fredag 19 juli 2019

Kd har ännu en hemläxa att göra inom HBTQ-politiken.



Kristdemokraternas ordförande Ebba Busch Thor och öppet homosexuelle kdu-ordföranden Martin Hallander (bilden) har en debattartikel i Expressen om Barn- och ungdomspsykiatrin. Fokus är på unga HBTQ-personer. Det är givetvis positivt. Förmodligen hade inte ens sd haft några allvarliga invändningar emot det. Ett parti kd är berett förhandla med. Men kd har också trovärdighetsproblem

Partiet har onekligen utvecklats senaste 10-15 åren inom HBTQ-politiken. De har svängt om många reformer. Martin Hallander är den andre öppet homosexuelle ordföranden i kdu (det är fler än något annat riksdagsparti). Trots det har kd ännu en dålig HBTQ-politik i relation till de flesta riksdagspartier, bara sd är sämre.

Kd är emot att ens utreda viktiga HBTQ-reformer.

Partiet är emot att ens utreda införande av ett tredje juridiskt kön och könsneutrala personnummer. Kd tvekar om 12-17-åringar ska få byta kön juridiskt och att könsidentitet ska vara med i  regeringformens skydd emot diskriminering (där finns redan övriga diskrimineringsgrunder i "vanliga" diskrimineringslagen). Partiet är ännu principiellt emot att lesbiska kvinnor ska få bli inseminerade vid kliniker även om de inte vill avskaffa reformen. De svajar om samkönade pars möjlighet att ingå borgerliga äktenskap.

Solidaritet kan inte stanna i Trelleborg.

På EU-nivå flirtar kd med nationalismen med sitt "lagom" inom HBTQ-politiken. T.o.m. m som inte har bra track-record historiskt tar avstånd från det. Kd svängde i våras från att vara för till att bli emot att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha lagar emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet inom i princip alla samhällsområden. Samma sak när det gäller att svenska samkönade äktenskap bör bli erkända i varje land i unionen som ett homopar flyttar till. Men solidaritet kan inte stanna i Trelleborg.

Kd har en hemläxa att göra.

Man ska givetvis inte kritisera att ett parti skärper till sig i en del som de gjort i debattartikeln. Men det är inte tillräckligt.

Kd har ännu en hemläxa att göra inom HBTQ-politiken.


Uppdatering 1.

Apropå kd-sd-samarbetet.


Debatten har ibland varit hysterisk. Det är ingen nationell katastrof att Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor möts och resonerar om politik. Jag hade själv dock inte gjort det om jag varit ordförande för ett borgerligt parti. För det ger också sd en legitimitet de inte förtjänar. Borgerliga partier bör inte förhandla med sd.

Däremot är det självklart att borgerliga politiker ska kunna samtala med sd-politiker i riksdagens utskott för att vinna majoritet. På sikt är det möjligt med samtal på gruppledarnivå i riksdagen mellan borgerliga partier och sd. Men då måste först sd skärpa till sig.

Uppdatering 2.

Det förs just nu en debatt internt i m och l om hur man ska förhålla sig till sd.

Det handlar verkligen inte bara om förhandlingar eller "beröringsskräck" som det ibland framställs i media. Det finns faktiskt nyanser. Och mitt tips är att även s och c kommer nås av debatten om några år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar