måndag 21 januari 2019

Folk måste få ut sin besvikelse på båda kanterna.



Ni kanske är förvånade att l, c, s och mp blir attackerade hårt men nästan inte försvarar sig just nu.

De fyra partierna har många vassa debattörer. Och skulle utan problem kunnat svara med samma mynt och publicerat hur många satiriska poster som helst. Jag lovar.

Just nu låter vi folk på de båda kanterna få ut sin besvikelse. Vi vill inte strö salt i såren. Men om några veckor måste alla skärpa till sig. Det handlar om Sveriges framtid.


Uppdatering 1.

M-kritiken emot Anders Ygeman är fånig.

Han gjorde ett misstag och fick med rätta lämna regeringen. Men om tjuvar inte får livtidsstraff varför ska då politiker tvingas till det? Han är från liberalt perspektiv den bäste minister sossarna haft sedan Kjell-Olof Feldt var finansminister på 1980-talet. Vi var många med borgerliga värderingar som bara gillade när han i intervjuer om säkerhetshot kommenterade. "Den där frågan kan jag tyvärr inte besvara".

Hade jag fritt få bilda regering skulle Ulf Kristersson (m) fått bli statsminister, Jan Björklund (l) utbildningsminister, Annie Lööf (c) näringsminister. Jag hade ringt först Ygeman som justitieminister,, om han nekat hade det blivit ett samtal till öppet homosexuelle Tomas Tobé (m). Känn dig hedrad du hamnar på andraplatsen. Till Peter Hultkvist (s) hade jag viftat med ett papper till  till Allan Widmans (l) mobilnummer. "Alltså du har skött ditt arbete bra men om du inte vill Sverige ska ingå i NATO måste jag entlediga dig, du ska givetvis få bra vitsord."


Uppdatering 2.

På finansdepartementet hade det blivit komplicerat.

Mats Persson (l), Elisabeth Svantesson (m), Magdalena Andersson (s), Per Bolund (mp).

Jag hade vänt mig till en rådgivare. "Kan jag få med alla fyra på finans"? Hen hade kommenterat

"Tyvärr, du måste välja två.". Det är inte lätt att utse en regering.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar