fredag 13 januari 2017

Löfven är inte bättre på att leverera inom HBTQ-politiken än Reinfeldt.


S-mp-regeringen har publicerat en förteckning av de propositioner och skrivelser den planerar lämna första halvåret 2017. Tyvärr finns där inte med något som helst inom HBT-politiken.

För ett år sedan meddelade regeringen att den skulle lämna en proposition, Modernare adoptionsregler, september 2016. Just den månaden blev det ett nytt besked, regeringsförslaget skulle först januari 2017 lämnas till riksdagen. Och nu blir det en försening. Igen. S-mp-regeringen planerar lämna propositionen i juni i år. Förmodligen handlar det om att tillåta även sambopar (olik- och samkönade) att gemensamt få bli prövade som adoptivföräldrar, idag är det bara möjligt för gifta par och ensamstående. En reform som bör betecknas som "queer". Det börjar närmast bli en parodi med förseningarna från regeringen.

S-mp-regeringens senfärdighet är oacceptabel.

Förra sommaren hade bl.a. HBTQ-ansvariga miljöpartistiska ministern Alice Bah Kuhnke en debattartikel  om HBTQ-politiken. Från den.
.... Regeringen kommer under 2017 att lämna en proposition till riksdagen om att inkludera transpersoner i brottet hets mot folkgrupp och hatbrottslagstiftningen i övrigt, så att transpersoner äntligen får ett fullgott skydd i lagen. Sexuell läggning omfattas sedan tidigare av hets mot folkgrupp....
När det gäller grundlagsförändringar krävs det två riksdagsbeslut med val emellan. Utredningen föreslog dock att förutom ändring av lagen om hets emot folkgrupp bör reformerna införas 1 juli 2017. Så blir det alltså tyvärr inte.

En utredning tillsattes av förra borgerliga regeringen om nuvarande 18-årsgränsen för juridiska könsbyten ska behållas, sänkas eller avskaffas. Remissinstanser fick möjlighet att kommentera förslagen fram till augusti 2015. Vi kunde konstatera att ingen av remissinstanserna var emot att sänka åldersgränsen för juridiska könsbyten. Men trots att s-mp-regeringen haft möjlighet att "bereda" ett lagförslag nästan 1,5 år har inget hänt, den signalerar inte ens att det blir en proposition före sommaren. Senfärdigheten är oacceptabel. För det förtjänar s-mp-regeringen skarp kritik.

S-mp-regeringen inte bättre inom HBTQ-politiken än förra borgerliga regeringen.

Utredningen Olika vägar till föräldraskap lämnades till regeringen i början av 2016 och remissinstanserna kunde lämna kommentarer fram till juni samma år. Eftersom det är många olika reformer som föreslås är det väntat att regeringen inte planerar lämna någon proposition i vår, däremot bör den göra det senare i år.

Min bedömning är att om den tidigare borgerliga regeringen (där Kristdemokraterna var en del) stannat kvar även efter riksdagsvalet 2014 hade HBTQ-politiken i stort varit densamma. Som med nuvarande s-mp-regering alltså. Nuvarande socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven (bilden) har visat att han inte är bättre att leverera inom HBTQ-politiken än hans företrädare moderaten Fredrik Reinfeldt.

S-mp-regeringen måste skärpa till sig. Om de inte gör det blir det bara fånigt om Röd-gröna vid Stockholm pride 2018 försöker "varna" HBTQ-personer för Alliansen eftersom Kristdemokraterna är en del av den. Kd ska kritiseras inom delar av HBTQ-politiken och det har jag ofta framfört. Men nu är det s och mp som har ansvaret.


Uppdatering 1.

S-kongressen i april behandlar HBTQ-relaterade motioner.

Socialdemokraterna håller sin nästa kongress 8-12 april i Göteborg (om inget dramatiskt händer inom partiet blir det också deras sista före riksdagsvalet 2018).  Det lär som vanligt bli en del HBTQ-relaterade motioner som ska behandlas. Handlingarna till kongressen publiceras förmodligen i början av mars vilket betyder att partistyrelsen senast i februari ska lämna kommentarer till motionerna.

S tvekar ännu om tre principiellt viktiga HBT-reformer. Att införa ett tredje juridiskt kön, att införa könsneutrala personnummer samt att i regeringsformen (en av grundlagarna) förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet. Om partiet skulle ta ställning för de tre reformerna hade det blivit en enighet hos Röd-gröna att genomföra dem. Vänsterpartiet, Miljöpartiet (och Feministiskt initiativ som har en viss möjlighet att 2018 bli riksdagsparti) har "perfect record" när det gäller HBT-reformer.

Men politik handlar som bekant även om att leverera. Och det är just där Röd-gröna har problem. Sakpolitiskt är Röd-gröna partier i medel något bättre än Allianspartierna men när det gäller att leverera är de två sidorna likvärdiga.

torsdag 12 januari 2017

M saknar trovärdighet när de kritiserar röd-gröna för kulturrelativism.


Moderaterna har hittat sin roll i svensk politik 2017. Närhelst Socialdemokraterna hojtar "vi måste ha ordning och reda" kontrar m "vi vill minsann ha ännu mer ordning och reda".

För någon månad sedan hade Moderaternas partisekreterare, öppet homosexuelle Tomas Tobé (bilden), en debattartikel i Expressen där han - med rätta - kritiserar identitetspolitiken som blivit hyfsat vanlig i Sverige senaste 10 åren. Alltså att människor främst reduceras till en egenskap och bara individer från en viss grupp egentligen har rätt att vara med i debatten om gruppens situation. Vi lämnar därhän den partipolitiska moderat-propagandan i artikeln. Även problematiska (något populistiska) formuleringar som "godhetssignalering" och "politiska elitprojekt". Kvar finns då ett budskap som är relevant.
.... Både en rad debattörer samt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har lyft godhetssignalering till norm. Det har varit viktigare med politiska elitprojekt än vad de allra flesta upplever i sin vardag. Uppenbara målkonflikter har sopats under mattan i stället för att debatteras. Det har bidragit till en ton i det politiska samtalet som utgår från att avsiktligt missförstå sin omgivning. Ett exempel är att det har varit lätt att bli stämplad som rasist om invandringsfrågan diskuterats. Andra delar har varit identitetspolitiska inslag i public service, ideologisk styrning av museiverksamhet, turerna kring Tintinböckerna på Kulturhusets bibliotek eller att försvara olika typer av separatism. Moderaterna har inte varit tillräckligt bra på att markera mot detta och hålla samhällsdebatten kring de breda reformer som Sverige behöver....
Tidigare moderat riksdagsledamot vice ordförande i islamist-förening.

Tobé har rätt när han kritiserar Röd-gröna inom identitetspolitiken (även om det funnits en del till vänster som gjort motstånd emot den). Men problemet för Moderaterna och Tomas Tobé är att de saknar trovärdighet. Abdirisak Waberi är idag vice ordförande i en förening för islamister i Europa. Tidigare var han ordförande i Islamiska förbundet i Sverige. Båda har nära kopplingar till ökända HBTQ-fientliga, sexistiska, anti-semitiska och islamistiska Muslimska brödraskapet. Nu ska Waberi starta en muslimsk friskola i Borås. Ledarredaktionen hos moderata Borås tidning är - med rätta -  kritisk emot planerna.
.... Förutom de frågetecken som ovanstående väcker är det bekymmersamt att en av skolans styrelseledamöter är Abdirizak Waberi, i dag rektor för skandalomsusade Römosseskolan i Göteborg. 2009 uppmärksammades han i SVT-programmet ”Slaget om muslimerna”. Waberi sa då att han ”definitivt” vill leva i en muslimsk stat, där Koranen och profetens traditioner styr, och att ”i islam är det självklart att män och kvinnor inte dansar med varann. Vi dansar inte med varandra”, liksom att ”vi tar inte kvinnor i hand”. Att ha sex mellan pojkvän och flickvän menade han är ”totalt förbjudet”. En man med dessa åsikter ska alltså styra en skola i Borås som hoppas på 500 elever....
Waberi argumenterade för att en man har rätt att slå sin fru.

I riksdagsvalet 2010 placerade Moderaterna i Göteborg islamisten Waberi på femteplatsen till sin riksdagslista. Partiet tyckte att han var en fin-fin representant. Waberi argumenterade för att islam inte tillåter sex utanför (heterosexuella) äktenskapet. Inget muslimskt samfund i något land  - förutom de som startats av modiga HBTQ-muslimer - erkänner samkönade relationer bland muslimer. Från en artikel i Aftonbladet 2013.
.... 2006 intervjuades Waberi i RFSU:s sexualpolitiska tidning Ottar. I intervjun uttalade han sitt stöd för konservativa muslimska åsikter om mäns och kvinnors sexualitet. Han uppgav för tidskriften att en man kan få ha fyra fruar och att han kan få slå sin hustru om hon är otrogen. Waberi sa även i intervjun att kvinnor som inte följer de muslimska klädreglerna skapar ”oro i samhället”....
Moderaterna pudlar av fel orsak.

När Gefle dagblad, med rätta, kritiserade Waberi, hade man kunnat förvänta sig att Tobé som bög och moderat skulle hållit med. Istället attackerade Tomas Tobé tillsammans med en annan moderat riksdagsledamot tidningens granskning.
.... Skribenten hänvisar till en flera år gammal TV-intervju där den numera moderata riksdagsledamoten Abdirizak Waberi från Göteborg ger teologiska förklaringar och resonemang utifrån olika texter i Koranen, inte uttryck för personliga åsikter, såsom framställdes i programmet.... Vi är kollegor med Abdirisak Waberi och känner honom som en seriöst arbetande ledamot av Sveriges Riksdag. Han har återkommande dock blivit föremål för främlingsfientliga krafter som anklagat honom för en rad uppfattningar han inte delar. Detta är något vi beklagar och ser som oroande....
Det där är bara nonsens. Det var patetiskt att Tobé beskyllde Gefle dagblad för att sprida  främlingsfientlighet. Det blir även tydligt i TV-programmet Slaget om muslimerna att det är just Waberis personliga åsikter han framför. Och ledarredaktionen för Gefle dagblad kontrade också med att de mailat Waberi för att ge honom möjlighet att förtydliga sig men att han inte gjort det.

Tobé pudlar alltså nu med rätta. Men av fel orsak. Han borde erkänna att han var med i ett drev emot de som tog fighten emot islamister och kulturrelativister som Waberi.


söndag 1 januari 2017

Trumps ideologiska "armé" är inte oslagbar.


"Den liberala västerländska demokratin med fokus på yttrandefrihet och individens rättigheter kommer nu bara nå fler och fler länder." Det var det optimistiska budskapet från många debattörer i Sverige när kommunistdiktaturerna i Östeuropa brakade ihop och rasist-regimen i Sydafrika avvecklades i början av 1990-talet. Då hade demokratiseringen i Latinamerika redan nått längre än någonsin. På 1990-talet skulle det följas av mer frihet i en del länder i Afrika. Demokratins seger tycktes vara given.

Med facit i hand vet vi att utvecklingen så småningom skulle stanna av generellt. Senaste 10 åren finns allvarliga bakslag i länder som Ryssland, Ungern och Turkiet. En extra besvikelse känner en del av oss när det gäller utvecklingen i Ungern. Inga har varit så i fronten i Europa efter 1945 för demokratin som just ungrarna - från revolten som brutalt slogs ner av kommunistdiktaturen Sovjetunionen 1956 till demokratiseringen i slutet av 1980-talet där Ungern igen och igen testade Moskvas gränser.

Inga system är givna - varken demokratiska eller auktoritära.

Den homofientliga propagandan har närmast förvärrats i många länder i Asien och Afrika som en motreaktion emot HBTQ-framgångar i väst och att fler inhemska HBTQ-grupper startats. Efter Brexit och Donalds Trumps seger i USA sprids nu spekulationer om att EU brakar ihop och till sist kanske även den liberala västerländska demokratin som sakta men säkert utvecklats som en institution för individer och i synnerhet HBTQ-personer. Vad det då skulle bli ersatt av - auktoritär demokrati som Ungern eller än värre halvdiktatur som i Ryssland och Turkiet - vet vi givetvis inte. Men då finns det orsak att - igen - konstatera att utvecklingen inte är given.

Om det är något historien lärt oss är att det inte finns någon oslagbar armé som Tysklands kallades 1940 efter att på 3 veckor ha erövrat rivalen Frankrike. Och inga system som är givna. Det gäller för både demokratiska och auktoritära system. Idén om demokrati och mänskliga rättigheter måste erövras för varje ny generation.

Det positiva är att det är vi som avgör.

Det negativa är osäkerheten - vi människor vill gärna hoppas att det bara ska bli bättre. Det är så vi fungerar.

Det positiva är att vi har framtiden i vårt öde. Som det egentligen alltid varit. Till sist är det du och jag - i vår vardag genom vår aktivism - som påverkar hur det ska bli.

Lagen om åtgärder emot diskriminering skärps.

Idag 1 januari 2017 skärps lagen om diskriminering i Sverige så att arbetsgivare och utbildningsansvariga blir skyldiga att aktivt förebygga samtliga 7 grunder i lagen. Hittills har arbetsgivare bara haft skyldighet att bedriva aktiva åtgärder emot diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. För utbildningsansvariga även för sexuell läggning och funktionshinder. Hittills har lagen om aktiva åtgärder inte gällt könsidentitet och ålder. Vissa lär kalla det en bagatellartad förändring. Och givetvis är det så - i relation till terrorattentat och inbördeskrig.

Men det är många reformer - var för sig "bagatellartade" - som tillsammans förändrar samhället på allvar. Det är så en västerländsk demokrati fungerar.

måndag 26 december 2016

S-mp-regeringen sviker HBTQ-asylsökande igen.


S-mp-regeringen har tyvärr - igen - beslutat att inte ta med återrapporteringskrav för HBTQ-asylsökandes rättssäkerhet i sitt regleringsbrev (myndighetsdirektiv) till Migrationsverket för 2017. Den dåvarande nya borgerliga regeringen införde ett sådant krav 2007 och det fanns kvar fram till 2015. Därefter tog s-mp-regeringen bort det för 2016. Justitiedepartementet meddelade dock följande i ett mail till mig i våras.
.... Regeringen fortsätter dock att nära följa Migrationsverkets arbete på området och är vid behov beredd att föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa en rättssäker asylprövning för hbtq-personer fortgår....
Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna förklarade - med rätta - i början av det året att de velat behålla återrapporteringskravet. Och nu är vi i samma situation igen.

P3 Nyheter har ett reportage där de granskar hur Migrationsverket hanterat ärendet om 16-årige Naim som flytt Afghanistan med hänvisning till att han är homosexuell. Och som tydligen även blivit dödshotad av sin egen pappa om han återvänder till landet. Även HBTQ-tidningen Qx har rapporterat om hans ärende.

Förbudslagar bör inte i sig räcka som asylskäl.

Först vill jag förtydliga att jag som bekant tagit ställning för en stram flyktingpolitik närmaste åren för att de som blivit beviljade asyl ska få en värdig möjlighet att bli integrerade och att det ska vara hanterbart för svenska samhället. Om jag hävdade att just när det gäller HBTQ-asylsökande ska det fortsatt ges en generösare bedömning än för andra grupper vore jag populistisk. Inom flyktingpolitiken generellt är jag idag närmast s-l-kd. Alltså de partier som är "i mitten" av den svenska flyktingdebatten.

Att bevilja asylskäl för att någon är HBTQ bör reserveras för de länder där människor riskerar konkret fara för fängelsestraff, allvarligt våld eller dödas om de berättar för sin omgivning att de är icke-heterosexuella eller icke-cispersoner. Afghanistan är ett land där det definitivt finns risk för det. För HBTQ-asylsökande från det landet handlar det alltså om trovärdighet.

Att en person först vid 14 års ålder reflekterar om att vara homo bör inte betraktas som icke-trovärdighet.

Det är lätt att kritisera Migrationsverket som faktiskt vidtagit många åtgärder senaste 10 åren för att göra processen mer rättssäker för HBTQ-asylsökande. Men att inrätta HBTQ-specialister och att de flesta inom myndigheten idag säkert agerar för att få så rättvisa beslut som möjligt för HBTQ-asylsökande betyder inte att de ska slippa bli granskade. Därför är P3:s reportage välkommet.

Jag tar inte ställning till om Naim talar sanning eller ljuger. Därför att jag inte har alla fakta. Dock verkar det finnas en kritik emot en central del av Migrationsverkets trovärdighetsbedömning när det gäller honom. Naim har berättat att han först vid 14 års ålder reflekterade om att han är intresserad av andra killar. Det är berättigat av Migrationsverket att fråga honom om det. Även att ta med det i en helhetsbedömning. Men att en minderårig först vid 14 års ålder fattade att hen nog är homo kan aldrig vara centralt i en trovärdighetsbedömning. Själv var jag nästan 13 år när jag 1979 konstaterade att jag var intresserad av en del andra killar.

En gåta att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte värnar rättssäkerheten för HBTQ-asylsökande.

Migrationsverket har bättrat sig men de behöver ett tryck utifrån för att bli än mer rättssäkra. Vilket reportaget om Naim avslöjar. Just därför är det synnerligen beklagligt att fyra av riksdagens partier, s, mp, m och sd tycker att de ska slippa det trycket.

Är man för en stram flyktingpolitik blir kravet på rättssäkerhet än viktigare. Att s-mp-regeringen inte fattar det är en gåta.

fredag 23 december 2016

Utredning föreslår bildande av ny diskrimineringsnämnd.


En ny diskrimineringsnämnd bör inrättas. Den ska kunna rekommendera den som blivit anmäld att frivilligt betala en viss ersättning till den som drabbats. Det är det mest kontroversiella förslaget i en statlig utredning. Diskrimineringsnämnden ska göra en prövning om det finns fog för anmälan och inte ta ut några avgifter. Den part som vill ha ett rättsligt bindande beslut ska kunna överklaga diskrimineringsnämndens rekommendation till en domstol. Eller vända sig dit direkt. Ett system med rådgivande diskrimineringsnämnder finns i flera andra länder i Västeuropa.

14 december lämnades utredningen Bättre skydd mot diskriminering till s-mp-regeringen. Den dåvarande borgerliga regeringen ville 2014 utvärdera om arbetet emot diskriminering skulle kunna göras mer effektivt än idag. Sedan har nuvarande regering gett utredningen en del tilläggsdirektiv.Här är en sammanfattning.

Diskrimineringsnämnd.
.... Ett skäl till att det är svårt för dem som har diskriminerats att få upprättelse är att detta, om de berörda inte är överens, kräver domstolsprövning. Att processa i domstol är något som de flesta drar sig för, om inte annat för att det kan leda till att man måste betala höga rättegångskostnader. Vi föreslår att det ska inrättas en nämnd som ska tillhandahålla ett enkelt, billigt och snabbt förfarande för prövning av diskrimineringstvister, en diskrimineringsnämnd. Inrättandet av en sådan nämnd skulle effektivisera arbetet mot diskriminering och ge fler diskriminerade möjlighet att få upprättelse. Den nya nämnden med uppgift att pröva diskrimineringstvister bör inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom en ny myndighet där nämnden kommer att utgöra den huvudsakliga verksamheten....
Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) föreslås arbeta ungefär som idag men några förtydliganden tillföras bestämmelserna.
.... Det ska framgå att DO i första hand ska använda sin talerätt för att få fram avgöranden i prejudicerande mål, alltså mål som gäller frågor där det behövs vägledning från domstolar. Talan kan enligt vårt förslag också föras i ärenden där DO anser att det annars finns särskilda skäl för det..... I dagsläget utreds ett mindre antal av de anmälningar som ges in till DO. Vi anser inte att det är rimligt att föreslå att DO ska utreda alla anmälningar som kommer in till myndigheten. Vi anser dock att DO bör utreda fler ärenden genom att en anmälan skickas över till den anmälde så att denne får kännedom om att han eller hon har anmälts och ges möjlighet att reagera på anmälan.... Vi anser också att DO i större utsträckning bör skicka över beslut och meddelanden om andra åtgärder som vidtas med anledning av en anmälan till anmälaren. Beslut som innebär att DO inte kommer att utreda en anmälan vidare bör innehålla en bilaga med allmän information om hur DO arbetar och om vilka möjligheter som finns för den enskilde att gå vidare på egen hand.... Myndigheten bör i fler fall undersöka möjligheten för parterna att komma överens....
Lokala antidiskrimineringsbyråer.
.... Vi anser att det huvudsakliga målet med byråernas verksamhet ska vara att stödja enskilda. En förutsättning för att få bidrag ska vara att minst hälften används för verksamhet som gäller avgiftsfri rådgivning och stöd till enskilda om hur de kan ta till vara sina rättigheter. Det innebär att verksamheten delvis får en annan inriktning än den har i dag....
Länsstyrelser.
.... Vi föreslår att länsstyrelsens ansvar för att arbeta mot diskriminering genom att vidta olika främjandeåtgärder ska förtydligas i instruktionen.... Med vårt förslag ska det bli tydligt att länsstyrelserna har ett ansvar för att arbeta externt mot diskriminering....
Skolor.
.... Vi anser att ett samlat ansvar för att motverka kränkningar – i alla dess former – i skollagsreglerad verksamhet är mest förenligt med barnets bästa. Vi föreslår därför att ansvaret för tillsyn över arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet flyttas från DO till Skolinspektionen. Till följd av detta flyttas diskrimineringslagens regler som rör skollagsreglerad verksamhet till skollagen och samordnas med reglerna där om kränkande behandling....
Diskrimineringsförbud inom offentlig verksamhet.
.... Enligt diskrimineringslagen gäller förbud mot diskriminering inom vissa samhällsområden, oavsett om verksamheten är privat eller offentlig. För offentlig verksamhet finns dessutom en särskild reglering som innebär ett förbud mot diskriminerande bemötande. Det finns frågetecken kring om detta skydd är tillräckligt. Vi har gjort bedömningen att frågan om en utvidgning av den särskilda regleringen inte är lämplig att utreda inom ramen för denna utredning. Vi anser att regeringen bör utreda frågan om att införa ett generellt diskrimineringsförbud....
I princip är jag positiv till förslagen. Men när utredningen skickas på remiss bör för- och nackdelar granskas.

torsdag 22 december 2016

V och mp slänger bort sitt förtroendekapital inom hiv-politiken.


1. Före valet 2014 lovade Vänsterpartiet i en Qx-intervju att höja statsbidragen för att motverka hiv-spridning.
Det förebyggande arbetet måste öka och riktas just till riskgrupperna. När det gäller Hiv-preventionen har de avsatta medlen legat på samma nivå under lång tid – vi ser ett stort behov att öka insatserna...
2. 15 december debatterades Socialutskottets betänkande Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg i riksdagen. Paragraf 8 i protokollet. Karin Rågsjö (bilden) var främste representant för Vänsterpartiet i debatten. Från hennes anförande.
.... Ja, det har blivit en halvering av bidragen, men det kommer inte – det står tydligt – att drabba organisationerna. De statliga medlen till kampen mot hiv/aids har funnits sedan 2006, och vi i Vänsterpartiet tycker kanske att det hade varit bättre med en nedtrappning. Varje år upptäcker man att ungefär 400– 500 personer i Sverige har hiv. Som ni vet har virushalterna sänkts genom forskning, och man är inte längre smittsam om man går på medicin. Vi hoppas att det är organisationerna som ska göra det utåtriktade arbetet när det gäller hiv/aids – arbetet utanför tullarna, så att säga – som får behålla sina pengar. Sedan 2006 borde landstingen borde ha axat upp det ansvaret för länge sedan och börjat jobba själva. Vi tycker att en nedtrappning hade varit bättre. Där var svaret.....
V och mp slänger bort sitt förtroendekapital inom hiv-politiken.

Det är givetvis en legitim åsikt i sig att statsbidragen till landsting och region för hiv-prevention bör avvecklas med hänvisning till att det främst är ett regionalt ansvar. Även om jag inte håller med, det riktade stödet bör tvärtom värnas eftersom hiv-spridningen oproportionellt hårt drabbar storstadsregionerna. Men v är falska och sviker när de före valet 2014 kommunicerar till HBTQ-rörelsen att de vill höja samma statsbidrag som de nu vill avveckla.

Vpk (senare v), Miljöpartiet och Folkpartiet (senare l) har sedan hiv-debatten startade på 1980-talet varit de partier som är mest progressiva inom området. Att inte bekämpa hiv-positiva utan bekämpa spridningen av sjukdomen. Att v och mp nu slänger bort det förtroendekapitalet är inget annan än en gåta.

M var mest negativa till hiv-positiva.

När hiv blev ett samhällsproblem i Sverige i mitten av 1980-talet var Moderaterna de som var  mest envetna att "skydda" majoriteten av befolkningen emot de hiv-positiva som då nästan alltid tillhörde minoritetsgrupper som män som har sex med män, sexsäljare, drogmissbrukare och svarta. Även det annars intoleranta Kristdemokraterna hävdade att hiv-positiva skulle mötas med "barmhärtighet" och var mer toleranta än m där. Idag kritiserar m - med rätta - Röd-gröna från andra hållet, att man sviker de grupper där risken för att få hiv är vanligast.  Moderaternas Cecilia Widegren vände sig till Miljöpartiets Jan Lindholm i en replik på hans anförande.
... Nu har regeringen och Miljöpartiet utan någon som helst dialog – utan att berätta för någon av de berörda frivilligorganisationerna, för ansvarig statlig myndighet, för kommuner och landsting eller för andra – halverat det stöd som alla dessa organisationer och företrädare har räknat med för de kommande åren.... Det görs fantastiska frivilliginsatser varje dag för detta, och nu halverar Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet stödet. Man gör allt det man absolut inte ska göra om man vill bekämpa och komma åt någonting.... 
Lindholm (mp) kontrar.
.... Jag kan bara säga att man har missat min adress om man har skickat något via mejl, för jag har inte fått information från någon organisation – RFSL, RFSU eller annan – om den här frågan över huvud taget. Det har varit helt tomt i min korg om dessa frågor. Tyvärr! Jag har ingen information eller kunskap om detta....
Förbluffande att mp:s socialpolitiske talesperson inte följer hiv-debatten.

Jag har som HBTQ-aktivist mailat bl.a. Jan Lindholm både 23 september och 12 december i år. Vet det eftersom jag sparar alla mail jag skickat till politiker. Det är förbluffande att Miljöpartiets socialpolitiske talesperson inte känner till debatten om hiv-anslagen. Även Barbro Westerholm (l) riktade kritik emot regeringen när sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s) deltog i debatten.
.... Men det har ett signalvärde att man går ut och säger: Nu halverar vi anslaget. Då låter det som att man har blåst faran över. De som behandlas med bromsmediciner är inte smittförande längre. Men det är fortfarande en obotlig sjukdom. Den är dödlig om man inte får bromsmediciner. Den smittar sexuellt, och det kommer att finnas nysmittade.....
Gabriel Wikström kontrade.
.... I Sverige är smittskyddsarbetet ett ansvar för landstingen. Just på hivområdet har man haft en särlösning, där staten har gått in med riktade pengar till organisationerna och till landsting och kommuner. Det har sin grund i synen på hiv och aids. Man har pekat ut detta som någonting specifikt och speciellt, skilt från en del andra smittsamma sjukdomar. Detta har förmodligen varit nödvändigt under resans gång, för det var en speciell situation. Men det har samtidigt bidragit till att skapa ett stigma och till att man har behandlat detta i särskild ordning. Med den här anslagsöverflyttningen vill vi säga: Hiv är en smittsam sjukdom som andra, och huvudansvaret ska ligga på landstingen i det här fallet. Samtidigt ökar vi de generella statsbidragen till landstingen med åtskilliga miljarder, vilket gör att det finns pengar för att landstingen även fortsättningsvis ska kunna prioritera detta arbete.... När det gäller den här typen av transitioner vet vi att ideella organisationer ibland hamnar i kläm. Därför valde vi att säga: Just pengarna till organisationerna ska vara öronmärkta för att de inte ska få indragna medel och därmed svårt att ställa om verksamheten och modernisera den.....
Har aldrig träffat någon som betraktar statsbidragen som stigmatiserande.

Fascinerande att Wikström hävdar att statsbidragen emot hiv-spridning är stigmatiserande. Jag är ideellt engagerad ibland i Noaks ark syd i Malmö (föreningen jobbar bl.a. emot spridning av hiv) och har aldrig någonsin träffat någon som hävdat att statsbidragen är stigmatiserande. I Noaks ark möter man olika människor, män som har sex med män, folk med invandrarursprung etc. Jag har sällan mött en så inkluderande stämning som där. I Qx-intervjun 2014 antydde inte något av partierna att de ville minska statsbidraget.

Moderaterna och Liberalerna var före valet 2014 inte de som lovade mest pengar till hiv-prevention. Men när det blev skarpt läge var de ensamma att stå upp för att behålla statsbidragen på samma nivå som tidigare. Det här visar - igen - att det kanske inte är de partier som lovar mest inom ett område före ett val som blir tydligast engagerade senare.

onsdag 21 december 2016

Kd kritiserar - indirekt - Röd-gröna för att ha en heteronormativ attityd.


21 november lämnade s-mp-regeringen skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. Det handlar dels om att s-mp-regeringen vill inrätta en jämställdhetsmyndighet, dels genomföra en strategi emot "mäns våld emot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck". RFSL har - med rätta - kritiserat en delrapport från den utredning som regeringen hänvisar till när det gäller våld i nära relationer för att vara heteronormativ. Samma kritik kan riktas emot s-mp-regeringens skrivelse.

V har inga invändingar.

Oppositionspartierna har därefter fått möjlighet att kommentera skrivelsen. Vänsterpartiet som är oppositionsparti utanför den ekonomiska politiken har inte lämnat någon s.k. följdmotion i riksdagen. Det betyder att v accepterar regeringens skrivelse i sin helhet. För att förslagen ska bli genomförda krävs dock stöd från ännu ett parti och där har Liberalerna en nyckelroll. Förutom Röd-gröna är l ensamt riksdagsparti att vara positiva till inrättande av en jämställdhetsmyndighet, en reform som jag själv är tveksam till vilket jag förklarat. Från l:s motion.
.... Rätt utformad skulle en jämställdhetsmyndighet kunna bidra till att effektivare driva jämställdhetsarbetet framåt. Den utformning som regeringen redogör för i skrivelsen inger däremot stor oro. Vår allvarligaste invändning riktar sig mot regeringens plan att flytta det nationella uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck, som i dag ligger vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, till den nya jämställdhetsmyndigheten....
L vill att HBT-perspektivet blir tydligare.

När regeringen nu insisterar på att det behövs en jämställdhetsmyndighet hoppas jag att de är så kloka att de lyssnar på de berättigade invändningarna från l. Om inte annat för att de annars inte får en majoritet i riksdagen. Från l-motionen.
.... Medvetenheten om denna genusdimension ska samtidigt inte osynliggöra andra former av våld i nära relationer. För den enskilda individen är våldet och kränkningen lika förödande oavsett kön. Offer för våld i samkönade relationer ska inte osynliggöras på grund av medvetet eller omedvetet heteronormativt tänkande. De brottsoffer som är män ska inte osynliggöras på grund av att de är i minoritet. Varje brottsoffer behöver ses som den individ hen är och bemötas utifrån sin egen situation. Därför behöver insatserna till offer för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck utformas så att inte vissa grupper står utan hjälp. Det behövs ett tydligt hbt-perspektiv, och likaså medvetenhet om att vissa brottsoffer kan vara särskilt utsatta på grund av sin personliga situation....
Även Kristdemokraterna kritiserar regeringens fixering vid olikkönade relationer.
.... Kristdemokraterna instämmer i kritiken och framhåller att våld i samkönade relationer också präglas av mekanismer som förekommer i olikkönade relationer. Liksom Socialstyrelsen vill vi framhålla risken att det föreslagna målet osynliggör våld i samkönade relationer samt våld mot män och pojkar. Brottsförebyggande rådets kartläggningar visar att det är ungefär lika stora andel kvinnor och män som utsätts för våld av en aktuell eller tidigare partner, våldet mot kvinnor är dock grövre och återkommande. Begreppet mäns våld mot kvinnor bör alltid kompletteras med begreppet ”våld i nära relationer”....
Sju av åtta partier betraktar den bristande jämställdheten som ett allvarlig problem.

Det borde vara något pinsamt för Röd-gröna att traditionellt heteronormativa Kristdemokraterna framför den här kritiken. Alliansens fyra partier instämmer dock i betydande delar i regeringens analys om att den bristande jämställdheten är ett allvarligt problem. Kd vill visserligen avskaffa de öronmärkta månaderna ("pappamånaderna") i föräldraförsäkringen - något som skulle riskera att allvarligt försämra jämställdheten. Men generellt fattar även de att patriarkala strukturer inte "bara" drabbar individer utan även försämrar den ekonomiska tillväxten eftersom individers möjligheter - oavsett kön - inte tas tillvara.

Sd är tydligen både för och emot diskriminering av samkönade par.

Ett riksdagsparti, Sverigedemokraterna avviker dock kraftigt. För det första förnekar de att det ens finns några patriarkala strukturer, för det andra förklarar de att om det skulle finnas sådana strukturer i Sverige är det bara bland invandrare, för det tredje attackerar de igen genuspedagogik. Givetvis ska genuspedagogik granskas som allt annat men sd:s ensidiga kritik är inte seriös.
.... Sverigedemokraterna arbetar för ett Sverige där det är en självklarhet att män och kvinnor har samma värde och rättigheter. Ett Sverige där ingen diskrimineras på grund av sitt kön, sin etniska bakgrund, sin ålder, sin sexuella läggning, hudfärg eller sin funktionsnedsättning....
Här blir det kul. Sverigedemokraterna vill ännu 2016 avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera barn förutom närståendeadoptioner. Partiet vill avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Och sedan hävdar de att ingen bör diskrimineras p.g.a. sexuell läggning.

tisdag 20 december 2016

Judiska grupper i Sverige bör inte bli en konservativ sekt.



Dagens nyheter hade häromdagen en viktig artikel om maktkampen i Judiska församlingen i Stockholm. Ironiskt nog kommenterades Bonnier-familjen som äger flest tidningar (däribland just Dagens nyheter) i Sverige. Svenska fascister, kommunister och islamister brukar absurt nog anklaga dem för att driva en "judisk agenda" eller "Israel-vänlig agenda" i Sverige.
.... – Det finns ingen framtid för små församlingar i Europa, säger han. Men judar som lever som jag, som gifter sig judiskt, som håller kosher, kommer alltid att söka sig till livskraftiga församlingar. Medan en person som inte tycker det är viktigt, som gifter sig ickejudiskt och firar jul, är dömd till assimilering. Det blir Bonniers efter några år.....
Det enda positiva med den kommentaren är att det blir utrett att Bonnier-familjen inte är en del av någon "judisk agenda" inom journalistiken. Fakta är att många inom svenska Bonnier-släkten inte är religiösa judar, vissa av dem är kristet troende. En av dem har t.o.m blivit biskop inom Svenska kyrkan. Släkten har blivit "assimilerad".
.... Daniel citerar Golda Meir, en sionistisk pionjär och Israels premiärminister 1969–74: hellre en hel värld som hatar oss än en hel värld som sörjer nästa Auschwitz.....
Alla - oavsett ursprung - har ett värde.

Det är i sig en viktig reflexion. Många (men verkligen inte alla) till vänster i Västeuropa accepterar främst judar som "lidande". Judar reduceras till en komponent i den berättigade kampen emot nazismen. Det "Daniel" inte berättar är ett annat välkänt citat från vänstersocialisten (ungefär som Vänsterpartiet i Sverige idag) Golda Meir (bilden) riktade till de arabiska grann-länderna efter flera militära attacker från dem emot Israel med syftet att utplåna landet.
.... Att ni dödar våra unga kan vi förlåta er, men att ni tvingar oss att döda era unga förlåter vi er aldrig....
Och där någonstans hittar vi en insikt som Meir hade. Att alla - oavsett ursprung - har ett värde. Judar, araber eller vilken annan grupp som helst. Det mänskliga värdet är allmängiltigt. Att hävda att ens barn bör bli ihop med någon annan etnisk jude är inget annat än rasism. Precis som när någon etnisk svensk hävdar att barnen ska bli ihop med någon annan etnisk svensk. Vissa judar kanske då hävdar att de är i minoritet i Sverige. Men exakt samma tendenser finns i det tyvärr allt mer nationalistiska Israel. Där judar är i majoritet.

Att hålla tyst om Israels fel och brister är att svika landet.

Jag är en Israel-vän. Varje dag i veckan är landet bättre än samtliga andra i regionen när det gäller demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet, HBTQ-rättigheter etc. Men Israels ibland brutala hantering av ockupationen av Västbanken är ett sår för landet, liksom det oproportionella våldet i de förvisso berättigade vedergällningsattackerna emot fascistiska Hamas i Gaza. Är man en verklig vän av landet påpekar man det. Att hålla tyst om det är att svika de värden man värnar och som borde vara centrala för demokratin Israel.

När det sedan tillförs i den nya konservativa debatten att judiska kvinnor ska täcka sitt hår när de besöker synagogor, könsapartheid är viktigt och att samkönade relationer inte ska respekteras blir det bara för absurt. Jag förväntar mig inte att just judar ska vara mer toleranta än andra (även om statistiken från väst tyder på att den gruppen alltid hamnar högst när det gäller tolerans). Varför skulle det inte finnas högerpopulister bland judar som bland alla andra grupper?

Svenska judar har ofta både anpassat sig och haft separat möten.

Men jag har i många debatter framhållit att just svenska judar har kunnat kombinera att anpassa sig generellt men även behålla separata möten för sin kultur. Om judiska församlingar i Sverige gör en annan (högerpopulistisk) inriktning får det effekter även utanför deras egen krets. Det blir svårare för oss Israel-vänner och engagerade emot antisemitism (jag bor själv i Malmö och har ofta tagit fighten här) att försvara gruppen om de flesta i de judiska församlingarna blir närmast som en konservativ sekt.

Där är vi inte ännu. Och jag har träffat så många sansade judar i Sverige att jag inte heller tror att det blir så.


Uppdatering 1.

Könsapartheid inom religiösa samfund.

Fram till medeltiden var i princip samtliga kyrkor, synagogor och moskéer könsuppdelade. De flesta kyrkor har koret (längst fram i kyrkan) åt öster. Män satt på höger sida och kvinnor på vänster sida inför koret. På 1600-talet började vissa välbeställda familjer i Norden (hur det var i andra områden har jag inte koll på) vilja sitta tillsammans.  Som många andra trender har det alltså startat bland rika människor och senare spridits. Förändringen skedde dock långsamt. Först i början av 1800-talet betraktades det som tillåtet överallt i de nordiska statskyrkorna att män och kvinnor satt tillsammans. Men många fortsatte frivilligt att välja sida efter sitt kön, i vissa konservativa landsbygdsförsamlingar fram till mitten av 1900-talet. Idag är könsapartheid ytterst ovanligt inom kristna samfund, även om det lär finnas ett fåtal kristet-ortodoxa samfund som ännu tillämpar principen.

De flesta judiska församlingar har ännu könsapartheid i synagogor, senaste decennierna har dock många liberal-teologiska judiska församlingar lämnat det. Precis som bland kristna samfund är dock könen "jämlika" i synagogorna, de sitter lika långt fram men på olika sidor. Nästan alla moskéer har ännu könsapartheid och där är situationen värre eftersom det är en tydlig rangordning. Männen främst och kvinnor undanskymda.

Trans-perspekiv.

Det finns även ett trans-perspektiv i debatten. Könsapartheid tvingar alla transpersoner att "välja sida" trots att många inte vill det. Det är fascinerande att så många religiösa samfund ännu fixerar sig vid församlingsmedlemmarnas kroppar trots att retoriken är att det är det andliga som är viktigast.


Uppdatering 2.

Täckande av håret.

När det gäller täckande av håret har det precis som mycket annat sitt ursprung från Gamla testamentet (som kristna kallar den del som är viktig även för religiösa judar). Judendomen och kristendomen har som bekant mycket gemensamt kulturellt.

Även inom många kristna samfund gäller ännu generellt olika regler där för kön. En man som inte tar av eventuell huvudbonad i kyrkan betraktas som att inte följa sociala regler. Kvinnor har möjlighet att ta av eller behålla eventuell huvudbonad. Men det finns inget som helst krav att en kvinna ska täcka sitt hår.

måndag 12 december 2016

"HBT-poängen" för partierna december 2016.



Jag gör i samband med Stockholm Pride rapporter där jag ger partierna poäng för HBT-politiken. Sedan uppdaterar jag kontinuerligt poängsammanställningen.

Varje ”ja” till en ny principiellt viktig HBT-reform ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer. Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som partiet är för). Sd vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p. Övriga partier vill inte avskaffa några HBT-reformer. Bara m har ökat när det gäller poäng sedan min senaste HBT-rapport sommaren 2016.

Jag brukar jämföra mina poängsammanställningar med opinionsmätningar, det är inte den exakta poängen för respektive parti som är viktig, utan det ungefärliga resultatet

Partierna får då följande poäng december 2016. (Maxpoäng 24)

Miljöpartiet 24 p
Vänsterpartiet 24p
Feministiskt initiativ 24p
Piratpartiet 24p
Liberalerna 23p
Socialdemokraterna 21p
Moderaterna +1p sedan i somras till 21p
Centerpartiet 21p
Kristdemokraterna 16p
Sverigedemokraterna 2p

Förhoppningsvis kan vissa av partierna få bättre poäng 2017 även om man inte ska vänta sig dramatiska förändringar.

Men politik handlar om två saker.

1. Att ta ställning för reformer.

2. Att leverera reformer (för regeringspartier). Att lämna förslag i riksdagen och pressa regeringen (för oppositionspartier).


Uppdatering 1.

Av Sverige 10 största partier är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna de två som är mest internt oense idag inom HBT-politiken.

Enligt den info jag fått är flera i partiledningen för kd positiva till att lesbiska kvinnor i en stabil relation får bli inseminerade vid kliniker (idag är partiet principiellt emot reformen men vill inte avskaffa den). Det är möjligt att kd på sitt riksting (kongress) hösten 2017 tar ställning för reformen. (Kd blev för en jämställd adoptionslag på sitt riksting 2015). Förhoppningsvis lämnar regeringen våren 2017 en proposition om att sänka åldersgränsen för att få byta juridiskt kön. Det är möjligt att kd tar ställning för ett sådant förslag (idag tvekar partiet om det).

Inom Sverigedemokraterna driver en falang som hittills varit i minoritet att partiet ska bli för nuvarande jämlika lagar för adoptioner och inseminationer. Partiledningen har fått stöd av en majoritet i partiet för att motsätta sig det. Men på partiets landsdagar (kongress) hösten 2017 kan det möjligen bli en förändring eftersom många som senaste åren anslutit sig till sd inte fattar varför "nationalister" måste vara HBT-negativa.  Även om partiet fortsatt är principiellt emot reformerna är det möjligt den HBT-vänliga falangen driver igenom att partiet i alla fall inte vill avskaffa dem.

Bara ett tydligt HBT-vänligt "nationalistparti" i Europa.

Det enda tydligt HBT-vänliga "nationalistpartiet" i Europa är PVV (med Geert Wilders som ordförande) i Nederländerna. Även om sd emot förmodan skulle sluta bli HBT-negativa 2017 förtjänar partiet kritik för att, precis som PVV, vara främlingsfientligt.

Att införa ett tredje juridiskt kön debatteras inom flera HBT-vänliga partier. Om det lämnas motioner till Socialdemokraternas kongress våren 2017 och Centerpartiets stämma (kongress) hösten 2017 finns möjlighet till positiva förändringar. S tvekar idag om reformen och kan bli för, c är emot men kan bli för eller i alla fall skaffa attityden "möjligen".

M och l emot röd-grönas halvering av anslagen för hiv-prevention.


Socialutskottet har publicerat sitt betänkande utgiftsområde 9. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har enats om att halvera statsbidragen för att bekämpa hiv-spridning. För det förtjänar de skarp kritik. I ett särskilt yttrande kommenterar Moderaterna följande.
.... Vidare avvisar vi regeringens förslag till besparing inom anslaget 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Satsningen inom detta område bör fullföljas....
Även Liberalerna är negativa i ett särskilt yttrande..
.... Vidare avvisas regeringens minskning till anslaget 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Att som regeringen hänvisa till att detta är kommunernas och landstingens ansvar är att bortse från att det finns en tydlig storstadsdimension i arbetet mot hiv och stödet till personer med hiv....
Sd, c och kd accepterar de drastiska besparingarna.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna accepterar halveringen av anslaget. Röd-gröna bemöter inte specifikt kritiken från m och l i den delen utan lämnar följande generella kommentar.
.... Sammantaget anser utskottet att regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 9 är väl avvägda....
Jag har tidigare här på bloggen kritiserat Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att de beslutat att skära ner statsbidraget för att bekämpa hiv-spridning från ca 145 till ca 75 miljoner om året. Det är ett betydande svek emot hiv-positiva och folk som jobbar för att minska spridningen av sjukdomen. Det är ett dråpslag emot hiv-preventivt arbete och drabbar storstadsregionerna extra hårt eftersom proportionellt fler hiv-positiva bor inom dessa områden

Drabbar främst två grupper som är strukturellt diskriminerade.

Män som har sex med män utgör en betydande andel av de som nysmittas i Sverige även om antalet minskat något per år. Generellt är det främst människor med invandrarursprung som idag konstateras vara hiv-smittade i Sverige. Det är alltså två grupper som riskerar strukturell diskriminering i Sverige som nu drabbas av s-mp-v-politiken.

Debatt och beslut i riksdagen om socialutskottets betänkande utgiftsområde 9 blir det på torsdag, 15 december, med start sen förmiddag. Varje debatt i riksdagen direktsänds på dess hemsida.