tisdag 31 juli 2012

Varför vägrar m och Reinfeldt kritisera heteronormen?


Här är kapitel 2 i min nya rapport om partiernas HBT-politik. När jag ska göra rubriker till mina bloggposter försöker jag ofta ha en lätt förenklad och provocerande rubrik för att locka läsare (till de hemsidor jag länkar till). Hade jag varit elak hade jag haft rubriken "Moderaterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt om heteronormen". Men det hade varit för mycket "guilt by association" även om det i sak hade varit sant. För fakta är att sedan sd bytt åsikt i år från att vara för heteronormen till att inte ha någon officiell åsikt om den är m, kd och sd ense. De vägrar varken hylla eller kritisera heteronormen officiellt.

Nu ska ni inte tro att Moderaterna bara inte haft tid att resonera om vad de tycker. Jag har i två år varit "på" m i mailkontakter om att de officiellt ska bli emot heteronormen precis som de flesta andra riksdagspartier. Har i god tid tipsat HBT-engagerade politiker om att de inför deras stämma (kongress) förra hösten när de antog sitt idéprogram även borde ta ställning om heteronormen. Något sådant förslag behandlades inte. I praktisk politik är m idag emot heteronormen, medan sd (och delvis kd) är för den i sin familjepolitik

Varför har Moderaternas ordförande Fredrik Reinfeldt (bilden) och hans parti så svårt att ta samma ställning som deras borgerliga kolleger i Folkpartiet och Centerpartiet? När den konservativa minoriteten i m idag är marginaliserad. De är kanske något de som besöker Moderaternas tält vid Stockholm Pride bör konfrontera dem med. I synnerhet som m i Qx-enkäter (syftar på de "seriösa" enkäterna till ett representativt urval från folk på Qruiser) till HBT-folk blivit största partiet senaste åren. Skärpning m!


2. Partiernas åsikter om heteronormativitet.

Jag har juni 2012 skickat en enkät till partierna om vad de har för åsikter om heteronormativitet. Jag skickade följande meddelande till dem.

Heteronormativitet

Något förenklat kan man säga att heteronormativitet är en värdering om att olikkönade relationer är mer "normala" och mer rätt än samkönade relationer. Och att det är mer "normalt" och rätt att män och kvinnor följer traditionella könsroller än att man avviker helt från dem. Ett samkönat par avviker från heteronormen, en transsexuell människa gör det men även många heterosexuella som lever otraditionellt, det kan t.ex. vara att mannen och kvinnan i en heterorelation vägrar följa könsrollerna, eller för den delen att det är fler än två människor som har en kärleksrelation tillsammans. Observera att en heteronormativ människa inte måste vara homofob. En typiskt heteronormativ kommentar är att säga "Jag respekterar homosexuella relationer men det är mer normalt att ha en heterosexuell relation". Även politiska strukturer i samhället kan vara heteronormativa t.ex. när ett lands lagar eller politiska debatter likställer familj med ett olikkönat par.

Vad är ditt partis OFFICIELLA åsikt om heteronormativitet? (officiell betyder att du bedömer att du kan uttala dig för partiet som helhet, sedan måste inte varje individ i partiet dela den åsikten) Vilket alternativ av följande beskriver bäst ditt parti?

Alternativ 1. Mitt parti menar att heteronormativiteten i samhället är ett problem, vi vill bekämpa heteronormativa strukturer och menar att samkönade relationer är likvärdiga olikkönade relationer. Transpersoner och andra som avviker mycket från könsrollerna är likvärdiga övriga individer.

Alternativ 2. Mitt parti har ännu inte någon officiell åsikt om heteronormativitet. Men vi är generellt för allas lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

Alternativ 3. Mitt parti är för heteronormativiteten i samhället. Samkönade relationer ska respekteras men olikkönade relationer bör vara normen i samhället.

Här är partiernas svar.

Alternativ 1. Emot heteronormen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti.

Alternativ 2. Ingen officiell åsikt om heteronormen. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna

Alternativ 3. För heteronormen.


Uppdatering 1. 

Svenska Dagbladet visar ett intressant reportage där de intervjuar HBT-turister i Stockholm. Att ett land eller en kommun ska bli HBT-vänlig handlar givetvis främst om mänskliga rättigheter men kan vara lönsamt också. HBT-fientliga kommer att närmaste dagarna sprida kommentar på tidningars hemsidor att Stockholm Pride tar pengar från "de som verkligen behöver stöd", från hemlösa till fattiga barn i Etiopien (inte för att det finns så många nationalistiska homofober som jobbar emot fattigdom). Men Stockholm Pride och satsning på HBT-turism kan vara det som räddar en del förskole- och äldreomsorgsplatser i stadens ekonomi nästa år.


Uppdatering 2.

Sångaren Gabriel Forss, tidigare bl.a. med i gruppen Blond som vunnit svenska melodifestivalen, berättar idag om sitt liv som bög och homofobi från frikyrkliga människor.


Uppdatering 3.

Nya tidningsartiklar om Stockholm Pride bl.a. att EU-minister Birgitta Ohlsson (fp) och f.d. ordföranden för Socialdemokraterna Mona Sahlin tillsammans invigningstalade vid festivalen igår.



Mp, fp, c, v, fi och spi för alla HBT-reformer.


Jag gör här en sammanställning av vad de politiska partierna har för åsikter om HBT-reformer, alltså politiken för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vilka partier är HBT-vänligast? Vilka partier har förändrat sin politik mest sedan förra året?

Min rapport berättar om
1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.
2. Partiernas åsikter om heteronormativitet.
3. Hur partiernas åsikter har förändrat sig mellan 2011 och 2012.
4. Partiernas åsikter om reformer som riksdagen redan sagt ja till.

Några intressanta resultat:

Fyra riksdagspartier är för alla HBT-reformer.
I den borgerliga regeringen blockerar Moderaterna fyra viktiga HBT-reformer. Kristdemokraterna blockerar tre reformer.
Kristdemokraterna är det parti som främst blivit HBT-vänligare senaste året och de närmar sig Moderaterna.
Sverigedemokraterna lämnar heteronormen men är ännu för tvångssteriliseringar av transsexuella.
Både sd och kd vill försämra samkönade pars rättigheter när det gäller adoptioner och inseminationer.
Pensionärspartiet spi är för alla HBT-reformer och emot heteronormen.

1. Partiernas åsikter idag om 10 viktiga aktuella HBT-reformer.

Först ska jag berätta något om hur jag resonerat när jag avgjort vilka partier som jag granskar. Att riksdagspartierna ska vara med är givet. De kriterier jag har för partier utanför riksdagen är följande. 1. Att ha fått tydligt mer än 0,1 % i senaste riksdagsvalet. 2. Att ha en fungerande verksamhet på riksnivå. 3. Att ha en HBT-politik. Det är bara Feministiskt initiativ och Sveriges pensionärers intresseparti som uppfyller de tre kraven. Piratpartiet uppfyller krav 1 och 2 men inte krav 3.

Förklaring av partibeteckningar
s = socialdemokraterna
m = moderaterna
mp = miljöpartiet
fp = folkpartiet
c = centerpartiet
sd = sverigedemokraterna
v = vänsterpartiet
kd = kristdemokraterna
fi = feministiskt initiativ
spi = sveriges pensionärers intresseparti

1. Avskaffa kravet att en person måste vara steriliserad för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Lagen om fastställelse av könstillhörighet som är från 1972 kräver att den som ska byta kön juridiskt måste vara ogift, svensk medborgare, steril och ha fyllt 18 år. En utredning lämnade 2007 ett förslag till förändringar av könstillhörighetslagen. Sedan har Socialstyrelsen startat en egen utredning vars rapport publicerades sommaren 2010. Efter att den varit ute på remiss lämnade Socialstyrelsen officiellt sin rapport och remissvaren till regeringen maj 2011. 

Enligt lagen om fastställelse av könstillhörighet måste en person vara steriliserad för att få byta kön juridiskt. Motiveringen från riksdagen 1972 var att personer som bytt kön inte bör ha barn. Idag ställer staten ett ultimatum till de som ska byta kön. Om de inte steriliserar sig får de inte juridiskt byta kön. I praktiken betyder det tvångssteriliseringar av transsexuella.

Förvaltningsrätten i Stockholm förklarade mars 2012 att sterilitetskravet strider mot Europakonventionen. Domen har överklagats av socialstyrelsens rättsliga råd och ärendet ska senare behandlas av kammarrätten i Stockholm. Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, har förklarat att sterilitetskrav för att få byta kön juridiskt strider mot mänskliga rättigheter.

Flera länder i Europa bl.a. Storbritannien, Spanien, Portugal och Ungern har i lag förtydligat att den som vill byta kön juridiskt inte måste vara steril. Författningsdomstolarna i Tyskland och Österrike har förklarat att kravet att vara steril för att få byta kön juridiskt strider mot respektive lands författning och inte ska tillämpas. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och tre tveksamma till att avskaffa sterilitetskravet.

2. Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:

För att "byta kön" måste en person vara ogift. Motiveringen till det kravet var att samkönade par inte hade möjlighet att ingå äktenskap 1972. Sedan 1 maj 2009 har Sverige dock som bekant en könsneutral äktenskapslag vilket gör att det argumentet nu saknar betydelse. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt eller tveksamt till att avskaffa kravet att vara ogift.

3. Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön.

Ja: s, m, mp, fp, c, sd, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej:

Fakta: En person måste vara svensk medborgare för att få juridiskt byta kön. Motiveringen till det var att transsexuella 1972 inte hade möjlighet i en del länder att byta kön juridiskt. Riksdagen gissade att utan medborgarskapskravet skulle många transsexuella flytta till Sverige för att bli opererade. Idag har de flesta länder någon typ av lagreglering. För övrigt brukar det inte vara något medborgarskapskrav för sjukvård i Sverige. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är bara ett negativt och två tveksamma till att avskaffa medborgarskapskravet.

4. Tillåta transsexuella att spara könsceller så att de efter "operationen" kan bli biologiska föräldrar.

Ja: s, m, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen:
Nej: sd

Fakta: Både Könstillhörighetsutredningen och Socialstyrelsens utredning föreslår att transpersoner ska ha möjlighet att spara sina könsceller d.v.s. sperma och äggceller före operationen för att de efteråt ska kunna bli biologiska föräldrar. Det är idag inte i lag förbjudet för transsexuella att göra det före "könsbytesoperationen". Socialstyrelsen tolkar dock könstillhörighetslagens sterilitetskrav så att det inte ska vara tillåtet. Andra grupper som av någon orsak riskerar bli sterila har möjlighet att spara sina könsceller. Några länder t.ex. Storbritannien och Spanien tillåter transsexuella att spara sina könsceller för att efter operationen kunna bli biologiska föräldrar. Av 70 remissvar till Socialstyrelsens utredningsförslag är inget negativt och bara ett tveksamt till att tillåta transsexuella att spara könsceller.

5. Likställa de juridiska föräldraskapsreglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par.

Ja: s, m, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: sd
Nej: kd

Fakta. Riksdagen sa 2005 ja till att även lesbiska kvinnor ska kunna bli inseminerade vid kliniker. Men ännu är reglerna olika. Om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en man blir han automatiskt juridisk förälder. Men om en kvinna som blivit inseminerad är gift med en annan kvinna blir hon inte det. Det betyder att vissa barn har en sämre juridisk trygghet än andra. En utredning som lämnade sin rapport 2007 föreslår att likställa de juridiska reglerna vid inseminationer för lesbiska par och olikkönade par. Utredningen föreslår även att det alltid ska finnas möjlighet för en spermadonator att bli juridisk förälder istället för kvinnans partner om alla parter är ense om det. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag till föräldraskapspresumtion för lesbiska par.

6. Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering av transpersoner.

Ja: mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: s, m, sd, kd
Nej:

Fakta: Transpersoner har inte idag något skydd mot diskriminering i regeringsformen. Grundlagsutredningen föreslog inte ett sådant diskrimineringsförbud när den lämnade sin rapport 2008. Ecuador och Bolivia har i sin respektive konstitution förbjudit diskriminering p.g.a könsidentitet.

7. Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder)

Ja. s, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:

Fakta. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport februari 2010. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder.

I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter eniga om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd. Regeringen har ännu inte lämnat något förslag om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen.

8. Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Ja: s, mp, fp, c, v, fi, spi
Möjligen: m, sd, kd
Nej:

Fakta: Sverige införde lagen om hets mot folkgrupp 1948. Den förbjuder hets p.g.a. etnicitet och religion och sedan 2003 även p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu hets p.g.a. könsidentitet tillåten. Några länder i Europa, t.ex. Tyskland, Finland, Portugal liksom fyra delstater i Australien har förbud mot hets mot transpersoner.

9. Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

Ja: s, mp, fp, c, v, kd, fi, spi
Möjligen: m, sd
Nej:

Fakta: Riksdagen sa 1994 ja till en straffskärpningslag i brottsbalken som gör att hatbrott ska kunna göra att domstolar dömer till högre straff. Då var hatbrott p.g.a. etnicitet och religion omnämnda i lagen, sedan 2003 även hatbrott p.g.a. sexuell läggning. Dock är ännu inte hatbrott p.g.a. könsidentitet explicit med i straffskärpningslagen. USA, Nya Zeeland, och Skottland har lagar mot hatbrott som explicit skyddar även transpersoner.

10. Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Ja. s, m, c, fp, v, mp, kd, fi, spi
Möjligen: sd
Nej:

Fakta: FN har konventioner mot diskriminering p.g.a. etnicitet, kön och funktionshinder men inte mot diskriminering av HBT-personer. FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 säger inte heller något om HBT-personers rättigheter. Juni 2011 röstade en majoritet i FN:s råd för mänskliga rättigheter för en resolution om HBT-personers rättigheter. En resolution är dock inte politiskt bindande vilket däremot en konvention betraktas som för de FN-länder som accepterar den.

Jag har sedan gett partierna poäng enligt modellen. Varje ”ja” ger 2p, varje ”möjligen” 1p och varje ”nej” 0p. Jag har dessutom gett minuspoäng till de partier som vill avskaffa HBT-reformer.

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill avskaffa möjligheten för samkönade par att adoptera (förutom närståendeadoptioner som de båda partierna är för). De två partierna vill även avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att bli inseminerade vid kliniker. Det blir -2p.

Kristdemokraterna vill sedan visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen men eftersom deras alternativ, en civilrättslig giftermålslag, är lika för samkönade och olikkönade par får de inte något minuspoäng för det.

Övriga riksdagspartier vill inte avskaffa några HBT-reformer.

Jag fokuserar här på 10 nya och 8 gamla juridiska HBT-reformer. När det gäller HBT-politiken i övrigt är det ett parti, Sverigedemokraterna, som vill göra ytterligare en försämring. Sd vill avskaffa DO (Diskrimineringsombudsmannen) och ta bort alla statliga bidrag emot diskriminering, HBT-fientlighet och främlingfientlighet. Eftersom det inte handlar om juridiska reformer ger jag inte partiet minuspoäng för det men vill trots det informera om det.

Riksdagspartierna får då följande poäng 2012. (Maxpoäng 20)

Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Feministiskt initiativ 20p
Sveriges pensionärers intresseparti 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 14p (16-2p)
Sverigedemokraterna 8p (10-2p)


Övriga delar av min HBT-rapporter publicerar jag senare i veckan.


Uppdatering 1.

Artiklar om Stockholm Pride som startar idag och om HBT-rättigheter.


Uppdatering 2.

Partiers kommentarer om Stockholm Pride.

Partier som fick mer än 0,1 % i förra riksdagsvalet. Jag kommer länka till fler partier efter att de på sin hemsida kommenterat Stockholm Pride.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti

måndag 30 juli 2012

DN skriver för tioende året om mina HBT-rapporter.


För mig är det här en extra viktig dag. Dagens nyheter har för tionde året en artikel om mina HBT-rapporter i samband med Stockholm Pride. När jag första gången ringde till DN 2002 var det på vinst och förlust. Jag resonerade om vilken tidning jag borde kontakta för att nå politiska makthavare, dagstidningar bedöms som mer seriösa än kvällstidningar och en Stockholmstidning når fler politiker. Alltså återstod DN och Svenska Dagbladet. Som socialliberal föredrog jag DN och även att det är största dagstidningen. Men hade någon 2002 sagt att tidningen skulle i 10 år (alla år från 2002 och framåt förutom 2005) ha artiklar om mina rapporter hade jag kallat vederbörande galen. Det här är min största arbetsmässiga framgång jag har haft i mitt liv, att nå ut med HBT-budskapet i 10 år. Jag vet det låter skrytsamt kanske men idag är jag stolt. :-)


Pressmeddelande 2010-07-30

Ny rapport: Partiernas HBT-politik 2012.

- Att Sverigedemokraterna nu officiellt lämnar heteronormen och att Kristdemokraterna senaste året helomvänt och blivit för att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen är ett tydligt tecken på att utvecklingen går framåt när det gäller HBT-rättigheter. Det säger Bengt Held i en kommentar till att Dagens Nyheter för tionde året publicerar (papperstidningen sid 13) en artikel om hans senaste HBT-rapport.

-Jag bedömer 10 partier och ger dem poäng efter deras åsikter om 10 nya centrala HBT-reformer. När ett parti är för en ny HBT-reform blir det 2p, om det tvekar 1p och om partiet är emot 0p. Om ett parti vill avskaffa någon HBT-reform får det -1p. Maxpoäng är alltså 20.

Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Feministiskt initiativ 20p
Sveriges pensionärers intresseparti +3 till 20p
Socialdemokraterna 19p
Moderaterna 16p
Kristdemokraternas +4 till 14p
Sverigedemokraterna +2 till 8p

S, mp, fp, c, v, fi och spi är emot heteronormen medan m, kd och sd inte har någon officiellt åsikt om heteronromen.

- Det som hänt senaste året är främst att Kristdemokraterna helomvänt när det gäller två transreformer, att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen och att transsexuella ska få spara könsceller (sperma respektive äggceller) för att efter "könsbytesoperationen" kunna bli biologiska föräldrar. Om man granskar bara politiken för transpersoner har kd faktiskt gått om Moderaterna. Främst för att kd vill att könsidentitet explicit ska bli omnämnt i straffskärpningslagen vid hatbrott, något som m ännu tvekar om. Att kd trots det får sämre poäng än m beror på att de har en sämre politik för rättigheter för homosexuella och bisexuella. Bl.a. vill kd avskaffa nuvarande jämställda lagar när det gäller adoptioner och inseminationer. Kd är också emot en könsneutral föräldrapresumtionslag som gäller även för lesbiska par efter inseminationer och inte som idag bara för olikkönade par.

- Intressant är även att Sverigedemokraterna för första gången officiellt lämnar heteronormen. I praktiken har sd, och delvis kd, ännu en heteronormativ familjepolitik men vi kan konstatera att båda partierna bedömer att de nu har mer att förlora än att vinna att som parti vara för heteronormen. Sd vill dock precis som kd försämra lagarna för samkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer. som ensamt parti är sd för att behålla sterilitetskravet i könstillhörighetslagen och emot att transsexuella ska få spara könsceller. Sd vill också avskaffa DO och ta bort alla statsbidrag till bl.a. RFSL.

- Moderaterna har senaste decenniet utvecklat sin HBT-politik och blivit för viktiga reformer bl.a. när det gäller lika rättigheter för samkönade och olikkönade par när det gäller äktenskap och adoptioner. Dock har m sedan 2010 inte förändrat sin politik något som helst när det gäller de reformer jag granskar. Det borde vara en varningsklocka för statsminister Fredrik Reinfeldt (m) att tidigare homofientliga kd nu närmar sig Moderaterna när det gäller HBT-vänlighet. Även Stefan Löfven (s), som ska besöka Stockholm Pride, har en hemläxa att göra eftersom hans parti ännu inte är för att i regeringsformen förbjuda diskrimering p.g.a. könsidentiet.


Uppdatering 1.

Jag har en debattartikel idag på Qx hemsida. Jag riktar där kritik (men även beröm) åt Kristdemokraterna som återigen ska besöka Stockholm Pride som startar imorgon. Bl.a. hävdar jag att både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har en politik som strider mot regeringsformens diskrimineringsförbud.

lördag 28 juli 2012

Ärkebiskopen behöver de intoleranta.

Det hävdas att i Romarriket när en kejsare triumferade i sin vagn inför offentligheten var det en slav som sprang vid sidan och viskade "kom ihåg att du är dödlig". Redan romarna konstaterade att segrar för makthavare kunde stiga dem åt huvudet. Tyvärr fanns inga sådana personer som viskade i Hitlers och Stalins öron.

Idag ifrågasätter människor från den konservativa nomineringsgruppen ("partier" som kandiderar i val till Svenska kyrkan kallas för nomineringsgrupper) Frimodig kyrka på debattsiten Newsmill om Svenska kyrkan verkligen ska vara med vid Stockholm Pride nästa vecka. Givetvis är det löjligt att de vandrar runt likt katten kring het gröt. Även Frimodig kyrka har fattat att homohatiska artiklar inte gynnar dem i Sverige 2012. Men trots det bör deras debattartikel tas på allvar. För det finns många i Svenska kyrkan som ännu tycker att "utlevd" homosexualitet är en "synd". Ungefär som att homosexuella enkelt kunde byta från en "homosexuell" skjorta eller blus till en "heterosexuell" skjorta eller blus. Min fråga till dem är följande, skulle du kunna förvandla dig själv från heterosexuell till homosexuell om du ville?

Frimodig kyrka ensamma i SvK om att ännu vara homofientliga.

Nja, Frimodig kyrka (som fick ca 5 % i senaste kyrkovalet) är dessbättre isolerade i sin homofobi inom Svenska kyrkan. Även de båda nomineringsgrupperna Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Sverigedemokraterna har trots tidigare motstånd accepterat samkönade vigslar inom samfundet. Sverigedemokraterna bedriver dock en främlingsfientlig agenda inom SvK med bland annat kampanjer mot att vissa präster gömmer flyktingar. Jag är inte generellt för att folk ska gömma flyktingar, svenska migrationslagar bör respekteras, men jag konstaterar också att det finns en del undantagsfall. Till sist måste varje människa i SvK (och andra) själv avgöra vilket som är viktigast, principen om att följa lagen eller att av samvetsskäl bryta mot lagen. Och sedan ta ansvar för sin civila olydnad om de inte följer lagen.

John Stuart Mill, som betraktas som den som "uppfann" socialliberalismen skrev på 1800-talet retoriskt skickligt  varför yttrandefriheten är viktig. Typ följande. "Antingen har de som vi försöker tysta rätt och då undanhåller vi oss att få del av en bättre sanning av hur verkligheten ser ut. Eller så har de som vi försöker tysta fel men då tvingar de oss att ännu tydligare beskriva sanningen om hur verkligheten är".

Intoleranta grupper ett symptom på intolerans.

Mill måste var en av de mest begåvade filosoferna någonsin. Och hans sanning gäller än idag. Nej, jag gillar varken främlingsfientliga Sverigedemokraterna eller homofientliga Frimodig kyrka. Men betyder det att jag hoppas de två grupperna försvinner från kyrkomötet i nästa kyrkoval? Jag skulle betrakta det med blandade känslor. Det är givetvis bra att intolerans trängs tillbaka men de två grupperna är ett symptom, inte en orsak, till främlingsfientlighet och homofientlighet i samhället och Svenska kyrkan. Det bästa vore om de finns kvar efter nästa val men med bara några få mandat.

För då kan de viska i ärkebiskop Anders Wejryds öra, "kom ihåg du är dödlig". Jag hoppas att Wejryd deltar i Prideparaden i Stockholm nästa lördag. Och att han "ännu tydligare beskriver sanningen om hur verkligheten är", att folk inte väljer sin sexuella läggning.


Uppdatering 1.

Religiösa samfund bör få vägra viga svarta och homosexulla.

Plastikkirurgen Johan Rinder resonerar i Svenska Dagbladet om medicinska risker med att någon behåller könskörtlar efter en operation för att "byta kön". Även om han håller med om att sterilitetskravet bör avskaffas i könstillhörighetslagen. Det här är inget nytt. Argumentationen för att avskaffa kravet att vara steril har just handlat om att ifall patienten och läkaren är ense om att en operation som orsaka sterilitet inte är nödvändig ska inte lagen tvinga dem till det. Till sist måste den som är transsexuell och läkaren i samråd avgör vad som är mediciniskt lämpligast.

Ett svart par har nekats att bli vigda av en kristen församling i delstaten Mississippi i USA berättar flera tidningar. Jag gissar en del, med rätta, tycker det är fel men som inte bryr sig om att alla muslimska, nästan alla kristna och en del judiska samfund i USA vägrar viga samkönade par i de delstater som tillåter det. Men det är samma kränkning för den som är homosexuell som för den som är svart. När det är framfört tycker jag att religiösa samfund, i Sverige, USA och andra länder, ska få vägra viga svarta, homosexuella, grönhåriga eller folk från någon annan grupp. Den som resonerar om att det är oacceptabelt bör jobba för att helt ta bort den juridiska vigselrätten för samfund.


Uppdatering 2.

Lokko kritiserar, med rätta, EDL men inte att alla muslimska samfund är homofientliga.

Andres Lokko har en krönika i Svenska Dagbladet om att English Defence League (EDL) kommer till Stockholm nästa lördag för att demonstrera. Som Lokko riktigt konstaterar är EDL en islamofob förening men av någon orsak, dåligt minne eller att han inte sökt fakta, berättar inte Lokko att alla muslimska samfund i alla länder är homofientliga och emot samkönade relationer inom egna samfundet. Det är givetvis en del kristna och judiska samfund också men många kristna och ännu fler judiska samfund har omprövat sin homofobi och blivit HBT-vänliga. Men inget muslimskt samfund. Vad drar Andreas Lokko för kommentar om det? Antingen är det fel och han kan berättar vilka muslimska samfund som är homovänliga. Eller är det sant och han kan berätta varför han tiger skamligt om det.

Oxfords universitet har äntligen lämnat 1800-talet när det gäller klädkoder. Men jag konstaterar att de varit så frisläppta att de diffust krävt "mörk kostym och mörka strumpor" av manliga elever vid examenssituationer. Det här visar återigen att tysk effektivitet (på gott och ont) ofta saknas i Storbritannien. Ett tyskt universitet som haft sådana här klädkoder hade givetvis angett svart, brun och mörkblå som acceptabla färger på manliga kostymer och strumpor. Inte något "mörkt" (vad är det för flum?). Nåja, tyskarna är ju effektiva även åt.... andra hållet. Det finns väl inget land  som har så många porriga barer.

Besöker du landet och vill hitta en manlig snubbe är här en lämplig fras.

Ganz nackt, aber mit schwartze Socken? Helt näck med svarta strumporna på?


Uppdatering 2.

Artikel i Svenska Dagbladet om Stockholm Prides ekonomi.

fredag 27 juli 2012

Informationsplikten för hiv-positiva bör avskaffas.

Pressmeddelande 2012-07-27

Informationsplikten för hiv-positiva bör avskaffas.

- Jag har bytt åsikt. Den lag som tvingar hiv-positiva att berätta om sin sjukdom före sexuella kontakter, även om de tillämpar säkrare sex, bör avskaffas. Det förklarar Bengt Held, som driver bloggen Helds HBT-nyheter och i drygt 10 år gjort rapporter om partiers HBT-politik, inför att Stockholm Pride startar nästa vecka.

- För mig har det här varit en svår fråga. Jag har lyssnat på debatten från båda håll och har i flera år argumenterat för att en utredning så snabbt som möjligt ska startas om informationsplikten ska vara kvar eller inte. Men jag konstaterar också att i den borgerliga regeringen så blockerar både Moderaterna och Kristdemokraterna en sådan utredning. Och de lär förmodligen göra det även om Alliansen vinner 2014. Om Socialdemokraterna bildar regering 2014, med eller utan andra partier i regeringen, lär det bli en utredning men förmodligen har de så mycket annat att göra att den tillsätts tidigast hösten 2015 och blir klar möjligen 2017. Det är tveksamt om det blir något riksdagsbeslut om informationsplikten före 2018 oavsett vilka partier som vinner valet 2014. I den situationen bedömer jag att det blir ohållbart att som Socialdemokraterna och Folkpartiet och jag själv hittills säga "pass" om informationsplikten.

- RFSL startade sin kampanj om hiv för några veckor sedan. Jag har granskat artiklarna kritiskt, jag vet att RFSL har som syfte att få politiker att avskaffa informationsplikten. Trots det konstaterar jag att många HBT-människor som jag definitivt inte alltid håller med när det gäller deras politiska värderingar men som har ett genuint HBT-engagemang är för att avskaffa informationsplikten.

- En tredje orsak till att jag nu tar ställning är att bl.a. RFSL, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har hänvisat till att bara de som medvetet sprider hiv ska kunna åtalas och dömas. De hänvisar till FN:s rekommendationer. Jag vill då förtydliga att jag bestämt hävdar att även hiv-positiva som p.g.a inverkan av alkohol och/eller narkotika eller p.g.a. oaktsamhet för andras hälsa bör kunna åtalas och dömas om de tillämpar osäkrare sex. Oaktsamhet leder till straffansvar inom många andra områden inom juridiken och bör göra det även här. Däremot bör de hiv-positiva som tillämpar säkrare sex och inte fått någon fråga om de har hiv från sin sexpartner inte kunna åtalas och dömas.

--Till sist handlar det här om människosyn. Och för mig som liberal också om när staten ska reglera människors privata relationer. Det finns många saker som jag som liberal tycker är oetiska utan att de för den skull bör vara juridiskt straffbara. Vi har alla ett ansvar att bekämpa spridningen av hiv. Även vi som är hiv-negativa, avslutar Bengt Held.


Uppdatering 1.

Rika homosexuella en myt.

RFSL rapporterar att Global Commission on Hiv and the Law kritiserar bl.a. Sverige för lagen om informationsplikt och sexköpslagen.

Svenska Dagbladet om att Stockholm Pride gynnar staden ekonomiskt. Jag är dock kritisk mot stereotypen av homosexuella har högre inkomst än heterosexuella. När det gäller Sverige är det inte sant. Även om statistiken ska tas med en nypa salt, man har jämfört samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap med olikkönade gifta par. En kompakt majoritet av homosexuella är dock ogifta. Situationen är delvis annorlunda i USA men det beror inte främst på att homosexuella har högre löner utan att USA har ett system där föräldrar får betydligt mindre i bidrag om de får barn än i Västeuropa. Samkönade par som ofta inte har barn (det blir dock vanligare)  har då i medel mer pengar att spendera än olikkönade par.

Om kroppslig integritet är ett hot har judendomen verkligen problem.

SvD berättar också om att Kammarrätten i Stockholm kommer att behandla ärendet om tvångssteriliseringar av transsexuella strider mot Europakonventionen, något som Förvaltningsrätten i Stockholm kom fram till i mars i år. Oavsett vilket beslut det blir i Kammarrätten kan beslutet överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen som dock är restriktiv att ta upp ärenden för förnyad prövning.

En debatt som, precis som när det gäller tvångssteriliseringar, handlar om kroppslig integritet är den om omskärelse av pojkar. Ni som följer min blogg vet att jag mer än de flesta i Sverige reagerar mot antisemitism, både i min hemstad Malmö och på andra ställen, och att jag också ofta kritiserar de som försöker jämställa demokratin Israel med fascistislamistregimen i Iran. Båda ländernas regeringar ska kritiseras men när det gäller mänskliga rättigheter är Israel det land som är minst dåligt i regionen. När vissa judiska grupper försöker försvara stympning av pojkar med att vi som är emot det är antisemiter är det skamligt. Är jag antisemit är judar som omskär sina pojkar islamofober. Och att antyda att kritiken handlar om "en ny förintelse" är bara så absurt att det inte ens förtjänar att bemötas. Den typen av kommentarer ökar om något antisemitismen. Sitter den judiska identiteten så löst att den faller ihop om barn får behålla sin kroppsliga integritet då har judendomen verkligen problem.

tisdag 24 juli 2012

Stockholm Pride kastar ut talare för att han är från Israel.


Pressmeddelande 2012-07-24

Stockholm Pride kastar ut talare för att han är från Israel.

- Att ansvariga för Stockholm Pride kastar ut en talare bara av den orsaken att han är av judiskt ursprung och från Israel är skamligt. Det säger Bengt Held som en kommentar till att israeliska HBT-aktivisten Assi Azar blivit portad från den HBT-festival som startar i Stockholm nästa vecka. Bengt Held driver bloggen Helds HBT-nyheter och har sedan drygt 10 år gjort rapporter om partiernas HBT-politik. Dagens Nyheter har i 8 år haft artiklar om rapporterna i samband med Stockholm Pride.

- Hade det handlat om någon palestinier från Israel som skulle hålla ett tal hade det här givetvis inte hänt. Hotbilden handlar främst om att vissa antisemitiska vänsterextremister och islamister anser att alla av judiskt ursprung har ett kollektivt ansvar för varje del av Israels politik. Det är en antisemitisk stereotyp. I den situationen borde man kunna förvänta sig att ansvariga för Stockholm Pride, som annars ofta talar om yttrandefrihet och att jobba mot intolerans och extremism, står upp för Azars rätt att få avslöja hur situationen är för HBT-personer i Israel. Istället viker sig Stockholm Pride för extremismen och terrorhoten. Det är absurt.

- Ansvariga för Stockholm Pride har tidigare inte kunnat lämna effektivt skydd åt besökande gäster från bl.a. Migrationsverket och Gaypoliserna. De har blivit hånade och trakasserade av vänsterextremister utan att någon åtgärd vidtogs från Prideansvariga. Delar av svenska befolkningen, både i och utanför HBT-rörelsen, närmast jämställer demokratin Israel (med sina många brister som landets regering skarpt ska kritiseras för) med fascistislamistregimen i Iran som avrättar homosexuella. Att de skulle bete sig lika illa när det gäller mänskliga rättigheter.

Trots att Israel är det enda landet i Mellanöstern som har yttrandefrihet, oberoende domstolar, relativt HBT-vänliga lagar och för jämställdhet. Det är dags att Stockholm Pride, RFSL och andra, precis som i de flesta andra länder i Västeuropa, lika tydligt markerar mot vänsterextremism och islamism som mot högerextremism. Hot om våld får aldrig stoppa ett evenemang, avslutar Bengt Held.


Här är pressmeddelandet tidigare idag från Samuel Danofsky.
Pride kastar ut israelisk HBT-aktivist.

Den israeliske TV-kändisen och HBT-aktivisten Assi Azar var inbjuden att visa sin dokumentärfilm "Mom and Dad, I have something to tell you" i Pride House under Stockholm Pride. Filmen handlar om hur relationen mellan barn och föräldrar påverkas i samband med att barnen kommer ut som homosexuella. I filmen tar Assi sig själv och sin egen familj som utgångspunkt.

Två veckor innan Pride börjar skickar Prides ledning ett kort e-mail där man helt plötsligt gör en helomvändning och säger: "Att visa denna film innebär en sådan stor säkerhetsrisk att vi beslutat att inte visa den." Därefter har programpunkten tagits bort från hemsidan och Assi är inte längre välkommen att visa sin film i Pride House. I samtal med Pride har det senare framkommit att det är det faktum att Assi kommer från Israel som utgör den så kallade säkerhetsrisken.

– Pride är ett otroligt viktigt evenemang och ska utgöra spetsen för lika rättigheter och yttrandefrihet i Sverige. Därför är det skamligt att Stockholm Pride nu väljer att vika sig för extremistiska och möjligen islamistiska homofoba krafter istället för att stå upp för rätten att tala om HBT-relaterade frågor. När jag visade filmen på festivaler i Boston och San Francisco fanns det också extrema grupper som ville stoppa visningarna. I de fallen valde dock organisatörerna att stå upp för mig och filmen till hundra procent, säger Assi Azar i en kommentar till beslutet.

Trots Stockholm Prides beslut kommer Assi att komma till Sverige under Pride då han anser att frågorna är för viktiga för att falla offer för politisering. Just nu letar vi efter en ny lokal att visa filmen i och kommer inom kort återkomma med information om när och var.

Bilen till den här bloggpostsen är av Assi Azar.


Uppdatering 1.

Stockholm Pride sprider antisemitism.


Det blir värre och värre.

Tobias Brandel kommenterar också debatten i Svenska Dagbladet och lämnat ett citat från pressansvarige för Stockholm Pride. .
– Israel är ett krigförande land, det kan bli motdemonstrationer som gör att det behövs extra säkerhet som vi inte klarar med vår budget, säger Prides kommunikationsansvariga Niklas Torsell.
Resonemanget är groteskt av flera orsaker.

1. Vanliga medborgare i Israel har inte ansvar för vad Israels regering gör. Precis som vanliga svenskar inte har ansvar för vad Sveriges regering gör. Det finns många människor i Israel som ogillar deras regering precis som det finns många i Sverige som inte tycker Fredrik Reinfeldt (m) borde vara statsminister. Det är pinsamt för ansvariga för Stockholm Pride att de inte fattar det.

2. Om Israel är ett krigförande land (det förs inget krig just nu men de har inte fredsavtal med alla sina grannar) måste ju också arabiska HBT-personer från flera arabländer (som inte har fredsavtal med Israel) förbjudas att vara talare vid evenemang när det är Stockholm Pride. Och USA har i decennier varit iblandad i militära konflikter i diverse länder utan att HBT-aktivister från USA blivit stoppade som talare vid evenemang. Thomas Beatie, gravid man, bjöds in av Stockholm Pride själva förra året. Trots att hans hemland USA förde krig både i Irak och Afgahnistan. Och även Sveriges för krig i Afgahnistan formellt. Då borde inte heller folk från Sverige få vara talare vid Stockholm Pride.

Tydligen är det bara judar som Stockholm Pride tycker har kollektivt ansvar för om landet de bor i för krig. Samma logik gäller inte bl.a. USA, Sverige och andra länder som deltar i militära strider i Afgahnistan. Jag är helt för att västländer delar militärt i Afgahnistan för att bekämpa talibaner men det är en annan sak.

Antisemitismen har varit och är ett allvarligt problem i min egen hemstad. Två av de främsta socialdemokratiska politikerna här, Ilmar Reepalu och Adrian Kaba, har spridit kommentarer som är oacceptabla och kan tolkas vara antisemitiska. Nu har antisemitiska stereotypen även blivit en del av Stockholm Pride.

Ansvariga för Stockholm Pride - ni borde skämmas!


Uppdatering 2.

Israel har främlingsfientlig politiker som utrikesminister.

Vill göra ännu ett förtydligande om min attityd till Israels nuvarande politik. Inte för att det egentligen har med saken att göra eftersom vi debatterar om en bög från Israel ska få komma till Stockholm Pride för att berättar om homofobi och homovänlighet i sitt hemland. Inte att han ska komma hit för att vara ambassadör för Israel.

Men jag kan väl avslöja att det finns två länder (kanske fler) där jag nog skulle kallas för vänster även om jag är liberal. Det ena är USA, det andra Israel. Jag är synnerligen kritisk mot dess nuvarande högerregering, som närmast kan jämföras med om Moderaterna och Sverigedemokraterna bildat regering i Sverige och Jimmie Åkesson (sd) fått bli utrikesminister. Det är tragiskt att det främst bara är delar av vänstern, och delar av HBT-rörelsen (oavsett om folk är höger eller vänster) i Israel som idag är engagerade för fred. Orsaken till det är delvis en polarisering på båda sidor där Hamas framgångar, och en betydande antisemitism bland palestinier, fått fler i Israel att vända sig till oförsonliga högerpartier. Men just därför borde vi stödja de progressiva människor i Israel som kämpar mot patriarkala strukturer och judisk-ortodoxa grupper. Inte bojkotta dem.


Uppdatering 3.

Det är glädjande att Stockholm Pride backar.

Jag ringde föreningens presschef Niklas Thorsell ca 9.30. Ställde bara en direkt fråga. ""Är det sant att Stockholm Pride har bokat av Assa Azar som föreläsare pga av säkerhetsbedömningar?" Trots att han var på sitt jobb kunde han enkelt på 10 sekunder framfört "Nej, det är galet och fel. Men jag kan förklara mer i eftermiddag".

Istället bad han mig ringa efter 13.00. Jag tyckte dock det var angeläget att snabbt skriva om det. Att Thorsell med pressvana, får man hoppas, inte kan ge ett snabbt besked om att föreläsaren inte är avbokad visar hur oproffsigt de jobbar. Ansvariga för Stockholm Pride har i flera år vanskött sin ekonomi och säkerheten. Om de i år nu drar till med en nödlögn om att de aldrig skulle velat boka av föreläsaren förvånar det mig inte om det skulle vara sant. Oavsett vilket har de klantat till sig igen.

Det återstår att se om de mot alla odds får en fungerande ekonomi i år. Besvärande för Thorsell är citatet i SvD idag.

"– Israel är ett krigförande land, det kan bli motdemonstrationer som gör att det behövs extra säkerhet som vi inte klarar med vår budget, säger Prides kommunikationsansvariga Niklas Torsell."

Alla runt Thorsell har tydligen helt felbedömt hans kommentarer. Men även Alf Kjeller, föreningens festivalansvarige har ansvar för det. här. Som vanligt har ansvariga för Stockholm Pride noll koll.

Skärp er.


Uppdatering 4.

Stockholm Pride skrev ett pressmeddelande i tisdags att talaren aldrig blivit stoppad.
Idag har PR-byrån JKL gått ut med ett pressmeddelande att dokumentärfilmen ”Mom and Dad, I have something to tell you” inte kommer att visas under Stockholm Pride. Detta stämmer inte. ‑ Det har hela tiden varit viktigt för Stockholm Pride att den är en del av festivalprogrammet, då det är en film med ett ständigt angeläget ämne, säger festivalchefen Alf Kjeller.
Jag har i onsdags fått ett mail från Samuel Danofsky om att festivalansvariga tydligt avbokat talaren och att Alf Kjeller alltså ljuger i förfeningens pressmeddelande. Camilla Kempe skriver följande.
Vi har sent upptäckt att nedanstående programpunkt är anmäld av JKLGroup. Att visa denna film innebär en sådan stor säkerhetsrisk att vi beslutat att inte visa den.
Debatten om JKLGroup som företag som bokar talare blandar jag mig inte men det är förfärande att Camilla Kempe viker sig för antisemitism, med stöd av övriga i festivalledningen. Bl.a. Alf Kjeller och presschefen Niklas Thorsell fick kopia av mailet. Stockholm Pride har senaste åren kantats av skandaler när det gäller ekonomi och säkerhet. Nu kan man till den föga smickrande listan placera även spridande av antisemitism och lögner. Hedrande är det inte.

Dagens Nyheter hade i onsdags en artikel om att vänsterextremister attackerat försvarsanställda i Prideparaden förra året. Igår kommenterade Cecilia Widegren, vice ordförande i rikdagens försvarsutskott, i Aftonbladet situationen.

lördag 21 juli 2012

HBT-kultur. Men mannens frigörelse från mannen.


Den här recensionen hade jag planerat publicera igår kväll men av diverse orsaker blev det inte möjligt.


Det måste varit ca 2006. Min gamla mobil hade pajat ihop och jag måste köpa en ny. Besökte en butik i Malmö. Hittade den modell som var i rätt prisklass och hade de funktioner jag ville ha. Den fanns bara i två färger, svart och röd. Jag älskar svart och vitt när det gäller design och givetvis hade svart varit mitt förstahandsval. Men de var slut i butiken. Jag måste ha en mobil relativt snabbt, hade bråttom, skulle jag köpa den röda varianten eller leta efter någon mobil i en annan butik?

Jag ogillar alltså rött när det gäller design. Det har inget med manligt och kvinnligt att göra. Ogillar också brunt (förutom när det gäller möbler) som betraktas som en manlig färg. Jag stod och tvekade i butiken. Konstaterade att det faktiskt inte handlade om att köpa röda tapeter i min lägenhet utan bara om färgen på en mobiltelefon. Jag frågade mig också själv om jag skulle köpt mobilen om den varit brun, givetvis skulle jag gjort det i brist på en svart telefon. Varför hade jag sådan motvilja mot färgen röd? Konstaterade att det var för att en röd mobil var "icke-manlig". Ja, jag gjorde det i den situationen. Och blev själv förvånad över min reaktion. Jag som i decennier varit engagerad för jämställdhet och för att folk ska få "avvika" från könsroller.

Vi måste alla förhålla oss till könsroller.

I den situationen blev det tydligt att vi alla måste förhålla oss till könsroller oavsett om vi är konservativa, liberal-radikala eller transpersoner. Vi kan följa dem, bryta mot dem eller både-och men vi har en relation till könsrollerna. Om det handlar boken Men mannens frigörelse från mannen. (2012). 8 män berättar om sin relation till manlighet.

Bland de bästa kapitlen är de från Joakim Forsberg och Hassan Loo Saatarvandi som berättar om hur de tvingats ompröva vad det är att vara man. De flesta berättelserna är "politiskt korrekta" men här finns också Mikael Niemi som närmast hyllar den konservativa mansroll som finns i delar av Norrland. Jag tycker inte det är fel med den blandningen. Snarare att det speglar hur olika långt debatten kommit i olika grupper. Och att vi som lever i liberala kretsar i city i storstäderna blir påminda om hur situationen ännu ofta är helt annorlunda i delar av glesbygden, eller i förorterna.

Det här är inte någon "HBT-bok" i dess egentliga betydelse. Men ofta är bögar med antingen direkt, eller indirekt, i kapitlen. För i den traditionella mansrollen är det viktigt att vara heterosexuell. Något som män måste relatera till.

Jag köpte den röda mobilen som efter att den slutat fungera nu är utbytt mot en svart. Och efter jag köpt den röda mobilen brydde jag mig aldrig om vilken färg den hade förutom när jag konstaterade att det tydligen blivit den mest sålda modellen som många andra män hade.

Jag önskar mina bloggbesökare en fortsatt trevlig helg.

söndag 15 juli 2012

Socialistisk författare sprider myter om homosexuella.



Aftonbladet recenserade i fredags Kalle Holmqvists (bilden) nya bok, Frans och Lars - kärlek och klasskamp på 1890-talet.  Jag har inte läst boken och det här alltså inte någon recension av den. Jag fokuserar på det Sverker Lenas skriver om den i Aftonbladet. Kalle Holmqvist jobbar tydligen för tidningen Flamman (vänsterpartistisk)
"Otukt mot naturen” hade nyligen förbjudits....
Fakta: "Otukt mot naturen" hade varit förbjuden i hundratals år  Det är absurt att en recensent (google är din vän Sverker Lenas) okritiskt accepterar en lögn från en författare längst ut på vänsterkanten om att förföljelse av homosexuella startade med kapitalitsmen i Sverige. Sanningen är att Sverige hade dödsstraff för samkönade relationer fram till slutet av 1700-talet och en del män blev också avrättade. Det var Gustav III (som historiker gissar själv var homosexuell eller bisexuell för övrigt) som avskaffade dödsstraffet för homorelationer i praktiken. Förföljelsen av homosexuella och bisexuella var som värst från 1200-talet till 1700-talet. Sedan mildrades lagarna och senare även attityderna generellt bland befolkningen. Kanske syftar Kalle Holmqvist-Sverker Lenas på den lag som infördes 1864 mot samkönade relationer. Men den sänkte kraftigt straffen för homorelationer. Givetvis var även den nya lagen skamlig men situationen för homosexuella blev inte förvärrad, tvärtom.
Påföljden blev några månaders fängelsestraff på Långholmen.
Vänstern var lika homofob som högern.

Fakta: Det är förfärligt de fick ett sådant straff, dock hade det förmodligen blivit dödsstraff om samma sak hänt i det förkapitalistiska feodala Sverige.
Kring denna händelse målar Kalle Holmqvist ett helt panorama över det sena 1800-talets urbanisering, arbetarklassens framväxt, fackföreningarnas organisering, homosexualitetens historia och polismaktens nya repression.
Fakta: Här antyds det att vänstern och homorörelsen  i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skulle ha någon typ av koppling. Att de gemensamt kämpade mot "högern". Sanningen är att vänstern och fackföreningsrörelsen var exakt lika homofoba som högern och borgerligheten. Det enda undantaget var Tyskland från 1910-talet fram till 1932 där socialdemokraterna och kommunisterna samarbetade med Magnus Hirschfeld och en del andra som jobbade för homosexuellas rättigheter. Karl Marx kompis Friedrich Engels lämnade vidriga homofoba kommentarer.

Tyska kommunister protesterade mot Stalin.

Alla kommunistpartier på 1930-talet följde slaviskt diktaten från Josef Stalin i Sovjet och var för diktatur. Det tyska kommunistpartiet (då i exil) gjorde dock något ovanligt 1934 när de protesterade (vilket var tabu i den kommunistiska rörelsen) emot Stalin som startade en allvarlig förföljelse mot homosexuella och krävde att kommunistpartier i andra länder skulle följa efter. Men de tyska kommunisterna var ensamma och fick inte stöd från något annat kommunistparti. 
Det kanske mest tänkvärda är hur boken nyanserar den allmänna uppfattningen att dagens jämförelsevis toleranta syn på homosexualitet skulle vara en gåva från det moderna, liberala samhället. Tvärtom var det först med kapitalismen som samkönade sexuella handlingar blev brottsliga, menar Holmqvist.
Fakta: Det här har jag redan redovisat är fel. Det är även viktigt att förtydliga att alla länder som haft eller har homovänliga lagar är kapitalistiska. (Det antika Grekland var inte homovänligt i dagens mening eftersom relationer mellan två vuxna män inte var socialt accepterade, bara om det var en vuxen och en tonåring)

Ingen planekonomi har tillåtit fria föreningar för homosexuella och bisexuella.

Ingen planekonomi har haft eller har homovänliga lagar, tvärtom har de förföljt homosexuella och bisexuella. Ingen planekonomi tillåter eller har tillåtit fria HBT-föreningar. Kapitalismen verkar vara en förutsättning om än inte en garanti för att homovänliga samhällen ska uppstå. Kanske därför att den privata äganderätten och föreningsfriheten gav och ger homosexuella och bisexuella möjlighet att starta egna föreningar, barer och senare discon. Den utveckligen har aldrig ägt rum i något feodalt eller socialistiskt samhälle.
I bondesamhället, från 1200-talets Äldre västgöta-lagen och framåt, hade homosexualitet varit antingen tillåtet eller också något man inte brydde sig om att bestraffa. 
Fakta: Detta är faktiskt historierevisionism. Kristenheten i Europa har sedan 400-talet förföljt, misshandlat, stigmatiserat och ofta mördat folk bara för att de haft homorelationer. Det vanligaste var att homosexuella brändes på bål, med hänvisning till "Sodom och Gomorrah"-berättelsen (som handlade om främst egoism men också om att män våldtog andra män, men inget om monogama samkönade relationer). Det här hände i hela Europa, förföljelsen var dock generellt något mildare i Norden och Frankrike (inte för att kristenheten och kungarna var homovänligare utan för att de prioriterade att jobba mot andra "synder").

Svårare för arbetare att ha samkönat sex i hemmet.
 

Frankrike har haft en lång tradition att ha en viss tolerans för sexualitet utanför normen (även föräktenskapligt sex och otrohet), när det gäller Norden har man ofta här försökt bemöta homosexualitet med främst tystnad. Om man spred ut att det fanns lagar som hårt bestraffade samkönade relationer var de styrande rädda att folk skulle börja med sådant, bäst de inte fick reda på något. Det där fungerade möjligen till viss del i glesbefolkade Norden men inte på kontinenten där större stöder blev centrum (precis som idag) för män som sökte sex med andra män. Därav skoningslös förföljelse. Men även om det sällan var kampanjer i Norden mot homosexuella så blev folk som hade det och blev anmälda straffade och ofta avrättade.
Över hälften av dem som dömdes för homosexualitet mellan 1880 och 1920 tillhörde arbetarklassen, trots att den fortfarande utgjorde en minoritet i samhället.
Fakta: Jag har inte sett den här uppgiften i någon annan bok, har läst många böcker om homosexuellas situation. Men den kan stämma. Först måste man dock fråga sig varför arbetare är överrepresenterade. Det man vet är att det i början av och i mitten av 1900-talet fanns många homosexuella vuxna män i Stockholm som sökte efter unga soldater i 20-årsåldern och tog hem dem till sin bostad och betalade killen för att ha sex. För arbetare fanns nästan aldrig samma möjlighet eftersom de var trångbodda (och inte hade råd att betala för sex). Då blev en plats utomhus ett alternativ vilket givetvis ökade risken för att bli anmäld.

Det är också möjligt att konstatera att när det blev konflikter mellan unga män (som ofta identifierade sig som hetero) som sålde sex och vuxna män som köpte sex av dem tog polisen generellt de unga männens sida trots att de oftast var fattiga medan sexköparna ofta var hyfsat rika. Vanligen tog annars polisen ställning för den som var välbeställd gentemot någon som var fattig (bl.a. vid en konflikt mellan en rik man som köpt sex och en fattig ung kvinna som sålt sex). Homofobin bland poliserna var en viktigare faktor än deras negativa attityd till fattiga i den situationen.


Uppdatering 1.

Jag är själv från ett arbetarhem om det har någon betydelse. Men jag är liberal medan Kalle Holmqvist är socialist.

Jag är givetvis inte okritisk emot att det var vanligt fram till 1960-talet att välbeställda homosexuella män i Stockholm (och säkert i andra städer i Sverige också) köpte sex av unga män i behov av pengar, ofta värnpliktiga, sjömän eller arbetare. Det är ingen slump att det främsta träffstället för verksamheten var i Humlegården, nära den rika stadsdelen Östermalm där många av sexköparna bodde.

En del av de som sålde sex var dock själva homosexuella men tyckte det var lättare att ha sådana förbindelser om de kunde skylla på att de fick pengar för det. Trots det var det ofta en typ av utnyttjanden av någons sociala situation. På 1970- och 80-talet var i princip hälften av de som var engagerade i svensk homorörelse marxister. De snackade om exploatering av folk från kapitalisterna etc. Men av någon orsak så var det i princip aldrig några av de svenska marxisterna bland bögarna som kritiserade köp av sex av unga män. Att se att man själv (eller folk från egna gruppen) kunde utnyttja människors situation var tydligen främmande. Det är hycklande..


Uppdatering 2.

Jag är för att avskaffa sexköpslagen. Inte för att jag tycker sexförsäljning är något positivt i sig men därför att jag bedömer att ett förbud dels ofta försämrar sexsäljares situation, dessutom att de som är för lagen ofta idiotförklarar de män, kvinnor och transpersoner som säljer sex. Den som vill läsa mina kommentarer här på bloggen om sexförsäljning kan göra det här, här och här.

De flesta som debatterar verkar inte ha träffat några prostituerade. Det har dock jag. Dels en kille i Köpenhamn, sedan två killar i Berlin. Två av killarna avvisade jag snabbt vänligt men bestämt men den tredje killen snackade jag ungefär en timme med på ett gaycafé i Berlin. Stället var tomt i övrigt, det var bara vi som var gäster. Han försökte så engagerat att få mig att köpa sex av honom att jag till sist tyckte han borde belönas för det, han var duktig på att "sälja sig". Så jag bjöd honom på en cappucino, något sexköp blev det inte. Det är emot min etik att köpa sex, men min etik ska inte styra vilka som ska våra lagar.


Uppdatering 3.

Idag recenserar Expressen boken. Daniel Suhonen köper också okritiskt bokens analys utan någon som helst faktakoll.
Samtidigt som det moderna Sverige, i samband med kapitalismens genombrott, började förfölja homosexuella så verkar den nya tiden dock även ha medfört en ganska stor frihet och fläckar av acceptans. 
Att förneka att folk som ägnat sig åt samkönade relationer varit förföljda i mer än tusen år i Sverige är faktiskt skamligt. Har kulturrecensenterna lika dålig koll och är så okritiska generellt så är det ett allvarligt problem. Min respekt för svenska kulturredaktörer (som inte var den bästa ens tidigare) har nu ytterligare minskat. Vilken ledarskribent skulle okritiskt köpa varje påstådd faktauppgift (som varje människa med vanligt förnuft borde vara skeptisk till) i en politisk rapport?

Intressant är däremot Suhonens analys i slutet av sin recension när han resonerar om sterotyper av homosexuella.

fredag 13 juli 2012

Nåd.


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


För något år sedan hade en liberal journalist en krönika i Sydsvenska Dagbladet på kultursidorna. Han berättade att han mött ett äldre kristet par i deras hem. När de börjat diskutera religion frågade de ivrigt "Vad tycker du om synden, förlåtelsen och nåden". Han var ovan vid frågorna men tyckte de var intressanta. Att synd och förlåtelse är centrala begrepp inom kristendomen tror jag de flesta människor även i Sverige 2012 förstår. Men många vet nog inte vad nåd i kristen mening gäller.

För det första ska nåd inte blandas ihop med rättvisa, trots att många både kristna och icke-kristna jobbar för båda sakerna. Rättvisa betyder att du ska ha det du förtjänar, att du ska kvalificera dig för en sak. Om du jobbar hårt är det givetvis rättvist att du får mer betalt än de som inte gör det. Eller att du får a-kassa om du blir arbetslös. Rättvisa handlar också om att alla ska få samma chans oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder, religion, könsidentitet, ålder eller social bakgrund. Den som är hemlös och sköter sig ska i rättvisans namn belönas för det och få en ny chans.

SvK i Malmö har gett 61 000 subventionerade måltider 2011.

Men nåd, både i kristen och sekulär mening, handlar om något annat. Det är ett gammalt svenskt ordspråk som heter "att låta nåd gå före rätt". Det avslöjar något. Att ge något till en medmänniska som inte förtjänar det. Eller där vi tvekar om vederbörande förtjänar det eller inte.

Jag brukar läsa Svenska kyrkans (SvK) tidning Amos. I dess senaste nummer och i dess lokala bilaga för Malmö berättade de att Svk delat ut 61 000 subventionerade måltider till Malmöbor 2011. Jag stödjer det. Tolka mig rätt. Jag klandrar inte att socialsekreterare ibland måste vara hårda i sin bedömning. Det handlar om dina, mina och allas skattepengar. De ska förhålla sig till vissa regler.

Men Svenska kyrkan (bilden till den här bloggposten är samfundets logga)  är en annan sak, det är inte en statlig myndighet. Vi kan lämna samfundet om vi vill. Jag har valt att vara kvar där. Och jag stödjer att de visar, just det nåd, inför sökande människor. SvK genomför inte omfattande kontroller om de sökande förtjänar att få något, om de varit slarviga, får skylla sig själva etc. För de allra flesta är det ett stigma i sig att söka hjälp av Svenska kyrkan. Jag litar på att anställda i samfundet kan göra rätt bedömningar. Att visa nåd.

Obehaglig känsla av Åkessons tal.

Lotta Lundberg skrev häromåret en krönika i Sydsvenska dagbladet om att hon en julafton möttes av en fruktansvärd stank i sin trappuppgång i Berlin. Det luktade piss. Hon konstaterade att trots hon ogillade det så var det tydligen någon vakt "som tagit julbudskapet på allvar, att det inte bara handlar om ord utan även om vad vi gör. Att man tittar bort när man går förbi någon desperat hemlös som sover i någon fastighet julafton". Själv mötte jag på 1990-talet en hemlös man i huset där jag bor. Då var det soprum i källaren. En skäggig gubbe som hade inrättat en sovplats där, säkert hade han fått många chanser men inte tagit dem. Inte anmälde jag honom till fastighetsbolaget för det.

Jag har kollat igenom partiledarnas tal vid Almedalen i år. Vissa var bra, andra var sådär. Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson höll faktiskt ett av de bättre talen retoriskt. Om man ska bortse från dess innehåll. Men det var också en obehaglig känsla jag fick när jag hörde Åkesson och publikens reaktioner. Jag vänder mig starkt emot de som försöker utmåla sd-sympatisörer generellt som rasister och extremister. Visst är en del det, men de flesta är resonabla människor. Men min reaktion vid Åkessons tal var just att "nåd" var frånvarande. Ja, ni vet det där att om man träffat någon svart, lesbisk kvinna som är hemlös räcker man handen om hon är så berusad att hon behöver hjälp. Skulle en m- eller v-poltiker göra det. Ja, jag tror faktiskt det. En sd-politiker - nja.

När jag var på Folkpartiets landsmöte (kongress), då var jag fp-poltiker, idag är jag inte medlem i något parti, 1997 i Göteborg uppträdde Sonya Hedenbratt. Hon sjöng sin låt Låt hjärtat va´ me´. Man kan tycka den är fånig men budskapet är inte det. För vad är alternativet? Att vi är hjärtlösa. Att vi slutar visa nåd.

Då slutar vi fungera som människor.

Jag önskar min bloggbesökare en trevlig helg.

Är Löfven för viktig reform för transpersoner?



Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven (bilden) vill bli statsminister 2014. Men vill han att transpersoner ska få skydd av regeringsförbudet i regeringsformen? Det kanske han kan avslöja när han om några veckor besöker Stockholm Pride

Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag, som gäller inom arbetsmarknaden etc, som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) har motsvarande förbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.

S är ännu för skyldighet för arbetsgivare att förebygga alla typer av diskriminering i lagen.

Positivt för Löfven vid hans Pridebesök är att Socialdemokraterna ännu är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen mot diskriminering. Det avslöjar riksdagsledamoten Ann-Christin Ahlberg i ett mail.
Är Socialdemokraterna som parti ännu för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskriminering? (Alltså det som tre (sic) utredningar föreslagit). Eller ska jag i min partirapport i sommar placera s på "möjligen" till den här reformen?

Svar: Socialdemokraterna har inte ändrat sig sen 2011 i dessa frågor, vi vill som parti förebygga all typ av diskriminering som är möjligt, vi vet att det inte är lätt men vi måste arbeta för det. Många insatser handlar om att informera och upplysa så att fler blir medvetna om hur man kan förhindra och arbeta med att förebygga diskriminering, men också förändring av lagstiftning bör göras då vi ser att det behövs, trots att vi har en ganska ny diskrimineringslagstiftning.

Varför reserverade sig s inte i arbetsmarknadsutskottet för reformen?

Svar: I det aktuella betänkandet var det motioner från allmänna motionstiden då partierna och enskilda ledamöter har möjlighet att skriva motioner och då brukar vi ta ställning för våra egna S-kommitte motioner och en del av enskilda S- ledamöters motioner och inte andra partiers motioner. I det aktuella betänkandet ville vi Socialdemokrater lyfta frågan om tillgänglighet som trots att vi har haft en lagstiftning i många år finns det fortfarande väldigt stora brister som vi alla i samhället skulle ha nytta av om dom fanns.
Udda att s låter bli ge stöd i riksdagen åt reform de egentligen är för.

Jag mailade sedan följande.
Först vill jag förtydliga det är bra att Socialdemokraterna ännu är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga diskriminering. Inom arbetsmarknaden råder idag bara en sådan skyldighet när det gäller kön, etnicitet och religion, inom utbildningsområdet även för sexuell läggning och funktionshinder. Könsidentitet och ålder är inte omnämnt i någon av lagarna. Ännu bättre vore givetvis om ni själva i motioner hösten 2011 konkret tagit upp att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla diskrimineringsgrunder i lagen. Det har ett värde i sig att vara konkret när det finns tre utredningsförslag lämnade senaste åren om den reformen. Men den här bristen från er är ju inte för sen att åtgärda framåt. I höst kan s i någon av sina motioner mot diskriminering precis som v gjorde förra hösten ta upp det konkreta förslaget om aktiva åtgärder mot diskriminering för arbetsgivare och utbildningsansvariga. Jag hoppas ni tar till er det.
Jag tycker svaret från s inte är godkänt egentligen. Att de fokuserar på bristande tillgänglighet i riksdagsdebatten är en sak, men att som oppositionsparti låta bli att reservera sig i riksdagens arbetsmarknadsutskott för en annan viktig reform bara för att förslaget är från ett annat parti, Vänsterpartiet, är udda.


Uppdatering 1.

Svenska Dagbladet berättar om en ny opinionsmätning från Skop. HBT-negativa Sverigedemokraterna och homonegativa Kristdemokraterna får tillsammans 8,4 % jämfört med 11,3 % i riksdagsvalet 2010.


Uppdatering 2.

Prokurdiska och socialdemokratiska BDP, som möttes med vattenkanoner och tårgas tidigare idag när de demonstrerade mot godtyckliga fängslanden av kurder, är det första partiet i Turkiet som är HBT-vänligt och homosexuellas rättigheter är med i deras program. De är också engagerade för jämställdhet mellan män och kvinnor. BDP ökade i valet 2011 (genom att ha "oberoende" kandidater eftersom de som prokurdiskt parti har svårt att ställa upp officiellt) från 5,3 % till 6,6 %. Vad jag vet är BDP det första tydligt HBT-vänliga partiet i något muslimskt land. Extra intressant eftersom kurder kanske är den grupp i världen där hedersrelaterat våld är vanligast, givetvis är det andra kurder som tar avstånd från det. (Albanien har också flera HBT-vänliga partier men även om islam är den vanligaste religionen är de flesta av befolkningen ateister).

tisdag 10 juli 2012

Kan "gangsterstaden" Malmö arrangera ESC 2013?


Malmö kommer att bli värd för Eurovision song contest 2013. Från SVT:s hemsida.
- Det blir en familjefest för hela Europa. Mångkulturella Malmö är den idealiska staden för det här internationella evenemanget, säger SVT:s vd Eva Hamilton....
- Att vi valde Malmö beror på att där finns en mycket bra infrastruktur och att vi har goda erfarenheter av Melodifestivalen och även av Eurovision Song Contest i staden.... Att storleken på evenemanget ökat under dessa år en utveckling som Martin Österdahl är kritisk mot. 
Visst är jag som Malmöbo partisk men jag hävdar att valet att hålla ESC här är positivt av flera orsaker. För det första har det ett värde i sig att viktiga evenemang även hålls utanför Stockholm. Alla riksdagspartier snackar om att "hela Sverige ska leva" men när det verkligen gäller blir det ofta Stockholm som får den här typen av arrangemang av slentrian. För det andra kan det här bli en unik möjlighet för Malmö att vända sin negativa sociala utveckling och mediebilden av staden.

Sd har stöd av ca 10 % - många av dem med invandrarursprung.

Ni som följer min blogg vet att jag inte är "politiskt korrekt". Malmö har synnerligen allvarliga problem, integrationspolitiken har havererat, på vissa skolor finns det inte en enda elev vars föräldrar har etniskt svenskt ursprung. Nästan alla som ingår i de kriminella gängen och trakasserar judar antisemitiskt har invandrarursprung. Samtidigt är en kompakt majoritet av folk med invandrarursprung givetvis emot brottsligheten och våldet och skadegörelsen drabbar ofta dem själva. Malmö har också en rasistisk serieskytt som med brutalitet har attackerat människor med invandrarursprung. Främlingsfientliga Sverigedemokraternas stöd är ca 10 % och många av dess anhängare är faktiskt själva invandrare, främst från Östeuropa.

Men några saker måste redas ut eftersom det ofta kommer felaktiga kommentarer från folk som inte bor i Malmö, en del av dem har inte ens besökt staden någonsin.

Kriminella gängen är inte terrorister.

1. De kriminella gängen i Malmö är inte terrorister. De angriper inte mål av politiska orsaker. De sysslar med ekonomisk brottslighet. Att hålla på att hota ESC betraktar de flesta av dem nog som "slöseri med resurser". I synnerhet som staden när evenemanget hålls kommer att ha poliser i nästan varje kvarter.

2. De flesta från de kriminella gängen kommer antingen från f.d. Jugoslavien eller arabländerna. Det är möjligt att många av dem både är rasister (mot andra etniska grupper) och homofober. Men risken för att de skulle begå hatbrott mot de många utlänningar och HBT-personer som besöker Malmö maj 2013 får närmast betraktas som obefintlig. Återigen, de prioriterar ekonomisk brottslighet, att tjäna pengar på narkotikahandel, att syssla med vapenhandel etc.

3. De kriminella gängen angriper i princip aldrig folk utanför gängen (förutom de krogägare som de utpressar ibland för att ge "skydd" vilket givetvis är illa nog). Men vad jag vet har "bara" en "vanlig" Malmö blivit mördad eller skadad av gängen och då var orsaken att mördaren av misstag trodde att han var någon annan person som var lik honom och bodde i samma hus. 

Malmö är en stad med betydande framtidstro.

Det här betyder givetvis inte att Malmö är en problemfri stad. Situationen är synnerligen allvarlig. Både för att vittnen till våldsdåd hotas till tystnad och att även "vanliga" människor riskerar bli skadade och mördade om de är i närheten av kriminella, en man blev alltså drabbad av det för att han bodde i samma hus.

Men tro inte att Malmö kommer vara en osäker stad när ESC hålls här. Förmodligen kommer Malmö city aldrig någonsin före eller efter vara så säker, av den enkla orsaken att poliser kommer finnas i nästan varje kvarter. Och när massor av människor är ute i staden ökar den sociala kontrollen. Mördare, rånare och våldtäktsmän avskyr när det är vittnen omkring dem.

Malmö är en stad som, trots sina sociala problem, har en betydande framtidstro. I city, där jag bor, och i den "rika" västra delen av staden är tryggheten lika stor som vilken stad som helst i Sverige (förutom rån mot ungdomar av en del invandrargäng vilket är förfärligt nog givetvis). Jag känner mig 100 % trygg när jag vistas i mitt bostadsområde.

Malmö är också en dynamisk stad, en del av Nordens främsta tillväxtregion, Öresundsområdet. Tillväxten och förvärvsfrekvensen i västra Malmö är högre än medel i Sverige. Hela Malmö är i framkanten när det gäller miljöarbete vilket orsakat flera priser. Även om det finns betydande integrationsproblem har den etniska mångfalden också lett till ett mer varierat utbud av mat, kläder, musik och annat. Nöjes- och kulturlivet i Malmö blomstrar betydligt mer än för 20 år sedan.

Jag vill tipsa om Leif Janssons artikel på debattsiten Newsmill.


Uppdatering 1.

Ett bra exempel på dålig förlorarkänsla bland en del 08-or är den här krönikan i Svenska Dagbladet. Vi är många Malmöbor som är synnerligen kritiska mot vår stads kommunstyrelseordförande, Ilmar Reepalu (s) och hans omdömeslösa kommentarer om judar. Men Malmö är betydligt större än Reepalu. att ESC hålls här i staden vill jag lova har stöd av nästan alla i staden som ogillar Reepalu.


Uppdatering 2.

Ännu en Stockholmare, konsulten (det lär finnas många sådana i den där staden) Magnus Berglund oroar sig i en debattartikel i Svenska Dagbladet över att ett viktigt evenemang inte som vanligt hamnade i Stockholmsområdet.
Det finns mycket att säga, till exempel att ta upp diskussionen om att Köpenhamn är den stora vinnaren eftersom en stor del av besökarna kommer bo och spendera sina pengar där istället för på svensk mark. Får inte Sverige tolv poäng från andra sidan Öresund nästa år kan vi nog överväga att riva den där bron.
Det är så fascinerande att många både konsulter och andra ivrigt snackar om "det gränslösa Europa". Men när det verkligen gäller då hamnar de i snäv nationalism. Vad gör det om både Malmö och Köpenhamn drar nytta av evenemanget. Massor av svenskar jobbar i Köpenhamn idag. Vår region börjar fungera ihop. Om Stockholm har problem att bilda en gränsöverskridande region med Åbo är en sak, men var inte avundsjuka för att det fungerar i andra delar av Norden.
Vidare kan man argumentera med CSR-kopplingen till arbetet mot mobbning som hade kunnat sätta Sverige på kartan för alltid i jämförelse med Baku och vardagen i Azerbajdzjan. Diktaturen där var ju en het potatis i år, om än bara under en kort stund.
Sure. Hade evenemanget hållts i Solna hade givetvis alla mobbande människor konstaterat att arenan heter Friends arena och slutat mobba. Det är något naivt att tro att utländska kommentatorer skulle mer än i möjligen några meningar berätta varför arenan heter så. Och om de gör det får de nog inte Vitrysslands diktator att bli demokratisk
Men nej, jag ska inte snöa in speciellt mycket mer på det här. Istället undrar jag från hur många vinklar man kan filma Turning Torso?
Förmodligen fler vinklar än man kan filma Globen. Malmö arena 12 points Friends arena 10 points Magnus Berglund 0 points

lördag 7 juli 2012

Löfven, Reinfeldt, Hägglund och Åkesson i samma säng.



Det här är en uppdaterad version av min bloggpost med samma namn 16 november 2011. Socialdemokraterna har som bekant bytt partiledare från Håkan Juholt till Stefan Löfven men partiet tvekar ännu ofattbart nog  om transpersoner ska få samma skydd mot diskriminering i regeringsformen som många andra grupper.

Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven, Göran Hägglund och Jimmie Åkesson har något gemensamt. Rubriken till den här bloggposten kan ge associationer till att de fyra männen har gruppsex i någon säng. Men jag har inga bevis för att det skulle vara sant (kanske till någons besvikelse men andras lättnad). Inte heller handlar det om att SVT placerat dem vid samma bord och att det blivit bråk om det.

Nej, de fyra är ledare för partier som ännu tvekar om att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet. Sedan 1 januari 2009 har Sverige en lag, som gäller inom arbetsmarknaden etc, som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen (kapitel 1 och-eller kapitel 2) har motsvarande förbud mot alla de sju typerna av diskriminering i den "vanliga" lagen. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige ännu har en könstillhörighetslag som medför tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön.



Uppdatering 1.

Nu är det inte bara när det gäller diskrimineringsförbudet i regeringsformen som transpersoner har sämre skydd än bl.a. homosexuella, bisexuella, svarta, judar, muslimer etc. Lagen om hets mot folkgrupp inkluderar sexuell läggning, etnicitet och könsidentitet. Däremot inte könsidentitet och det är inte heller explicit omnämnt i straffskärpningslagen för hatbrott. När det gäller de två reformerna har dock Socialdemokraterna sagt att de är för dem precis som Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Kristdemokraterna är för explicit omnämnande av könsidentitet i straffskärpningslagen men tvekar om transpersoner ska få skydd av hetslagen. Moderaterna och Kristdemokraterna tvekar om båda reformerna.