tisdag 30 november 2010

Centerpartiet för arbetsgivaransvar att förebygga HBT-diskriminering.

Annika Qarlsson, ledamot från Centerpartiet i riksdagens arbetsmarknadsutskott, har nu mailat att partiet är för principen om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen.
Utredningen om om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport i februari 2010. Tyvärr svarade inte utredningen på alla de frågor om hur kraven på aktiva åtgärder kan bli tydliga och även hur sanktionsmöjligheterna ska se ut. Frågan bereds vidare i Regeringskansliet och vi kommer att få återkomma i frågan. Svårigheten ligger framför allt i att definiera vad de aktiva åtgärderna skall bestå i, men principiellt är vi för att det aktiva arbetet ska omfatta alla diskrimineringsgrunderna.

Dock är vi glada att ha fått en ny diskrimineringslagstiftning på plats där skyddsmöjligheten för diskriminerade grupper har utökats. Hur vi sedan kan bredda diskrimineringsgrunderna för aktiva åtgärder jobbar vi med. Centerpartiet är drivande i frågan om diskriminering av alla de slag och ser gärna ett ökat arbete inom detta område.
Därmed är det fem riksdagspartier som är för reformen. Förutom c även s, mp, v och kd. M och sd svarar "möjligen".

Det är bara ett parti som ännu inte svarat, Folkpartiet. Men när jag idag talat med Ismail Kamil, representant för fp i arbetsmarknadsutskottet, berättar han att det blir ett svar för partiets del från Integrations- och jämställdhetsdepartementet i Regeringskansliet. Det eftersom de politiskt ansvariga på departementet är folkpartister.

Det här betyder också att Centerpartiet blir första borgerliga parti att få maxpoäng i den "nya" granskning av partiernas åsikter som jag startat i höst. Nytt i meningen att jag tillfört några reformer som jag inte hade med i min partirapport i somras.

Partierna får 2p för varje "ja" till någon av reformerna, 1p för "möjligen" och 0p för "nej". Varje HBT-reform ett parti vill avskaffa ger -1p.

Poängen blir då följande idag. Maxpoäng är 20.

Miljöpartiet 20p
Centerpartiet +1p till 20p
Vänsterpartiet 20p
Socialdemokraterna 19p
Folkpartiet 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 11p
Sverigedemokraterna 7p

Jag skrev i förra bloggposten om Centerns ungdomsförbund. Dagens Nyheter berättar att antalet medlemmar i flera ungdomsförbund ökar och att många unga är intresserade av politik.

Svenska Dagbladet recenserar en memoarbok av George W Bush, f.d. president i USA. Det framförs kritik emot att han utelämnat sådant som är besvärande för honom vid olika situationer. Det som dock är ännu värre med Bush än hans selektiva minne är att han solkat ryktet för USA ordentligt bl.a. med sitt försvar för tortyrmetoder, något han ännu absurt nog tycker är en acceptabel förhörsmetod.

I Dagen är det en artikel om att George W Bush besökt en känd pastor, Rick Warren.
Bush menade att frihet är en gåva från den Allsmäktige och det fick publiken att resa sig och applådera.

- Det ultimata sättet att skydda oss själva är att sprida friheten och marginalisera dem som hatar. Vi borde inte förvånas över vad människor är beredda att offra för sin frihet. Friheten kommer att stanna om USA håller fast vid sina principer.
Retoriken är falsk och hycklande från Bush eftersom han varit emot varje reform som kan öka friheten för homosexuella och bisexuella i USA. 2003 prövade Högsta domstolen de s.k. sodomilagarna (totalförbud mot homosexuella relationer och i en del delstater även förbud generellt mot oralsex och analsex) som då var kvar i 13 delstater. Bush vägrade lämna någon negativ kommentar om de s.k. sodomilagarna. Dessbättre avgjorde Högsta domstolen att den typen av lagar inte är förenliga med landets konstitution. Bush försvarade också förbudet för öppet homosexuella och bisexuella i försvaret.

Frihet? Yeah right. Inte för bögar och lesbiska. Om det är några som i USA spridit hat mot HBT-personer är det den kristna högern som George W Bush är en del av.


Uppdatering 1.

Sveriges Radio berättar att försvarshögkvarteret i USA, Pentagon, idag lämnat sin rapport om att tillåta öppet homosexuella och bisexuella att jobba inom landets försvar.
Pentagons egen rapport visar att det inte finns några säkerhetsmässiga eller andra hinder för att bögar och lesbiska öppet ska kunna tjänstgöra inom försvarsmakten.

– Därmed kan man riva upp lagen, det är min starka rekommendation att det görs snarast, sa försvarsminister Gates.

Det nuvarande förbudet mot öppet homosexuella inom militären brukar sammanfattas som "don’t ask, don’t tell" – fråga ingenting, säg ingenting.

Reglerna som infördes 1993 innebär att homosexuella har rätt att tjänstgöra, men bara så länge man döljer sin läggning. Den som är öppen med sin homosexualitet får sparken. Fler än fjortontusen personer har hittills avskedats av den anledningen.

Försvarsdepartementets utredning visar att en stor majoritet inom militären tycker att man bör avskaffa diskrimineringen av homosexuella.
Enligt rapporten är det ca 70 % av de försvarsanställda som är för att tillåta öppet homosexuella och bisexuella som kolleger. Tidigare enkäter har visat att många av de anställda vet om kolleger som är bögar och lesbiska, om än att de inte är det officiellt. Yngre soldater och officerare är generellt betydligt mer positiva till att avskaffa nuvarande policy än vad äldre är.

Även Dagen skriver om det.

Cuf, bastuklubbar och lagar mot diskriminering.

Hade någon för 10 år sedan sagt att 2010 blir det lättare att få Kristdemokraterna att säga ja till en ny HBT-reform än Centerns ungdomsförbund hade jag betraktat det som ett skämt. Medan de unga centerpartisterna ofta varit bland de mest pådrivande i arbetet för HBT-rättigheter de senaste 20 åren har kd inte sällan försökt stoppa reformerna.

Som kuriosa kan jag avslöja att Cuf var den första partipolitiska föreningen att på allvar driva att den s.k. bastuklubbslagen skulle avskaffas. De hade en symbolisk träbastu vid sitt tält vid Stockholm Pride 1998. Dock utan några unga nakna centerpartipolitiker, till vissas lättnad och andras besvikelse. Samma år blev Vänsterpartiet och Miljöpartiet som första riksdagspartier för att tillåta bastuklubbar, 1999 även Folkpartiet och när riksdagen röstade ja till reformen 2004 var alla partierna för det förutom Kristdemokraterna som röstade nej.

Alla riksdagspartier röstade 1987 för att förbjuda s.k. bastuklubbar. Det var ställen där män möttes och många hade sex med varann. Även Milljöpartiet, som då inte var riksdagsparti, stödde förbudet.

Det officiella argumentet var att hindra hiv-spridning men kritikerna menade att det också handlade om moralism emot anonyma sexkontakter. Senare visade det sig att mycket tydde på att lagen tvärtom kunde vara kontraproduktiv när det gäller smittskydd. Bl.a. användes lagen emot en videoklubbsägare därför att man hittat använda kondomer i hans lokal, något som avslöjade att folk försökt skydda sig mot hiv.

Men till den reform där Kristdemokraterna alltså är före Cuf. Kd har som första borgerliga parti sagt ja till att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla de sju diskrimineringsgrunderna i lagen. Igår svarade Liberala ungdomsförbundet att de är för reformen. Däremot berättar Richard Nordin, vice ordförande i Centerns ungdomsförbund, att deras verkställande utskott är ganska negativa.

Eftersom det är en principiellt viktig debatt så publicerar jag hans mail och mitt svar. Det ska förtydligas att det givetvis inte handlar om att Cuf är negativa till HBT-rättigheter i sig, tvärtom är de ideologiskt positiva. Men de framför motargument som även kan komma ifrån andra när det så småningom, förhoppningsvis, blir ett konkret regeringsförslag. Nämligen att reformen "ökar krånglet för företagen".
Vi i CUF ställer oss avvaktande till förslaget som du nämner nedan. Det beror i första hand på att vi inte har haft någon stämma som fått chansen att ta ställning till förslaget.

Vi ser positivt på att diskrimineringslagstiftningen blivit mer homogen och att den även har inkluderat ålder. När det gäller de förebyggande åtgärderna är vi dock lite mer skeptiska från det verkställande utskottet i CUF (som har diskuterat din fråga). Det finns ett problem i att kräva ytterligare regler och krångel för företagare som tidigare inte haft problem med diskriminering. Att alla ska införa förebyggande åtgärder låter givetvis lockande, men det blir ytterligare en administrativ börda på de som antagligen behöver det minst i dagsläget. Vi är också osäkra på hur forskningsläget ser ut när det gäller effekterna av de förebyggande insatserna. Vi kan i dagsläget därför inte ställa oss bakom kravet, men håller en liten dörr öppen för vad som ev. kan komma upp på vår stämma i början av juni. Det är helt upp till medlemmarna att motionera och möjligheten att någon lyfter frågan är ju möjlig.
Mitt svar till Richard Nordin blev.
Tack för svaret.

Synd att ni inte är positiva till reformen. Jag tycker precis som ni att det är viktigt att förenkla för företagare men ett annat viktigt mål måste vara att bekämpa diskriminering. Det senare är också en viktig del i att öka människors frihet i praktiken.

Men kanske det är så att ni har missuppfattat det jag skrev, även om jag menar att jag var tydlig i mitt mail. Du skriver Richard.

"Att alla ska införa förebyggande åtgärder låter givetvis lockande".

Alla arbetsgivare är redan idag skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. Det handlar bl.a. om att agera om det sprids en främlingsfientlig jargong på arbetsplatsen. Alltså att markera emot det redan före att någon individ med invandrarursprung börjat jobba där, eller om någon redan jobbar där känt sig trakasserad.

Däremot har arbetsgivare inte någon motsvarande skyldighet att agera om det sprids en homofientlig jargong, vilket ännu är vanligt inom bl.a. byggsektorn och industrin.

Det handlar alltså inte om saker som ökar kostnaderna för företagen eller förvärrar krånglet. Utan om att arbetsgivare ska vara skyldiga att se till att arbetsmiljön är sådan att vem som helst oavsett de sju diskrimineringsgrunderna ska kunna känna sig trygg i att börja jobba där utan att bli diskriminerad.

Det är bara inom ett område där arbetsgivare har skyldighet att vidta skriftliga planer och det gäller diskriminering p.g.a. kön och det kravet gäller bara för arbetsgivare med fler än 25 anställda. Kraven när det gäller skriftlig dokumentation förändras inte genom utredningens förslag att arbetsgivare ska vara skyldiga förebygga alla typer av diskriminering utan även då handlar det bara om diskriminering p.g.a. kön som idag, de s.k. jämställdhetsplanerna.

Jag hoppas att jag med den här infon kan ha fått er att bli mer positiva till utredningsförslaget. Ett tips är också att läsa igenom hela utredningens förslag om ni inte redan gjort det.

Egentligen handlar utredningsförslag om en förenkling för företagen. De slipper hålla reda på att vissa krav bara gäller några av diskrimineringsgrunderna medan andra krav gäller för alla av dem. Reglerna blir mer konsekventa och tydliga för företagen. Något som borde vara ett viktigt mål om man har som syfte att förenkla för företagen.

måndag 29 november 2010

Portugal blir tredje landet i EU med frihetlig "könsbyteslag".

Portugals parlament har för några dagar sedan med betydande majoritet röstat ja till en lag som reglerar juridiska könsbyten. Landet har tidigare saknat en sådan lag vilket tvingat transsexuella att söka få sitt juridiska kön ändrat i domstol. Ofta har det orsakat både kostnader och osäkerhet för de berörda.

I den nya könstillhörighetslagen i Portugal krävs inte sterilitet och operation för att få byta kön juridiskt utan det räcker med intyg att det är viktigt för vederbörande. Samma liberala lagar har sedan några år Spanien och Storbritannien.

ILGA-Europe (motsvarigheten till RFSL på Europanivå) publicerar på sin hemsida ett pressmeddelande från Transgender Europe.
Congratulations, Portugal, it is a Trans law!

Since November 25th Portugal has a law regulating the legal gender recognition. It is filling a legal gap human rights activists have been pointing out for a long time. With the new law, the preferred gender can be obtained using a standardized administrative procedure within 8 days. Besides the application a certificate from a medical multi-disciplinary team is necessary to fullfil the pre-conditions.

TGEU welcomes this legislative step as it ends a long period of legal uncertainty for trans people in Portugal. Portugal joins also the progessive club of Spain and the Uk, the only countries in the European Union, where sterilisation is not mandatory in legal gender recognition legislation. It sends also an important signal to other states in Europe to reconsider pre-conditions and remove abusive elements ub gender recognition legislation as recommended by the Council of Ministers earlier this year.

"The right to documents corresponding to the identity of a person is a basic citizen right. We congratulate ILGA Portugal and other human rights activists in Portugal to this success." says Richard Köhler, Co-chair of Transgender Europe....

The legislative process was initiated by Thomas Hammarberg, Council of Europe Human Rights Commissioner, who had visited Portugal earlier this year.
Sverige är tyvärr ett av de länder som ännu har "abusive elements", som Transgender Europe skriver, i sin könstillhörighetslag. Här råder i praktiken tvångssteriliseringar av transsexuella.

Det som är positivt för Portugals del är att den nya lagen röstats fram med betydande majoritet i parlamentet. Tidigare i höst hade den socialdemokratiska regeringen lämnat ett lagförslag med krav på operation för att få byta kön juridiskt. Det vänstersocialistiska partiet BE lämnade ett alternativt förslag utan krav på sterilitet eller operation.

Några ledamöter i parlamentet försökte då hitta en typ av kompromiss vilket ledde till ett nytt tredje lagförslag där man jämkade ihop de båda alternativen. Det blev dock tydligt att det inte skulle vara något krav på sterilitet eller operation och det fick stöd av de flesta partier, förutom socialdemokratiska regeringspartiet PS och vänstersocialistiska BE även kommunistiska PCP, gröna PEV och de flesta ledamöter från högerpartiet PSD som är landets största oppositionsparti. Bara kristdemokratiska CDS-PP var emot en sådan frihetlig könstillhörighetslag.

Men socialminister Göran Hägglund måste ju inte lyssna på sina partikamrater i Portugal utan hellre låta sig inspireras av Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

söndag 28 november 2010

10 HBT-reformer i nästa partirapport.

Jag har nu avgjort vilka HBT-reformer jag planerar att ha med i nästa rapport om partiernas åsikter. För att materialet ska bli hanterligt har jag beslutat att ta bort de tre reformer som har koppling till EU. Visserligen har min ambition varit att integrera EU-politiken i den "vanliga" politiken. Samtidigt konstaterar jag att det nu råder enighet från sju riksdagspartiers sida (det är bara Sverigedemokraterna som ännu tvekar) om de tre reformerna.

Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Att Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.

Att alla par i EU som ingått äktenskap och partnerskap ska bli juridiskt erkända som par vilket annat land de flyttar till inom unionen.

Inför EU-valet 2014 blir det förhoppningsvis debatt om de här reformerna om de då ännu inte är genomförda.

24 november röstade riksdagen ja till att Sverige 1 januari 2011 inför ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2. Den reformen "försvinner" därmed också.

Kvar är då 10 HBT-reformer.

1. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.

2. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.

3. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.

4. Transsexuella ska få spara könsceller för att efter "operationen" kunna bli biologiska föräldrar.

5. Föräldrapresumtionslagen ska gälla lika för olikkönade och samkönade par.

6. Inför ett förbud i grundlagen (regeringsformen) mot diskriminering av transpersoner.

7. Lagen mot diskriminering ska kräva att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska ha skyldighet att förebygga diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet.

8. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

9. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

10. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Partierna får sedan 2p för varje "ja" till någon av reformerna, 1p för "möjligen" och 0p för "nej". Varje HBT-reform ett parti vill avskaffa ger -1p.

Poängen blir då följande idag. Maxpoäng är 20.

Miljöpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Socialdemokraterna 19p
Folkpartiet 19p
Centerpartiet 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 11p
Sverigedemokraterna 7p

När det gäller de 10 nya reformerna svarar Sverigedemokraterna "nej" till att transsexuella ska få spara könsceller. I övrigt svarar alla partierna antingen "ja" eller "möjligen".

Sd och kd vill avskaffa två reformer, att samkönade par har möjlighet att prövas för adoptioner (förutom närståendeadoptioner för samkönade par som de båda partierna vill ska vara tillåten) och att lesbiska kvinnor kan bli inseminerade vid kliniker.

Kd först bland borgerliga partier att säga ja till ny HBT-reform.

Kristdemokraterna säger ja till att arbetsgivare ska vara skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Det är historiskt i meningen att det är första gången någonsin kd är först bland borgerliga partier att bli för en HBT-reform.

Pernilla Gunther som är representant för partiet i arbetsmarknadsutskottet har idag mailat följande.
Diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2009, ska självfallet följas av ett förebyggande arbete mot de former av diskriminering som lagen omfattar.
Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 2 februari i år. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom högskola och universitet även för sexuell läggning och funktionshinder. De utbildningar som regleras av skollagen är skyldiga att förebygga alla typerna av diskriminering

I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd.

Nu har den borgerliga regeringen ett ansvar att jobba för att så snabbt som möjligt lämna en proposition enligt utredningens förslag. Det bör då resultera i att arbetsgivare, utbildningsansvariga etc. får skyldighet att jobba emot alla typer av diskriminering i lagen. Sedan tidigare är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för det.

Jag har även mailat kd om vad de nu har för åsikter om en könsneutral äktenskapslag och att lagarna ska vara lika för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. Partiet har dock ännu inte svarat när det gäller de reformerna.


Uppdatering 1.

Ska förtydliga att Folkpartiet och Centerpartiet ännu inte svarat i höst om de blivit för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskriminering i lagen. Moderaterna mailade för någon vecka sedan och skrev att de ännu svarar "möjligen" till reformen och vill avvakta en ny utredning som regeringen startat.

Muf, Luf, Cuf och Kdu har heller ännu inte svarat. Ssu, Grön ungdom och Ung vänster är för reformen.


Uppdatering 2.

Luf har nu också svarat att de är för reformen.

"Det är bögarnas fel" och Stanley Sjöberg

Grotesco är ett nytt komediprogram som visas på SVT. En av de roligaste delarna är när man i ett fejkat debattprogram kallat Tänkvärt bjudit in en pastor för att berätta vad som är orsaken till problemen i samhället.

Hans analys är enkel. "Det är bögarnas fel". Och det sjunger han och andra i publiken fram till en catchy melodi. En imam och en rabbin dansar med varann och en nunna har glasögon som hade fått f.d. statsminister Göran Persson att bli grön av avund om han varit där.

Pastorn och kvinnan bredvid honom har möjligen hämtat inspiration från Tuve Skånberg och Annelie Enochson, båda riksdagsledamöter från Kristdemokraterna, när de skulle göra sina rollfigurer.

Egentligen är det omöjligt att beskriva. Kolla själv på Youtube.

Bland alla galna saker som sägs är det kanske en sanning. Att "schlagerfestivalen aldrig tar slut" det är nog "bögarnas fel". :-)

När Stanley Sjöberg, välkänd och ökänd kristen pastor, på Youtube ska berätta om hur han resonerar om homosexuella relationer skulle man kanske gissa att även det är en parodi. Men det är det tyvärr inte.

En annan pastor, Åke Green, kallade för några år sedan "homosexualitet en cancersvulst". Det var många som, med rätta, blev upprörda. Åke Green är en riktig obehaglig människa. Men trots att Stanley Sjöberg sprider både lögner och förvirrade resonemang har jag svårt att bli upprörd på honom. Istället tycker jag främst synd om honom.

Jag menar att det blir så tydligt att han verkligen i vissa delar försöker vara "resonerande" och "vara vänlig mot homosexuella" för att sedan vara totalt förvirrad och sprida absurda saker. Han fattar tydligen inte själv hur inkonsekvent han är. Stanley Sjöberg blir en bild av någon som har förlorat men inte själv insett det.

Flera av de saker han säger är i sak fel. Bl.a. att Svenska kyrkan är "unik" när den respekterar homosexuella relationer. Komiskt nog garderar han sig några sekunder senare med att säga att det är några andra mindre samfund som också har den policyn. Faktum är att internationellt har nästan alla lutherska samfund (den teologi som Svenska kyrkan har) idag antingen accepterat samkönade relationer eller har en debatt om en sådan acceptans. I Sverige är även Missionskyrkan, ett av de största frikyrkosamfunden, för att församlingar ska få viga samkönade par.

Sedan framför Stanley Sjöberg teorin att "homosexualitet är en kollektiv skuld" (sic!), orsakad av "propaganda" i filmer, TV etc. Däremot förklarar han inte hur folk i århundraden blivit förföljda för att de haft homorelationer, trots att det bl.a. på 1600-talet visades ganska få filmer och TV-program som kan ha inspirerat människor till att bli homosexuella.

En annan orsak till homosexualitet är att "homorörelsen haft lobbyverksamhet inne i riksdagen" och "tvingat fram nya lagar". Vilken idiotförklaring av riksdagsledamöterna. Ungefär som att de helt saknar förmåga att avgöra vilka lagförändringar som är bra eller inte. När bögar och lesbiska besökt ledamöterna har de tydligen bundit fast politikerna och inte släppt dem förrän de lovat att säga ja till en partnerskapslag etc.

Den tredje "orsaken" är om möjligt ännu mer bisarr. Han menar att en del är homosexuella därför att de är "drabbade av genetiska skador" p.g.a. "miljön, gifter". Det är kanske därför vissa konservativt kristna är miljöengagerade. :-)

"Det är forskning som bekräftar att om en mor som väntar barn blir föremål för droger, alkohol men kanske också nödvändig medicinering då kan det ske en rubbning i själva tillblivelsen, att någon föds med en motsägelsefull inre känsla, att vara kvinna eller man".

Det är helt sanslöst. För det första blandar Stanley Sjöberg ihop sexuell läggning med könsidentitet. För det andra är det inget fel att vara transperson, problemet är att de inte blir respekterade av en del andra människor. För det tredje är det givetvis inte någon sådan forskning. Men han försöker desperat få sina egna förvirrade teorier accepterade.

Sist i videon säger Stanlay Sjöberg att han hoppas att det blir tydligt att han har en vilja att vara ödmjuk. :-)

Det här är så absurt att det alltså även det skulle kunna vara en parodi. Men är det inte. Annars gillar jag bäst "Det är bögarnas fel". Kanske för att det där är en mer catchy melodi och bättre koreografi.


Uppdatering 1.

Moderata ungdomsförbundet har fått en ny ordförande vid dess kongress i helgen, Erik Bengtzobe. Vad han har för åsikter när det gäller HBT-rättigheter vet jag inte men det är idag närmast enighet inom Muf om att vara för lika juridiska rättigheter för bögar, lesbiska och transpersoner. Mer kontroversiellt är lagar mot diskriminering där förbundet helt vill avskaffa varje omnämnande av "grupper" t.ex. kön, sexuell läggning, etnicitet etc.

Även om jag inte håller med dem, jag menar att det har ett värde i sig att i den typen av lagar lyfta fram de vanligaste orsakerna till diskriminering för att tydligt bekämpa problemet, är det en legitim åsikt givetvis. Det avgörande blir då vilken policy muf ska ha när "grupper" är omnämnda i lagarna. De senaste åren, när Niklas Wykman varit ordförande, har Muf haft en dogmatisk policy där man sagt nej till att t.ex. transpersoner ska få skydd mot hets och diskriminering när den typen av lagar är kvar.

Förhoppningsvis blir det en mer pragmatisk policy när föreningen nu får en ny ordförande. Som kuriosa kan jag berätta att i Muf är det ordföranden som i princip avgör många åsikter som föreningen ska ha, efter hur han tolkar de principer som finns i program. Sedan kan givetvis föreningens förbundsstyrelse eller kongress ändra det efteråt.

Idag hålls det parlamentsval i Moldavien. De som tävlar om makten är å ena sidan kommunistiska PCRM som utrikespolitiskt söker sig emot Ryssland. Å andra sidan tre borgerliga och ett socialdemokratiskt parti som allihop vill närma sig Västeuropa och EU. Kommunistpartiet var regeringsparti fram till 2009 då "västvänliga" partier bildade regering.

Moldavien är ett av få länder i Europa som ännu inte tillåter gayparader trots att en domstol i landet för några år sedan tydliggjorde att ett förbud mot sådana demonstrationer inte är förenligt med landets konstitution. Medan de flesta (reformerade) kommunistpartier i Europa har blivit HBT-vänliga är ännu den typen av partier i Ryssland, Ukraina, Moldavien och Grekland tydligt homofientliga, ofta värre än borgerliga och socialdemokratiska partier.

fredag 26 november 2010

Köpt.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

När min favoritgrupp Pet shop boys släppte sin singel Rent hösten 1987 blev det en hit. Inte en av deras största men dock en hit.

Häromåret gjorde transan Sara Lee sin coverversion som är med på samlingsalbumet Trannyshack. Och vilken förändring. Du kan lyssna på den versionen här om du söker dig fram till låten.

Där Neil Tennant från Pet shop boys närmast gör en romantisk tolkning av låten, med de fina raderna "look att my hopes, look at my dreams" är Sara Lee mer krass. Eller kanske mer realistisk.
You dress me up, I'm your puppet
You buy me things, I love it
You bring me food, I need it
You give me love, I feed it

And look at the two of us in sympathy
With everything we see
I never want anything, it's easy
You buy whatever I need

But look at my hopes, look at my dreams
The currency we've spent
(Ooooh) I love you, oh, you pay my rent
(Ooooh) I love you, oh, you pay my rent
När Sara Lee gör sin version blir det tydligare. Ofta så handlar det vi sysslar med om att köpa och sälja. Givetvis har det att göra med fraseringen av låten. Det har en betydelse för hur den tolkas.

Men kanske jag också blir påverkad av att veta att i fattiga länder sysslar ca 75 % av transsexuella med att sälja sex. Ofta inte för att de vill det utan för att de inte får något annat jobb och behöver pengar till en "könsbytesoperation". Det är en skrämmande verklighet och givetvis far många människor illa.

Jag har här på bloggen vid flera tillfällen protesterat emot förmyndarattityden mot prostituerade. Det är fel att säga att de inte vet sitt eget bästa. Men det är också viktigt att förtydliga maktbalansen när en sexköpare och sexsäljare möts. Ett antal (homo- och heterosexuella) män och ibland kvinnor köper sex av människor i fattiga länder. Att fråga dem om de gillar sitt jobb när du räcker fram sedeln är meningslöst. Det ingår i deras jobb att säga att de trivs med det. Annars får de inga nya kunder.

Men ska vi för den skull förakta prostituerade? Eller de där börsspekulanterna som vill ha snabba vinster? Handlar det ibland inte om att vi själva inte bearbetat att mycket i samhället handlar om att köpa och sälja? Vi kan vara kritiska emot prostituerade och finansfolk men de är ärliga med vad de söker. Är vi andra alltid det?

Till dig som är politiskt till vänster och tycker det här är ett ett "högerproblem" vill jag säga. Att folk köper och säljer har inte något som helst med vilken politisk åsikt man har. Vi är alla en del av ett system där det existerar. Och det har existerat även i varje planekonomi även om de som haft makten försökt blunda för det.

Det handlar inte bara om pengar utan även om annat. Just nu är det mycket debatt inom Socialdemokraterna om vem som ska bli ny partiordförande. Gissa om en del nu träffas för att fixa en deal "om jag jobbar för dig som partiordförande så kanske du kan fixa att jag eller min kompis får ett bra jobb på partikansliet". Ibland måste inte de orden uttalas explicit. Och givetvis existerar det här inom alla partier.

Eller Svenska kyrkan. Där även HBT-vänliga människor köper och säljer. Varför? För att de inte är mer än människor som oss alla andra. Gynnar det mig att kritisera biskopen om jag vill ha det där jobbet?

Ja, vi kan tillämpa det här resonemanget för vilken förening som helst.

När "köper" vi andra människor? Och när låter vi andra låta oss bli "köpta"?

Och vet vi alltid själva om när det händer?

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

Björklund + Baylan = sant?

Tänk dig att du besöker riksdagen i en grupp som gör ett studiebesök. Du får ett mobilsamtal och hamnar efter de andra. De går in i ett rum och du skyndar efter. Av misstag råkar du öppna dörren till en städskrubb istället för till konferensrummet.

I städskrubben är Folkpartiets ordförande Jan Björklund och Socialdemokraterna partisekreterare Ibrahim Baylan tillsammans i ett grovhångel. De har tagit av sig skjortorna och slipsarna men har ännu byxorna på sig. Jag vet inte hur du skulle reagera i den situationen men det lämpligaste ordet jag kan hitta för min reaktion vore - förvånad.

Nu handlar i.o.f.s. inte filmen Fyra år till som idag recenseras både i DN och SvD om just Björklund och Baylan (eller en partisekreterare-wannabe i s som det skrivs i någon recension). Men det visar trots det hur utmanande konceptet är. Även i det liberala och homovänliga Sverige 2010.

Från recensionen i Dagens Nyheter.
En folkpartistisk parti­ledare som öppet gaydejtar på nätet är kanske inte direkt något realistiskt scenario. Men medge att det är en rätt rolig tanke. Jan Björklund, någon? Det finns en obetalbar scen i ”Fyra år till” där Björn Kjellmans parti­ledare David Holst, som nyss förlorat ett val där han var nära att bli landets statsminister, vaknar upp hos en nätkärlek och hör killen mumla i sin telefon en bit bort ungefär: ”Gissa vem jag har här? Nänä, det är inte Carl Philip ...” En scen som antyder den vassa humorn i filmen, men som egentligen är en randanmärkning. För egentligen handlar politikerkomedin snarare om ett slags gayversion av en urgammal ”Romeo & Julia”-historia, det vill säga plötslig uppflammande kärlek över fiendegränserna.
Svenska Dagbladet ger filmen beröm.
Man måste invända att det går lite väl lätt för David – som är uppfostrad i sträng baptistisk händerna-på-täcket-anda, därtill gift och med krav på ett medialt propert yttre – att acceptera sitt uppvaknande nästan helt utan krisande. Samtidigt som det är just befriande att det skildras så odramatiskt och självklart.

Framförallt är det roligt, och ett par nivåer smartare än en genomsnittlig svensk komedi
Jag har inte sett filmen men visst blir man något nyfiken att kolla den.

Annars kan ju den verkliga politiken vara väl så dramatisk. Det vet väl om inte annat Kristdemokraterna som, precis som Socialdemokraterna, nu är i kris. Vi som är kritiska mot Kristdemokraternas HBT-politik kan väl möjligen känna viss skadeglädje över att dess ordförande nu är trängd. Hägglund har hanterat äktenskapsdebatten de senaste åren uselt och ältade sitt nej till en könsneutral äktenskapslag trots att det var stabil majoritet för reformen både i riksdagen och bland svenska folket.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att många (men inte alla) av de i partiet som nu kritiserar Hägglund vill vrida tillbaka partiets politik till att återigen bli tydligt homofientlig. Ingvar Svensson som lämnade riksdagen i år efter att länge varit ledamot där menar i en debattartikel följande.
I eftervalsdebatten har det förekommit inslag som vill föra partiet till en konfessionell position. Det är krafter som sponsras av Världen Idag och Kanal 10 och delvis av Ja till livet. För partiet vore detta en förödande utveckling. Det tog partiet årtionden att kämpa sig upp ur det konfessionella diket – partiet var aldrig formellt konfessionellt men flera av dess tidiga företrädare uppträdde på ett sätt så att omvärlden uppfattade oss som en kristen politisk sekt. Och detta lider vi fortfarande av.

Det är bara att notera att huvuddelen av de inom partiet som nu driver denna linje har kommit in i partiet relativt sent och har inte partiets historia klar för sig. Det är också därför jag under lång tid har påpekat behovet av en ordentlig ideologisk skolning inom partiet. Saken har inte förbättrats av att de ideologiskt konservativa som anslutit sig till partiet tidvis har lierat sig med dessa konfessionella krafter.
Kan bli ett minne blott

Skulle partiet ställa sig bakom denna konfessionella syn på politiken så är det ute med partiet. Då handlar det om valresultat på 1,5 procent i bästa fall. Det är erfarenheten från 1960- och 70-talen. Kristdemokrati kommer att bli ett minne blott
Det är viktigt att förtydliga att Ingvar Svensson själv i mitten på 1990-talet framfört vidriga homofientliga argument i en debattartikel i Dagens Nyheter i samband med partnerskapsdebatten. För det ska han ha skarp kritik. Men han har tydligen ändrat sin attityd sedan dess. Tyvärr är det andra i kd som ännu är kvar i homofientligheten, Lennart Sacrédeus, Tuve Skånberg, Annelie Enochson, Mikael Oscarsson etc. Att hålla borta dem från politiskt inflytande bör vara lika viktigt som att hindra att de främlingsfientliga Sverigedemokraterna påverkar regeringens politik.

Några positiva nyheter är möjligt att hitta från andra länder. Litauens president Dalia Grybauskaitė har fördömt förslagen i landets parlament att förbjuda "uppmuntran till homosexuella relationer" berättar ILGA-Europa (motsvarigheten till RFSL på Europanivå).

Det kan tyckas vara en detalj för situationen för kristna homosexuella och bisexuella i Europa. Men när tyska Online-Focus skriver följande har det viss principiell betydelse.
Die Landessynode der evangelischen Kirche in Bayern hat das Zusammenleben homosexueller Pfarrer und Pfarrerinnen mit ihren Partnern im Pfarrhaus gebilligt. Die Mehrheit für den Beschluss war groß.
Det som det handlar är att en evangelisk kyrka i den konservativa delstaten Bayern i Tyskland avgjort att präster som ingått partnerskap med någon av samma kön ska få leva tillsammans med vederbörande i prästgården. Majoriteten för beslutet var stor. Det här är givetvis ett tydligt erkännande av samkönade relationer. Konservativt kristna låtsas ofta som att Svenska kyrkan är isolerad och extrem när den accepterar homorelationer. Men faktum är att de lutherska främsta samfunden i Sverige, Norge, Danmark och Island är för respekt för samkönade relationer. Även till viss del är situationen sådan i Finland om än att det är mer kontroversiellt där. Det man ofta bråkar om är om man ska säga ja till samkönade vigslar. Men det är en tydlig majoritet för att respektera monogama homorelationer där folk ingått äktenskap-partnerskap.

Och den liberaliseringstrenden har sedan flera år även nått samfund i Nederländerna och norra Tyskland. Och USA och Kanada för den delen. Att nu även ett evangeliskt samfund i det konservativa Bayern visar respekt för samkönade relationer visar att det här är en utveckling som är internationell när det gäller protestantiska samfund.

Svenska kyrkan är inte isolerad. Möjligen bara något före de flesta andra protestantiska samfund.

torsdag 25 november 2010

Även tavlor om Sodom kan vara ironiska

Sydsvenska Dagbladet avslöjar idag att det förs diskussioner på Malmö museer om att det närmaste året visa utställningen Jerusalem av Elisabeth Olsson-Wallin. En utställning som har som tema HBT versus de tre Abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam.

Trots konflikten Israel-Palestina (ofta med religion som förevändning) och trots retoriken från främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna är det lätt att konstatera när man läser Bibeln och Koranen att kristendom, judendom och islam till ca 80 % har samma budskap. På gott och ont. Just därför vore det positivt om Jerusalem visas även i den mångkulturella staden Malmö (och på andra platser i Sverige). Inte för att det är den utställning som har den bästa kvalitén, folk kan ha olika åsikter om det. Utan för att den är ett tecken på att konst även 2010 kan "provocera" fram viktiga debatter.

Just ordet "provokation" har använts som något negativt i många av de senaste årens kulturdebatter. Men kultur och konst har alltid provocerat. Mycket av det vi idag tycker är en del av vårt kulturarv och menar är oförargligt har tidigare varit mycket kontroversiellt.

Den kristna tidningen Dagen har en artikel med två religiösa människor, en kristen och en jude.
De flesta bilder innehåller ingen nakenhet, men en bild som kallas Sodom visar nakna män vid öknen utanför Döda havet. En annan bild visar två män som kysser varandra vid muren i Jerusalem.

Lena Eskengren, medlem i Smyrnaförsamlingen i Göteborg, och Daniel Jonas, kanslichef i den judiska församlingen i Göteborg, ser utställningen tillsammans, men har efteråt helt olika uppfattning om den.

- Jag tycker det har varit mycket väsen för ingenting kring utställningen. För mig som jude, och jag tror för de flesta judar i Göteborg, så är inte homosexualitet en provocerande fråga. Det finns homosexuella hos oss och det är inte något vi fördömer. Så det är inte speciellt upprörande med bilderna, säger Daniel Jonas.

Lena Eskengren upplever dock att Elisabeth Ohlson Wallins syfte är att provocera, och hon tycker inte om bilden av de nakna männen i öknen.- Min magkänsla när jag ser män på detta sätt ger mig obehag i kroppen, och jag vet att mina vänner som är homosexuella inte lever så extremt som bilden visar så därför blir det provocerande, säger hon.
För er som inte känner till det är Smyrnaförsamlingen i Göteborg en del av Pingströrelsen, ett av de mesta homofientliga kristna samfunden i Sverige. Och för övrigt det samfund där de flesta som startade partiet Kds, nu Kristdemokraterna, var engagerade i. I

Det blir närmast komiskt när Lena Eskengren från den homofientliga församlingen, som även nyligen uteslutet en man för att han är gift med en annan man, ska göra sig till talesperson för "vanliga" homosexuella. Ni vet de där hederliga bögarna och flatorna som inte gillar tavlor med nakna män.

Min favoritgrupp är som jag skrivit här på bloggen Pet shop boys. De använder ofta ironi i sina texter. När de 1986 släppte sin singel "Opportunities (let´s make lot of money)" var det inte någon hyllning av den yuppiekultur som rådde i mitten av 1980-talet. Trots att Neil Tennant och Chris Lowe väl närmast får definieras som vänsterliberaler och för marknadsekonomi så var de kritiska emot den extrema fixering vid snabba och kortsiktiga vinster som på 1980-talet var ett signum för yuppiekulturen som i Europa främst fick sitt centrum i finanskvarteren i London.

Skulle Lena Eskengren tillämpat samma analys om Pet shop boys låtar hade hon nog anklagat vederbörande låt för att hylla materialism och girighet. Varje människa som sett bilden av Elisabeth Olsson-Wallin och känner till de homofientliga tolkningarna av citaten om Sodom bör väl konstatera att hon tvärtom raljerar med attityden att staden var en plats där män hejdlöst hade sex med varann. Även konst kan vara ironisk, Lena Eskengren.


Uppdatering 1.

Dagens Nyheter skriver om den nya samlingsskivan från Ulla Billquist.
Gåtan bakom rösten. Ulla Billquists schlagersånger rymmer ett egenartat ljus och ett gåtfullt mörker. En ny samlingsbox blottlägger en okänd bakgrund till hennes självmord: ett hemligt förhållande med en annan kvinna.

Det som nu Lasse Zackrisson avslöjar i sin kommentar är att där låg en kudde till på golvet, att någon hade legat bredvid men gått sin väg i sista stund. En kvinna som Billquist träffat i Stockholms revykretsar och som hon i hemlighet haft ett längre kärleksförhållande till. Och att förmodligen alla hennes tre äktenskap var skyddsåtgärder för att freda sig mot männens attraktioner och dölja sin sexuella identitet.

Homosexualitet avkriminaliserades inte i Sverige förrän 1944, en händelse som för övrigt Stockholms scenartister ­firade stort ute på krogarna – fast ”incognito” (homosexualitet sågs fortfarande som en sjukdom).
Vi vet givetvis inte vilken som var orsaken till Billquists självmord. Det vi däremot vet är att lagar mot samkönade relationer stigmatiserar människor. Det får till följd att en del begår självmord. I vissa länder blir folk avrättade för att ha haft homorelationer, i ännu fler riskerar människor bli fängslade. Ännu har ca 80 länder totalförbud mot samkönade relationer.

Man kan bara fråga sig. Hur många begåvade kulturmänniskor har vi förlorat p.g.a. det? Människor som kanske inte ens orkat hantera sin situation ens före att de eventuellt skulle bli kända?

Queer filmfestival startar i Malmö idag.

Ska man vara noga började det redan i måndags enligt queerfestivalens sida på Facebook. Då visade man en film på Babel och samma sak gjorde man på Arena 305 igår.

Men besöker man Panoras hemsida noterar man att det är idag som Malmö Queer Art & Film Festival på allvar startar. Panora, som visar "alternativ" kultur, finns på S:t Gertrudsgatan 4 nära Centralstationen i Malmö.

Från Panoras hemsida.
Välkommen till höstens queerfilmfestival laddad med spelfilmer, dokumentärer, kortfilmer, skolbio, diskussioner, utställning, fest och fantastiska människor. Vi vill sätta fokus på teman och länder som ofta hamnar i skuggan. Med nedslag i bl a queerhistoria, musik och motstånd på platser som USA, Argentina, Nya Zeeland, Indonesien och Israel/Palestina bjuder vi in alla människor att delta!
17.00. idag blir det vernissage för Squeer - dokumentation av ett genderbender projekt. Imorgon fredag "Stödkväll för Queertopiafestivalen". Den festivalen beskrivs så här
Fyra dagar i juli 2010 samlades över 700 personer i Norberg till en festival med musik, filmer, performance, seminarier och camping.
Annars blir det givetvis mycket fokus på film och "eftersnack". Den som jag själv tycker verkar intressantast är City of Borders från 2009.
Dokumentär om fem HBTQ-personer och deras liv i Jerusalem. Deras fristad är stadens enda gaybar, Shushan, där såväl israeler som palestinier kan mötas. Om acceptans och att överbrygga såväl fysiska som mentala barriärer....

Erica Li Lundqvist
är doktorand i islamologi vid Lunds Universitet. Hennes avhandlingsämne rör religionens inverkan på homosexuella muslimer, främst i Libanon.
Men också Word is out från 1978.
Dokumentären skapade stort rabalder när den släpptes och kom att bli en ikon för den växande HBTQ-rörelsen....

Jens Rydström, queerhistoriker och lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet, berättar mer om det historiska sammanhang som filmen ingick i.
City of Borders visas på lördag och Word is out på söndag. Har ni sett någon av de här eller övriga filmer i programmet så får ni gärna skriva en kommentar vad ni tyckte om dem.

onsdag 24 november 2010

Idag röstar riksdagen ja till bättre diskrimineringsskydd för homosexuella.

Idag strax efter 16.00. röstar riksdagen ja till att från 1 januari 2011 införa ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2. Det är en del av propositionen En reformerad grundlag vars innehåll sju av de åtta riksdagspartierna enats om.

Det är bara Sverigedemokraterna som står utanför uppgörelsen och det partiet riktade i riksdagsdebatten i förmiddags sin kritik främst mot den del av regeringsförslaget som handlar om att tydliggöra att Sverige är med i EU men även emot vissa formuleringar om att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.

För den som vill veta mer om på vilket vis förändringen av regeringsformen betyder ett bättre skydd mot diskriminering för homosexuella och bisexuella hänvisar jag till en bloggpost jag skrev förra veckan.

Även på EU-nivå har det varit ett avgörande som kan få positiv betydelse för bögar och lesbiska. EU-parlamentet röstade igår ja till resolutionen Report on civil law, commercial law, family law and private international law aspects of the Action Plan Implementing the Stockholm Programme.

Från resolutionen.
N. whereas Union law must be at the service of citizens, notably in the areas of family law and civil status....

40. Stresses the need to ensure mutual recognition of official documents issued by national administrations; welcomes the Commission’s efforts to empower citizens to exercise their free movement rights and strongly supports plans to enable the mutual recognition of the effects of civil status documents; calls for further efforts to reduce barriers for citizens who exercise their rights of free movement, particularly with regard to access to the social benefits to which they are entitled and their right to vote in municipal elections;”
ILGA-Europe (motsvarigheten till RFSL på Europanivå) skriver bl.a. följande i en kommentar på sin hemsida.
Today the European Parliament voted in favour of a report calling for mutual recognition of civil status documents. This means that the current discrimination against same-sex couples in the form of non-recognition of their marriages/partnerships should be removed when a same-sex couple is exercising their freedom of movement within the European Union....

The report can be useful for lobbying at national level in 3 ways:

1. In countries that allow same-sex partners to marry (Belgium, Spain, The Netherlands, Portugal and Sweden) you can use the above to exert pressure on your governments to demand that domestic marriages are recognised all across the EU.

2. In those countries that allow same-sex partners to enter into registered partnerships (Austria, Belgium, Czech Republic, Germany, Denmark, Finland, France, Hungary, Ireland, Luxembourg, The Netherlands, Slovenia and The United Kingdom) you can use the above to exert pressure on your governments to both:
(i) recognise partnerships that are registered in other EU counties,
(ii) as well as for them to demand other countries to recognise you domestic partnerships

3. In those countries where same-sex partners’ marriages that are celebrated in other European countries are not recognised (Bulgaria, Estonia, Greece, Italy, Cyprus, Latvia, Lithunia, Malta, Poland, Romania and Slovakia) organisations may exert pressure on their governments to take the European Parliament’s report into account and remove any discrimination on the grounds of sexual orientation with regard to the rights of freedom of movement and residence as well as other all other benefits and rights that are associated with marriage in your country.
Det är viktigt att förtydliga att resolutionen inte är juridiskt bindande för medlemsländerna men EU-parlamentet har fått ökad politisk betydelse, särskilt efter att unionen häromåret sa ja till Lissabonfördraget.

Även EU-parlamentets grupp för HBT-rättigheter kommenterar resolutionen.

I röstprotokollet från EU-parlamentet 23 november avslöjas att en majoritet röstade ja till resolutionen men att den konservativa gruppen ECR. begärde vissa tilläggsförändringar bl.a. om § 40, alltså den del som handlar om bl.a. att länder ska erkänna licenser för äktenskap etc. som ingåtts i andra unionsländer. Även om det inte framgår av protokollet vad ECR ville förändra är mitt tips att de ville ta bort den delen av resolutionen eftersom de är en konservativ grupp som är negativ till överstatlighet i unionen.

Det största partiet i ECR är brittiska Tory som de senaste åren blivit HBT-vänligt. Men de flesta andra partier, bland dem homofientliga PiS från Polen, är negativa till bögars och lesbiskas rättigheter. PiS är bl.a. ökänt för att för några år sedan försökt få ett förbud i Polen mot att homosexuella och bisexuella ska få jobba som lärare.

Det ska sägas att det här inte betyder att alla andra partigrupper entusiastiskt sagt ja till att svenska samkönade äktenskap ska bli erkända i alla övriga 26 länder när ett svenskt par flyttar dit. Eftersom det aldrig blev rösträkning framgår det inte vilka ledamöter i EU-parlamentet som höll med ECR men mitt tips är att de högerextrema partierna från gruppen EFP (sd hade nog varit med där om de haft någon ledamot i EU-parlamentet) gjorde det. Det är nog en och annan ledamot från de övriga partigrupperna som också i sak är skeptiskt till att samkönade äktenskap i ett land ska erkännas i hela unionen.

Men det som är viktigt är att de viktigaste grupperna i EU-parlamentet, bland dem den främsta högergruppen EPP (där m och kd är med), sagt ja till resolutionen utan förbehåll.

I Sveriges riksdag är alla partier förutom Sverigedemokraterna för att samkönade äktenskap i ett land ska erkännas i övriga länder om ett homopar flyttar dit. Sd har inte någon tydlig partiåsikt men har tidigare framfört att det är något som varje land själv ska avgöra. Problemet med det är att det begränsar den fria rörligheten i praktiken för många samkönade par som vill flytta till ett annat EU-land och få möjlighet att få sin partner att flytta med.


Uppdatering 1.

Riksdagen har nu med siffrorna 308-20 röstat ja till propositionen En reformerad grundlag, som alltså innehåller ett förbättrat diskrimineringsskydd för homosexuella och bisexuella. Det var bara de 20 sd-ledamöterna som röstade nej.

Det är dock viktigt att förtydliga att diskrimineringsförbudet bara gäller för försämringar av lagar som riksdagen redan sagt ja till.

Från regeringens proposition.
Förslaget att föra in sexuell läggning som diskrimineringsgrund i bestämmelsen om diskrimineringsskydd i 2 kap. RF innebär ett förbud mot föreskrifter som innebär att någon missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till sin sexuella läggning tillhör en minoritet. Förbudet i bestämmelsen utgör ett minoritetsskydd, vilket innebär att endast den som på grund av sin sexuella läggning tillhör en minoritet skyddas enligt förslaget. Som Grundlagsutredningen påpekar omfattar det föreslagna skyddet därför i praktiken inte diskriminering av heterosexuella. Det finns för närvarande lagar som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning.

Att en lag innebär särbehandling av homosexuella eller bisexuella räcker dock inte för att den ska komma i konflikt med det föreslagna diskrimineringsförbudet. För att en sådan konflikt ska uppkomma krävs att lagen innebär ett missgynnande. Det kan ofta vara svårt att avgöra om en särbehandling innebär ett missgynnande....

Grundlagsutredningen gör bedömningen att det inte helt kan uteslutas att viss lagstiftning kan anses innebära ett missgynnande på grund av sexuell läggning. Mot den redovisade bakgrunden gör regeringen bedömningen att detta gäller även efter reformen av äktenskapslagstiftningen. Det finns därför fortfarande anledning att överväga behovet av undantag från det föreslagna diskrimineringsförbudet. För att ett sådant undantag ska kunna godtas är det en förutsättning att det kan formuleras med sådan precision att det inte innebär någon urholkning av det föreslagna skyddet. Det är dock förenat med stora svårigheter att formulera ett sådant preciserat undantag. Vidare torde behovet av ett generellt undantag ha minskat genom de ändringar i äktenskapslagstiftningen som har genomförts.

På grund av det anförda ansluter sig regeringen till Grundlagsutredningens bedömning att det är en lämpligare lösning att införa en övergångsbestämmelse som föreskriver att det utvidgade diskrimineringsskyddet inte innebär hinder mot att äldre föreskrifter behåller sin giltighet tills vidare samt att sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. En liknande övergångsbestämmelse togs in när förbudet mot könsdiskriminerande lagstiftning infördes i 2 kap. 16§ RF (prop. 1975/76:209 s. 169).
Flera tidningar skriver om dagens beslut i riksdagen om förändringar av grundlagarna.

SvD skriver ännu en artikel om krisen inom Kristdemokraterna som (ännu) har en HBT-negativ politik precis som Sverigedemokraterna.

Den brittiska HBT-siten Pinknews avslöjar en del förfärliga resultat från en undersökning om situationen för transpersoner i USA.
A new survey of more than 7,000 trans people in the US says that 41 per cent have tried to kill themselves.

The research, carried out by the National Center for Transgender Equality and the National Gay and Lesbian Task Force, also found than 19 per cent had been refused medical care because of their trans status.

Twenty-eight per cent said they had experience harassment in hospitals or doctors’ surgeries, while two per cent said they had been violently assaulted in medical settings.

Half of those surveyed said they had to educate their doctors about being transgender and a quarter said they had misused drugs or alcohol because of the stress of coping with being trans.

Forty-one per cent said they had tried to kill themselves, compared to the national average of 1.6 per cent of the population.

Trans people also reported higher levels of HIV infection. The survey found that 2.64 per cent were HIV-positive – four times the national average.
Situationen är problematisk också i Sverige. Som jag skrivit tidigare här på bloggen saknar regeringsformen skydd mot diskriminering när det gäller transpersoner, något i princip alla andra grupper som ofta blir diskriminerade har.

Tyvärr har fyra riksdagspartier, Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, ännu inte sagt ja till ett förbud i regeringsformen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Låt oss jobba för det. Även om vi gläds åt dagens riksdagsbeslut.


Uppdatering 2.

Fler artiklar om grundlagsförändringen och om kd.

tisdag 23 november 2010

Kd måste lämna sin familjefientliga politik

När ska Kristdemokraterna lämna sin familjefientliga politik? Tidningar skriver nu mycket om partiets kris och interna debatt men det är dags att det blir mer granskning av hur familjevänligt kd egentligen är.

Det är visserligen inget annat parti som så ofta talar om familjens betydelse. Men det är tydligt att Kristdemokraternas solidaritet hittills inte gällt alla människor. Budskapet har i praktiken varit att alla barn inte förtjänar samma juridiska trygghet. Hur är det förenligt med "ett mänskligare samhälle" som var kd:s paroll i valrörelsen?

Alla riksdagspartier förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är för att samkönade och olikkönade par ska ha samma juridiska rätt till äktenskap, adoptioner och inseminationer. All forskning visar att barn i homofamiljer mår lika bra som andra barn.

Från American Psychological Association.
Reserach summary....

The picture that emerges from research is one of general engagement in social life with peers, parents, family members, and friends. Fears about children of lesbian or gay parents being sexually abused by adults, ostracized by peers, or isolated in single-sex lesbian or gay communities have received no scientific support. Overall, results of research suggest that the development, adjustment, and well-being of children with lesbian and gay parents do not differ markedly from that of children with heterosexual parents.
Ännu är dock lagarna i Sverige olika när det gäller föräldraskapspresumtion. Om kvinnan är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder vid en insemination. Om kvinnan däremot är gift med en annan kvinna blir det i en del situationer istället en domstol som avgör det juridiska föräldraskapet för partnern.

Alla riksdagspartier förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är för föräldraskapspresumtion även för lesbiska gifta par. Det förbättrar tryggheten för barnet som då snabbt får två juridiska föräldrar

Lesbiska kvinnor kan sedan 2005 bli inseminerade vid kliniker. Kristdemokraterna bör försöka göra situationen så bra som möjligt för barnen. Att bara markera mot en följdreform drabbar barnen - de som kd säger att de vill skydda.

Ett annat område där kd ännu är familjefientligt är situationen för transsexuella. Några från föreningen Öppna moderater, bland dem landstingsrådet Christer G Wennerholm (m), har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. De kritiserar där kd och Göran Hägglunds ointresse att förändra lagen om könstillhörighet som reglerar "könsbyten".
Utredningen innehåller viktiga förslag som att ta bort kravet på att vara ogift vid könskorrigering. Att ett sådant krav fanns i lagen från 1972 beror på att enkönade par då inte hade rätt att ingå äktenskap. Förslaget kräver inte längre svenskt medborgarskap för att processen ska kunna genomföras, vilket Sverige idag som ett av få länder i Europa fortfarande har som krav. Det viktigaste i hela lagförslaget är att kravet på sterilitet (fortplantningsförmåga i vid mening) tas bort. Detta är ett steg i rätt riktning, eftersom det på så sätt kommer att bli tillåtet att spara könsceller för att kunna bli förälder via assisterad befruktning.

Kristdemokraterna måste nu sluta ducka. Att det nya lagförslaget ligger färdigt, men inget görs på socialdepartementet är oacceptabelt. Detta går ut över gruppen transsexuella, som idag inte kan leva ett fullvärdigt liv. De förvägras samma rättigheter som andra grupper i samhället har, såsom att fortsatta kunna vara gift med sin partner och skaffa barn.

Det är nu hög tid att leverera förbättringar för transpersoner.
Ja, det är sant. I praktiken är det i nuvarande lag krav på tvångssteriliseringar av transsexuella. Och tvångsskilsmässor.

Gissa vilka riksdagspartier som är för att avskaffa de här diskriminerande och familjefientliga lagarna. Jo, du gissade rätt. Alla riksdagspartier förutom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Göran Hägglund bör sluta att idépolitiskt hångla med Jimmie Åkesson och istället närma sig sina borgerliga kolleger.

För att bli ett verkligt familjevänligt parti. Som vill förbättra tryggheten för alla människor.


Uppdatering 1.

Ung vänster har mailat att de är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder. Idag har arbetsgivare en sådan skyldighet bara när det gäller kön, etnicitet och religion.

Det betyder att partier och ungdomsförbund har följande åsikter om reformen.

Ja: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Ssu, Grön ungdom och Ung vänster.
Möjligen: Moderaterna, Sverigedemokraterna
Nej:

Muf, Luf, Cuf och Kdu har ännu inte svarat. När jag kontaktade Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna i våras svarade de "möjligen" men de har ännu skrivit om de blivit för reformen efter att jag mailat dem i höst.

Jag har tidigare skrivit att utbildningsansvariga har skyldighet att förebygga diskriminering p.g.a. kön, etnicitet , religion, sexuell läggning och funktionshinder. Så var det före nuvarande skollag.

Men när jag idag kollade den nya skollagen som började gälla i somras hittade jag bl.a. följande information.
Skolväsendet

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna
- förskola,
- förskoleklass,
- grundskola,
- grundsärskola,
- specialskola,
- sameskola,
- gymnasieskola,
- gymnasiesärskola,
- kommunal vuxenutbildning,
- särskild utbildning för vuxna, och
- utbildning i svenska för invandrare.

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.....

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling....

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Jag tolkar infon som att enligt den nya skollagen har utbildningsansvariga skyldighet att förebygga diskriminering p.g.a. alla de sju s.k. diskrimineringsgrunderna, alltså även könsidentitet och ålder.

Det betyder att det inte är någon rangordning av olika typer av diskriminering när det gäller ansvariga för utbildning enligt skollagen. Det är det däremot inom arbetsmarknaden.


Uppdatering 2.

Nya artiklar om Kristdemokraterna från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagen.

måndag 22 november 2010

Antimuslimskt parti populärast bland HBT-personer.

Den holländska HBT-tidningen Gay Krant avslöjar att stödet bland holländska bögar och lesbiska för Geert Wilder och hans antimuslimska parti ökar. Från 16,6 % i våras till 22,3 % nu i höst. Det betyder att PVV återigen är största partiet. 2009 fick de dock en ännu bättre siffra i en liknande enkät, nästan 24 %.

Givetvis ska man vara skeptisk till tillförlitligheten hos webenkäter men enligt Gay Krant har de ofta fått indikationer på nya politiska trender som sedan blivit tydliga även i traditionella opinionsmätningar. Även Nederländernas främsta HBT-förening, Coc, skriver om den nya webenkäten där vänsterliberala D66 blir tvåa med 18,2 %. På tredje och fjärde plats hittar vi högerliberala VVD med 16,5 % och socialdemokratiska PVdA med 13,0 %.

Även Pim Fortuyn bedrev en antimuslimsk politik sedan han startat sitt parti, Lijst Fortuyn, 2001. Fortuyn som själv var bög fick ett tydligt stöd bland homosexuella och bisexuella i landet, enligt vissa enkäter sympatiserade 25-30 % bland bögar och lesbiska med hans parti. Han blev senare mördad.

En del från svensk HBT-rörelse kanske blir förvånade att högerpopulistiska partier har ett betydande stöd bland bögar och lesbiska i Nederländerna. Men man måste då konstatera att det är det enda landet i Europa där sådana partiet varit och är konsekvent homovänliga. Även Sverigedemokraterna har börjat använda antiislamargumentet för att värva homosexuella att rösta på dem men de har vissa trovärdighetsproblem eftersom de i början av 1990-talet hade nära samarbete med skinnskallar som ägnade sig åt våld och förföljelse av homosexuella och bisexuella. Och partiet har precis som Kristdemokraterna konsekvent varit emot nya HBT-reformer för att sedan ofta acceptera dem efteråt.

Något som också är delvis annorlunda är att det varit flera muslimska imamer som i den holländska debatten framfört vidriga kommentarer typ "homosexuella borde skickas till koncentrationsläger". I Sverige är det sällan homofientliga imamer sprider intolerans i den offentliga debatten även om deras attityder givetvis är ett allvarligt problem trots det för de HBT-personer som är omkring dem.

När gäller debatten om homosexuella och muslimer har förresten föreningen LLH (Norges motsvarighet till RFSL) en intressant artikel på sin hemsida. Jag har ibland kritiserat RFSL för att inte vara tydliga i debatten om muslimsk homofientlighet. Här tycker jag att LLH är bättre, de väjer inte för debatten men de undviker också att hamna i en islamofob attityd.

Från debattartikeln.
"Det er muslimene som står for det meste av homohetsen i Norge i dag", proklamerte en bekjent av meg en dag. Selv er han kristen, og jeg kontret påstanden med å minne ham om at det utføres en hel del homohets i Kristendommens navn, også i Norge. Hadde han hørt om Arnfinn Nordbø? Det ble en opphetet diskusjon kan du si, der jeg dessverre ikke rakk å fortelle ham at det meste av homohetsen i Norge sannsynligvis utføres av menn som vil manifestere det de oppfatter som sin maskulinitet.

Men tilbake til religionen. Dette tilbakevendende tema, som vi ikke kommer utenom, som vi konfronteres med daglig, og som folk ofte ønsker at vi i LLH skal gjøre mer med. Dette skal ikke være en refleksjon som handler om å si at kristendommen er minst like ille som islam.

For la oss slå det fast sånn helt til å begynne med: diskriminering og homohets i religionens navn, uansett hvilken religion det gjelder, er uakseptabelt. Det må være utgangspunktet. Men det vi opplever, i hvert fall sentralt i Oslo, er at en del mener muslimer er verst, og at det er på høy tid at LLH setter ned foten.

Alle er opptatt av at vi skal "ta" den eller de som er homofiendtlige. Og det er i aller høyeste grad vi også. Men vi kan ikke tilfredsstille dem som ønsker at vi skal rangere religionene etter mest og minst homovennlig. Det hjelper verken dem, oss, eller de som er lesbiske, homofile, bifile eller transpersoner og religiøse.

Hvis vi trekker en skarp skillelinje mellom muslimene og de homofile, så er det de homofile muslimene som lider mest av dette skillet: De som tilhører begge gruppene. De hører plutselig ikke til noe sted, de faller mellom to stoler. Hvor lett er det å være åpen som muslimsk homofil, hvis du ikke er velkommen i noen leire? Ideelt sett burde vi hatt en "Åpen muslimsk gruppe", eller kanskje "Åpen moskégruppe", på lik linje som "Åpen Kirkegruppe".

lördag 20 november 2010

Lycka.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Den här bloggposten hade jag planerat skriva fredagkväll men det blev av olika orsaker inte möjligt och därför publicerar jag den nu.


Det började från en mörk del av rummet. Nästan ljudlöst. Det är så mycket brus omkring oss. Vi kan inte höra varje sak eller hur?

Men nu hördes det igen. Jag lyssnade extra. "It´s my lust for life". Svagt men tonerna blev tydligare och tydligare. Speldosan startade en nyfikenhet. Vad väntar för intressant runt nästa hörn?

Jag fick energi. Jag fick kraft. Och främst - jag fick framtidsoptimism. Som jag saknat den när jag varit kvar i depressionen.

Idag något år senare konstaterar jag att jag har mer framtidsoptimism än jag haft på flera år. Jag har en mer stabil inre trygghet än jag haft någonsin. Varför skriver jag då det här? För att håna dig som ännu är kvar i depression? Nej, tvärtom för att visa att det är möjligt med vändning till det bättre.

Det vore förmätet av mig att skriva ut något "lyckorecept". Det vore lika fel som när vissa populister kallar antidepressiva tabletter för "lyckopiller". Som om någon skulle få för sig att vederbörande blir lycklig av ett piller. När den typen av tabletter ofta handlar om att få bort de värsta symptomen så att varje individ kan återhämta sig.

Men jag vill trots det ge några råd. Hur det är möjligt att vända en utveckling till det bättre. Kan jag hjälpa någon är det en fördel med den här bloggposten. Men det är också viktigt att förtydliga att ingen är alltid lycklig. Att acceptera att man ibland mår bättre, ibland sämre är paradoxalt nog en av de bästa metoderna att bli lycklig.

1. Ingen annan än du själv kan förändra ditt liv.

Det första du måste göra är att fokusera på vad du själv kan förändra. Vi kan tycka vad vi vill om andra människor. De är precis som oss själva - de har både positiva och negativa sidor. Men det är bara en människa du garanterat kan påverka. Dig själv.

Det är enkelt att vi försöker hitta syndabockar bland andra. Därför att det gör att vårt eget ansvar försvinner. Men ofta har människor ett delat ansvar i varje situation.

Vi har all rätt att tycka illa om vad vissa människor gjort. Och också kritisera dem. Men vill du må bättre ska du fokusera på vad du själv gör. Hur kan du påverka din egen situation?

2. "Det blir sämre före det blir bättre".

Det kanske låter pretentiöst men här vill jag hänvisa till Winston Churchill. Ni vet han som sa "Jag har inget annat att erbjuda er än blod, svett och tårar". Givetvis sa han inte de orden för att sprida pessimism. Tvärtom för att folk inte skulle resignera. Budskapet var "det blir sämre före det blir bättre".

Att ta itu med de delar av våra liv som vi inte har tagit itu med är ibland jobbigt. Men också konstruktivt. Det kan vara saker från vår barndom, ungdom eller sådant som hänt när vi är vuxna. Det kan vara allvarliga saker eller "bagateller". Men en sak har vi människor gemensamt. Vi försöker skjuta undan sådant som är jobbigt. För att hantera vår vardag. Det är mänskligt. Men inte alltid bra. Det handlar inte om att ensidigt placera någon skuld på en människa utan om att bearbeta det som hänt. Men att också sedan lämna det.

3. "Må bättre processen" är en en långsiktig process.

Jag måste kanske göra dig besviken. Det existerar ingen "quick-fix". Någon psykolog har sagt att det tar minst 2 år för en människa att byta sin attityd. Om det är sant eller inte kan nog andra psykologer vara oense om.

Men jag vill redan nu varna dig för att det blir bakslag. Och sedan nya framgångar. Förändringar till det bättre är sällan rätlinjiga. Återigen - därför att vi är människor. Vi reagerar inte alltid rationellt. Ibland dröjer framgångarna. Det avgörande är att fråga sig själv vilken som trenden är. Konstaterar du att den är positiv är det - positivt.

Där stannar vi. För nu hörs igen speldosan. Jag går bort till den och stänger den. Men trots det hörs dess melodi klinga.

"It´s my lust for life".

Jag önskar dig allt gott och en trevlig lördagkväll.

fredag 19 november 2010

Mail till kd om partiets politik för äktenskap, adoptioner och inseminationer.

Kristdemokraterna kanske presenterar sin nya politik för samkönade par idag. Annars blir det förhoppningsvis svar från dem nästa vecka.

Jag bifogar här de två mail jag skickat till 22 politiker partiet. Bland dem partisekreteraren, gruppledaren i riksdagen och partiets ledamot i civilutskottet som har ansvar i riksdagen när det gäller familjepolitiken.

Dels ett mail som jag skickade i söndags, där jag argumenterar för att partiet ska säga ja till en könsneutral äktenskapslag och lika juridiska rättigheter för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. Eftersom mailet är långt har jag här i bloggposten tagit bort de delar som redovisar forskningsresultat om barn i samkönade familjer och det som handlar om hur föräldraskapspresumtionen fungerar eftersom jag redan förklarat de båda sakerna i andra bloggposter.

Sedan ett annat mail som jag sände till samma kd-politiker i onsdags, om att Sverige får ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2 från 1 januari 2011 och att det bör få konsekvenser för kd:s politik för samkönade par.

Om Kristdemokraterna ändrar sig när det gäller partiets politik för samkönade par är det givetvis inte bara eller ens främst orsakat av mina mail. Istället är det en debatt som redan startat internt i partiet. Mina mail kan ge argument sedan åt de i kd som är för en homovänligare politik.

I det här mailet föreslår jag

att Kristdemokraterna förklarar sig vara beredda att ompröva sina åsikter om en könsneutral äktenskapslag, samkönade pars möjlighet till adoptioner och lesbiska kvinnors möjlighet till inseminationer vid kliniker. I syfte att respektera alla typer av familjer.

att Kristdemokraterna, oavsett vad ni beslutar om det förstnämnda, säger ja till utredningsförslaget om att juridiskt likställa lagarna för olikkönade och lesbiska par när det gäller föräldraskapspresumtion.

I en intervju för några veckor sedan sa Kristdemokraternas ordförande
Göran Hägglund bl.a. följande enligt Dagens Nyheter.

"Kristdemokraterna måste utveckla sin familjepolitik så att den blir, och också upplevs som, något som skapar trygghet för alla familjetyper, enligt KD-ledaren. KD pådyvlas alltför ofta bilden av att ha en familjepolitik som bara passar två glada vuxna med äppelkindade barn i en sörgårdsidyll. – Men vi vet lika väl som andra att familjer ser olika ut, det är familjer som spricker, det kommer in nya vuxna, det kan vara föräldrar av samma kön. Familjer ska ha lika bra förutsättningar oavsett hur de ser ut, säger Hägglund."


Det är positivt att Göran Hägglund gör den kommentaren. Men ska partiet få någon trovärdighet är det också viktigt att anpassa partiets konkreta politik efter inriktningen om att ha en politik som stöder alla typer av familjer.


Kristdemokraterna är nu i en omprövningsprocess efter det dåliga valresultatet. Det bör då vara viktigt att även ompröva delar av familjepolitiken. Precis som bl.a. Moderaterna gjorde 2003-2004. Det handlar om att anpassa politiken efter hur verklighetens familjer ser ut.


Är Kristdemokraterna som parti berett att ompröva åsikterna när det gäller en könsneutral äktenskapslag, internationella homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor och säga ja till de reformerna? (som bekant är det lagar som redan gäller i Sverige). Eller om ni inte ännu är beredda att bli för dem att i alla fall acceptera dem politiskt och förtydliga att ni inte vill avskaffa dem? Det kan också handla om att partiet blir öppet för förändringar och svarar "möjligen" till reformerna i väntan på att man senare ska avgöra om man är för dem eller inte.


Två kristdemokratiska partier i Europa, CDA i Nederländerna och det flamländska kristdemokratiska partiet, är redan för en könsneutral äktenskapslag och att samkönade och olikkönade par ska ha samma rättigheter när det gäller adoptioner och inseminationer. Och det finns mycket forskning som visar att barn i homofamiljer har lika bra social och emotionell utveckling som andra barn har du helt rätt i....

Till betydande del handlar det här om reformer som redan är införda och som har tydligt stöd av era borgerliga samarbetspartier. Men i en del rör det sig om en reform som ännu inte är genomförd, föräldraskapspresumtion.....

I riksdagen är det brett stöd för reformen eftersom Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för en könsneutral föräldraskapspresumtion för gifta par medan bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hittills har tvekat. Förhoppningsvis säger nu även ni i Kristdemokraterna ja till förslaget. Det är i linje med att värna barnets bästa eftersom det förbättrar den juridiska tryggheten.


Principen om insemination har vi i Sverige redan sagt ja till, det lagreglerades i mitten på 1980-talet. Och lesbiska kvinnor kan sedan 2005 bli inseminerade vid kliniker. Det här förslaget om föräldraskapspresumtion är bara en logisk följd av de där förändringarna.


Kristdemokraterna bör försöka göra situationen så bra som möjligt för barnen. Att bara markera mot en följdreform som syftar till att praktiskt förbättra för en del lesbiska kvinnor blir fel. Och drabbar barnen - de som ni i kd säger att ni vill skydda.


Är Kristdemokraterna nu beredda att säga ja till föräldraskapspresumtion för lesbiska par?


Har ni frågor eller kommentar kan ni givetvis maila.


Mvh


Bengt Held

Malmö


I det här mailet

redovisar jag att från 1 januari 2011 får Sverige ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2. Något som är juridiskt bindande för domstolar att följa. Och en reform som Kristdemokraterna är för.

Konstitutionsutskottet i riksdagen har tisdagen 16 november lämnat Betänkande 2010/11:KU4 En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.). Från utskottets rapport.

"....grundlagsskyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning...

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011."

Alla riksdagspartier har kompromissat ihop sig om förslaget och är för det förutom Sverigedemokraterna. Sverige har sedan 1 januari 2003 ett förbud i regeringsformen kapitel 1 mot diskriminering p.g.a. bl.a. sexuell läggning. Men det är bara en s.k. målsättningsparagraf. Det var en enig riksdag som 2002 röstade ja till den förändringen.

Kapitel 2 i regeringsformen är juridiskt bindande för domstolar att följa när de tillämpar lagar som riksdagen beslutat om eller föreskrifter som regeringen sagt ja till. Det här är ännu ett argument till att Kristdemokraterna ska ompröva sin gamla politik och säga ja till en könsneutral äktenskapslag och lika rättigheter för samkönade och olikkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer.


Sverige har inte någon tradition av att domstolar överprövar lagar för att inte vara förenliga med landets konstitution. Men trots det bör partier i riksdagen givetvis respektera de principer som anges i regeringsformen när man utformar sin konkreta politik. Och det s.k. uppenbarhetskravet för att en domstol ska pröva en lag för att vara oförenlig med regeringsformen försvinner efter 1 januari 2011.


Om Kristdemokraterna ska behålla åsikten att samkönade par inte ska ha samma rätt när det gäller adoptioner och inseminationer bör partiet också kunna lämna dokumentation som visar att barn i samkönade familjer mår sämre än andra barn. Hittills har ingen från kd kunnat presentera det.


Barnets bästa är centralt för all politik med koppling till barn. Men då ska man också kunna redovisa forskning som stöder att det är till barnets bästa om man vill ha sämre juridiska rättigheter för vissa grupper i samhället än för andra grupper.


Konsekvensen av det här resonemanget bör vara att kd omprövar sin politik när det gäller samkönade pars rättigheter i relation till olikkönade pars rättigheter. Varför ska de inte vara desamma?


Har ni frågor eller kommentar kan ni givetvis maila.


Mvh


Bengt Held

Malmö
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har idag artiklar om Kristdemokraternas. SvD har också en artikel om strategin från Socialdemokraterna och Moderaterna att bemöta Sverigedemokraterna. Bland riksdagspartierna är det bara sd som har en ännu sämre HBT-politik än kd.

torsdag 18 november 2010

Religiösa samfund i Sverige måste reagera mot kränkningar mot HBT-personer.

HBT-siten Qx berättar om att FN:s generalförsamling i en resolution om "utomrättsliga avrättningar" avgjort att inget ska omnämnas om sexuell läggning. Det här beslutet är så skandalartat att det får FN att närmast vara en parodi på hur en förening värnar mänskliga rättigheter. Jämför med EU som, med sina fel och brister, trots allt är tydlig mot ansökarländer när det gäller minoriteters mänskliga rättigheter.
FN avslog igår att "sexuell läggning" nämns i en resolution som uppmanar länder att skydda sina medborgare mot "utomrättsliga avrättningar". Integrationsminster Erik Ullenhag, kallar beslutet "skrämmande". FNs gerenalförslamling antog under tisdagen en resolution där medlemsländer uppmanas att skydda sina medborgare mot ”utomrättsliga avrättningar”. I resolutionen räknas en rad olika grunder till att sådana idag sker och i resolutionen uppmanas medlemsländerna undersöka dessa.

I utkastet till resolution ingick i en bisats även "sexuell läggning" bland de skäl som räknades upp. Men när FNs generalförsmaling skulle ta ställning togs just den bisatsen bort. OIC, Organsiation of the Islamic Conference med stöd av den afrikamnska gruppen rkävde att sexuell läggning inte inkluderades, uppger Integrations- och jämställdhetsdepartementet idag.

- Det är skrämmande att FN ligger så oändligt långt efter i HBT-frågorna. Varje dag kränks och förtrycks HBT-personer runt om i världen. Även i Sverige har vi mycket kvar att göra men vi har ändå nått stora framsteg. I FN kan frågorna nu inte ens nämnas, säger statsrådet Erik Ullenhag, som ansvarar för HBT-frågor i den nya regeringen.

- När hänvisningen till sexuell läggning infördes var det en första framgång för Sverige i vårt arbete för att driva mänskliga rättigheter för HBT-personer. Nu är FN tillbaka på ruta ett igen. Den svenska regeringen kommer fortsatt driva på i HBT-frågor nationellt och internationellt, avslutar Erik Ullenhag.
Jag har tidigare här på bloggen skrivit om att även Kristdemokraterna nu säger ja till att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. Sedan tidigare är s, m, mp, fp, c och v för reformen. Men jag har också varit tydlig med att det inte är realistiskt att försöka förverkliga en HBT-konvention idag.

Men jag trodde inte situationen var så dålig att en majoritet i FN inte ens kunde enas om att fördöma utomrättsliga avrättningar av folk för att de är homosexuella och bisexuella. Att kalla det bedrövligt är inte tillräckligt. Det är skamligt. Ansvariga i de länder som är med i Organisation of the Islamic Conference och de länder i Afrika som stödde dem borde skämmas.

Det är nog lätt att vi som är engagerade för HBT-rättigheter känner en hopplöshet när vi konstaterar det här resultatet. Men det är viktigt att förtydliga att, trots den här dåliga nyheten, förbättras stödet för HBT-rättigheter internationellt. I Latinamerika har attityderna förändrats dramatiskt de senaste 10-15 åren. I USA är det äntligen en regering som är för HBT-rättigheter, även om den haft problem med att genomföra många reformer. I Europa är det fler och fler länder som inför positiva lagar för HBT-personer.

Debatten har på allvar startat i Ostasien som jag själv bedömer blir det område där det blir nästa genombrott för HBT-reformer efter att Latinamerika ofta varit i fokus de senaste åren. Partnerskapslagar i Japan, Sydkorea och Filippinerna eller för den delen kommunistdiktaturen Kina kan verka vara en utopi idag men kanske inte om några år. Vem hade för några år sedan gissat att Argentina skulle införa en könsneutral äktenskapslag? Eller att kommunistdiktaturen Kuba skulle seriöst debattera en partnerskapslag?

Till sist så tippar balansen över till HBT-vänligas fördel. Även i FN. Det är därför det är viktigt att nu än tydligare jobba internationellt för HBT-rättigheter.

Att det är Organisation of the Islamic Conference som varit drivande för att stoppa varje positivt omnämnande av homosexuellas och bisexuellas rättigheter är inte någon slump. Det är inte något land där islam är den vanligaste religionen som har infört något juridiskt erkännande av samkönade relationer. Sådana homovänliga lagar saknas också i en del kristna länder. Men många andra kristna länder har infört en könsneutral äktenskapslag, partnerskapslagar eller har i alla fall en seriös debatt om sådana reformer. Även i det judiska Israel är lagarna hyfsat homovänliga om än att det är många brister och en del judiska samfund är homofientliga.

Givetvis har inte muslimska individer någon skuld eller något ansvar för vad muslimska regeringar gör i andra länder. Av samma orsak som kristna individer inte har någon skuld eller något ansvar för vad kristna regeringar gör i bl.a. Uganda och Zimbabwe. Eller för den delen i Litauen. Den islamofobi som bl.a. Sverigedemokraterna sprider är oacceptabel.

Men muslimska samfund, även i Sverige, borde oftare få frågan av svenska journalister av hur de ser på rättigheter för HBT-personer i Saudiarabien och Iran. Precis som kristna samfund bör få frågan om hur de relaterar till situationen för bögar och lesbiska i Uganda och Serbien. Många muslimska och kristna samfund har internationella kontakter. De har nu ett ansvar att framföra, oavsett om de själva respekterar samkönade relationer eller tycker sådant är "synd", att förtydliga att kränkningar av centrala mänskliga rättigheter för HBT-personer inte är förenligt med islam och kristendom.

Att utomrättsliga avrättningar är en sådan kränkning av centrala mänskliga rättigheter är väl egentligen så givet att ingen borde behöva förklara det för något religiöst samfund i Sverige.


Uppdatering 1.

Jag har nu fått svar från Moderaterna om vad partiet tycker om utredningsförslaget att arbetsgivare även ska vara skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Hittills har de bara en sådan skyldighet för diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion.

Anna Ahlstrand, handläggare för Moderaterna i riksdagens arbetsmarknadsutskott skriver i ett svarsmail.
Hej Bengt,

Tack för ditt mail. Vi tycker att det är viktigt att förebygga all diskriminering oavsett grund, men exakt under vilka former vi gör det har vi inte landat i. Eftersom den utredningen som du hänvisar till inte gav svar på alla frågor har det resulterat i två nya uppdrag - en till Statskontoret avseende effekten av aktiva åtgärder och ytterligare ett som ska konkretisera några förslag i utredningen om aktiva åtgärder. Först när dessa kommer kan vi gå vidare i frågan.

med vänliga hälsningar

Anna
Tyvärr säger alltså inte Alliansens ledande parti tydligt ja till den här viktiga reformen. För det är givetvis oacceptabelt att vi ska behålla någon typ av rangordningar av olika diskrimineringstyper som det är i dagens lagar i Sverige.

Men ska jag vara ärlig är jag inte förvånad. Moderaterna har inom HBT-politiken ofta samma typ av attityd idag som Socialdemokraterna när de var regeringsparti. D.v.s. man lämnar välvilliga svar, argumenterar nästan aldrig i sak emot några HBT-reformer utan hänvisar till att man ska "avvakta utredningar".

Men desto viktigare att de mindre partierna i Alliansen, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, säger ja till reformen att arbetsgivare även ska vara skyldiga att förebygga diskriminering av bl.a. HBT-personer. Ofta har de större frihet precis som Miljöpartiet och Vänsterpartiet ibland var pådrivande emot s 1998-2006. Att fp, c och kd är regeringspartier vilket mp och v inte var är inte det principiellt viktigaste. Utan det är att några partier driver på i arbetet för en mer konsekvent lag mot diskriminering.

Dagens Nyheter har idag en recension av Elisabeth Olsson-Wallins konstutställning Jerusalem.
Om det är något som räddar denna mässande skolplanschkonst, så är det vår tids politiska kontext, den religiösa fanatismen och främlingsfientligheten. Så länge världen ser ut som den gör, så förtjänar vi nog inte en bättre konst än denna.
En del som är HBT-engagerade kanske är kritiska emot att recensenter dömer ut sådant här som "dålig konst", Olsson-Wallin har ibland fått den typen av negativa recensioner.

Men då är det viktigt att konstatera att det centrala för en kulturrecensent är att bedöma kvalitén. Det är alltså inte främst en recension av hur politiskt viktigt något är. Vi som är engagerade för rättigheter har väl ofta det senare fokuset.

Själv gillar jag kitch men jag vet också att det inte är populärt bland de flesta kulturrecensenter i Sverige. Och att recensenterna bedömer konst med koppling till HBT-kultur med samma mått som annan konst är väl egentligen något positivt. Vem skulle vilja att de skulle berömma vad som helst från HBT-konstnärer som något bra bara för att det handlar om minoritetsrättigheter. Det om något vore förolämpande mot konstnären.