onsdag 10 juni 2015

HBTQ-kultur. Sex för Guds skull - Anton Geels och Lena Roos.


Anton Geels och Lena Roos är redaktörer för Sex - för Guds skull (2010). Från förlagets presentation av boken.
Sexualitet, erotik och religion är ämnen som angår oss alla. Ibland ställs de i motsats till varandra: sex och erotik är världsligt medan religion tillhör en andlig sfär. Men så är det naturligtvis långt ifrån alltid – tänk bara på den passionerade erotiska poesi som finns i världens religioner, från sumeriska dikter till Höga visan i Bibeln och persisk kärlekslyrik. I Sex – för Guds skull diskuteras bland annat olika religioners syn på kroppen och föreställningar om sex före äktenskapet, homosexualitet och celibat. På vilka sätt har världsreligionerna satt upp gränser för att kontrollera sexualiteten? Författarna tar också upp frågan om sakral sexualitet som en spegling av den gudomliga världen och ger exempel på attityder till sexualitet inom nya religiösa rörelser. Sex – för Guds skull vänder sig till studerande i religionsvetenskap, sexologi, antropologi och etnologi. Boken är också av intresse för den som i sitt yrke behöver kunskap om olika religioners inställning till sex och erotik, till exempel journalister, socionomer och vårdpersonal.
I teorin skulle det här kunna vara en mycket intressant bok. Den handlar om attityder till sexualitet inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen, buddismen och några "alternativa religioner". Något förvånande är forn-nordiska religioner inte med i den sistnämnda kategorin trots att boken är från Sverige. I varje kapitel finns också med de ofta skiftande värderingar som finns inom en viss religion när det gäller samkönade relationer. Även attityder till det vi idag kallar transpersoner är med i några delar.

Mycket har hänt senaste decennierna.

Problemet när det gäller att avslöja acceptansen för homorelationer är att dokument från religiösa föreningar som det hänvisas till ofta är från 1990-talet. Och som bekant har attityderna förändrats dramatiskt hos många senaste 15-25 åren. Visst finns det en del uppföljningar vad som hänt efteråt men det blir trots det en brist.

Det här är studentlitteratur och det blir också tydligt. Det måste inte vara fel för övriga intresserade. Men sista kapitlet i boken är bara för rörigt. Ironiskt nog är den delen skriven av en av bokens redaktörer, Anton Geels.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar