berlin till den stad i världen där homosexuella blev mest förföljda. Ni som läser det här kanske konstaterar att visst, det där är historia. Och det är nog sant. Men låt oss konstatera följande inte helt osannolika händelser.

En skandal avslöjas inom RFSL 2010. Ledande företrädare inom föreningen har utnyttjat minderåriga. Vuxna bögar som sexuellt utnyttjat minderåriga pojkar. Vissa i föreningen har vetat om det men inte protesterat. Det avslöjas i media och det startas en kampanj. Kvällstidningar vill främst tjäna pengar och nu har de hittat en story att skriva om. Många homofober reagerar och försöker utnyttja det här för att sprida antihomosexuella värderingar.

En karismatisk politiker i Sverigedemokraterna, som även har profilerat sig som konservativt kristen, får dramatiskt högre förtroendesiffror efter att han attackerat HBT-rörelsen. Både Socialdemokraterna och Moderaterna minskar dramatiskt i opinionsmätningarna och i valet 2014. Både s och m beslutar därefter att de varit för "homovänliga", att de givetvis är för allas lika värde men inte ska stödja RFSL eftersom det är ett "särintresse". De tiger och homofientliga grupper argumenterar utan problem emot bögar och lesbiska.

Det här händer inte i Sverige? Nej, kanske inte. Men poängen är att det inte är omöjligt. Det kan svänga ganska snabbt i samhällsdebatten.

Jag är för att man inte ska undvika konflikter. Man ska ta debatter om saker som är viktigt. Men jag ogillar instinktivt när folk ägnar sig åt mobbing på sina arbetsplatser. Mot de där som är "annorlunda". Jag kan inte garantera att jag aldrig själv ägnat mig åt sådant. Sådana är vi människor. Men jag försöker att låta bli att placera någon skuld ensamt på någon som är "annorlunda".

För till sist är Robinsontävlingar ett problem. Jag hyllar individens frihet, tävlingar och kapitalism. Men då ska man fokusera på vem som är bäst och inte på vem som är sämst. Om vi gör det senare då är det egentligen mobbing vi ägnar oss åt.

Arbetsplatser är inte någon Robinsontävling.

Inte riksdagsval heller.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

17 HBT-kandidater har hyfsad chans bli riksdagsledamöter.

Riksdagen har idag 9 öppet homosexuella och bisexuella ledamöter, Olof Lavesson (m), Tomas Tobé (m), Fredrick Federley (c), Ulf Holm (mp), Börje Vestlund (s), Elisebeht Markström (s), Hans Linde (v), Marianne Berg (v) och Josefin Brink (v). I den borgerliga regeringen miljöminister Andreas Carlgren (c) och migrationsminister Tobias Billström (m).

Totalt 6 från Röd-gröna och 5 från Alliansen. De kandiderar alla i riksdagsvalet i höst, förutom Elisebeht Markström som lämnar riksdagen.

Hur många öppet HBT-ledamöter får då riksdagen efter valet på söndag? Det avgörs av flera saker. Dels valresultatet givetvis men också vilka ledamöter som hamnar i regeringen som ministrar och därmed får ersättare i riksdagen. Sedan har svenska folket möjlighet att personkryssa vilket kan ändra rangordningen från listorna för vilka som blir ledamöter.

Jag granskar här de människor som anmält sig som HBT-kandidater till Qx sammanställning och fokuserar då på de som har bäst chans att bli ledamöter från sin placering på listorna. Men teoretiskt kan vem som helst som är med på en riksdagslista bli ledamot tack vare personkryss.

Socialdemokraterna

Börje Vestlund har plats 6 i Stockholm stad. Även om partiet ser ut att få ett sämre resultat än 2006 enligt opinionsmätningarna är det är ganska säker plats eftersom s idag har 10 mandat i valkretsen. Men med reservationen att det inte är flera andra kandidater som blir inkryssade före Vestlund.

Linnea Björnstam har plats 13 i Stockholm stad. Det kan tyckas vara nästan omöjligt att bli riksdagsledamot i den situationen men om Socialdemokraterna skulle få samma resultat som i valet 2006 och Röd-gröna bildar regering i höst är det möjligt hon blir ledamot. Mona Sahlin, Veronica Palm och Ylva Johansson som är med på samma lista lär bli ministrar om det blir en sådan regering.

Hans Ekström har plats 1 i Södermanlands län. Partiet har 5 mandat från valkretsen så det lär vara en säker plats för honom.

Jonas Gunnarsson har plats 4 i Värmlands län. Partiet har 4 mandat från valkretsen. Om partiet får ungefär samma resultat som 2006 och ingen kryssar sig förbi blir han alltså ledamot. Om däremot nuvarande opinionssiffror blir resultatet kanske inte.

Moderaterna

Christoffer Järkeborn har plats 16 i Stockholm kommun. Partiet har idag 11 mandat från valkretsen men enligt opinionsmätningarna kan det blir fler. Fredrik Reinfeldt, Beatrice Ask och Lena Adelsohn-Liljerot som är med på listan lär bli ministrar om det blir en borgerlig regering även efter valet. I en sådan situation och om partiet får ett bra resultat kan Christoffer Järkeborn alltså bli riksdagsledamot.

Tobias Billström har plats 1 i Malmö kommun. Partiet har 3 mandat från valkretsen och det lär vara en säker plats.

Olof Lavesson har plats 3 i Malmö kommun. Det här är också en hyfsat säker plats om ingen kryssar sig förbi. Partiet har bra resultat i opinionsmätningarna.

Tomas Tobé har plats 1 i Gävleborgs län. Partiet har 2 mandat från valkretsen och det lär vara en säker plats.

Centerpartiet

Fredrick Federley har plats 3 i Stockholms kommun och plats 2 i Malmö kommun. 2006 fick partiet 2 mandat i Stockholms kommun. Sedan har dock Solveig Ternström lämnat partiet. Centerpartiet har inte något mandat från Malmö kommun. Federley lär få svårt att bli omvald om han inte blir inkryssad vilket givetvis inte är omöjligt.

Andreas Carlgren har plats 2 i Stockholms län. Eftersom partiet har 3 mandat och Carlgren är känd vilket gör att han nog får hyfsat många kryss lär det vara en säker plats.

Folkpartiet

Martin Andreasson har plats 7 i Stockholms län. Jan Björklund och Nyamko Sabuni som är med på listan lär bli ministrar om det blir en borgerlig regering även efter valet. Om partiet också får ett bättre resultat än i valet 2006 är det möjligt att Martin Andreasson blir ledamot.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har inte någon kandidat som är öppet HBT och som har chans att bli ledamot utan att ha kryssat sig in. Partiet har visserligen en kandidat som är öppet homosexuell, Erik Slottner, men han har plats 10 i Stockholms kommun där partiet idag har ett mandat.

Vänsterpartiet

Josefin Brink har plats 2 i Stockholms kommun och plats 2 i Stockholms län. Partiet har 2 ledamöter från respektive valkrets och det lär vara en säker plats.

Hans Linde har plats 1 i Göteborgs kommun. Partiet har idag 2 mandat och det lär vara en säker plats.

Marianne Berg har plats 1 i Malmö kommun. Partiet har 1 mandat i valkretsen och det lär vara en säker plats om ingen kryssar sig förbi henne.

Miljöpartiet

Ulf Holm har plats 1 i Skåne läns södra och plats 16 i Skåne läns västra. I Skåne läns södra lär det vara en säker plats om ingen kryssar sig förbi honom. Partiet har idag ett mandat från den valkretsen. Mp har inte något mandat idag från Skåne läns västra.

Maria Ferm har plats 2 i Malmö kommun, plats 5 i Stockholms kommun och plats 5 i Värmlands län. Partiet har idag 1, 3 respektive 0 ledamöter från de valkretsarna. Men enligt opinionsmätningarna får partiet ett bättre resultat än 2006 och om det blir en Röd-grön regering lär Maria Wetterstrand bli minister, hon är med på listan för Stockholms kommun. Det är alltså möjligt att Maria Ferm i en sådan situation blir ledamot.

Cheryl Jones Fur har plats 1 Kronobergs län. Partiet har idag inget mandat från valkretsen men får partiet ett bättre resultat än 2006 är det möjligt för Cheryl Jones Fur att bli ledamot.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna har vad jag vet inte någon som är öppet HBT på sin riksdagslista.

Tillsammans är det 17 riksdagskandidater som är HBT och har hyfsad chans att bli ledamöter efter valet på söndag. Det betyder givetvis inte att det nog blir så många.

10 av dem är från Röd-gröna och 7 från Alliansen.

12 är män och 5 kvinnor. Alla från Alliansen är män. Från Röd-gröna är 5 män och 5 kvinnor.

Återigen vill jag förtydliga att vem som helst på riksdagslistorna kan bli riksdagsledamot efter att ha blivit inkryssade.

Uppdatering 1.

Novus presenterar en ny opinionsmätning idag som ger Alliansen egen majoritet i riksdagen om det skulle bli resultatet i valet på söndag. De två HBT-negativa partierna, kd och sd, får tillsammans 11 % jämfört med 9,5 % i riksdagsvalet 2006.

Ikväll debatterar riksdagspartiernas ledare i TV4 och imorgon i SVT. Ska bli intressant att kolla om någon av dem refererar något till HBT-rättigheter. Visserligen väljer de nog inte själva ämnena för debatterna men det är möjligt att inom flera områden att hänvisa till HBT-personers situation, familjepolitiken, diskriminering inom arbetsmarknaden, hatbrott inom rättspolitiken, HBT-rättigheter inom utrikespolitiken etc. Tyvärr saknas dock ofta viljan att göra sådana referenser i partiledardebatter. Däremot tävlar partierna om vem som är mest engagerade för HBT-rättigheter när det är Stockholm Pride.

En annan aspekt är att främst oppositionspartierna vid Stockholm Pride ofta kritiserar kd men sällan i den här typen av debatter.

Programmet Debatt i SVT har ikväll debatter mellan politiker från Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Piratpartiet. De möter vardera en politiker från något riksdagsparti, alltså tre debatter.

Är det någon som säger något om HBT i någon av partiledardebatterna i år? Följ dem ikväll i TV4 och imorgon i SVT.

Tider.

Torsdagen 16 september

TV4 partiledardebatt 21.00
SVT Debatt 22.00

Fredagen 17 september

SVT partiledardebatt 20.00.

Uppdatering 2.

Efter att ha följt en spännande, och ovanligt engagerad, partiledardebatt ikväll på TV4 kan jag konstatera att det inte kommenterades något om HBT i själva sakdebatterna. Däremot i de sista minuterna av programmet när partiledarna fick i uppdrag att säga något positivt om någon från det andra blocket. Fredrik Reinfeldt (m) berömde Mona Sahlin (s) för hennes HBT-engagemang och hon kontrade senare med att ge samma eloge till Reinfeldt, bl.a. att han var den förste statsministern som besökt någon gaygala.

Det var välförtjänt beröm både för Reinfeldt och Sahlin. Och jag konstatera att det här hade varit en omöjlig situation i valdebatten 2002 när Göran Persson (s) och Bo Lundgren (m) var ordförande i s respektive m.

Man kan tycka att den här typen av artigt beröm mellan Reinfeldt och Sahlin inte har någon betydelse. Men det ger en signal till politiker i och sympatisörer till Moderaterna och Socialdemokraterna att rättigheter för HBT-personer är något viktigt. Även om man givetvis inte ska överdriva betydelsen kan det förändra attityder hos en del människor.

Även om HBT ännu inte syns tillräckligt i mainstreamdebatter har det trots allt blivit bättre de senaste åren.

Sverigedemokraternas politik försvårar för HBT-personer i förorterna.

Som jag redovisat i min "Guide inför riksdagsvalet" i förra bloggposten är sd inte för några nya HBT-reformer, tvärtom vill de försämra situationen juridiskt när det gäller adoptioner och inseminationer. Sd brukar då kontra med att de är det bästa partiet för HBT-personer när det gäller att värna gruppen mot islamister. Något som de kallar den "viktigaste frågan" för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner.

Det är fakta att alla muslimska samfund i alla länder är homofientliga d.v.s. vägrar acceptera samkönade relationer. Även de flesta kristna och en del judiska samfund är homofientliga men där är situationen mer varierad. Sedan har muslimska individer olika åsikter precis som kristna och judar, en del muslimer är HBT-vänliga.

Problemet för Sverigedemokraterna är att de själva har ungefär samma policy som de muslimska samfunden när partiets politiker engagerar sig i Svenska kyrkan. De jobbade envist emot att samfundet 2009 sa ja till homovigslar. Även när det gäller saker som kärnfamilj och könsroller har sd ofta samma värderingar som de imamer de säger sig ogilla.

Men Sverigedemokraterna har trots det till viss del en poäng. I vissa förorter är homofientlighet vanligare än i Sverige som helhet. Det är kontraproduktivt och fel att förneka det. Sverigedemokraterna säger då att de bekämpar det genom att kraftigt begränsa invandringen. Problemet med den metoden är att den inte löser några av de problem som existerar bland de som bor i Sverige idag. Förutom att den även riskerar att skicka tillbaka fler HBT-personer (och andra människor) till förföljelse i länder som Iran.

Det sd-politiker lätt glömmer bort (eller inte låtsas om) är att officiella värderingar i ett samhälle påverkar attityder bland befolkningen. Att Sverige idag har en könsneutral äktenskapslag och att samkönade par har lika rättigheter till bl.a. adoptioner och inseminationer påverkar folk även i Rinkeby och Rosengård. Inte varje människa där direkt men det skickar en signal.

Precis som HBT-personer i media förändrar attityder. Det är enkelt att konstatera i USA där Hollywoods mer liberala attityder de senaste 20 åren så småningom även påverkat de konservativa delarna av landet.

Problemet med Sverigedemokraternas (och Kristdemokraternas) HBT-politik är att det skickas motstridiga signaler till områden som Rosengård och Rinkeby. Visserligen kritiserar sd homofientliga islamister. Och både Göran Hägglund (kd) och Jimmie Åkesson (sd) säger sig vara för respekt för HBT-personer.

Men de vill också diskriminera samkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. De är ännu båda principiellt emot homoäktenskap. Skulle deras åsikter avgöra Sveriges lagar hade det försvårat för de HBT-vänliga människorna i förorterna. De känner att de har stöd av de nuvarande lagarna när de argumenterar för lika rättigheter för HBT-personer som för andra.

Sd (och kd) lämnar ett blandat budskap till förorterna. Både respekt och diskriminering för HBT-personer. Det gynnar inte HBT-personer i förorterna och inte heller i Sverige generellt.

Uppdatering 1.

En annan debatt där sd försöker vara "progressiva" i relation till muslimer är jämställdhet. Trots att sd är mest konservativa bland partier av betydelse i Sverige och ofta raljerar om försök att uppmuntra barn och och ungdomar att lämna traditionella könsroller.

Frankrike inför förbud mot heltäckande slöjor på offentlig plats. Det efter att senaten med siffrorna 246-1 har röstat ja till ett sådant förbud. Ett antal ledamöter måste antingen ha avstått vid omröstningen eller varit frånvarande eftersom kammaren har 343 ledamöter. Jag vet att många franska politiker till vänster, med rätta, varit kritiska emot förbudet. Tidigare har Belgien i politisk enighet infört samma typ av förbud.

Jag önskar att ingen kvinna skulle känna att hon måste dölja ansiktet. Kläderna är också heteronormativa eftersom de är till för att "skydda kvinnor från att bli sexualiserade av män". Varför har inga muslimska män slöjor för att skydda sig mot att bli sexualiserade av bögar? Och varför har inte muslimska kvinnor slöjor ibland när de bara är tillsammans med kvinnor, de kan ju vara lesbiska?

Men i ett fritt samhälle måste det till sist vara varje människas ensak att ha vilka kläder han eller hon vill på offentliga platser. Däremot ska givetvis skolor och arbetsgivare kunna neka folk med heltäckande slöjor om det är sakliga orsaker till det bl.a. att man ska kunna se varandra vid utbildning och kontakter med kunder och klienter.

Den här typen av förbud mot heltäckande slöjor riskerar också att ännu mer polarisera debatten och, tvärtemot avsikterna med förslaget, gynna extrema islamister. I Sverige är dessbättre Sverigedemokraterna ensamma bland partier av betydelse att vilja förbjuda heltäckande slöjor på offentlig plats generellt. Mer konstruktivt vore om partiet oftare fokuserade på jämställdhet generellt i samhället.

Uppdatering 2.

Fler artiklar om sd.

Sd:s förstanamn i Trollhättan gör ett rasistiskt uttalande om att en del invandrare har "en aggresiv gen".

SvD Sds

Uppdatering 3.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) kommenterar i Expressen idag attacken mot en sd-politiker i Malmö.

Efteråt fick han frågan om senaste dagarnas attacker mot SD-politiker.

- Jag tar avstånd från alla former av våld och hot. Men vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer, sa Fredrik Reinfeldt.

Han anklagade också SD-politiker för att ofta försöka framställa sig som "värnlösa" och endast agera "i egna syften".

Det är bra men egentligen givet att Reinfeldt ska ta avstånd från attacken. Något annat vore en skandal. Och i sak kan han ha rätt i att sd med sin politik förvärrar konflikterna mellan grupper i samhället. Men att säga det direkt efter att en sd-politiker blivit torterad och fått ett hakkors inristat i ansiktet riskerar skicka en signal om att vederbörande får skylla sig själv. Vanligtvis brukar det vara typ folk i Vänsterpartiet eller de som är ännu mer till vänster som omdömeslöst bagatelliserar våld mot sd-politiker. Här är det en moderat som också är statsminister. Och som vanligen är omdömesgill.

Skärp dig Reinfeldt!

Fler artiklar om sd.

DN Exp

HBT-guide inför riksdagsvalet.

Vilka partier har bäst respektive sämst HBT-politik? Här är info om vad partierna har för åsikter om 8 viktiga aktuella reformer. Jag redovisar också vilka partier som vill avskaffa HBT-reformer som riksdagen redan sagt ja till. Qx har idag en artikel om guiden.

Den här snabbguiden skickar jag även i mitt HBT-nyhetsbrev för september 2010. Det är drygt 600 individer som får nyhetsbrevet, folk inom media, RFSL och andra föreningar, riksdagsledamöter, bloggare och andra engagerade. Vill även du få nyhetsbrevet är det bara att maila mig om det.

heldbengt@hotmail.com


Guide inför riksdagsvalet 19 september 2010.

Förklaring av partibeteckningar

s = socialdemokraterna
m = moderaterna
c = centerpartiet
fp = folkpartiet
kd = kristdemokraterna
v = vänsterpartiet
mp = miljöpartiet
sd = sverigedemokraterna
fi = feministiskt initiativ
spi = sveriges pensionärers intresseparti

Partiernas åsikter idag om 8 viktiga aktuella HBT-reformer

1. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: kd, sd
Nej:

2. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: kd, sd
Nej:

3. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: kd, sd
Nej:

4. Inför ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i grundlagen (regeringsformen kapitel 2).

Ja: s, m, c, fp, kd, v, mp, fi, spi
Möjligen: sd
Nej:

5. Inför ett förbud i grundlagen (regeringsformen) mot diskriminering av transpersoner.

Ja: c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: s, m, kd, sd
Nej:

6. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Ja: s, c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: m, kd, sd
Nej:

7. Straffskärpningslagen ska explicit skydda även transpersoner.

Ja: s, c, fp, kd, v, mp, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:

8. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Ja: s, m, c, fp, v, mp, fi, spi
Möjligen: kd, sd
Nej:

Jag har sedan gett partierna poäng enligt följande modell. Varje "ja" ger 2p, varje "möjligen" 1p och varje "nej" 0p. Jag har gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill båda avskaffa två HBT-reformer, möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner) och avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p.

Kristdemokraterna vill visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen men eftersom deras alternativ, en könsneutral giftermålslag, är lika för samkönade och olikkönade par får de inte något minuspoäng för det. Sverigedemokraterna är ännu principiellt emot en könsneutral äktenskapslag men har accepterat lagen som den är och vill inte avskaffa den. Därför får de inte heller något minuspoäng för det.

När det gäller HBT-flyktingar är partierna (även sd) för nuvarande lag om att de ska kunna få asyl som konventionsflyktingar. Sverigedemokraterna vill dock generellt göra det betydligt svårare att få asyl vilket givetvis även skulle drabba en del HBT-flyktingar.

Partierna får då följande poäng september 2010. (Maxpoäng 16)

Centerpartiet 16p
Folkpartiet 16p
Vänsterpartiet 16p
Miljöpartiet 16p
Feministiskt initiativ 16p
Sveriges pensionärers intresseparti 16p
Socialdemokraterna 15p
Moderaterna 13p
Kristdemokraterna 8p (10p-2p)
Sverigedemokraterna 6p (8p-2p)

Uppdatering 1.

Synovate presenterar idag en ny opinionsmätning där Alliansen skulle få egen majoritet i riksdagen om resultatet skulle bli verklighet. De två HBT-negativa partierna, kd och sd, får tillsammans 13.4 % jämfört med 9,5 % i riksdagsvalet 2010.

Vänsterpartiets politiker gillar bögporr.

Vänsterpartiet har hyrt in en kvinna som i söndags strippade och till sist bara hade trosor, nylonstrumpor och v-klistermärken för sina bröstvårtor. Det har hände på ett arrangemang som v i Södertälje kallade för "familjefest" med barn i publiken.

– Vi gillar inte censur, säger Lennart Rendik, Vänsterpartiets föreningsordförande i Södertälje.

Kvinnan som uppträdde under artistnamnet Miss Cookie lät plagg efter plagg falla tills hon stod inför den hundrahövdade publiken i trosor, nylonstrumpbyxor och partiets logotyper för bröstvårtorna.

– Det ingick en stripteasescen som en del i en burlesk – det var underhållning för alla, säger Lennart Rendik.

Han gav tummen upp till att engagera Miss Cookie, liksom en handfull cirkusartister från Cirkus Cirkör som också deltog i ”V-Cabaré”. Festen hade en budget på cirka 30 000 kronor.....

Finns det inte en risk att ni objektifierar kvinnor när ni bjuder på striptease?

– Nej. Vad är det för fel på att en kvinna tar av sig kläderna?

Jag ska inte moralisera för mycket om att strippan visade sig lättklädd för barn. I den här situationen var det nog inget problem för dem. Men däremot är det möjligen olämpligt med strippor när man bjuder in folk till ett partimöte som man kallar familjefest. Kanske inte så seriöst.

Det främsta problemet är annars inte lättkläddheten i sig. Sverige har, trots vår sexfrigjorda självbild, ofta skaffat en puritanism de senaste åren. "Vi måste bekämpa sexualiseringen av det offentliga rummet" är en vanlig lätt fånig klyscha i en politiska debatten. Och värst är oftast politiker från s, v och mp. Men ibland har även borgerliga politiker ägnat sig åt sådant. Det är nog den där hysteriska debatten som gör att många i v känner sig besvärade av avslöjandet om att en kvinna strippat vid ett av partiets möten.

Som kuriosa kan jag avslöja att en av de mp-politiker i Stockholm som lämnade en motion (förslag) till kommunfullmäktige om att "bekämpa sexualisering av det offentliga rummet" något år senare blev dömd för att ha haft sex med 14-åriga pojkar och han fick givetvis lämna sina uppdrag. Vilket som helst parti kan drabbas av sådant. Problemet det visar är hur populistiskt argumentet om att "bekämpa sexualisering" ofta är.

Ännu tydligare blir det när Vänsterpartiet närmast hysteriskt kritiserar porr och striptease som något som alltid är ett fruktansvärt problem. Argumenten är två.

Argument 1. "Det är fel att exploatera och tjäna pengar på människors sexualitet". Svaret på det är givet. Är det alright att tjäna pengar på folks behov av mat och kläder (vilket t.o.m en del socialister i v är för) borde det vara acceptabelt att tjäna pengar på folks sexualitet där porren är en del. Det betyder inte att branschen är utan problem. Många porrskådisar , både män och kvinnor, far illa men så är det även i många andra branscher. Problem får man åtgärda som man brukar, genom att förbättra arbetsmiljön för yrkesgruppen. Inte genom hysteriska reaktioner och generaliseringar. Eller ännu värre - förbud.

Argument 2. "Porr och striptease är kvinnoförtryck". Det är ett sanslöst heteronormativt argument. Som om det inte existerar bögporr och män som strippar. Ironiskt nog är det ofta samma politiker från Vänsterpartiet som när de besöker Stockholm Pride beklagar sig över heteronormen. Men alltså själva ägnar sig åt den normen när de annars debatterar porr och striptease.

Det är mycket som tyder på att konsumtion av porr och striptease är lika vanligt bland homosexuella som heterosexuella män. (Vissa menar att det är ännu vanligare bland bögar även om det givetvis också är många bögar som ogillar porr). För övrigt är det både män och kvinnor som gillar konsumera porr och striptease.

Varje vettig människa borde då kunna konstatera att den främsta orsaken till att vissa gillar porr inte är att förtrycka en viss grupp. Syftet är främst att folk vill bli upphetsade. Eller när det gäller striptease möjligen som en kul grej.

Jag har själv talat om porr med flera bögar som är politiker i Vänsterpartiet. Då talar vi alltså inte om vanliga sympatisörer utan om folk med förtroendeuppdrag inom partiet. I princip alla har då sagt att de själva kollar porr. En del av dem är även engagerade i SLM (läder- och fetishförening för män som gillar män). En förening som oftast visar porrfilmer när man har fester.

Aldrig har jag hört att någon v-politiker på något möte i SLM (som har lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö) skulle ha jobbat för att verksamheten ska bli "porrfri". Det tycker man annars vore logiskt om nu porr är "oacceptabel exploatering" av människor. Det som är Vänsterpartiets policy.

Visst existerar det patriarkala strukturer inom porren och striptease-branschen. Verksamheterna måste problematiseras och diskuteras, extra viktigt är det bland ungdomar. Men hela samhället har patriarkala strukturer och det påverkar givetvis även porren.

Vänsterpartiet spelar dubbelt när det gäller porr och striptease. De flesta av partiets politiker tiger om bögporren och det är vanligt att de i v som är bögar själva kollar på porr. Det här antyder möjligen att problemet inom delar av heteroporren främst har som orsak de patriarkala strukturerna i samhället. Logiskt vore då att fokusera på att bekämpa de strukturerna och inte moralisera om porr.

Vänsterpartiets nuvarande policy om porr är heteronormativ. Och inkonsekvent.


Fler tidningar om strippandet vid Vänsterpartiets möte.

AB Dagen


Uppdatering 1.

En ny opinionsmätning från Skop visar att Alliansen skulle få egen majoritet i riksdagen om resultatet skulle bli verklighet. De två HBT-negativa partierna, kd och sd, får tillsammans 11,4 % jämfört med 9,5 % i riksdagsvalet 2006.

HBT-personer i enkät prioriterar arbete mot hatbrott och familjepolitik.

I förra bloggposten kommenterade jag en webenkät som HBT-siten Qx utfört bland medlemmar på Qruiser. Jag skrev då främst om siffrorna för Sverigedemokraterna inom olika delgrupper. Här ska jag redovisa några andra intressanta resultat.

Här är siffrorna för partierna bland de som identifierar sig som homosexuella eller bisexuella.

Moderaterna 23,1 %
Socialdemokraterna 18,6 %
Miljöpartiet 14,2 %
Folkpartiet 9,6 %
Vänsterpartiet 9,5 %
Sverigedemokraterna 5,3 %
Centerpartiet 3,4 %
Feministiskt initiativ 3,2 %
Piratpartiet 2,2 %
Kristdemokraterna 0,9 %
Övriga partier 0,4 %
Blankt 2,2 %
Vet ej 7,7 %

Röd-Gröna får 42,1 % och Alliansen 37 %.

Om man jämför med de vanliga opinionsmätningarna från Sifo, Synovate etc. kan man notera att Miljöpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Piratpartiet får bättre siffror i enkäten bland Qruisermedlemmar medan Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet får sämre resultat och Kristdemokraterna närmast en katastrofsiffra. Men så har det varit för kd i alla sådana enkäter bland HBT-folk. Orsaken är givetvis partiets HBT-negativa politik. Men förvånande nog får Sverigedemokraterna, ett annat parti med lika dålig HBT-politik, ungefär samma stöd i enkäten som bland vanliga opinionsmätningar.

Det blir också tydligt att Alliansen har sämre stöd medan Röd-Gröna har ungefär samma som i vanliga opinionsmätningar, möjligen något sämre. Jämför man homosexuella och bisexuella så blir det ungefär samma siffror för Röd-Gröna i båda grupperna, 42,1 % erspektive 41,8 %. Däremot är det en betydande skillnad när det gäller stödet för Alliansen. Bland homosexuella svarar 40,5 % något borgerligt parti medan motsvarande siffra bland bisexuella bara är 34,7 %. Istället är stödet för sd betydligt högre bland bisexuella än bland homosexuella. Även Piratpartiet får högre stöd bland bisexuella.

Ännu tydligare blir skillnaderna om man jämför män och kvinnor. Bland män är Alliansen populärast med 46,8 % och Röd-gröna får 34,8 %. Bland kvinnor är situationen den omvända och Röd-Gröna får 53,7 % och Alliansen 18,5 %. Det här är i och för sig inget nytt, alla enkäter bland HBT-personer har visat att bögar generellt är mer åt höger medan lesbiska är mer åt vänster. Så har det ofta också varit bland befolkningen i sin helhet men könsskillnaderna tycks vara större inom HBT-gruppen när det gäller partisympatier. Sverigedemokraterna har betydligt högre stöd bland män och Feministiskt initiativ betydligt högre stöd bland kvinnor. Det är en tendens både i Qruiserenkäten och i befolkningen i sin helhet.

Precis som bland befolkningen i sin helhet har Alliansen högre stöd bland äldre medan Röd-Gröna är populärare bland yngre.

På frågan vilket område som är viktigast inom HBT-politikern är det vanligaste svaret bland homosexuella och bisexuella män hatbrott, därefter familjefrågor och på tredje plats utbildningsfrågor. Bland homosexuella och bisexuella kvinnor är det vanligaste alternativet familjefrågor, därefter hatbrott och på tredje plats utbildningsfrågor.

Bland alla svarande är hatbrott det vanligaste svaret med 22,5 %, därefter familjefrågor 18,5 %, utbildningsfrågor 10,9 %, vårdfrågor 8 %, internationellt arbete 6 %, hivfrågor 5,5 %, asylfrågor 5,1 %, lokalpolitiskt arbete 3,9 %, transfrågor 3 %, kulturpolitiska frågor 2,5 % och fackliga frågor 1,9 %. Bland transpersoner är det 42,5 % som svarar att transfrågor är viktigast.

Sd populärare bland bisexuella än homosexuella.

HBT-siten Qx har genomfört en enkät 6-8 september i år. Några intressanta resultat är att Röd-Gröna får fler röster än Alliansen (42,1 % respektive 37 %) men Moderaterna blir det största partiet med 23,1 %. Sverigedemokraterna får 5,3 %. De här siffrorna gäller för de som besvarat enkäten och själva identifierar sig som homosexuella eller bisexuella.

Ofta har Qx öppna enkäter som vem som helst kan besvara och som det är också är lätt att påverka genom att folk från ett parti systematiskt besöker hemsidan och röstar den aktuella dagen. Man vet då inte heller hur många av de som röstat som är HBT och hur många som är heterosexuella icke-transpersoner. Det har därför varit debatt om bl.a. de höga siffrorna för Sverigedemokraterna i de webenkäterna.

Nu har Qx använt en annan metod.

Qruiserundersökningen har genomförts måndag till onsdag där totalt 4250 slumpvis utvalda medlemmar på Qruiser svarat på undersökningen varav 4217 gav svar på frågan om vilket parti man tänker rösta på om det vore val idag. Könsfördelningen mellan de svarande är 36% kvinnor, 61% män och knappt 3% transpersoner. Av alla svarande definierar sig 56% som homosexuella, 20,9% som bisexuella, 7,2% som heterosexuella och 5,9% som annat/vet ej.

Givetvis ger inte heller den här metoden att statistiskt tillförlitligt resultat i nivå med opinionsmätningar från Sifo och Synovate. Olika grupper av befolkningen är ju olika väl representerade bland medlemmar på Qruiser. Men siffrorna är nog betydligt mer tillförlitliga än öppna webenkäter. De visar tendenser för opinionen bland gruppen HBT-personer.

Det parti som det varit mest debatt om de senaste månaderna när det gäller stöd bland HBT-personer är Sverigedemokraterna. Partiledningen har själva hänvisat till öppna webenkäter på Qx där sd ibland fått ca 10 %. Andra debattörer har hävdat att nästan inga HBT-personer sympatiserar med partiet och att enkätresultaten inte är tillförlitliga.

Den nya enkäten bland Qruisers medlemmar visar att Sverigedemokraterna har 5,3 % bland de som identifierar sig om homosexuella eller bisexuella. Någon kanske invänder att sd har tydligt högre stöd bland män (6,4 %) än bland kvinnor (4,5 %) och att män är överrepresenterade bland de som svarat. Å andra sidan har sd ännu tydligare stöd bland bisexuella (8,6 %) jämfört med homosexuella (3,6 %). Och även homosexuella är nog tydligt överrepresenterade i relation till bisexuella. I verkligheten brukar man räkna med att antalet bisexuella är fler än antalet homosexuella medan situationen är tvärtom bland de som besvarat enkäten.

Mycket tyder alltså på att siffran 5,3 % kan vara hyfsat tillförlitlig när det gäller stödet för sd bland HBT-personer. Och det är också ungefär den nivå som sd haft i vanliga opinionsmätningar den senaste veckan om man väger samman resultaten från de olika instituten (Sifo, Synovate etc).

Men partiet tycks ha lägre stöd bland homosexuella och högre stöd bland bisexuella än i befolkningen i sin helhet. Givetvis med reservationen att de bisexuella som är medlemmar på Qruiser är representativa för gruppen totalt. Det gäller för homosexuella också men fördelningen bland svarande tyder på att det är betydligt högre andel av homosexuella än bland bisexuella som är medlemmar på Qruiser.

För övrigt redovisas också stödet för partierna bland grupperna homosexuella män och homosexuella kvinnor. Där får sd 4,1 % respektive 2 %.

Bland transpersoner får Sverigedemokraterna ett mycket bra resultat, 10,4 %. Den siffran ska dock tolkas försiktigt eftersom det bara är 115 personer från gruppen som besvarat enkäten.

Det här är första bloggposten om enkäten från Qx. Jag ska senare skriva mer om övriga partier än sd.

Uppdatering 1.

Sifo visar i sin nya opinionsmätning idag att Alliansen skulle få egen majoritet i riksdagen om resultatet skulle bli verklighet. De två HBT-negativa partierna, kd och sd, får tillsammans 11,3 % jämfört med 9,5 % i riksdagsvalet 2006.

I en kommentar till webenkäten bland medlemmar på Qruiser skriver Jon Voss, ansvarig utgivare för Qx, följande om Sverigedemokraterna.

Att Sverigedemokraterna som likt det i undersökningen närmast utraderade partiet Kristdemokraterna, har en negativ hållning till hbt-reformer ändå får så pass stort stöd att de passerar 4%-gränsen i alla grupper utom lesbiska är anmärkningsvärt. Partiet har dock i år aktivt arbetat med att bearbeta hbt-gruppen via debattartiklar, gayklubbar och debatter och klubbar på Qruiser.

Tittar man på hur de homosexuella som sympatiserar med Sd anger vilket politiskt område som är viktigast för hbt-rörelsen att arbeta med så svarar hela 34,1% hatbrott. Endast 7,1% svarar asylfrågor som man kan anta i detta sammanhang handlar om en negativ syn på invandring. Tittar man på hela Sd-gruppen så anger 21,5% hatbrott, medan 11,4% anger asylfrågor. En tolkning av detta kan vara att de homosexuella som lägger sin röst på Sd, trots deras uppenbart negativa syn på hbt-reformer, tagit till sig partiets utmålande av "muslimer" som ett hot mot bland annat hbt-gruppen.

Uppdatering 2.

En annan aspekt som är viktig när man ska granska enkäten från Qruiser är könsfördelningen bland sd-sympatisörer generellt. I Expressen idag får sd faktiskt just 5,3 % i en ny opinionsmätning. Bland män är stödet ca 8 % och bland kvinnor ca 2 %. Inget annat parti av betydelse i Sverige har så hög andel män bland sina sympatisörer.

Man kan då konstatera efter att ha granskat enkätresultatet från Qruiser att det verkar som om könsfördelningen är jämnare inom HBT-gruppen när det gäller sd-sympatisörer. Bisexuella kvinnor sympatiserar oftare med partiet än både homosexuella och heterosexuella kvinnor. Homosexuella män sympatiserar mer sällan med partiet än både bisexuella och heterosexuella män. Men i alla grupper, homosexuella, bisexuella och heterosexuella, är andelen män som sympatiserar med sd tydligt högre än andelen kvinnor.

För er som är nya här på bloggen och inte vet så mycket om sd:s HBT-politik kan jag avslöja att jag brukar göra bedömningar av hur många HBT-reformer de olika partierna är för och emot. Sedan ger jag partierna poäng efter hur positiva de är till reformerna.

Här är resultatet för september 2010. (maxpoäng är 16)

Centerpartiet 16p
Folkpartiet 16p
Vänsterpartiet 16p
Miljöpartiet 16p
Feministiskt initiativ 16p
Sveriges pensionärers intresseparti (spi) 16p
Rättvisepartiet socialisterna 16p
Socialdemokraterna 15p
Moderaterna 13p
Kristdemokraterna 8p
Sverigedemokraterna 6p

Piratpartiet saknar åsikter om de flesta HBT-reformer men partiet är ideologiskt HBT-vänligt.

De partier av betydelse som har sämst HBT-politik är alltså kd och sd.

Kristdemokraterna är för fyra förändringar (två positiva och två negativa) av Sveriges nuvarande HBT-lagar.

1. Att införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2.
2. Att transpersoner explicit ska få skydd av straffskärpningsparagrafen vid hatbrott.

3. Att avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner).
4. Att avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker.

Sverigedemokraterna är för två förändringar (båda negativa) av Sveriges nuvarande HBT-lagar.

1. Att avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner).
2. Att avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker.

Uppdatering 3.

Fler artiklar om sd.

DN SvD Exp1 Exp2 AB1

Aftonbladet har också en längre artikel där de granskar sd. Bl.a. skriver de om partisekreteraren Björn Söders homofientlighet. Söder är tvåa på sd-listan till riksdagen. Tidningen granskar också de 20 första namnen på sd-listan.

Jag vill förtydliga att även om jag ofta är kritisk emot sd:s främlingsfientliga och HBT-negativa politik fördömer jag givetvis den vidriga attacken på en sd-politiker i Malmö.

Uppdatering 4.

Ny artikel i SvD om sd.

Ensam.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Varje människa är ensam. Du kan inte lita på någon annan.

Det kan tyckas vara något givet. Att vi alla är ensamma. Eller kanske något kontroversiellt. Existerar det inte någon solidaritet? Någon medkänsla?

Jag vill förklara vad jag menar. När vi människor har problem förväntar vi oss ofta att andra ska rädda oss. Om vi bara hittar någon partner ska vi bli lyckliga. Eller om vi får det där jobbet vi vill ha. Eller den där miljonvinsten. Eller den där bostaden. Eller.... det där andra vi längtar efter. Då ska vi bli lyckliga.

Vi människor reagerar, med rätta, när andra beter sig illa. Det ska vi göra. Tyvärr har vi också en tendens att lämna allt ansvar på andra. Hade inte x sagt det där eller y gjort det där hade vi haft en bättre situation.

Jag träffade för några år sedan en studentpräst i Malmö, Albin Davidsson. Vi möttes på ett seminarium. Albin är en ung blond sympatisk kille. Han kallade Bibeln queer. Även om jag är något skeptisk emot det (jag har svårt att tolka Bibeln som queer även om jag menar att den inte måste tolkas homofobt) var det intressant att debattera med honom.

Albin Davidsson sa ungefär så här om framgångar och motgångar.. "Att vara bitter är inte något fel i sig. Det är en sund reaktion när någon betett sig illa mot oss. Det vore ju omänskligt att låtsas som ingenting då. Att le mot andra. Då hade vi inte haft någon respekt för vårt eget värde. Men det är också viktigt att sedan lämna den där bitterheten. Att inte fastna i den".

Jag bedömer att Albin har rätt. Och att det är viktigt att hur gärna vi än vill det så kan ingen annan "rädda" oss när vi har bekymmer. Du kan tycka att du kan lita på andra människor. Jag vill inte ta ifrån dig känslan av förtroende i sig. Det är viktigt vi människor har förtroende för varann.

Men till sist kan du inte lita på någon annan än dig själv. Vi människor är inte perfekta. Vi sviker ibland. Allihop. Även om vi inte egentligen menar det. Du måste fixa din situation själv.

Och det har varit budskapet till drogmissbrukare i många år. Ingen annan kan få dig att lämna beroende av alkohol och-eller droger än du själv. Och det gäller egentligen för alla människor. Även icke-drogmissbrukare. Vänta inte på att du ska hitta rätt partner. Eller få det där jobbet du vill ha. Eller få den där vinsten.

Du är ensam.

Du kan tolka det negativt. Att ingen annan kan rädda dig.

Men du kan också tolka det positivt. Att bara du och ingen annan kan förändra din situation till det bättre. Och det ska du helst börja med idag. Inte imorgon. Inte i väntan på att du hittar din "perfekte partner" eller någon annat. Utan idag. Träffar du någon du gillar blir det sedan en bonus.

Men ansvaret är ditt.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.