The Passenger (2013) skulle kunnat bli riktigt bra. Den manipulative psykopaten och massmördaren Nick spelas trovärdigt av Niklas Peters. Han porträtteras på DVD-omslaget med hår på bröstet. Att han inte är hårig på en del andra kroppsdelar avslöjas eftersom det blir "full frontal nudity" i en scen.
Jag vill varna för att jag här kommer att avslöja hur filmen slutar eftersom jag bedömer det vara väsentligt för recensionen. Bisexuelle Nick är en främling i Berlin och söker ett tillfälligt boende. Flyttar in hos Philipp (spelad av Urs Stämpfli) som har en flickvän som just då finns i Nicaragua. Philipp är professionell fotograf och vill bara ha män som kunder men definierar sig som hetero. Hans kompis är skådespelerskan Lili (Lynn Femme). Nick får så småningom en sexuell relation med Lili och vissa scener med Philipp är homoerotiska.
Problemet för tyske regissören Tor Iben är att den här "thrillern" aldrig blir spännande. Ibland blir det t.o.m. fånigt. Nick blir ett monster, fascinerad av död och blod, utan några som helst förklaringar varför han blivit sådan.
Metafor för något manipulativt.
I den sista scenen efter ett antal mord beställer han en biljett till Paris och möter en man och en kvinna på tågstationen. "Jag söker ett tillfälligt boende i Paris" är Nicks budskap. Och först där börjar det paradoxalt nog bli riktigt intressant. Att Nick möjligen är en metafor för något som sprider sig från land till land i Europa. Manipulativt och som orsakar skador. Vad det är avgörs givetvis av en persons politiska värderingar. Nyliberalismen (Philipp har en tröja med budskapet Die yuppie now), islamister, högerextremister etc.
I den sista scenen efter ett antal mord beställer han en biljett till Paris och möter en man och en kvinna på tågstationen. "Jag söker ett tillfälligt boende i Paris" är Nicks budskap. Och först där börjar det paradoxalt nog bli riktigt intressant. Att Nick möjligen är en metafor för något som sprider sig från land till land i Europa. Manipulativt och som orsakar skador. Vad det är avgörs givetvis av en persons politiska värderingar. Nyliberalismen (Philipp har en tröja med budskapet Die yuppie now), islamister, högerextremister etc.
Men då gör jag en synnerligen välvillig tolkning. En film kan tåla att inte ha något tydligt "ärende". Om den håller bra kvalité - och det gör inte den här riktigt. Men det finns något annat. Det är ett drama där man blir fascinerad av Nick. Och helt avgörande är att hans känslokyla kombineras med skörhet. När han framför att den man älskar måste man till sist döda och själv fattar hur hemskt det egentligen är blir han nästan mänsklig.
Trailer (Youtube) till filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar