lördag 23 mars 2019

Socialstyrelsen rekommenderar utredning om införande av ett tredje juridiskt kön.


"Det är intressant att det ännu talas om synd."

En (säkert homofientlig) kristen pastor kommenterade nöjt det i en krönika 1987. Vad han missade var att grabbarna i brittiska Pet shop boys (min favoritgrupp) var homosexuella (om än inte öppet ännu) och att budskapet i It´s a sin var 100 % ironiskt. Sångaren Neil Tennant hade själv gått i en katolsk friskola. Låten blev etta på singellistan den där sommaren i 16 länder, bl.a. Sverige, Storbritannien och Västtyskland.

22 år senare.

Socialstyrelsen rekommenderar att införa ett tredje juridiskt kön i ett remissvar. Socialstyrelsen som svajade ordentligt när det gäller homorättigheter på 1980-talet. RFSL hade en hätsk debatt med dem om det.

Och givetvis ska alla få en andra (eller tredje) chans i politiska debatter. Kunskapen om HBTQ-personers ibland svåra situation har utvecklats i väst. Att Socialstyrelsen gör det här utspelet är principiellt viktigt. Och just intressant.

Lyssnar s-mp-regeringen och deras samarbetspartier c och l? Eller håller de för öronen. "La, la, la, vi hör inget".

Och det är inte en "synd" att vilja tillhöra ett tredje juridiskt kön.


Uppdatering 1.

Barbro Westerholm, som några år senare blev fp-politiker (idag l) och engagerad för HBTQ-rättigheter, beslutade som främste ansvarig att Socialstyrelsens remissvar om "Homosexutredningen" 1984 skulle förkastas och göras om.

Det är förmodligen en unik händelse hos en svensk myndighet. Men också en inledan på ett konstruktivt samarbete i decennier för att gay-rörelsen så småningom skulle vinna förtroende för svenska myndigheter.

torsdag 21 mars 2019

Christian Sonessons utseende diskuteras nu i social media.


En bög som är fb-vän till mig har förklarat att han verkligen inte är snygg och har fått ett like för det av en manlig liberal kommunfullmäktigeledamot i Staffanstorp. Jag vidhåller dock att han är det trots att jag aldrig skulle rösta på honom. Han inledde ett samarbete med sd trots att borgerliga partier fick egen majoritet i valet. Hans utseende har blivit en till en egen debatt.

"Christian ligger bredvid mig. Naken.

- Bengt. Jag är konservativ och det vet du. Men du som är liberal, alltså vi har lösa planer på att införa kommunala gränskontroller. Vad tycker du om det? Vi har gjort en hemlig opionionsmätning, ca 60 % i kommunen stödjer det. Att placera nya invandrare i interneringsläger.

- Alltså har du förlorat vettet?. Jag smeker hans ena kind.

- Men jag vill vara hård.

- Problemet just nu är att du är moderat och slak. ;-)

- Det kan ändras.

- Din bror Carl-Johan är ordförande i Region Skånes styrelse. Vad tycker han om din politik?

Christian blir tyst en stund och smeker sig över bröstet.

- Carl-Johan. Vi håller ofta med varann men han är liberalare än mig. Ibland verkar han tycka jag är för extrem, han har egentligen inte sagt det, men jag har den känslan."

Varning till allergiker. Den här bloggposten innehåller spår av satir.


Uppdatering 1.

Gaydar.

Vill förtydliga att jag inte hört några rykten om att Christian Sonesson är icke-hetero. Men det finns något som heter gay-dar. Vi som är HBTQ har kollat tecken. Och gay-daren (bisexualitet) blinkar ordentligt för Christian Sonesson.

onsdag 20 mars 2019

Imorgon avslutas mitt "projekt" med hårdsminkning.



Ingen har varit negativ. Jag vet att jag är priviligierad. Bor i  Malmö city. Ett av de hundra mest HBTQ-vänliga regionerna i väst. Det svänger åt rätt håll - delvis. Men det finns tendenser till en "backlash" i Europa.

Polen är inte främsta problemet, där blir HBTQ-attityden långsamt bättre.

Men i Ungern och Rumänien svajar det ordentligt. Och då ska vi inte ens nämna Putins Ryssland. Muslimska ledare i Tjetjetien begår grymheter emot HBTQ-personer och den ryska kristna ledningen håller tyst. Och sedan har vi Turkiet. Vitryssland. Ukraina. Litauen. Lettland. Slovakien. Bulgarien. Makedonien. Kroatien. Bosnien. Albanien. Montenegro.

Det är faktiskt förfärligt.


Uppdatering 1.

Hårdsminkning passar inte för maskulina män.

Du ska ha ett måttligt hudnära läppstift och rougen på kinderna ska i princip inte synas utan att en person är framför dig.

Bli en cool manlig man som utmanar könsgränserna. Har du kollat politiska programmet "Agenda" på Svt Play? Den manlige programledaren sminkar sig så diskret att du inte fattar att han gjort det. ;-)



tisdag 19 mars 2019

Det politiska språket.



Jag har avslutat medlemsskapet i Liberalerna även om jag förmodligen röstar på partiet i nästa riksdagsval.

Det politiska språket officiellt är intressant. Har varit hyfsat ledande politiker på lokal och regional nivå. Jag kommenterade som dåvarande l-medlem att "jag är förvånad" över att l (och andra borgerliga partier) samarbetar formaliserat med sd i en del kommuner (ingen regionavdelning i l, c och kd har officiellt stött det, däremot m i Skåne). Dock har inte l inlett samverkan med sd i någon skånsk kommun.

Att kommentera i media "jag är förvånad" inför partikamrater betyder egentligen "alltså vad håller ni på med?".


Uppdatering 1.

En m-politiker i Stockholm, Ulrica Schenström, f.d. statssekreterare i regeringskansliet, har tydligen kallat skånska moderater för "våra bruna kolleger".

Jag har varit ledande fp-politiker (idag l) på Skånenivå. Har mött många m-politiker, offentligt och internt på borgerliga konferenser, mött dem nyktra och onyktra. Men ingen har lämnat rasistiska kommentarer. Dock var de flesta m-politiker tyvärr ointresserade att engagera sig emot rasism, homofientlighet, främlingsfientlighet och sexism. Men det gör dem inte "bruna".

I Staffanstorp har tyvärr m valt att samverka med sd trots att borgerliga partier har egen majoritet. L har lämnat en motion till kommunfullmäktige om att staden ska hissa regnbågsflaggor 17 maj, internationella dagen emot homofobi. Det blir verkligen ett test för m-sd-styret om de värnar mänskliga rättigheter även om det inte handlar om att markera emot vissa invandrare.


Uppdatering 2.

Christian Sonesson är förmodligen den snyggaste manlige ledande politikern 35+ i Skåne.

Han är tydligen ogift i en välbeställd förortskommun där äktenskap är nästan lika populära som melodifestivalen. Han styrketränar varje dag inför andra män för att få mer muskler. Vill betona att jag på inget vis antyder något med det. ;-). Jag ska absolut inte låtsas som att han är "nyfiken bisexuell". Han är säkert 100 % hetero.

Men politik är ingen skönhetstävling. Min röst hade du inte fått om jag bott i Staffanstorp.


söndag 17 mars 2019

HBTQ-kultur. Kom ut, kom in - Andrés Esteche.



Från en presentation av Kom ut, kom in (2018) av Andrés Esteche.
....Vi tar friheten för givet. Vi tar demokrati för givet. Men det är inte en självklarhet för alla. I den här boken möter vi sex HBTQ-personer som har flytt från krig, från dödshot, från blod och från misshandel. De kommer till Sverige och har med sig individuella bagage i hopp om att de ska få leva i säkerhet. Men även här finns det svårigheter. När man är van vid att det är lika med döden att älska någon av samma kön eller att identifiera sig som något annat kön än det man föddes med, är det inte lätt att berätta det för en helt främmande person. En person som inte kan språket. Och när tolken dessutom är en vän till familjen försvåras allt ytterligare. Vad skulle du ha gjort?....
Med Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet är den här boken aktuell.

Det ska ges möjlighet till familjeåterförening för icke-konventionsflyktingar samt utredas hur "humanitära skäl" återigen ska bli en orsak att få stanna. Det senare är en regel som har tolkats restriktivt tidigare och så bör det bli även framåt. Men det var en "säkerhetsventil".

Från konservativt håll hävdas det att s vikt sig för mp. Men Januariavtalet betyder att l (och kd) fått igenom sin migrationspolitik. S på ena sidan, c och mp på den andra tvingades till eftergifter. Det betyder, med rätta, att flyktingpolitiken ska vara stram men inte omänsklig.

De här berättelserna är förfärliga. 

Andrés Esteche (som för övrigt varit med i melodifestivalen) ber folk att ha överseende med att det ibland inte är grammatiskt rätt. Men när en ung man från Syrien förklarar "jag är en han" gör det berättelsen mänskligare. Boken visar hur svårt det är att avgöra asylärenden. Att folk har det tufft i sitt hemland är inte i sig ett asylskäl (även om man som människa sympatiserar med de HBTQ-personer som vill lämna sitt land), det måste vara förföljelse.

Men också att det måste finnas en "säkerhetsventil" när Migrationsverket ska göra sina bedömningar.

fredag 15 mars 2019

Närmaste veckan ska jag hårdsminka dig.



För att kolla vilka reaktioner det blir. Jag har alltid självförsvarsspray med mig så det är bara spännande. "Risken" i Malmö city är dock att ingen bryr sig. ;-) De relativt få gånger jag sminkat mig förr har det varit diskret (vi män har generellt mer fyrkantiga ansikten än kvinnor och sminket bör anpassas efter det). Sminktips till män hittar du här. Jag är cis-man. För mig är smink bara teater.

Att hårdsminka sig är betydligt enklare, man måste inte börja om.

Däremot gäller det att få kanterna av rougen (på kinderna snett från öronen till munnen) att mattas av. Närmaste veckan gäller - att hårdsminka sig är riktigt manligt. ;-).

Som cis-man är det här "experimentet" inte bara en ploj. Det är att visa solidaritet med transpersoner. Rätten att få vara vem man är. Jag har typiskt maskulin klädsel, vet givetvis att jag inte är i samma situation som en transkvinna som kombinerar smink med feminin klädsel. Dag 1 blev det ingen som helst reaktion i mitt bostadsområde (där ca 30 % har invandrarursprung). Men imorgon ska jag besöka en musikbutik, ett vernissage och stadsbiblioteket.


Uppdaterning 1.

Jag har tidigare varit engagerad i Amnesty. Vid en pridefestival i Lund för flera år sedan mötte jag en kvinna från föreningen.

"Jag har förändrat mitt utseende, kan du gissa vad det är".
"Du ser ut som vanligt, men du verkar vara pigg".

Först blev jag besviken men det var nog egentligen beröm, att jag sminkat mig diskret. ;-)


Uppdatering 2.

Äntligen har jag fått reaktioner.

Jag sminkade mig ännu mer idag för att ingen skulle missa det.

"Vad har du gjort med ansiktet?"

Heterosexuell manlig bekant jag mötte på ett vernissage. Han har dock avslöjat att han skulle kunna transa. Och han brydde sig inte. Det gjorde inte heller galleriägaren som bara konstaterade att "något hänt med ditt ansikte". En heterosexuell kvinnlig bekant kommenterade att jag borde mattat av kanterna mer varav jag kommenterade att jag gjort det och det här är främst för att provocera fram reaktioner, jag överdriver. Hon avslöjade att hon skulle reagerat även om hon inte känt mig men då inte kommenterat det, det är inte viktigt för henne hur andra sminkar sig.

På stan kollar jag in personer jag möter, men ingen bryr sig. 

torsdag 14 mars 2019

HBTQ-kultur. Farliga prinsessor och ljuva monster - Lina Bodestad.




Från en presentation av Farliga prinsessor och ljuva monster (2018) av Lina Bodestad.
I en lättsam, inkluderande och icke-dömande bok förankrad i psykologisk kunskap och forskning visar psykolog Lina Bodestad både vilka effekter normer och könsstereotyper får på våra barn, och i förlängningen på hela vårt samhälle, och hur vi kan utmana dem för att få till positiva förändringar. Genom att gå utanför de snäva normer som finns för könsuttryck visar vi våra barn att mångfald är viktigt och att alla har samma rätt att finnas och synas på egna villkor. I boken får föräldrar och andra vuxna tips och råd om hur de kan bjuda in barnen till att utforska och experimentera med identiteter. När barn känner att de kan vara rosa glitterprinsessa och Darth Vader på samma gång, och att dessa roller inte alls utesluter eller motsäger varandra då har vi kommit en god bit på väg. Leken formar världen. Målet är att ge barnen mängder av möjligheter i sitt utforskande av roller, identiteter och intressen. Och mer utrymme att vara sitt eget fantastiska jag. 
Att den presenteras som lättsam är intressant.

USA är mer kommersialiserat än Västeuropa. Där måste de som gör icke-skönlitteratur "popularisera" budskapet. Och det är inte menat som kritik. För ska man nå ut med ett budskap till andra än de som redan håller med är det en bra strategi. Farliga prinsessor och ljuva monster är pedagogisk. Men också tydlig med att vi som är emot patriarkala strukturer ibland måste kompromissa. Det finns ett tydligt HBTQ-perspektiv.

Dock blir det ibland för politiskt korrekt.

Hon refererar ofta till föreningen Sveriges kvinnolobby som verkligen är heteronormativa. De har motarbetat att lagar och regler om bl.a. våld i nära relationer ska bli könsneutrala. Bodestad verkar gilla förbud emot "objektifierande reklam", något jag är helt emot eftersom det bara skulle bli godtyckligt.

Men generellt är boken bra.

onsdag 13 mars 2019

"Wacko Jacko"


Jag minns det ännu. Satt på en parkbänk 2009 och läste en krönika om att Michael Jackson avlidit. Om att Jackson ville förbli barn men att han "till sist fick erfara den grymmaste av vuxenregler". Att alla ska dö. Jag gråter nästan aldrig men jag gick bort till betongstaplarna vid Triangeln och gjorde just det.

Jag gillar disco.

Mikael Jackson är den mest framgångsrike artisten i den genren någonsin. Med Madonna på andraplatsen. Ni som är unga fattar nog inte vilken hysteri det var när han skulle släppa albumet "Bad" (titeln är efter dokumentären något ironisk) 1987. Svensk media publicerade notiser om att albumet skulle släppas någon månad senare. Sedan notiser om att det dröjt någon månad till. Han var inte min favoritartist men gjorde en del bra låtar.

Vi vet inte egentligen vad som hänt.

Men de två männen som är med i dokumentären "Leaving neverland" verkar trovärdiga. Redan i slutet av 1980-talet fanns det rykten om "Wacko Jacko" som kanske var för intresserad av en del unga pojkar. Det som är tydligt är att Jackson (oavsett vad som i detalj hänt) inte tagit ett vuxen-ansvar. Han har manipulerat och skadat pojkar.

Debatten om att vägra spela hans låtar är däremot fånig.

Det behövs inte bra människor för att göra bra musik.

fredag 8 mars 2019

Folk vid vernissage i Malmö talar sällan illa om sd-folk.



Jag har varit på två vernissager ikväll. Konst. Vin och snacks orsakar feststämning. Men också att möta bekanta, vi har blivit en del som lärt känna varandra. En del kanske tror det främst är snobbiga PK-människor som är där. Men bland nästan alla på något vernissage i Malmö är det så självklart att alla har lika värde oavsett etnicitet, sexuell läggning och kön att det inte behöver kommenteras. Man talar inte illa om sd-sympatisörer, de är välkomna också. Och de flesta i branschen har självdistans.

HBTQ-kultur. Boy erased.



Från en presentation av Boy erased (2018) regisserad av Joel Edgerton
.... Boy Erased tells the story of Jared (Lucas Hedges), the son of a Baptist pastor in a small American town, who is outed to his parents (Nicole Kidman and Russell Crowe) at age 19. Jared is faced with an ultimatum: attend a gay conversion therapy program – or be permanently exiled and shunned by his family, friends, and faith. Boy Erased is the true story of one young man’s struggle to find himself while being forced to question every aspect of his identity.... 
De som medverkar som Jared och hans föräldrar gör lysande skådespelarinsatser. Jared med sin ambivalens. Han vet egentligen att han är gay men är i en högerkristen miljö där det inte är accepterat. Ibland vill man att han bara markerar sin rätt att försvara sig själv. Något han till sist gör.

Bara förlorare till en början.

Jareds pappa är pastor och vill "bota" honom. En obehaglig rollkaraktär som modifierar sig så småningom när han fattar att han riskerar förlora kontakten med sin son. Jareds mamma som egentligen inte vill att han ska "botas" men är tyst vilket hon sedan ångrar. Affischen är symptomatisk, egentligen finns det till en början bara förlorare i dramat.

Regissören själv, Joel Edgerton, spelar Victor Sykes, den som leder "rehabiliteringscentret". Han som "älskar syndaren" men "hatar synden". Men ibland blir filmen för mycket propaganda. Budskapet håller jag som HBTQ-aktivist givetvis med om. Men även kristna homofober som gör förfärliga saker emot andra har säkert tvivel ibland. Det borde varit med. I synnerhet som det avslöjas i eftertexten att den verklige Victor Sykes senare flyttade till Texas ihop med en pojkvän.

Filmen är annars bra.