Jag har sedan 1998 gjort rapporter om partiernas åsikter om först homosexuellas och bisexuellas rättigheter, från 2002 även om transrättigheter. Dagens Nyheter har i 8 år i samband med Stockholm Pride haft artiklar om mina rapporter.
Om några veckor, 26 november, röstar riksdagen ja till ett förslag om förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2. Det är redan avgjort att det blir en majoritet då eftersom det är en del av en överenskommelse mellan 7 riksdagspartier (alla förutom sd). Men det betyder också att från 1 januari 2011 då diskrimineringsförbudet blir verklighet försvinner en av de åtta HBT-reformer jag hade med i min partirapport sommaren 2010.
Nästa sommar lämnar förhoppningsvis regeringen ett förslag till en ny frihetlig könstillhörighetslag och avskaffar kraven att någon måste vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få juridiskt byta kön. Skulle det blir verklighet är det bara fyra reformer kvar av de som jag idag använder för att granska hur HBT-vänliga partierna är.
Även om det givetvis vore positivt i sak är det också viktigt att redan nu börjar resonera om vilka reformer jag bör ha i mina rapporter de närmaste åren. För mig är det viktigt att de ska ha en tydlig direkt koppling till HBT-personer. Av den orsaken kommer jag inte ha med möjligheten för barn att ha fler än två vårdnadshavare. Även om det nog indirekt generellt gynnar HBT-gruppen mer än övriga medborgare. För ett parti kan ju vara negativt till fler än två vårdnadshavare för ett barn utan att det har med attityderna till HBT-personer att göra.
Sedan jag började göra min partirapporter 1998 är det bara en reform som jag haft med som officiellt inte är någon HBT-reform och det är avskaffandet av den s.k. bastuklubbslagen. Förbudet mot "ställen som främjar sexuella möten mellan gästerna" var ju formellt neutralt och gällde både hetero- och homosexuella. Men i praktiken riktade sig lagen emot bastuklubbarna där en del homo- och bisexuella män möttes.
Vilka är då de nya reformerna jag planerar att eventuellt ha med i nya partirapporter? Först ska jag förtydliga att ordet eventuellt är viktigt eftersom det är möjligt att det tillkommer något nytt eller att jag tar bort någon reform för att jag bedömer att listan annars blir för lång.
Men här är det vad som preliminärt blir en del av partirapporterna.
1. Lagen mot diskriminering ska kräva att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska ha skyldighet att förebygga och ägna sig åt aktiva åtgärder emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet.
Idag har arbetsgivare bara skyldighet till det när det gäller kön, etnicitet och religion, utbildningsansvariga även för sexuell läggning och funktionshinder. Inom arbetsmarknaden saknas en sådan lag alltså för bl.a. HBT-personer och inom utbildningssektorn för bl.a. transpersoner.
2. Föräldrapresumtionslagen, eller lagen om faderskap för gifta män idag, ska gälla lika för olikkönade och samkönade par.
Idag måste många lesbiska gifta kvinnor som blir inseminerade få sin kvinnliga partner som juridisk förälder genom domstolsbeslut vilket är både krångligt och osäkert. Här bör det bli åtgärder som förenklar reglerna så att de blir så neutrala som möjligt. Givetvis i kombination med att en biologisk pappa ska bli juridisk vårdnadshavare (och inte mammans maka) om han och det lesbiska paret är ense om det.
3. Transsexuella ska få spara könsceller för att efter "operationen" kunna bli biologiskt föräldrar.
Den här reformen hade jag med i några tidigare partirapporter men bytte i somras ut den emot avskaffandet av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen eftersom jag bedömde det senare som mer principiellt intressant. Att jag inte tog med båda hade med att göra att det redan var med tre (av 8) reformer i partirapporten med koppling till könstillhörighetslagen. Men i och med jag nu ökar granskningen även med flera andra nya reformer tar jag med även sparande av könsceller i mina partigranskningar igen. Och behåller de tre andra delarna, avskaffande av kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad.
4. Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Idag gäller sådan skyldighet bara inom arbetsmarknaden medan alla länder måste ha förbud mot diskriminering p.g.a. kön och etnicitet inom i princip alla områden av samhället.
5. Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Idag har EU inte några krav på medlemsländer när det gäller lagar mot sådan diskriminering.
6. Att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.
Idag gäller en kompromiss där länder rekommenderas att erkänna sådana samkönade relationer. Men det är i frivilligt och i princip alla länder som saknar eget juridiskt erkännande av homopar vägrar också ge det till gifta homopar från andra länder som flyttar dit.
Reformerna 4-6 hade jag med i min rapport om partiernas HBT-åsikter inför EU-valet 2009. Principiellt är jag dock för att EU-politiken ska bli mer integrerad i den vanliga svenska politiken. Det är viktigt att konstatera att unionen ännu främst är ett mellanstatligt, och inte överstatligt, samarbete. Det betyder att den svenska regeringen ofta kan påverka EU-regler mer än de ledamöter vi i Sverige väljer till EU-parlamentet.
Jag ska också kommentera några av de möjliga HBT-reformer jag kunnat ha med men inte har det.
När det gäller blodgivningsreglerna för män som har sex med män har Socialstyrelsen lämnat ett förslag om att män som inte haft sex med någon annan man de senaste 12 månaderna ska få ge blod. Läkemedelsverket har haft invändningar och nu har därför de två myndigheterna enats om att behålla de nuvarande reglerna (totalförbud) fram till juni 2011. Även om det här är en principiellt viktig fråga bedömer jag att riksdagen inte kan påverka situationen.
I min EU-rapport 2009 hade jag också med om partierna var för att unionen ska kritisera de länder som kränker centrala HBT-rättigheter som t.ex. förbud mot gayparader och förbud mot juridiska könsbyten. När jag avgjort vilka reformer jag ska ha med i mina rapporter har jag dock annars prioriterat sådana där man tydligt kan avgöra när de är genomförda. Det blir däremot svårt när det gäller att agera emot kränkningar eftersom situationen ju kan förvärras igen och det inte är entydigt vad som är "centrala HBT-rättigheter" och vad EU ska acceptera att länderna själva avgör.
Vad tycker då partierna om de här sex nya reformerna?
Aktiva åtgärder.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att det ska gälla för alla grupper som har skydd av lagen mot diskriminering. De fyra partierna i Alliansen har sagt de vill avvakta remissrundan även om de är försiktigt positiva. Inte heller Sverigedemokraterna har sagt något entydigt.
Föräldraskapspresumtion.
Alla riksdagspartier är för förutom kd och sd. De två senare partierna är visserligen ännu principiellt emot inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker med de har inte avgjort om de är för eller emot föräldraskapspresumtion för lesbiska gifta kvinnor.
Sparande av könsceller för transsexuella.
Sex riksdagspartier är för, kd tvekar och sd är emot.
EU ska kräva att alla länder förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Sju riksdagspartier är för, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det.
EU ska kräva att alla länder förbjuder diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Sju riksdagspartier är för, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det.
EU ska kräva att samkönade relationer erkänna inom alla medlemsländer när ett part som ingått äktenskap eller partnerskap flyttar till landet.
Sex riksdagspartier är för, kd är för att kräva det bara när det gäller länder som själva har lagar om homoäktenskap eller partnerskap, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det. Jag tolkar kd-svaret som att de är emot ett sådant krav för alla länder i unionen.
Poängen för riksdagspartierna blir då följande. (jag ska förtydliga att det här är ett preliminärt resultat eftersom det är något år sedan jag kollade med partierna om vissa av reformerna men jag ska kontakta dem igen om dem). Partier får ett minuspoäng för varje HBT-reform de vill avskaffa.
Maxpoäng är 28p.
Miljöpartiet 28p
Vänsterpartiet 28p
Socialdemokraterna 27p
Folkpartiet 27p
Centerpartiet 27p
Moderaterna 24p
Kristdemokraterna 15p
Sverigedemokraterna 8p
Den mest dramatiska förändringen jämfört med min partirapport från sommaren 2010 är att sd hamnar tydligt efter kd. En orsak till det är att de två partierna har helt olika åsikter när det gäller om EU ska kräva diskrimineringsskydd för HBT-personer i alla länder i unionen.
Återigen är det preliminärt både vilka reformer jag ska ha med i nästa partirapport och även partiernas åsikter om en del av reformerna.
Om några veckor, 26 november, röstar riksdagen ja till ett förslag om förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2. Det är redan avgjort att det blir en majoritet då eftersom det är en del av en överenskommelse mellan 7 riksdagspartier (alla förutom sd). Men det betyder också att från 1 januari 2011 då diskrimineringsförbudet blir verklighet försvinner en av de åtta HBT-reformer jag hade med i min partirapport sommaren 2010.
Nästa sommar lämnar förhoppningsvis regeringen ett förslag till en ny frihetlig könstillhörighetslag och avskaffar kraven att någon måste vara ogift, svensk medborgare och steriliserad för att få juridiskt byta kön. Skulle det blir verklighet är det bara fyra reformer kvar av de som jag idag använder för att granska hur HBT-vänliga partierna är.
Även om det givetvis vore positivt i sak är det också viktigt att redan nu börjar resonera om vilka reformer jag bör ha i mina rapporter de närmaste åren. För mig är det viktigt att de ska ha en tydlig direkt koppling till HBT-personer. Av den orsaken kommer jag inte ha med möjligheten för barn att ha fler än två vårdnadshavare. Även om det nog indirekt generellt gynnar HBT-gruppen mer än övriga medborgare. För ett parti kan ju vara negativt till fler än två vårdnadshavare för ett barn utan att det har med attityderna till HBT-personer att göra.
Sedan jag började göra min partirapporter 1998 är det bara en reform som jag haft med som officiellt inte är någon HBT-reform och det är avskaffandet av den s.k. bastuklubbslagen. Förbudet mot "ställen som främjar sexuella möten mellan gästerna" var ju formellt neutralt och gällde både hetero- och homosexuella. Men i praktiken riktade sig lagen emot bastuklubbarna där en del homo- och bisexuella män möttes.
Vilka är då de nya reformerna jag planerar att eventuellt ha med i nya partirapporter? Först ska jag förtydliga att ordet eventuellt är viktigt eftersom det är möjligt att det tillkommer något nytt eller att jag tar bort någon reform för att jag bedömer att listan annars blir för lång.
Men här är det vad som preliminärt blir en del av partirapporterna.
1. Lagen mot diskriminering ska kräva att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska ha skyldighet att förebygga och ägna sig åt aktiva åtgärder emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet.
Idag har arbetsgivare bara skyldighet till det när det gäller kön, etnicitet och religion, utbildningsansvariga även för sexuell läggning och funktionshinder. Inom arbetsmarknaden saknas en sådan lag alltså för bl.a. HBT-personer och inom utbildningssektorn för bl.a. transpersoner.
2. Föräldrapresumtionslagen, eller lagen om faderskap för gifta män idag, ska gälla lika för olikkönade och samkönade par.
Idag måste många lesbiska gifta kvinnor som blir inseminerade få sin kvinnliga partner som juridisk förälder genom domstolsbeslut vilket är både krångligt och osäkert. Här bör det bli åtgärder som förenklar reglerna så att de blir så neutrala som möjligt. Givetvis i kombination med att en biologisk pappa ska bli juridisk vårdnadshavare (och inte mammans maka) om han och det lesbiska paret är ense om det.
3. Transsexuella ska få spara könsceller för att efter "operationen" kunna bli biologiskt föräldrar.
Den här reformen hade jag med i några tidigare partirapporter men bytte i somras ut den emot avskaffandet av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen eftersom jag bedömde det senare som mer principiellt intressant. Att jag inte tog med båda hade med att göra att det redan var med tre (av 8) reformer i partirapporten med koppling till könstillhörighetslagen. Men i och med jag nu ökar granskningen även med flera andra nya reformer tar jag med även sparande av könsceller i mina partigranskningar igen. Och behåller de tre andra delarna, avskaffande av kraven att vara ogift, svensk medborgare och steriliserad.
4. Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Idag gäller sådan skyldighet bara inom arbetsmarknaden medan alla länder måste ha förbud mot diskriminering p.g.a. kön och etnicitet inom i princip alla områden av samhället.
5. Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Idag har EU inte några krav på medlemsländer när det gäller lagar mot sådan diskriminering.
6. Att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.
Idag gäller en kompromiss där länder rekommenderas att erkänna sådana samkönade relationer. Men det är i frivilligt och i princip alla länder som saknar eget juridiskt erkännande av homopar vägrar också ge det till gifta homopar från andra länder som flyttar dit.
Reformerna 4-6 hade jag med i min rapport om partiernas HBT-åsikter inför EU-valet 2009. Principiellt är jag dock för att EU-politiken ska bli mer integrerad i den vanliga svenska politiken. Det är viktigt att konstatera att unionen ännu främst är ett mellanstatligt, och inte överstatligt, samarbete. Det betyder att den svenska regeringen ofta kan påverka EU-regler mer än de ledamöter vi i Sverige väljer till EU-parlamentet.
Jag ska också kommentera några av de möjliga HBT-reformer jag kunnat ha med men inte har det.
När det gäller blodgivningsreglerna för män som har sex med män har Socialstyrelsen lämnat ett förslag om att män som inte haft sex med någon annan man de senaste 12 månaderna ska få ge blod. Läkemedelsverket har haft invändningar och nu har därför de två myndigheterna enats om att behålla de nuvarande reglerna (totalförbud) fram till juni 2011. Även om det här är en principiellt viktig fråga bedömer jag att riksdagen inte kan påverka situationen.
I min EU-rapport 2009 hade jag också med om partierna var för att unionen ska kritisera de länder som kränker centrala HBT-rättigheter som t.ex. förbud mot gayparader och förbud mot juridiska könsbyten. När jag avgjort vilka reformer jag ska ha med i mina rapporter har jag dock annars prioriterat sådana där man tydligt kan avgöra när de är genomförda. Det blir däremot svårt när det gäller att agera emot kränkningar eftersom situationen ju kan förvärras igen och det inte är entydigt vad som är "centrala HBT-rättigheter" och vad EU ska acceptera att länderna själva avgör.
Vad tycker då partierna om de här sex nya reformerna?
Aktiva åtgärder.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att det ska gälla för alla grupper som har skydd av lagen mot diskriminering. De fyra partierna i Alliansen har sagt de vill avvakta remissrundan även om de är försiktigt positiva. Inte heller Sverigedemokraterna har sagt något entydigt.
Föräldraskapspresumtion.
Alla riksdagspartier är för förutom kd och sd. De två senare partierna är visserligen ännu principiellt emot inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker med de har inte avgjort om de är för eller emot föräldraskapspresumtion för lesbiska gifta kvinnor.
Sparande av könsceller för transsexuella.
Sex riksdagspartier är för, kd tvekar och sd är emot.
EU ska kräva att alla länder förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.
Sju riksdagspartier är för, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det.
EU ska kräva att alla länder förbjuder diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Sju riksdagspartier är för, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det.
EU ska kräva att samkönade relationer erkänna inom alla medlemsländer när ett part som ingått äktenskap eller partnerskap flyttar till landet.
Sex riksdagspartier är för, kd är för att kräva det bara när det gäller länder som själva har lagar om homoäktenskap eller partnerskap, sd är emot att EU ska kräva sådant utan vill att länder själva ska avgöra det. Jag tolkar kd-svaret som att de är emot ett sådant krav för alla länder i unionen.
Poängen för riksdagspartierna blir då följande. (jag ska förtydliga att det här är ett preliminärt resultat eftersom det är något år sedan jag kollade med partierna om vissa av reformerna men jag ska kontakta dem igen om dem). Partier får ett minuspoäng för varje HBT-reform de vill avskaffa.
Maxpoäng är 28p.
Miljöpartiet 28p
Vänsterpartiet 28p
Socialdemokraterna 27p
Folkpartiet 27p
Centerpartiet 27p
Moderaterna 24p
Kristdemokraterna 15p
Sverigedemokraterna 8p
Den mest dramatiska förändringen jämfört med min partirapport från sommaren 2010 är att sd hamnar tydligt efter kd. En orsak till det är att de två partierna har helt olika åsikter när det gäller om EU ska kräva diskrimineringsskydd för HBT-personer i alla länder i unionen.
Återigen är det preliminärt både vilka reformer jag ska ha med i nästa partirapport och även partiernas åsikter om en del av reformerna.
Uppdatering 1.
I en ny opinionsmätning från Novus får Alliansen och Röd-gröna ungefär som resultat som i riksdagsvalet. De två HBT-negativa partierna sd och kd får tillsammans 11,2 % jämfört med 11,3 % i riksdagsvalet.
Svenska Dagbladet har en artikel om att mp och deras debatt om de ska stanna kvar i samarbetet med s och v och att de ska välja nya språkrör nästa år. Om det blir ett tydligt samarbete mellan Alliansen och mp ska det blir intressant att följa om det påverkar HBT-politiken.
I en ny opinionsmätning från Novus får Alliansen och Röd-gröna ungefär som resultat som i riksdagsvalet. De två HBT-negativa partierna sd och kd får tillsammans 11,2 % jämfört med 11,3 % i riksdagsvalet.
Svenska Dagbladet har en artikel om att mp och deras debatt om de ska stanna kvar i samarbetet med s och v och att de ska välja nya språkrör nästa år. Om det blir ett tydligt samarbete mellan Alliansen och mp ska det blir intressant att följa om det påverkar HBT-politiken.
Uppdatering 2.
Fler artiklar om svensk partipolitik. Röd-Gröna har idag lämnat en gemensam alternativ budget. Vad jag vet är det inte några avgörande förändringar i den i relation till regeringens, Alliansens, budget när det gäller HBT-politiken.
DN SvD Dagen Exp AB
Fler artiklar om svensk partipolitik. Röd-Gröna har idag lämnat en gemensam alternativ budget. Vad jag vet är det inte några avgörande förändringar i den i relation till regeringens, Alliansens, budget när det gäller HBT-politiken.
DN SvD Dagen Exp AB
Uppdatering 3.
Jag ska förtydliga en sak om homorelationer i EU. M, fp och c vill att Sverige i EU ska kräva att även medlemsländer utan juridiskt erkännande av samkönade relationer (äktenskap, partnerskap etc) ska erkänna gifta par från andra länder som flyttar dit. Kd vill att kravet bara ska gälla för de länder som själva har lagar för homorelationer. Men den borgerliga regeringens gemensamma politik (som de kompromissat ihop sig om) är att alla länder i unionen bör erkänna samkönade relationer när ett gift par flyttar till landet alltså det alternativ som m, fp och c är för och som också har stöd av s, mp och v.
Jag ska förtydliga en sak om homorelationer i EU. M, fp och c vill att Sverige i EU ska kräva att även medlemsländer utan juridiskt erkännande av samkönade relationer (äktenskap, partnerskap etc) ska erkänna gifta par från andra länder som flyttar dit. Kd vill att kravet bara ska gälla för de länder som själva har lagar för homorelationer. Men den borgerliga regeringens gemensamma politik (som de kompromissat ihop sig om) är att alla länder i unionen bör erkänna samkönade relationer när ett gift par flyttar till landet alltså det alternativ som m, fp och c är för och som också har stöd av s, mp och v.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen med den uppdaterade poängskalan.
SvaraRaderaFredrik
SvaraRaderaJag ska som sagt kontakta partierna igen om en del reformer de närmaste veckorna. Generellt brukar de nästan alltid förändra sig åt det positiva hållet.
Så har det även varit för Sverigedemokraterna de senaste åren. Men just när det gäller sd är det faktiskt möjligt att de också ibland får sämre poäng det närmaste året. Partiet har nämligen svarat "möjligen" till nästan alla nya reformer (förutom EU-reformer och sparande av könsceller där sd svarar nej).
Men i och med att sd nu är i riksdagen och ska vara med och avgöra vad de tycker om alla politiska detaljer så kan de ibland likaväl hamna på nej som ja till en del nya HBT-reformer. Eller givetvis behålla åsikten möjligen. Men partiet måste på ett helt annat vis bekänna färg i sak vad de tycker.
Sedan är det väl också viktigt att återigen förtydliga att poängen partierna får säger något ungefärligt om partiernas HBT-vänlighet. Det är inte de exakta siffrorna som är viktigast. S, mp, fp, c och v är ungefär på samma nivå, m är något efter men jämför man den politiska situtionen historiskt och internationellt är även m ett tydligt HBT-vänligt parti mycket nära de fem andra partierna som får bra poäng.
Kd är något efter och jag gissar att det kanske är de som kan öka mest det närmaste året om det blir en ordentlig omprövning i deras eftervalsanalyser. Det är också tydligt att en del kd-politiker är besvärade av att de är sämre inom det här området.
Sd har oftare attityden att de inte bryr sig. De fokuserar på att "vara emot islamism" och tycks mena att de sedan kan vara ganska dåliga i övrigt (även om de också blivit något känsligare för kritik om homofobi, att de accepterar nuvarande äktenskapslag är ett tecken på det). Men generellt är sd mycket mer vana vid att bli anklagade för att vara intoleranta.
Bengt