Ny myndighet riskerar främst bli en dyr symbolhandling.

Ledamöterna i Delegationen för mänskliga rättigheter har idag en debattartikel i Dagens Nyheter. Bl.a. föreslår de att Sverige bör inrätta en ny myndighet.

Delegationens förslag syftar till att skapa en struktur för skydd av de mänskliga rättigheterna i Sverige med tydlig koppling till de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Vi föreslår:

att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ska tydliggöras i flera lagar, i första hand sådana som reglerar situationer där den enskilde är särskilt utsatt eller beroende av det allmännas stöd.

att en satsning på utbildning och forskning om mänskliga rättigheter görs, för att skapa ett förbättrat kunskapsunderlag för det nödvändiga förändringsarbetet.

att en nationell institution för mänskliga rättigheter ska inrättas, Kommissionen för mänskliga rättigheter, med uppgift att utifrån de internationella konventionerna främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Nationella institutioner för mänskliga rättigheter, finns redan i ett stort antal länder, även i Europa, och Sverige har av bland annat olika FN-organ upprepade gånger uppmanats att inrätta en sådan.

Kommissionen för mänskliga rättigheter ska skapa överblick, utveckla en samlad kunskap inom området och vara pådrivande för de olika insatser som kan behövas. Den ska systematiskt undersöka och rapportera om hur det allmänna lever upp till Sveriges internationella åtaganden och främja ett aktivt arbete för de mänskliga rättigheterna. Kommissionen ska också vara aktiv i den allmänna debatten för att tydliggöra de mänskliga rättigheterna som en gemensam värdegrund för oss alla, oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna värdegrund innebär att det allmänna har det yttersta ansvaret för att individens mänskliga rättigheter respekteras, men också att var och en enskilt har ett ansvar för att respektera andra människors rättigheter.

För att garantera Kommissionen för mänskliga rättigheter största möjliga självständighet föreslår delegationen att den inrättas under riksdagen. Kommissionen ska dock självklart samverka med regeringens olika myndigheter, såsom Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen och Handisam.

Som engagerad för mänskliga rättigheter generellt och HBT-rättigheter i synnerhet är jag givetvis positiv till att de här viktiga frågorna lyfts fram i den svenska samhällsdebatten. Det är inget fel på intentionerna med debattartikeln från Delegationen från mänskliga rättigheter.

Om man granskar deras konkreta förslag kan man konstatera att det första av dem är något otydligt. De berättar inte vilken typ av lagar som ska förändras. Jag förväntar mig givetvis inte förslag till nya juridiska paragrafer men däremot vilka bristerna är i dagens lagar enligt utredningen.

Det här betyder inte att lagarna är perfekta idag. Själv jobbar jag bl.a. för att transpersoner ska få tydligare skydd mot diskriminering (i regeringsformen), bli inkluderade i lagen om hets mot folkgrupp och (explicit) i straffskärpningslagen för hatbrott. Och givetvis att könstillhörighetslagen (lagen om "könsbyten") ska förändras och bl.a. nuvarande krav på tvångssteriliseringar och tvångsskilsmässor avskaffas. Lagen om föräldraskapspresumtion försvårar för en del kvinnor som blivit inseminerade och är gift med någon annan kvinna. Män som har haft sex med någon annan man de senaste 25 åren får inte bli blodgivare även om han bara hade sex en gång 1985 och de hade säkrare sex.

Åldersdiskriminering är ännu tillåten inom de flesta samhällsområden. Funktionshindrade saknar ännu det skydd som de skulle få om bristande tillgänglighet räknades som diskriminering. När det gäller arbetsgivares skyldighet att vidta aktiva och förebyggande åtgärder gäller det idag bara för diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. Inte för sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder.

Det är säkert fler delar av politiken mot diskriminering som bör förändras men det här är några exempel på brister i nuvarande lagar.

När det gäller det andra förslaget om mer forskning om mänskliga rättigheter är det något som vore mycket positivt.

Jag vill givetvis även kommentera förslaget om en "kommission för mänskliga rättigheter". Generellt är det alltså ett viktigt arbete. Jag blir dock principiellt skeptisk när utredningar, partier och föreningar föreslår nya myndigheter. Även om det kan vara befogat ibland är det också risk att det blir en symbolhandling främst. Något som ger marginella vinster men däremot ökar byråkratin och där man skickar notan till skattebetalarna. Varje myndighet kostar givetvis inte mycket i relation till Sveriges budget men tillsammans blir det spenderande av resurser som man kanske kunde använt effektivare inom andra områden. Eller använt till att sänka skatterna så att människor själva kan få avgöra hur de vill spendera sina pengar.

Ledamoten Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och landsting, ställer sig bakom förslaget, men lämnar ett särskilt yttrande. Han anser att uppgiften att utgöra en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige bör läggas på Diskrimineringsombudsmannen, i stället för på en ny myndighet.

Anders Knape har en poäng. Första alternativet bör vara att pröva om det är lämpligt att ge DO ansvaret för de här sakerna.

Delegationens betänkande (rapport) Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter överlämnas idag till integrationsminister Erik Ullenhag (fp) som också är ansvarig för regeringens politik emot diskriminering.

Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna (förening för ateister och agnostiker), har en mycket bra debattartikel i Dagen. Den är ett svar på en tidigare artikel där folk från konservativa Claphaminstitutet anklagade Humanisterna för att ha mycket gemensamt med Sverigedemokraterna.

Från Christer Sturmarks debattartikel.

Sverigedemokrater och Humanister är därmed varandras motsats. I själva verket är det islamister, konservativa kristna och sverigedemokrater som strävar åt samma håll. De vill alla se ett monolitiskt samhälle på religiös värdegrund. Den konservativa kristendomen har knappast bejakat ett pluralistiskt normsystem. Den har tvärtom, liksom islamismen, velat skapa ett normativt enhetligt samhälle där människor ska inordnas under de religiösa normerna. De ska leva heterosexuellt, i herrans tukt och förmaning och män och kvinnor ska förvalta de av Gud givna rollerna.

Uppdatering 1.

Även Dagen skriver om rapporten från Delegationen för mänskliga rättigheter.

Uppdatering 2.

Regeringen har nu på sin hemsida publicerat rapporten från Delegationen från mänskliga rättigheter. Ansvariga för rapporten föreslår en del lagändringar men det handlar då om att svenska lagtexter ha referenser till internationella konventioner som Sverige sagt ja till och som handlar om mänskliga rättigheter och inga förändringar i övrigt.