Ku klux klan säger ja till partnerskap för homopar.

Att den kristna sekten Westboro Baptist Church är ökända för sitt homohat är inte något nytt. Men nu har t.o.m. rasistiska Ku klux klan reagerat avslöjar brittiska HBT-siten Pinknews.

In the release, the KKK says: "The Ku Klux Klan LLC has not or EVER will have ANY connection with the Westboro Baptist Church. We absolutely repudiate their activities."

Both, however, are vociferously opposed to same-sex marriage, although the KKK now states it sees no issue with civil unions as an alternative.

Det där sista är ju ganska intressant. När även rasistiska KKK, som får Jimmie Åkesson (sd) att verka vara en liberal mångkulturalist i jämförelse, accepterar partnerskapslagar för samkönade par då har något hänt i samhället. Vi får kanske senare följa om två bögar eller två lesbiska klädda i vita kåpor ska ingå partnerskap i någon delstat i USA. :-)

Till den mer seriösa delen av politiken.

Det är inte ofta ett "icke-nej" är det viktigaste meddelandet i en intervju. Men när David Cameron, ordförande för konservativa Tory, inte svarar nej på en fråga om han är för en könsneutral äktenskapslag har det politisk betydelse.

Cameron besvarar frågan i en artikel med läsarfrågor från brittiska HBT-siten Pinknews.

Mr Cameron, do you support marriage equality in this country? Civil partnerships were a great step forward and I admire your support for it but until there is marriage equality in this country and the union of same-sex couples will be recognised as a 'marriage', then I will not be satisfied. Neil Young

I am so glad that we now have civil partnerships. They have helped remove discrimination and have given gay people the rights that they deserve. I want to do everything I can to support commitment and I'm open to changing things further to guarantee equality. But I also accept there are some gay people who want civil partnerships to be a distinct status from marriage. Whatever view you take, I think we should support any arrangement which is built on shared love and commitment, which is why we would give a tax break to both married couples and those in a civil partnership.

Man kan givetvis avfärda det med att Cameron här anpassar sitt budskap till målgruppen. Men så enkelt är det inte. Cameron hade kunnat svara att för Tory är äktenskapet något för en man och en kvinna medan han är mycket positiv till partnerskapslagen.

Givetvis ska han ha kritik för att han inte är för homoäktenskap ännu men utvecklingen inom hans parti har varit synnerligen snabb de senaste åren. Tory var tydligt homofientligt så sent som på 1990-talet, de var ännu värre än kds (senare kd) i Sverige. Partiet var emot att tillåta homosexuella och bisexuella i försvaret, de var för att behålla Clause 28, den lag som förbjöd bl.a. skolor att ge positiv information om homorelationer. (De senaste åren har det som bekant varit en debatt i Litauen om ett liknande förslag).

Tory var även för att det skulle vara högre åldersgränser för manliga homorelationer än för heterorelationer. England och Wales avskaffade totalförbudet mot homorelationer 1969 och Skottland så sent som 1980. Men även därefter var lagarna diskriminerande eftersom åldersgränsen för manliga homorelationer var 21 år fram till 1994 då den sänktes till 18 år. Först 2000 blev lagarna likställda och den gemensamma åldersgränsen blev 16 år.

Det är givetvis positivt, men egentligen självklart, att åldersgränsen nu är densamma. Men ett problem som är kvar är att de som tidigare blev dömda enligt de gamla lagarna ännu är i register över sexualförbrytare trots att det ibland handlade om en 22-åring som blivit dömd för att haft sex med en 20-åring.

Dessbättre ger Tory Cameron ett tydligt besked om att lagen ska ändras om det blir en konservativ regering efter parlamentsvalet i början av maj i år. Det här har Liberal Democrats jobbat för i många år men socialdemokratiska Labour ännu inte gjort något åt problemet. Intressant nog så skaffar sig Tory här en mer HBT-vänlig åsikt än Labour vilket kanske är första gången någonsin.

Socialdemokratiska Labour har genomfört många HBT-reformer det senaste decenniet men har gett få nya vallöften inom HBT-politiken. I princip bara att avskaffa den regel som gör det svårare att få någon fälld för hets mot homosexuella och bisexuella än för hets mot etniska och religiösa minoriteter.

Bland de tre största partierna är det sedan länge Liberal Democrats som är HBT-vänligast och för många nya reformer, däribland att göra det enklare för HBT-flyktingar att få asyl och att förbjuda diskriminering och hets mot transpersoner.

Ett parti som har dåliga opinionssiffror generellt men som verkar ha många sympatisörer bland HBT-personer är det gröna partiet Greens. En orsak till det senare är nog att partiet var det första partiet av betydelse i Storbritannien som sa ja till en könsneutral äktenskapslag. Greens är för i princip alla aktuella HBT-reformer, det är även Liberal Democrats förutom homoäktenskap där partiet hittills tvekat. De senaste månaderna har dock både partiets ordförande Nick Clegg och partiets avdelning i Skottland tydligt sagt ja till en könsneutral äktenskapslag. Som jag skrev tidigare här i bloggposten tvekar Tory om homoäktenskap och det gör även Labour.

Här är de senaste opinionssiffrorna från Pinknews webenkät till HBT-sympatisörer. Webenkäten är något mer tillförlitlig än andra av den typen eftersom redaktionen på tidningen vägt resultatet med hänsyn till demografin bland de som svarat. Inom parantes andelen sympatisörer för partierna bland hela befolkningen från den senaste brittiska opinionsmätningen från ComRes.

Liberal Democrats 29 % (16 %)
Labour 28 % (32 %)
Tory 20 % (39 %)
Greens 18 % (3 %)

Uppdatering 1

George Osborne, ansvarig för konservativa Torys valkampanj, mötte igår gayaktivisten Peter Thatchell. Senare samma dag så samlades ca 200 människor i ett protestmöte utanför Torys partilokal i London, Thatchell hade tagit initiativ till demonstrationen. Det berättar Pinknews.

Mr Tatchell said: "It was positive that they met us but disappointing that they had nothing to tell us.

"George Osborne was full of good intentions but very weak on very specific gay rights policies.

"The best he could do on gay marriage was say he would consider it."

Även om Thatchell säger sig vara besviken är det trots det nästan sensationellt att Tory återigen förtydligar att de vill resonera om ett införande av en könsneutral äktenskapslag. Partiet var som jag skrivit här i bloggposten mycket homofientligt så sent som på 1990-talet.

HBT-kultur. Yacoubians hus - Alaa al-Aswani

En bok om bl.a. bögsex i Egypten har blivit den mest sålda arabiskspråkiga romanen, översatt till 15 språk. Ja, det är faktiskt sant. Nu ska jag förtydliga att Yacoubians hus av Alaa al-Aswani innehåller berättelser om flera karaktärer varav en del är bögar och bisexuella.

Men språket är förvånande fritt för att vara en bok som blivit accepterad i arabländer. Visserligen använder man inte könsord men de sexuella antydningarna är många, även i de delar som handlar om homorelationer.

En avgörande del i boken handlar om islamister. Jag har tidigare här hyllat De välvilliga av Jonathan Litell. Jag vill förtydliga att Yacoubians hus enligt min bedömning inte har samma litterära värde som Litells bok. Men trots det är det vissa saker som är gemensamma.

Litell försökte beskriva tyska nazister på 1940-talet, att få dem att vara människor. Alaa al-Aswani gör detsamma om islamister i Egypten. Det vore givetvis dumt att därmed anklaga al-Aswani för att hylla islamister. Av samma orsak som det vore fel att anklaga Litell för att hylla tyska fascister.

Det som det handlar om är istället att inte beskriva människor svart-vitt. Politiskt ska vi fördöma fascister, islamister och andra som är emot demokrati. Och al-Aswani gör det mycket tydligt i boken att de här människorna är emot ett demokratiskt politiskt system.

Men det han tillför, som Litell i sin bok, är att även fiender till demokratin är människor. Med både positiva och negativa egenskaper. Det blir ingen bok med stereotyper.

Men om jag ska vara ärlig är det ibland inte enkelt att bedöma den här boken. Den är annorlunda än de flesta som är producerade i Europa och USA. Visserligen är det några av karaktärerna i boken som är kristna men de flesta är muslimer. Eftersom det är få böcker i Sverige från det området så blir det ibland svårt att jämföra om den här boken är bra eller dålig. För visst är den annorlunda i sina referenser till islam.

Men boken är därför, eller trots det, även intressant. Man skulle ibland kalla den för cynisk. Den avslöjar korruptionen i samhället i Egypten. Människors iver att gynna sig själva. Svek. Men även kärlek.

Även om kulturen är något annorlunda än i Europa så är det även mycket som är gemensamt. Strebrar som vill gynna sig själva och är opportunistiska existerar tyvärr i alla länder. Men även människors engagemang att försöka hitta någon att älska.

Människors kamp för att bli älskade och respekterade är egentligen densamma i alla länder. Det är kanske det viktigaste konstaterandet i den här boken. Visst är kulturer olika, det ska vi inte dölja i någon politisk korrekthet. Egypten har haft och har mycket problem där man inte respekterar centrala mänskliga rättigheter. Det ska landet ha allvarlig kritik för.

Men människor försöker hantera sin egen situation där som här. Sedan kvittar det om de är bögar, lesbiska, heterosexuella eller något annat.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Heteronormativitet i familjelagarna.

Sverige har generellt de HBT-vänligaste lagarna i världen. Och 93 % i riksdagen (alla partier förutom kd) är för dem. Men det betyder inte att vi ska låtsas som att "nu behövs det inte några nya reformer". Menar vi allvar med att utmana heteronormativiteten så måste vi kritiskt granska nuvarande förbud i de svenska lagarna.

I onsdags, 7 april 2010, hade riksdagen en debatt om Hälso- och sjukvårdsfrågor.

Thomas Nihlen (mp) sa bl.a. följande i debatten.

Miljöpartiet anser att lagstiftningen om behandling med donerade ägg och spermier samt embryodonation behöver förändras för att den ska gälla lika för alla kvinnor oavsett civilstånd och sexuell läggning. Vi vill utreda möjligheterna till att det ska bli möjligt att tillåta behandling med både donerade ägg och donerad sperma samtidigt....

Av samma orsaker som lesbiska och bisexuella kvinnor som lever i en relation med en kvinna bör få tillgång till behandling med donerade ägg bör även de kvinnor som är ensamstående få tillgång till sådan behandling oavsett sexuell läggning.

Det par som vill ha ett barn men som själva av biologiska skäl inte kan få något kan anlita en kvinna som låter sig befruktas av parets sperma eller tar emot ett befruktat ägg. Ett annat sätt att uttrycka det är att surrogatmamman, eller värdmodern, lånar ut sin livmoder. En värdmoder är alltså en kvinna som bär och föder ett barn åt någon annan. Paret blir sedan, då värdmodern avsagt sig vårdnaden, de som tar hand om barnet och blir barnets sociala och rättsliga föräldrar....

I Sverige har värdmödraskap hittills avvisats av etiska skäl. Frågan är komplicerad och rymmer många svåra etiska ställningstaganden. Det har dock under de senaste åren gjorts stora medicinska framsteg och utvecklingen har gått vidare. Många människor som av olika skäl tidigare inte kunde få barn kan i dag få sin önskan om ett barn uppfylld.

Just därför tycker vi i Miljöpartiet att det är viktigt att med en försiktigt positiv hållning och att frågan studeras närmare och utreds i en parlamentarisk utredning i stället för att man avfärdar den som hittills har gjorts.

Det här två reformerna är egentligen inte några HBT-reformer i meningen att de bara handlar om situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Men trots det utmanar de heteronormativiteten.

Om man nu tillåter donering av sperma och donering av ägg vilka principiella argument är det då för att förbjuda användandet av båda delarna? Det nuvarande förbudet mot det drabbar ofta lesbiska par där någon av dem är infertil, då får hon inte bli inseminerad vid någon klinik.

Surrogatmödraskap, eller värdmödraskap som Thomas Nihlén kallar det, är givetvis komplicerat. De som är emot det hänvisar ofta till att människor kan bli utnyttjade. Att fattiga kvinnor säljer sig för att få inkomster. Visst är det möjligen ett problem. Men flera länder bl.a. Storbritannien tillåter surrogatmödraskap och där är det i princip politisk enighet om att behålla den reformen. Att tillåta det skulle bl.a. göra det möjligt för en del bögpar att få barn, en av männen donerar sperma och blir pappa till barnet. När det är så svårt för samkönade par att adoptera är det ibland det som är möjligt för ett bögpar att få barn.

Man kan invända att det här kanske bara gynnar rika bögpar, men sedan när är det egentligen ett sakargument? Även adoptioner kostar ofta mycket pengar, ska då vi förbjuda det också?

Det man bör göra är att starta en utredning om surrogatmödraskap, och kanske främst resonera om hur man juridiskt förbättrar situationen för de barn som bor i Sverige men som blivit till efter surrogatmödraskap. Ofta är de ansvariga för barnet ett bögpar.

Och att tillåta användande av både donerad spema och donerade äggceller borde egentligen vara givet.

Det är bra att Miljöpartiet startar den här debatten. Men det här är egentligen inte någon partipolitisk debatt. Alla riksdagspartier borde vara intresserade av att lagarna inom familjepolitiken ska vara konsekventa, icke-heteronormativa och vara till barns bästa.

Religiösa homovigslar blir tillåtna i England och Wales.

I tisdags blev det äntligen den avgörande omröstningen i brittiska parlamentet om Equality Bill. Ett av förslagen som man röstade ja till är att i England och Wales tillåta religiösa samfund att förrätta partnerskap. Och det här är inte bara en teoretisk debatt, flera kristna och judiska samfund i landet har sagt att de vill viga även samkönade par. Det regionala parlamentet i Skottland har befogenheter att avgöra den här typen av lagar för sin region men mitt tips är att de följer efter inom något år.

Även i övrigt så förbättras den juridiska situationen för homosexuella och bisexuella. I Storbritannien är det hittills bland transpersoner bara transsexuella som har skydd av lagar mot diskriminering och inte t.ex. transvestiter. Så blir det även med det nya förslaget men det förtydligas att det räcker att någon har sagt sig vilja genomföra ett juridiskt könsbyte för att få skydd av lagen, det är alltså inget krav att den medicinska behandlingen måste ha påbörjats.

Det brittiska parlamentets hemsida beskriver i en artikel lagförslaget bl.a. så här.

Extends protection from discrimination on the grounds of gender reassignment to school pupils.

Extends discrimination protection in the terms of membership and benefits for private clubs and associations.

Creates a unified public sector duty, intended to promote equality in public policy and decision-making, existing provisions being extended to the protected characteristics of sexual orientation, age and religion or belief, and proposes a new public sector duty related to socio-economic inequalities....

Allows a Minister to amend UK equality legislation to comply with European law without the need for primary legislation,

I några delar ger den nya brittiska lagen ett tydligare skydd mot diskriminering än i Sverige. Bl.a så förbjuds diskriminering p.g.a ålder även utanför arbetsmarknaden, något som Sveriges borgerliga regering visserligen startat en utredning om men det har ännu inte blivit någon lag. EU kräver idag bara diskrimineringsförbud p.g.a. ålder inom arbetsmarknaden.

I Storbritannien som i Sverige har en del konservativt kristna i debatten låtsats som att samfund blir tvingade viga samkönade par. Men det är inte sant. Från förtydliganden till lagen från det brittiska parlamentet.

Amendment 53 would amend the Civil Partnership Act 2004, by removing the express prohibition on civil partnerships taking place in religious premises in England and Wales.

It would do so by repealing section 6(1)(b) of the Civil Partnership Act 2004, which states that civil partnership registrations must not take place in religious premises, and section 6(2) of that Act which defines religious premises....

Finally, it would insert provision into the Civil Partnership Act 2004 to the effect that nothing in that Act would oblige any religious organisation to host civil partnerships if they do not wish to do so.

De två största oppositionspartierna har varit ense med den socialdemokratiska regeringen om det mesta av innehållet i lagen. Men Liberal Democrats hade ett förslag om att lagen bör skydda alla transpersoner, inte bara transsexuella. Både socialdemokratiska Labour och konservativa Tory röstade dock emot det förslaget.

Det är ju som ni nog vet val till det brittiska parlamentet i början av maj i år. De konservativa leder i opinionsmätningarna men med några få procent före socialdemokraterna. Hur blir det om landet får en konservativ regering efter parlamentsvalet? Ja, Tory har lovat att inte försämra de delar av den nya lagen som förbättrar den juridiska situationen för HBT-personer. Däremot vill de avskaffa den del av lagen som handlar om möjligheten till "positiv särbehandling" (inte bara för HBT utan generellt).

Jag är själv negativ till kvotering och "positiv särbehandling". Det riskerar att fokus blir på grupp istället för individ. Människor är mångfacetterade och det är problematiskt att reducera folk till att bara ha en egenskap. Ett område där Tory däremot har fel som jag bedömer det är när det gäller hetslagen. De lyckades få igenom att det är svårare att bli fälld för hets mot bögar och lesbiska än för hets mot svarta, judar etc. (den brittiska regeringen var egentligen emot förslaget från Tory men fick acceptera det för att hinna med få igenom lagen före parlamentsvalet)

Jag är själv engagerad för yttrandefrihet och menar att hetslagar är problematiska. Men däremot ska det givetvis vara samma regler för de grupper som har skydd av lagen. Dessbättre har både Labour och Liberal Democrats lovat att jobba för det.

Även brittiska HBT-siten Pinknews har en artikel om den nya lagen.

Buruma klär av påven och avslöjar hyckleriet.

För påven Benedictus, liksom för många andra konservativa, kan de sociala och sexuella revolutionerna vid 1900-talets mitt tyckas som orgier i libertinism. Och ibland var det kanske så, åtminstone för vissa: gaylivets hedonism i Amsterdam eller San Francisco, de sexuella vanorna i vissa hippiesamhällen och de närmast feodala erotiska privilegierna hos vissa rockstjärnor. Men det gällde knappast alla.

Det där är ett citat från en mycket intressant debattartikel idag i Sydsvenska Dagbladet. Det är Ian Buruma, professor i demokrati och mänskliga rättigheter vid Bard College i New York, och författare till boken Taming the Gods: Religion and Democracy on Three Continents som kommenterar skandalerna inom katolska kyrkan.

Buruma avslöjar med retorisk skicklighet hur absurt det är av påven och Vatikanstaten att låtsas som att det är sekulariseringen av samhället som orsakat de många sexuella övergreppen inom katolska kyrkan.

Från hans artikel.

I sin märkliga ursäkt till de irländska katolikerna (vilka utgör merparten av Irlands befolkning) förklarade påven Benedictus XVI varför han trodde att syndiga präster frestats till sexuella handlingar med barn. Det berodde, menade han, på ”nya och allvarliga hot mot tron som uppkommit genom de snabba förändringarna och sekulariseringen av det irländska samhället. Sociala förändringar har skett hastigt, och ofta på ett sätt som negativt påverkat människors traditionella fasthållande vid katolska läror och värderingar”.

Som vi vet är det inte bara på Irland som katolska präster begått övergrepp mot barn, utan även i många andra länder – något som påven föredrog att inte gå närmare in på. Och Irland är inte det enda stället där sociala förändringar och sekularisering utmanat religiösa värderingar. När påven skyllde de sexuella övergreppen på dessa utmaningar kan han ha haft delvis rätt, men inte av de skäl han själv tror.

För inte så länge sedan, i en tid när traditionen var starkare, Gud regerade i ensamt majestät och de flesta människor fortfarande vände sig till prästerna för moralisk vägledning, dikterades sexuella relationer i stor utsträckning av makt. Kristna trodde på synd och de värden kyrkan bekände sig till visades tillbörlig respekt.

Hyckleriet gav emellertid ett visst handlingsutrymme åt privilegierade, inklusive präster. Förmögna män hade älskarinnor, professorer hade affärer med studenter och till och med blygsamma bypräster, män med social och andlig makt om än sällan någon större rikedom, åtnjöt ofta sexuella tjänster från kvinnor som fanns behändigt till hands för att tillgodose deras husliga behov.

Sådana vanor var accepterade som en del av livet, liksom de fortfarande är i många fattigare och sydliga länder – vilket möjligen kan förklara varför prästernas övergrepp i första hand ägt rum i norr där de sociala förändringarna gått snabbare. Att vanorna accepterades gjorde prästernas celibat, ett möjligen nobelt men för de flesta människor omöjligt ideal, uthärdligt. I renässansens Italien hade till och med påvarna barn.

Kvinnors liv under sådana traditionella arrangemang var ofta kraftigt kringskurna. Förutom i vissa libertinska, aristokratiska kretsar, där även kvinnor tilläts ha utomäktenskapliga älskare, var kvinnans roll begränsad till att vara mor och att ta hand om hemmet. Och barns rättigheter existerade knappast i de flesta traditionella samhällen, innan de förändringar som påven nu beklagar ägde rum.....

De verkligt genomgripande förändringarna i länder som Irland, Tyskland och USA berörde kvinnors och barns ställning.

Det betraktades inte längre som OK för män att ha älskarinnor, lärare att ha affärer med studenter eller präster att njuta kammarjungfruns tjänster. Människor blev mindre toleranta inför hyckleriet....

Till och med påven skulle hålla med om att kvinnors frigörelse och det stärkta skyddet för barn är goda ting. Då han var kardinal var det en del av hans jobb att hindra präster från att begå övergrepp mot minderåriga. Han verkar dock inte ha varit särskilt framgångsrik, möjligen beroende på att det ansågs viktigare att skydda kyrkan från skandaler.....

Att detta inte längre duger i en mer frigjord värld beror inte på att sekulariseringen har förstört människors känsla för moral. Sekularisering har aldrig inneburit att övergrepp mot barn godtas. Nej, prästernas problem är att makten i demokratiska samhällen inte längre är ett privilegium för vissa, och att människor är mindre villiga att se genom fingrarna med hyckleri. Resultatet är att prästernas kyskhetslöfte har blivit en obrukbar anakronism.

Det mest intressanta blir sedan vilken rekommendation som Buruma ger katolska kyrkan.

Det finns en lösning på problemet. Eller, om inte lösning, en möjlig förbättring: kyrkan kan tillåta präster att gifta sig eller ingå homosexuella relationer med samtyckande vuxna.

Men som han sedan konstaterar.

Det är ytterst osannolikt att påven Benedictus XVI, som är strikt konservativ i trosfrågor, skulle stödja en sådan idé. Han kommer istället att fortsätta predika mot det sekulära samhällets ondska och liberalismens farliga frestelser. Men det kommer inte att hjälpa, eftersom köttet är svagt och kommer att hitta sätt att tillfredsställa sina behov.

Om detta inte kan ske legalt kommer brott att begås även fortsättningsvis mot de människor som är mest försvarslösa.

Jag rekommenderar hela debattartikeln. Den avslöjar som sagt mycket av hyckleriet inom delar av katolska kyrkan. Och argumenteringen kan användas av de katoliker som är HBT-vänliga.

Några nya artiklar om pedofilskandalerna inom katolska kyrkan.

Dagens Nyheter

Svensk biskop vill se reningsprocess.
Norsk biskop erkänner övergrepp.
Fler övergrepp inom katolska kyrkan i Norge.

Andra artiklar om skandalen i Norge.

SvD Sds Dagen

Brev till Sverigedemokraterna om dess HBT-politik.

Jag har ikväll skickat ett mail till Sverigedemokraternas kansli om partiets HBT-politik efter att två ledande politiker i partiet 31 mars i år i en debattartikel i Aftonbladet skrev att sd är ett bra parti för HBT-personer. Hela deras partistyrelse har fått en kopia av mailet.

Jag bifogar här mailet i sin helhet förutom att jag, för att inte bloggposten ska bli för lång, inte har med en del fakta om de konkreta HBT-reformerna. Men när jag mailar politiker brukar jag ha med det så att de vet något om hur situationen är när det gäller HBT-rättigheter. Det gör jag allstå inte bara till sd-politiker utan även till riksdagspartiernas politiker.

Ska bli intressant att granska svaret från partiet. Efter artikeln i Aftonbladet är det dags att partiet bekänner färg inom HBT-politiken. Givetvis redovisar jag senare här på bloggen deras svar.

Till sd:s rikskansli
Kopia till sd:s partistyrelse.

Hej!

Jag heter Bengt Held och driver bloggen Helds HBT-nyheter. Har sedan drygt 10 år gjort rapporter om partiernas HBT-politik. Dagens Nyheter har haft artiklar om de rapporterna i samband med Stockholm Pride i 7 år.

21 mars i år hade Jimmie Åkesson och Carina Herrstedt en debattartikel i Aftonbladet om att Sverigedemokraterna är ett bra parti för HBT-personer. Jag har själv kommenterat artikeln på min blogg. Givetvis är det positivt om sd blir ett mer HBT-vänligt parti. Men faktum är att sd hittills generellt varit mer negativa eller tveksamma till centrala HBT-reformer än alla riksdagspartierna. Inför EU-valet förra året skickade jag en enkät till 11 partier om 4 centrala HBT-reformer på EU-nivå. Sd var ensamt om att säga nej till alla fyra reformerna medan övriga 10 partier svarade ja till dem.

Jag skickar det här mailet för att fråga om Åkessons och Herrstedts debattartikel får några konsekvenser för partiets konkreta politik. Vackra ord kan vem som helst leverera. Men om sd hamnar i riksdagen i höst så måste partiet ta ställning till om man ska rösta ja eller nej till förslag som syftar till att förbättra den juridiska situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner.

I debattartikeln i Aftonbladet skrev de två sd-politikerna att partiet nog har större stöd bland HBT-personer än bland övriga befolkningen. Man kan givetvis ifrågasätta om det är sant, webmätningar är sällan statistiskt pålitliga. Men en sak är tydlig, en del HBT-personer sympatiserar med sd och de förtjänar att bli bemötta med respekt från er. Att som parti helt nonchalera att skaffa åsikter om de flesta aktuella HBT-reformer menar jag är problematiskt om sd argumenterar för att vara ett bra parti för HBT-personer.

Jag bifogar de konkreta frågorna sist i det här mailet. Givetvis har jag respekt för att ni kanske inte kan svara snabbt utan måste diskutera svaren i partistyrelsen eller bland några centrala människor i partiet. Men det vore bra om ni svarade i god tid före att jag ska göra nästa rapport om partiernas HBT-politik, sommaren 2010.

Mvh

Bengt Held
Malmö



1. Europarådets rekommendation om HBT-rättigheter.

Europarådets ministerkommitté antog tisdagen 31 mars i år ett dokument om hur dess medlemsländer bör arbeta mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Recommendation CM/Rec(2010)5 of the Committee of Ministers to member states on measures to combat discrimination on grounds of sexual orientation or gender identity kan få betydande konsekvenser i många länder.

Först vill jag fråga om Sverigedemokraterna är för att Sverige ska vara medlem i Europarådet eller om ni vill att Sverige lämnar organisationen?

Oavsett vilket så vill jag sedan fråga om ni, som alla riksdagspartierna, är positiva till Europarådets rekommendation om HBT-rättigheter?

2. Könsneutral äktenskapslag.

Riksdagen röstade som bekant ja till en könsneutral äktenskapslag som gäller från 1 maj 2009. Alltså att både samkönade och olikkönade par ska ha rätt att ingå borgerliga äktenskap och att samfund ska få, men inte bli tvingade, att även viga samkönade par. För många homosexuella och bisexuella var det här en viktig symbolisk reform att samkönad kärlek är lika mycket värd som olikkönad kärlek.

Är sd som parti ännu principiellt emot en könsneutral äktenskapslag? Och om det är så, vill ni avskaffa reformen och återinföra partnerskapslagen för samkönade par eller ni accepterar i praktiken lagen som den är? Om ni vill avskaffa lagen, planerar ni att lämna förslag i höst om det om ni blir ett riksdagsparti då?

3. Övriga konkreta HBT-reformer.

I riktlinjerna inför framtagandet av ett valmanifest för sd är det bl.a. med följande om familjepolitiken.

"Det höga antalet skilsmässor och ett allt starkare ifrågasättande av varje barns rätt till en mor och en far riskerar att förstärka känslan av otrygghet och rotlöshet hos många av våra barn."

Jag konstaterar därför att sd nog ännu är för heteronormativitet i samhället, vill avskaffa homoadoptionslagen förutom närståendeadoptioner, vill avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker och är emot att transsexuella ska få spara könsceller för att efter "könsbytesoperationen" kunna bli biologiska föräldrar.

Men när det gäller ett antal konkreta HBT-reformer har sd hittills svarat att man inte har någon tydlig åsikt. Men det är givetvis möjligt för er som parti att i vår säga ja (eller nej) till några av de reformerna.

Är sd för att avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön? Ja, möjligen eller nej?.

Är sd för att avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i grundlagen (regeringsformen 2 kapitlet)? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att införa ett förbud i grundlagen mot diskriminering av transpersoner? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att straffskärpningslagen explicit ska skydda även transpersoner? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN? Ja, möjligen eller nej?

Är sd för att HBT-flyktingar ska kunna få asyl enligt Genevekonventionen? Ja, möjligen eller nej?

Uppdatering 1.

Dagens Nyheter har idag en artikel där sd får kritik för sin ekonomiska politik. Vissa i sd kanske får för sig att den här typen av artiklar är ett tecken på att media är negativa till dem. Även om det till viss del är sant måste givetvis sd granskas som andra partier som har en betydande chans att vara riksdagspartier i höst. Det är en viktig orsak till att jag skriver en del om dem här på bloggen och även mailar partiet.

Uppdatering 2

Eftersom någon som är anonym lämnat en kommentar och en länk till en artikel på HBT-siten Qx om fler eller färre bland HBT-personer än befolkningen i sin helhet är sd-sympatisörer svarar jag här.

Ja, Jon Voss argumenterar i sin artikel för att det är nog är färre bland HBT-personer än bland befolkningen i sin helhet som sympatiserar med sd. Men han gör samma fel som Åkesson och Herrstedt. Voss gissar att att en webenkät är representativ för hela folket.

Visserligen så är den enkät som Voss refererar till mer tillförlitlig eftersom ett slumpmässigt urval av ca 2000 blivit tillfrågade om hur de skulle rösta i kyrkovalet.

Från artikeln.

2002 medlemmar erbjöds att svara på frågor om vilket parti man skulle rösta på i valet. Av dessa svarade 852 att de tänkte rösta i kyrkovalet. Där angav 4.1% att de skulle rösta på Sverigedemokraterna. I svaren ingick såväl homo- bisexuella, transpersoner som heterosexuella och gruppen ”annat”. Bröt man ner hur de olika grupperna angav att de skulle rösta visade det sig att endast 2,5% av de som definierar sig som homosexuella valde SD, av de bisexuella var siffran 4,9% och av transpersoner 0%. I gruppen "annat" angav 6,2% SD. Av de medlemmar som angav att de är heterosexuella var sympatierna dock hela 14,1%.

För det första är det ett betydande bortfall. Bara ca 43 % svarade. Sedan är det viktigt att notera att sd fick ca 2,9 % i kyrkovalet. Men där var det bara drygt 10 % som röstade. Det är alltså mycket svårt att göra en enkät om ett kyrkoval som ett bevis för partisympatier generellt.

Men även om vi inte bryr oss om den aspekten så konstaterar vi att andelen av de som svarade sd bland bisexuella var betydligt högre än den siffra som partiet fick i kyrkovalet. Bland homosexuella var siffran något lägre. Om antalet homosexuella och bisexuella var ungefär lika många bland de som besvarade qx-enkäten så blev den gemensamma siffran 3,7 %. Andelen transpersoner är färre än homosexuella och bisexuella så de lär inte ha förändrat den siffran mer än marginellt.Och sd fick 2,9 % i kyrkovalet. Alltså är det möjligt att Åkesson och Herrstedt har rätt.

Någon kanske invänder att bland heterosexuella så fick sd 14,1 %. Det är det som Jon Voss konstaterar när han argumenterar för att andelen sd-sympatisörer bland heterosexuella nog är högre än bland homosexuella och bisexuella.

Men inget säger att heterosexuella på Qx måste vara representativa för gruppen i sin helhet. Det gäller givetvis även för homosexuella och bisexuella men eftersom antalet heterosexuella på Qx är betydligt färre än antalet HBT-personer medan de är betydligt fler bland hela befolkningen blir siffran ännu osäkrare för heterosexuella.

Man kan givetvis fråga sig varför sd är överrepresenterade på en HBT-site, det talar möjligen för att det är en fördom att de flesta sd-sympatisörer är homofober. Visserligen måste man inte vara HBT-vänlig för att bli med där, men få som har riktig homonoja lär väl bli med på en site där de flesta är homosexuella och bisexuella.

En annan aspekt som komplicerar det hela är man vet att sd är överrepresenterade bland ungdomar och bland män. Två grupper som använder internet mer än befolkningen i sin helhet. Det är möjligen en orsak till att sd fick 4,1 % i qx-enkäten medan de bara fick 2,9 % i kyrkovalet.

Det skulle betyda att Jon Voss teori kanske är sann. Men även Åkesson och Herrstedt kan alltså tala sanning.

Mitt tips är att andelen sd-sympatisörer nog är ganska nära befolkningen i sin helhet bland HBT-personer. Möjligen har sd något sämre siffror. Bland homosexuella och transpersoner så är det tydligare att sd har sämre siffror än bland befolkningen i sin helhet medan mycket talar för att det bland bisexuella är tvärtom.

För det som kanske är mest intressant med Qx-enkäten är att sd får betydligt högre siffror bland bisexuella än bland homosexuella. Man kan givetvis bara spekulera i varför det är så. Kanske rättigheter som en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner generellt är viktigare för homosexuella än för bisexuella. Jag vill förtydliga att det är då generellt, inte för varje individ. Medan bisexuella har möjlighet att ingå äktenskap och adoptera med någon av motsatt kön även om sd skulle försämra HBT-rättigheter.

Däremot så är både bisexuella och homosexuella intresserade av att bekämpa islamism. Man måste givetvis för den skull inte sympatisera med sd, de allra flesta homosexuella och bisexuella gör det inte, men det är ju det som sd använder som främsta argument när de vänder sig till HBT-personer.

Men återigen det här är bara spekulationer. Och vi kan konstatera att statistik är komplicerat.

Europarådet säger ja till HBT-rekommendation.

Europarådets ministerkommitté antog tisdagen 31 mars i år ett dokument om hur dess medlemsländer bör arbeta mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Recommendation CM/Rec(2010)5 of the Committee of Ministers to member states on measures to combat discrimination on grounds of sexual orientation or gender identity kan få betydande konsekvenser i många länder.

Sverige har visserligen generellt de HBT-vänligaste lagarna i världen. Men en del av HBT-rekommendationen från Europarådet är att transpersoner bör få skydd av hetslagar i Europarådets medlemsländer. Något som Sverige ännu inte följer. Mer om det senare i bloggposten.

Sedan tidigare har EU med 27 medlemsländer antagit direktiv emot diskriminering p.g.a. bl.a. sexuell läggning och kön. Det senare ger även ett skydd för transsexuella d.v.s. personer som håller på att byta kön juridiskt eller har gjort det. Men Europarådet har 47 länder och HBT-rekommendationen gäller alltså även i 20 länder utanför EU, däribland Ryssland, Ukraina och Turkiet. Det är även första gången någon förening på Europanivå sagt ja till ett dokument om rättigheter för alla transpersoner, inte bara transsexuella.

Den svenska regeringen skickade i tisdags ut ett pressmeddelande där man berättade att man varit pådrivande i arbetet för en HBT-rekommendationen.

Europarådets medlemsstater antog efter en längre tids förhandling i dag en rekommendation om homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter. Sverige har spelat en pådrivande roll i såväl framtagandet av rekommendationen samt i förhandlingsarbetet för att få ett slutligt antagande. Det är första gången alla Europarådets medlemsstater enats om ett dokument som uttryckligen bekräftar hbt-personers rättigheter.

HBT-rekommendationen innebär i korthet att homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter görs mer synliga och tydliga. Genom rekommendationen kan enskilda enklare peka på de rättigheter som gäller inom exempelvis privat- och familjeliv, utbildning, arbete, hälsa och organisationsfrihet. Det blir inte lika lätt för stater att förneka att homo- och bisexuella samt transpersoners har rätt till skydd mot diskriminering inom dessa områden.

Exempelvis slår rekommendationen fast att samkönade sambor ska ha samma rätt att överta bostadskontrakt vid den andres död.

I vårdnadstvister får inte heller hänsyn tas till sexuell läggning vid beslut om vilken av föräldrarna som ska få vårdnaden

Rekommendationen slår också fast att stater är skyldiga att juridiskt erkänna ett fullbordat könsbyte och därmed utfärda id-handlingar och andra officiella dokument.

Ett annat exempel är att stater bör se till så att företrädare för det offentliga, så väl på lokal, regional som nationell nivå, är medvetna om sin skyldighet att inte göra uttalanden som kan uppfattas som en uppmaning eller uppmuntran till att sprida hat eller andra former av diskrimineringen gentemot HBT-personer.

HBT-rekommendationen är lång och handlar om flera delar av samhället. Bäst är egentligen att ni själva läser rekommendationen. Det här ett mycket viktigt dokument som lär användas av många HBT-engerade i kampen för mänskliga rättigheter.

Den mest centrala delen av dokumentet är följande.

Recommends that member states:

1. examine existing legislative and other measures, keep them under review, and collect and analyse relevant data, in order to monitor and redress any direct or indirect discrimination on grounds of sexual orientation or gender identity;

2. ensure that legislative and other measures are adopted and effectively implemented to combat discrimination on grounds of sexual orientation or gender identity, to ensure respect for the human rights of lesbian, gay, bisexual and transgender persons and to promote tolerance towards them;

3. ensure that victims of discrimination are aware of and have access to effective legal remedies before a national authority, and that measures to combat discrimination include, where appropriate, sanctions for infringements and the provision of adequate reparation for victims of discrimination;

4. be guided in their legislation, policies and practices by the principles and measures contained in the appendix to this recommendation;

5. ensure by appropriate means and action that this recommendation, including its appendix, is translated and disseminated as widely as possible.

Sedan följer ett appendix med rekommendationer, det har följande rubriker.

I. Right to life, security and protection from violence

A. “Hate crimes” and other hate-motivated incidents
B. “Hate speech”

II. Freedom of association

II. Freedom of expression and peaceful assembly

IV. Right to respect for private and family life

V. Employment

VI. Education

VII. Health

VIII. Housing

IX. Sports

X. Right to seek asylum

XI. National human rights structures

XII. Discrimination on multiple grounds

Visserligen har Sverige generellt de HBT-vänligaste lagarna i världen, men även här är det givetvis en del kvar att göra. HBT-rekommendationen undviker att kommentera de mest kontroversiella reformerna i Europa som en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner, Men det har å andra sidan Sverige som bekant redan infört.

Men två delar av rekommendationen kan användas i den politiska debatten i Sverige. Först om straffskärpning för hatbrott.

Member states should ensure that when determining sanctions, a bias motive related to sexual orientation or gender identity may be taken into account as an aggravating circumstance.

1994 sa Sveriges riksdag ja till en straffskärpningsparagraf för hatbrott när det gäller etnicitet och religion. Sedan 2003 så är sexuell läggning explicit med. Lagparagrafen avslutas med "eller liknande omständigheter" vilket formellt även inkluderar hatbrott mot transpersoner. Men det har ju ett värde att explicit nämna olika orsaker till hatbrott, det är ju därför etnicitet, religion och sexuell läggning redan är med. Tyvärr ännu inte könsidentitet.

Om Sverige formellt följer rekommendationen när det gäller straffskärpning vid hatbrott så är det definitivt inte så när det gäller lagen om hets mot folkgrupp.

Från HBT-rekommendationen.

Member states should take appropriate measures to combat all forms of expression, including in the media and on the Internet, which may be reasonably understood as likely to produce the effect of inciting, spreading or promoting hatred or other forms of discrimination against lesbian, gay, bisexual and transgender persons. Such “hate speech” should be prohibited and publicly disavowed whenever it occurs. All measures should respect the fundamental right to freedom of expression in accordance with Article 10 of the Convention and the case law of the Court.

I Sverige är det förbjudet med hets mot folkgrupp när det gäller etnicitet och religion sedan 1948 och sexuell läggning sedan 2003. Men könsidentitet är ännu inte inkluderat i hetslagen vilket betyder att Sverige inte följer HBT-rekommendationen från Europarådet när det gäller den delen.

Paradoxen är att den svenska regeringen jobbat för rekommendationen och sagt ja till den, men två regeringspartier är ännu inte för att Sverige ska ändra hetslagen så att även transpersoner får skydd av den. Det är Moderaterna och Kristdemokraterna. Kd är för att utreda om hetslagen även bör skydda transpersoner medan m:s policy är "möjligen" både i sak och till en utredning.

HBT-engagerade bör förtydliga för m och kd att de i Sverige bör följa den rekommendation de själva formellt sagt ja till som en del av den borgerliga regeringen. Övriga 5 riksdagspartier är för att hetslagen även ska skydda transpersoner.

Även Qx har en artikel om HBT-rekommendationen.

Våroffer.

I Paris 1913 blev det skandal när man framförde Stravinskijs Våroffer. Många i publiken började bua och en del menar att det krävdes polisnärvaro för att man skulle kunna framföra andra akten. Sällan eller aldrig har någon del av den klassiska musiken orsakat sådana kontroverser. En betydande del av publiken lämnade stället innan balettföreställningen var slut.

Senare har verket hyllats och de flesta idag som gillar den här typen av musik konstaterar att Stravinskij var "före sin tid". Den ryske kompositören Stravinskij berättade själv att han fick inspiration till att bli kompositör när han besökte ett framförande av baletten Törnrosa av Tjajkovskij som för övrigt kanske är den mest välkände homosexuelle kompositören inom klassisk musik. Jag vill tipsa om Tjavkovskij. Han blev ibland anklagad för att göra "lättköpt" musik, idag hade han nog kallats "kommersiell", men att han hade betydande musikalisk talang är tydligt.

Våroffer. Vad är det? Stravinskijs balett handlade om hedniska ryska offerriter. Visst är det till viss del en paradox. Våren betyder förväntan. Längtan att det ska bli varmare. Kanske optimism. Men som Karin Boye, själv lesbisk, skrev i dikten Ja, visst gör det ont.

Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.

Idag är det långfredag. För många kristna har nog Våroffer även en annan betydelse. En dag när någon offrar sig. På ett kors. För andras skull. Även om jag inte själv definierar mig som kristen har jag haft så mycket kontakt med Svenska kyrkan att jag vet hur viktig den här helgen är för många. Jag vet mycket väl att man inte måste vara homofob för att inte gilla när Jesus i Ecce Homo spelar kort och dricker brännvin vid nattvardsbordet. Men jag försvarar rätten att göra sådana bilder. Som jag försvarar rätten att göra bilder av Muhammed.

Vilka krav har vi rätt att ställa på våra medmänniskor? Sångaren Ricky Martin har för några dagar sedan berättat offentligt att han är bög. De flesta reaktioner, även från mig, har varit typ "det visste vi redan". Men en del har också kallat Ricky Martin för "svikare". Att han borde berättat det här tidigare, för att vara en förebild för andra homosexuella. Spontant kan man givetvis hålla med. Det har varit ett visst hyckleri i tystnaden från Ricky Martin. Det hade varit bra om han berättat det tidigare. Men vem har egentligen rätt att döma honom?

I början av 1990-talet var jag besviken på min favoritgrupp Pet shop boys (ja, de är ännu mina favoriter). Trots att det var ganska tydligt att de båda killarna i gruppen nog var bögar så avfärdade de att snacka om det offentligt. Men så en dag när jag resonerade om det så konstaterade jag att jag själv inte berättat för någon i min omgivning att jag är bög. Förutom för de jag träffade när jag besökte gayställen. Om jag nu själv inte berättat för andra, med vilken rätt krävde jag då att killarna i Pet shop boys inte bara skulle berätta för sin omgivning utan även offentligt i media att de var bögar?

Jag konstaterade att det jag ägnade mig åt egentigen var "projicering". D.v.s. att man kritiserar andra för något som man själv inte bearbetat. Är det inte ofta så vi människor gör?

Idag 2010 har jag berättat för de flesta i min omgivning att jag är homo, och jag har inte heller några tydliga "krav" att andra ska göra samma sak. Kanske för att jag är tryggare i min egen identitet.

Vilken rätt har vi att kräva "våroffer" av våra medmänniskor? Att de som Stravinsjij ska vara "före sin tid". För till sist måste varje människa själv avgöra när tiden är mogen. Och egentligen förväntar vi väl också att andra ska visa oss samma respekt?

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Skämt eller allvar?

Det glädjer mig att vissa gissade att min bloggpost igår var sann, att Sverigedemokraterna ska arrangera en gayparad i sommar. Givetvis var det ett aprilskämt men min ambition var att det inte skulle bli för tydligt.

HBT-siten Qx skrev igår om att RFSL vill ge dess medlemmar möjlighet att få föreningen att skicka rosa kuvert till folk som de "misstänker är homosexuella eller bisexuella". Det var givetvis ett aprilskämt vilket Qx skriver om idag. Om jag själv ska säga det så var det nog mer genomskinligt än de flesta aprilskämt.

Qx kommenterade också att tidningen Uppsala Nya Tidning hade ett aprilskämt med koppling till HBT. Något som Fredrik Stangel också tipsade om här på bloggen i en av kommentarerna igår.

När man läser artikeln på Uppsala Nya Tidnings hemsida och följer kommentarerna där så blir det tydligt att en del tydligen blivit besvikna och arga för att tidningen haft ett aprilskämt som raljerar om "hbt-certifiering". Men menar att det är "kränkande" emot HBT-personer. Jo, debatten känns igen. Närhelst någon skriver något negativt eller skämtande med koppling till en minoritet så blir en del "kränkta". Det mest tydliga exemplet de senaste åren är kanske Rondellhunden av Lars Vilks. Folk har t.o.m. börjat hojta om att det i islam är förbud inom islam emot bilder av Muhammed.

Det där är det definitivt olika tolkningar om. I Iran är det många bilder av Muhammed. Men det främsta argumentet i debatten är att ett eventuellt bildförbud bara måste gälla muslimer. Lars Vilks är inte muslim och har därför all rätt att rita teckningar av Muhammed. Om de där teckningarna är bra eller dåliga är helt ointressant i debatten om yttrandefrihet.

Tyvärr är det även en del inom HBT-rörelsens som försöker tysta varje kritisk debatt om HBT-rättigheter med att de känner sig "kränkta". Att vara "kränkt" är att göra sig till ett offer. Ibland hade det varit bättre om folk blev förbannade istället för "kränkta". Att man säger ifrån på skarpen istället för att försöka tysta andra genom att kalla sig "kränkta".

Föreningen Bevara äktenskapet hade en affischkampanj för några år sedan i Stockholms tunnelbanor. Budskapet var taffligt, ja närmast fånigt. Men skulle det för den skull stoppas? Jo, enligt HBT-föreningen RFSL skulle den det. RFSL:s ungdomsförbund var emot att HBT-personer skulle möta "värdekonservativa budskap".

För det första hade RFSL-Ungdom ingen som helst rätt att uttala sig för HBT-personer generellt. För det andra så är det tragiskt att så många människor försöker stoppa budskap bara för att de själva ogillar dem.

Tolka mig nu rätt. HBT-fientlighet, rasism, antisemitism, islamofobi etc är allvarliga problem i samhället. Tyvärr är många människor tysta när folk säger intoleranta saker. Men ska man få respekt för sitt arbete så gäller det att individer och föreningar som jobbar för minoriteters rättigheter inte tar sig själva på för stort allvar.

Vi vet ju själva att de människor som vi kanske oftast skämtar om är våra vänner. Man kan vara ironisk och satirisk av kärlek.

I sak menar jag att man måste problematisera HBT-certifiering av verksamheter. Är det verkligen den bästa metoden när man kanske istället borde försöka få hela verksamheten i en kommun etc. att bli inkluderande? Inte bara när det gäller HBT-perspektiv utan även andra typer av diskriminering. Men givetvis har man goda intentioner och ibland blir nog resultatet positivt.

Men bortsett från det måste det vara tillåtet att skämta om HBT-certifiering. I Sverige har vi nått långt i arbetet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Vi har många problem kvar men attityderna i samhället är betydligt HBT-vänligare än för 20 år sedan. I den situationen måste man väl vara så generös att man accepterar satir även av HBT-rörelsen.

Som någon sagt.

Det man inte kan skämta om, det är inte heller värt att tas på allvar.

Sd vill arrangera "nationell gayparad".

Att Sverigedemokraterna vill byta image inom HBT-politiken är tydligt. Jag har tidigare skrivit här på bloggen om att Jimmie Åkesson och Carina Herrstedt i tisdags hade en debattartikel i Aftonbladet där de menade att sd är det bästa partiet för HBT-personer.

Idag avslöjar Svenska Dagbladet att sd som parti för första gången planerar vara med i gayparader i sommar. Något som så sent som för några år sedan hade orsakat allvarliga interna konflikter inom partiet. Men Jimmie Åkesson vet givetvis hur opinionen är i samhället. Dessbättre är det fler och fler som respekterar homorelationer, även bland folk som sympatiserar med sd. Att sedan sd ännu har en HBT-negativ politik är en annan sak.

Tyvärr har en del felaktigt fått för sig att sd ska vara med i Stockholms Prides parad i sommar. Partiet har visserligen vänt sig dit men fått svaret att de inte är välkomna eftersom de är ett främlingsfientligt parti. Det här gör att sd-ansvariga arrangerar en egen "nationell" alternativ gayparad.

Från artikeln i Svenska Dagbladet.

Sverigedemokraterna planerar vara med i gayparad i sommar.

"Vi vill vara ett alternativ för värdekonservativa och Sverigevänliga HBT-personer. För att visa att vi menar allvar med vår debattartikel i Aftonbladet i tisdags så ska vi för första gången arrangera en gayparad i Stockholm i sommar".

De där orden från ett pressmeddelande idag från Jimmie Åkesson, ordförande i sd, lär orsaka både hyllningar och kritik. Det senare även från hans eget parti där många ännu är negativa emot HBT-personer. Åkesson själv kommenterar det så här.

"Jo, jag vet att det kanske är kontroversiellt bland en del i partiet. Jag har idag både fått beröm och kritik efter mitt pressmeddelande. Men för mig är det viktigt att visa att även vi i Sverigedemokraterna värnar HBT-personers rättigheter. Många är negativa till homofientligheten inom islam och vi ska vara ett parti för dem."

I pressmeddelandet avslöjas det även att Bert Karlsson, välkänd inom musikbranschen, ska vara ansvarig för musiken till vagnarna i paraden. Han har visserligen tidigare varit engagerad i Ny demokrati i början av 1990-talet, ett parti som ibland blev anklagat för att vara främlingsfientligt. Men är han verkligen sympatisör till Sverigedemokraterna. När vi kontaktade Bert Karlsson svarade han så här.

"Nja, jag är inte med i något parti, inte heller Sverigedemokraterna, även om jag sympatiserar med delar av deras politik. Men det viktiga för mig är att man vill gynna den nordiska kulturen. Vi vet att många HBT-personer gillar schlager och då är det här en möjlighet att gynna nordisk musik. Det är något jag själv tycker är viktigt."

Bert Karlsson förtydligar också vad han har för planer för musiken vid den "nationella gayparaden" i sommar.

"Vi ska bara spela nordisk pop och schlagermusik. Vi har så mycket bra musik härifrån, ABBA, E-type, Lena Philipsson, Alcazar och annat. Varför ska vi då spela sånt från Östeuropa? Varje sund människa vet ju att folk i Östeuropa röstar på varandras låtar och struntar i kvalitén när det är Eurovision song contest. Det är hemskt."

Sverigedemokraterna har idag även offentliggjort att de bildat en HBT-politisk grupp som bl.a. ska ansvara för partiets gayparad och arbete för att få fler HBT-personer att rösta på partiet i höst. När vi kontaktar dem för att få veta mer om "den nationella gayparaden" i sommar svarar Nils Nilsson, eller "Swedgay" som han kallar sig när han är DJ på klubbar i Stockholm, följande.

"Vi har ännu inte avgjort vad vi ska ha för paroller vid gayparaden. Men det vi definitivt är emot är nakenheten och omoralen vid de vanliga gayparaderna. Vi har gett våra sd-politiker tydliga direktiv att de absolut inte får visa skinkorna när vi ska ha en nationell gayparad. Och vi är ganska ense om det.

Någon ville att vi skulle kalla vårt parti för "Nya Sverigedemokraterna" för att bevisa att vi ändrat oss inom HBT-politiken. Men som värdekonservativ menar jag att något som är nytt inte för den skull måste vara bra. Vi behåller vårt partinamn, Sverigedemokraterna."

Det är givetvis positivt att Sverigedemokraterna nu svänger och blir mer HBT-vänliga. Men ska de vara seriösa måste då även fixa en HBT-vänlig politik.