fredag 31 maj 2013

Jon.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Det här är första gången jag tillägnar en "fredagskrönika" en viss person. Men det finns orsak till det.

Bilden här av Jon är några år gammal, han har blivit äldre precis som de flesta av oss. Men Jon Voss har haft en ofantlig betydelse för HBTQ-rättigheter i Sverige. Ni som är unga förstår kanske inte det men mer om det senare i den här bloggposten.

Jag tror att det i alla aktiviströrelser finns konflikter som sällan når offentligheten. 1997 när jag var engagerad i Folkpartiet (idag har jag helt lämnat partipolitiken och är inte med i något parti) så berättade jag för partiets ombudsman i Malmö att det finns konflikter inom homorörelsen (som det hette då). Ombudsmannen som själv hade judiskt ursprung från Frankrike sa spontant "du ska bara veta hur många interna bråk det finns bland judar i Paris".

Och så är det givetvis. Det är ofta de som är oss närmast som vi tar dusterna med konkret. Jag har senaste 10 åren skickat mer kritiska mail till Jon Voss än till Jimmie Åkesson (sd). Det beror givetvis på att jag har högre förväntningar på Voss än Åkesson. Inte på att jag tycker sd-ordföranden gör mindre dumheter än ansvarige utgivaren för Qx. Hälsan tiger ofta still. Som bekant.

Jag hade ett ähhh... öppenhjärtigt samtal med Jon Voss november förra året. Där han förklarade att orsaken till att han lyssnade en halvtimme på min skarpa kritik var att han respekterar mig och mitt arbete. Jag vill hävda att jag också respekterar dig och ditt arbete.

Hyllningar kommer ofta på begravningar. Skulle du dö Jon skulle jag säkert skriva det här. Men varför ska vi vänta tills folk dör innan vi kan ge dem beröm? Du har startat det ena gaymagasinet efter det andra.

Jon kom ut redan 1978 i Dagens nyheter. Blev involverad i tidningen Revolt som då var ähhh... ganska frispråkig när det gäller att publicera bilder av nakna män. Men han startade senare också egna tidningar som var mer "seriösa" bl.a. Reporter och senare Qx. Dock hade Reporter typ 1987 ett reportage om säkrare sex där de visade ett manligt hårigt (jo, så var modet då) könsorgan som skulle få en kondom på sig. Det hade inte funkat idag när Qx delas ut på skolbibliotek.  Qx har blivit en del av mainstreamsamhället. Och när saker ska bli integrerade måste ibland båda parter bjuda till oavsett om det handlar om invandrare eller HBTQ-personer.

Du ska ha ett erkännande för ditt arbete Jon. Idag får du ett erkännande.

Imorgon kan vi bråka om manlig omskärelse och annat igen. :-)

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

tisdag 28 maj 2013

Kärlek.


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Den romantiska kärleken handlar väl egentligen främst om ångestlindring. Om vi ska vara ärliga. Eller hur?

Inatt drömde jag. Inte ovanligt. Men jag kom fram till i drömmen att den romantiska kärleken (som helst ska vara hela livet, må den vara samkönad eller olikkönad, ofta är monogamin något givet) nog är främst skapad för att lindra den ångest vi alla har ibland. Att det är en social konstruktion för att använda ett modernt begrepp. För handen på hjärtat kära vänner.

Livet är tufft ibland. Vi önskar väl alla att bli sedda. Av någon.

Att hävda att Gud finns eller inte är teser.

Jag har haft kontakt med många engagerade ateister som ivrigt hävdar att religiös tro är en illusion. "Det är inte Gud som skapat människan utan människan som skapat Gud". Oavsett vad vi tycker om ateisternas tes, för det är en tes och inte fakta att avfärda att det finns en Gud precis som religiösa värderingar är teser, så är det intressant. Gud går inte att bevisa men det gör faktiskt inte kärleken heller.

Låt oss göra en historisk analys. Den romantiska kärleken har historiskt varit frånvarande som viktig faktor i princip alla kulturer. Fram till början av 1800-talet (och i vissa grupper längre) så betraktades äktenskap i Europa som något två släkter förhandlade om (i vissa delar av världen är det ännu så). Fanns kärlek mellan en man och en kvinna var det väl bra men det var definitivt inte avgörande för att ett äktenskap skulle ingås. Snarare var väl definitionen från den motsatta utgångspunkten - att paret i alla fall inte skulle hata varann utan leva ihop "i sämja".

Romantisk kärlek blev viktig på samhällsnivå först i mitten av 1800-talet.

Den romantiska kärleken är en social konstruktion på samhällsnivå och den startades av borgerligheten (som då utgjorde då bara några få procent i de flesta länder)i mitten av 1800-talet i en tid när "romantiken" fick ett lyft kulturellt. Givetvis har folk alltid blivit förälskade, på stenåldern, vikingatiden etc. I folk av samma kön, motsatt kön, båda könen, i folk som idag skulle kallas transpersoner etc. Men ur ett samhälleligt perspektiv har romantisk kärlek varit ointressant. Fram till 1800-talet.

Kanske både Gud och kärleken är sociala konstruktioner. Illusioner. Men vad är inte illusioner? Lever vi inte alla i illusioner ibland? Oavsett vad det handlar om. Att vi tror något och hoppas på det trots vi vet att det kanske inte är så. Lever vi inte alla i någon typ av livslögn ibland? Därför att det är jobbigt att lämna livslögner. Men ibland blir vi friare efteråt.

Tro och tvivel.

Jag blev först fundersam varför jag drömt just det här om kärleken. Varför just nu. Så kom jag på att jag varit på bastun vid Kockum fritid igår. Där var en man, är väl i 30-årsåldern. Han har tidigare varit något reserverad men senaste veckorna har vi börjat prata med varann ordentligt. Och igår när jag såg honom konstaterade jag att han är så vacker. Det handlar inte om hans könsorgan eller rumpa som han visar i bastun. Det blir bara detaljer. Om än inte oviktiga. "Han är en man jag kanske kunna skulle bli förälskad i", resonerade jag igår. Att smeka hans kind. Jag såg framför mig att han lyfte på huvudet medan jag kysste honom på halsen.

Kanske jag trots allt har en tro på både Gud och kärleken även om jag tvivlar ibland. Illusioner. Sociala konstruktioner.

Den tro som inte bär med sig tvivel är inte värd sitt namn, är det en del religiösa som hävdar.

Kanske samma sak gäller för den romantiska kärleken.


Uppdatering 1.

Har ni inte gjort det tidigare så kolla in min favvogrupp Pet shop boys och deras låt Love etc (Youtube). I låten sjunger Neil Tennant bl.a. följande.
(Don’t have to be) A big bucks Hollywood star
(Don’t have to drive) A super car to get far
(Don’t have to live) A life of power and wealth
(Don’t have to be) Beautiful but it helps
(Don’t have to buy) A house in Beverly Hills
(Don’t have to have) Your daddy paying the bills
(Don’t have to live) A life of power and wealth
(Don’t have to be) Beautiful but it helps

You need more
Than a big blank check to be a lover, or
A Gulfstream jet to fly you door to door
Somewhere chic on another shore....

I believe that we can achieve
The love that we need
I believe, call me naïve
Love is for free.

söndag 26 maj 2013

Polis i Ukraina skyddade gayparad - men på Irland debatteras ännu juridiska könsbyten.


500 poliser fick skydda 50-100 människor i en gayparad i Kiev, huvudstaden i Ukraina. Siffrorna är egentligen absurda. Det krävs alltså mångfalt fler poliser än demonstranter i en demonstration för mänskliga rättigheter. För att evenemanget överhuvudtaget ska kunna hållas.

Men förmodligen gjorde polisen en korrekt bedömning. 13 motdemonstranter greps för att de försökt med våld bryta igenom polisens skydd av HBTQ-aktivister. Trots det här är det ett genombrott i Östeuropa. Man kan tycka Ukraina är ett obetydligt land men där bor faktiskt närmare 45 miljoner invånare, mer än både i Polen och Spanien. Hade Ukraina blivit medlem i EU hade de hamnat på femte plats befolkningsmässigt. Från siten RT.
The march was held away from the central Kiev and lasted only 40 minutes, but was hailed as a breakthrough. The rally gained worldwide support after Amnesty International asked Kiev authorities to approve the gay march and protect its activists..... The rally was backed by the US Embassy to Ukraine and the EU Delegation, which called on police to "effectively ensure that all persons can exercise their rights to freedom of peaceful assembly without putting their personal safety at risk."
Last year, LGBT activists canceled a similar protest in Kiev over reported threats of violence. One of the organizers was allegedly beaten up by a group of men. "This event will go down in the history of Ukraine as one of the key developments in the fight for equal human rights," protest organizer Olena Semenova told Reuters.
Moldavien har tillåtit en gayparad.

Två länder i Qx skrev för några dagar sedan om att polisen även skyddade en gayparad i Moldavien. När det gäller demonstrationen i Ukraina är dock rättsläget oklart ännu eftersom en lokal myndighet förbjudit demonstrationen som dock tilläts hållas trots det. I Moldavien är det en tydligare seger. Hösten 2011 skrev jag om de länder i Europa som har så allvarligt diskriminerande lagar mot HBTQ-personer att de inte uppfyller EU:s krav för att få bli medlemmar (eller om de redan är medlemmar, att de tvingats avskaffa vissa lagar om de varit utanför unionen och velat bli med):

Förbud mot gayparader 4 länder
Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Moldavien

Förbud för homosexuella och bisexuella att jobba i försvaret 2 länder
Vitryssland, Turkiet

Olika åldersgräns för manliga samkönade och olikkönade relationer 1 land
Grekland

Förbud för transsexuella att juridiskt byta kön 1 land
Irland

Irland debatterar ännu möjlighet till juridiska könsbyten för transsexuella.

Det är väl tydligt Moldavien kan tas bort från listan, förhoppningsvis permanent. Om även Ukraina ska slippa vara med på "skamlistan" är dock mer tveksamt. Vi får se vad som händer när folk i landet nästa gång ansöker om att hålla en demonstration för mänskliga rättigheter för HBTQ-personer.

På Irland har debatten om att kunna byta juridiskt kön och få det erkänt i födelsecertifikat dragit ut på tiden trots tidigare löften från regeringen där. Från en artikel i irländska tidningen The journal.
Almost every state in Europe now recognises transgender persons’ right to respect for their dignity and identity. Must we always be the last to catch up?

Uppdatering 1.

Vill komplettera bloggposten med att EU kräver att alla länder som är med i unionen ska ha lagar som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom arbetsmarknaden. Samtliga medlemsländer och de flesta kandidatländer uppfyller det kravet. Bl.a. Turkiet och Makedonien saknar dock sådana lagar bland unionens kandidatländer.

lördag 25 maj 2013

Sd och 25 % av kd-ledamöterna vill behålla tvångssteriliseringar.

Riksdagen beslutade (debatten är § 9 i riksdagsprotokollet och beslutet i § 14) i onsdags med betydande majoritet, 298 för, 20 emot och 4 som avstod, att avskaffa kravet att en person måste vara steril för att få byta kön juridiskt. Därmed kommer, även formellt, lagen om tvångssteriliseringar av transsexuella att försvinna.

Omröstningsproceduren blev dock omdebatterad i sig. Tuve Skånberg (kd) och Anneli Enochson (kd) hade lämnat en motion (förslag) om att behålla sterilitetskravet. Skånberg meddelade dock att han inte ville rösta för sd-motionen med samma yrkande. En bred majoritet i riksdagen (319 ledamöter inklusive 12 från kd) beslutade dock att kd-motionen inte skulle omröstas om eftersom de föreslog samma sak som sd. Fyra ledamöter från kd tyckte annorlunda.

Oppositionspolitiker bemötte reaktionära argument från kd-ledamot.

I själva sakdebatten gjorde flera debattörer viktiga insatser. Catharina Bråkenhielm (s) tycker jag i.o.f.s. blev för bombastisk när hon jämförde tvångssteriliseringarna med "stöveltramp från 1930-talet". Det var först 1998 som mp, fp och v började driva att riksdagen borde tillsätta en utredning om att eventuellt förändra den gamla könstillhörighetslagen. Och inte förrän 2004 anslöt sig s och övriga partier till den åsikten. Men Bråkenhielm (s) gjorde precis som Agneta Luttropp (mp) och Eva Olofsson (v) betydande insatser när de bemötte reaktionära argument från Tuve Skånberg (kd).

I flera år mailade jag Moderaterna igen och igen men de vägrade avslöja något som helst om vad de tyckte om förändringar av könstillhörigslagen. I onsdags var dock Helena Bouveng tydlig med att partiet tycker ett avskaffande av sterilitetskravet är positivt. Och givetvis Barbro Westerholm (fp) som i decennier var engagerad för HBTQ-rättigheter (eller homorättigheter som det hette förr). Från Westerholms anförande.
.... Någon av er sade att i kväll ska vi fira. Ja, det hoppas jag verkligen att vi ska. Jag kommer ihåg den 7 juni 1994 när vi firade partnerskapets tillblivelse. Det var stort. Vi sov inte alls den natten. Kanske sover vi några timmar i natt, jag vet inte, men det här är stort. Det har gått fort.

På de 15 år som följde har människor av samma kön fått rätt till adoption och till insemination i parförhållanden, och vi har fått det könsneutrala äktenskapet. Internationellt undrar man hur vi burit oss åt. Jag tror att det till stor del berott på att frågorna fått mänskliga ansikten. Människor som lever i samkönade förhållanden och människor som bytt kön har trätt fram och visat att de inte är farliga, att de är precis lika vanliga som alla andra men har valt att leva på ett lite annorlunda sätt. Jag vill tacka alla dessa modiga människor som visade hur vi lagstiftare skulle vandra vidare.
Bästa anförandet från en c-ledamot.

Men det kanske allra bästa anförandet hölls av Anders W Jonsson (c) enligt mig.
.....Det är en av samhällets absolut mest drabbade grupper som vi fram till i dag dessutom har valt att belasta med vad som för dem som drabbas är en stor livskris, nämligen att inte kunna få egna biologiska barn. Från och med den 1 juli kommer det att vara den transsexuella människan som själv fattar beslutet. För mig som företrädare för Centerpartiet är det viktigt att betona just det. Det är den enskilda människan som själv fattar det avgörande beslutet. 

Vi har nämligen från utskottet blivit uppvaktade av dem som säger sig företräda alla transsexuella och som hävdar att ingen transsexuell vill ha egna biologiska barn och att dagens riksdagsbeslut därför är felaktigt. Även om de skulle ha rätt, vilket jag har stor anledning att betvivla, är det för mig och Centerpartiet självklart att beslutet att behålla eller avstå från möjligheten att få egna biologiska barn ska fattas av den som står inför ett byte av kön. Det beslutet ska, herr talman, inte fattas av oss i Sveriges riksdag. 

Även i det här betänkandet finns det en reservation från Sverigedemokraterna. Som jag sade i den förra debatten om allas rätt till vård är det just i sjukvårdspolitiken som Sverigedemokraternas ideologi framträder i sin allra mest tydliga, för att inte säga nakna, kalla och hårda, dager. 

Den tyske prästen Dietrich Bonhoeffer skrev så här: Det avgörande testet för ett samhälles moral är på vilket sätt man behandlar de allra minsta och svagaste av sina barn.
Bonhoeffer, som var luthersk präst, kom sedan att mördas av nazisterna för att han stod upp för sin kristna moral. Ska man använda Bonhoeffers test på Sverigedemokraternas moral blir domen hård. En av de allra svagaste och mest utsatta grupperna i det svenska samhället är man beredd att fortsätta trampa ned i gruset.
Vi kan alla påverka.

En intressant sak är att jag en höstdag 2010 ringde Agneta Luttropp (mp) då hon var nyvald riksdagsledamot. Det är ett av de få telesamtal jag faktiskt minns ännu. För när jag berättade för Luttropp att det finns ett krav på att folk som vill byta kön juridiskt måste vara sterila frågade hon "är det sant, det är inte klokt". Hon kände alltså inte till det men reagerade och har sedan varit en av de politiker som främst engagerat sig för att ta bort kravet från lagen.

Jag klandrar inte Luttropp för att hon inte kände till det, hon hade inte främst sysslat med rikspolitik tidigare, efter att hon fick reda på det har hon gjort viktiga insatser för att avskaffa tvångssteriliseringar av transsexuella. Men samtalet med Luttropp den där höstdagen fick mig att igen konstatera att vi inte ska ta för givet att ansvariga politiker känner till de frågor vi i HBTQ-rörelsen ofta tycker är viktiga. Oavsett om det är på central, regional eller lokal nivå. Eller för den delen internationellt.

Vi kan alla påverka bara genom att ge kunskap och bra argument.

Vi kan göra skillnad ibland. Onsdagens omröstning i riksdagen är ett kvitto på det.


Uppdatering 1.

Kommentarer till riksdagsbeslutet om att avskaffa lagen om sterilitetskrav för juridiska könsbyten.
RFSL

RFSL

FPES (förening för transpersoners rättigheter)

Diskrimineringsbyrån Uppsala


Qx.

Benjamin (förening för transsexuella, de är för att behålla sterilitetskravet i könstillhörighetslagen, något jag kritiserat här)



tisdag 21 maj 2013

Svindyra priser på Bee bar men hur HBTQ-vänliga är de egentligen?


Jag har som princip att inte använda den här bloggen åt personliga vendettor. Det är jag stolt över. Här ägnar jag mig främst åt sakpolitik om HBTQ-rättigheter. Jag har också som princip att inte "sparka på folk som ligger". Men Bee bar ligger inte ner. Verkligen inte. De har funnits i Göteborg i några år och nyss startat en filial i Malmö. Det är ett kommersiellt företag med svindyra priser för sin mat. De som jobbar där tjänar nog ordentligt. De förtjänar att granskas som andra kommersiella företag.

Jag var själv där på premiärdagen. I april. Kom in förväntansfull i lokalen. Trevliga bartenders. Och Markus Gisslén som jag träffat tidigare var där givetvis och hanterade musiken. Jag hälsade på honom (som tidigare Malmöbo har vi träffats på gayställen i Malmö för många år sedan) och frågade om jag fick ställa några frågor till honom eftersom jag eventuellt skulle skriva något om det här på bloggen. Han var stressad av att som DJ hantera musik (och det kan jag respektera) men hänvisade till Jean (som heter Tubetti i efternamn har jag fått veta senare).

En lismande bartender.

Kom fram leende till Jean som stod i dörren och hälsade på gäster. Redan då tyckte jag det fanns ett lismande drag över honom. Något som tack och lov sällan finns bland bartenders i Malmö men som jag sett bland en del gaykrogar i Stockholm. Ni vet det där beräknande "är det det där en viktig person som jag ska ägna tid åt eller inte, som kan göra att jag tjänar mer pengar eller får en kontakt som gör det möjligt att göra det". Det var bara en intution men det bekräftades när jag frågade honom om jag fick ställa några frågor. "Nej, jag har inte tid, kom igen en annan dag". "Inte tid, men jag kan stå här bredvid dig och fråga dig när ingen kommer in" svarade jag. Nej, det funkade inte sa han.

Gick tillbaka till Markus som hänvisade till en annan man, en medelålders man, som också var delägare. Han svarade vänligt på mina frågor, jag köpte en öl och gick sedan därifrån. Jag berättade hur trevligt det var att Malmö äntligen fått en HBTQ-bar som har öppet varje dag.

Bartendern bad om ursäkt.
 

Någon vecka senare besökte jag stället igen. Då var det ESC i Malmö och lokalen var fullsatt med matgäster. Jag frågade en bartender, en lång blond kille, "alltså blir ni inte ganska stressade av att ha så mycket att göra" sa jag med ett leende. Han bara viftade med handen och gick vidare. Jag frågade då en annan bartender samma sak som vänligt förklarade att han gillade det. Jag konfronterade bartendern som betett sig otrevligt och han bad mig om ursäkt. Nu var det två saker som var negativa men mitt resonemang var att ge stället en chans. Och den långe blonde killen hade faktiskt bett mig om ursäkt.

Igår hade jag varit och druckit två öl på ett annat ställe och kom till Bee bar sent på kvällen. Hade pratat med bekanta tidigare på kvällen och tyckte det var trevligt. Började snacka med killen bredvid mig på barstolen efter att jag hört honom säga något om Malmö och att han inte gillade schlager. Då sa jag på skämt "vadå är du inte en riktig bög". Han skrattade och jag frågade "om han var hetero om jag får fråga det" och han svarade ja. Inget problem för mig, gillar gäster på en bar av olika kön och sexuella läggningar. Då sa jag kommentaren "men du kan vara en bra människa även om du är hetero". Och snubben (som tydligen hade arabiskt ursprung eller liknande blev sur vilket jag aldrig varit med om tidigare). Jag har dragit det skämtet tidigare och även en del av mina palestinska kompisar har skrattat åt det.

Jean blandade sig i.

Nu är det här alltså på en bar som inriktar sig som HBTQ. Där det är så centralt att de kallar sig "straightfriendly". Jag frågade snubben "men vad gör du här om du inte klarar ett sådant skämt för att du är hetero". Hittills var det här ingen extrem kväll. Vi har olika humor och kan göra upp om det. Det ställe där vi är ska inte få klander för det. Missuppfattningar kan det bli. Och killen bad mig om ursäkt senare för att han reagerat mot något som inte var illa ment.

Men då blandade Jean (men sin arroganta min vilket han alltid haft när jag sett honom) och berättade  att alla oavsett sexuell läggning är välkomna här vilket jag helt håller med om. Jag vet det finns heterofobi bland vissa HBTQ-personer. Det har gått så långt att en av de populäraste grupperna hos HBTQ-communityt är "Inga heteros på Qruiser" eller något liknande. Jag har tydligt markerat emot det. Att utestänga heteros från diverse forum är lika fel som att utestänga homos. Och förresten vem drar gränsen? En kille som kallar sig hetero kan ju vara bi men ännu inte accepterat sin sexuella läggning.

Ingen ödmjukhet.

Men ska inte en heterokille tåla ett skämt på Bee bar "du kan vara en bra människa ändå, även om du är hetero". Jag försökte förklara att om jag går på ett ställe där de flesta gäster har svart hudfärg får jag acceptera om någon skämtar "du kan vara bra trots du är vit". En enkel twist om att normen i samhället är en heterosexuell vit man.

Jag påtalade för Jean att den som driver ett ställe bör vara ödmjuk inför sina gäster. Kunden har inte alltid rätt men jag vänder mig emot Jeans aggressiva attityd när jag påpekade att jag måste väl få säga att någon som går på en mixad bar ska kunna tåla ett skämt som "du kan vara bra trots du är hetero". Men Jean vägrade acceptera det. Jag konfronterade honom med att säga "du jobbar just nu, du får betalt av att människor som jag köper saker här, du är inte en privatperson utan du ska tåla något mer i din yrkesroll". Han tittade på mig som om jag sagt något helt nytt "nej, jag ska inte ha mer tålamod än mina gäster". Förbluffande.
 

Svindyra priser på Bee bar.
 

Bee bar har priser som närmast liknar ocker. Bland deras 30-tal rätter är det 1 (en) som kostar mindre än 100 kronor. Jag har testat någon rätt och hört bekanta som också gjort det. De smakar synnerligen mediokert, inte dåligt men verkligen inte värt sitt pris. Om du ska äta en huvudrätt och ett glas vin eller öl till kostar det ca 300 kronor. Stället har också problem med att få folk till lokalen. Det var mycket folk när det var ESC men det var glest när jag var där igår.

Jag har kontaktat ledningen för Bee bar om en kommentar och ursäkt men de har hittills inte svarat. Jag har förtydligat för dem att om de inte svarar senast 16.00. idag kommer jag publicera en bloggpost vilket jag nu gjort.

Nu ska jag snart på fotbollsmatch. MFF mot ett tyskt lag. :-)


Uppdatering 1.

En av Bee bars ansvariga kommenterar äntligen.

Har publicerat min kritik på Bee bars fb-sida och en del människor som har slickat sig bruna på tungan bland de som gillar Jean. T.o.m. har jag fått Ulf Olsson (en av grundarna) att lämna en kommentar där. Det är bra, han för som första personer på fb-sidan en seriös debatt i alla fall. Bl.a. skriver han.
Diskussioner och skämt som sker på annans bekostnad, riskerar alltid att göra svårare för den utsatta personen att bejaka sina egna eventuella försök (ex komma ut) att ta steg framåt i en för sig utlämnande och krävande process.
Vänta nu igen. Jag sa "du är hetero, men kan vara en bra människa ändå". Hur det kan vara ett skämt på någon annans bekostnad eller försvåra hens komma ut-process är för mig en gåta. Hade jag varit på en bar där de flesta är svarta och någon sagt "du är vit men kan vara en bra människa ändå" hade jag lett mot hen och sagt "du är svart men kan vara en bra människa ändå".

måndag 20 maj 2013

Mp svänger och blir för juridiskt tredje kön men c är emot.



Nästa helg ska Miljöpartiet ha sin kongress och bl.a. anta ett nytt partiprogram. Jag har inte hittat partistyrelsens slutgiltiga förslag inför kongressen om det men i ett tidigare utkast skrev de.
Indelningen i antingen kvinna eller man begränsar människor som inte entydigt kan eller vill identifiera sig som antingen eller. Ett tredje juridiskt kön skulle kunna vara ett sätt för transpersoner att slippa behöva pressas in i en tvåkönsmall.
Tydligen är det någon liknande formulering med i partistyrelsens slutförslag för Anna-Klara Müntzing, politisk sekreterare för mp i riksdagen, mailade för några dagar sedan om att partiet är för att införa ett tredje juridiskt kön.

Vänsterpartiet blev 2010 första riksdagsparti att säga ja till reformen. Och har lämnat motionsförslag om det, senast i höstas. V har dock hittills inte fått stöd av något annat parti i riksdagen men nu tycks de alltså få sällskap av mp.

C är negativa till tredje juridiskt kön.

Centerpartiet meddelar däremot att de är negativa till reformen. Anders W Jonsson, gruppledare för partiet i riksdagen har idag mailat följande.
Vi strävar mot en könsneutral lagstiftning och ser inte införande av ytterligare ett kön som ett steg i den riktningen. 
Det betyder att åsikterna för samtliga de 11 partier jag planerar ha med i min partirapport i sommar nu finns på plats.

Ja: Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti
Möjligen: Socialdemokraterna, Folkpartiet, Piratpartiet *
Nej: Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna
* Piratpartiet har som mål att helt avskaffa juridiska kön, därför kommer jag att i den partirapport jag planerar publicera i sommar ge partiet 2p, alltså motsvarande att de svarat "ja" till ett tredje juridiskt kön. Det blir konstigt om jag ska bestraffa Piratpartiet genom att ge dem sämre poäng för att deras alternativ är en ännu mer radikal reform när det gäller juridiska kön.

Kontroversiell reform.

Intressant att konstatera är att tre av fyra borgerliga partier är tydligt negativa till en HBT-reform jag har med i en partirapport. Det visar hur kontroversiellt ett tredje juridiskt kön (som jag för första gången har med i årets partirapport) är. Det är första gången Centerpartiet säger "nej" till någon reform jag haft med i partirapporter, den första gjorde jag 1998, då var c emot både en könsneutral äktenskapslag (men för partnerskapslagen) och att lesbiska kvinnor ska bli inseminerade vid kliniker. Partiet har alltid svarat antingen "ja" eller "möjligen" till reformerna Senast Moderaterna sa "nej" till någon HBT-reform jag granskar var 2006, då till att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN och att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen kapitel 2 (båda reformerna är m idag för och den senare är genomförd) och att förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet i regeringsformen (partiets åsikt är idag "möjligen").

Intressant är dock att en majoritet i riksdagen i alla fall inte avfärdar ett tredje juridiskt kön. Om sedan Socialdemokraterna och Folkpartiet är beredda att stödja en utredning om dess införande är något som HBT-engagerade bör pressa dem på inför riksdagsvalet 2014.


Uppdatering 1.

Först skrev jag här i bloggposten att c var emot två reformer i min första partirapport, 1998, men rätt är att de aldrig varit emot någon reform, i de första rapporterna svarade de dock lika ofta "möjligen" som "ja" till reformer.






fredag 17 maj 2013

Först.





Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.
Någon måste vara först.
Det är den, något kaxiga, slogan som varuhuset Hansa (centralt beläget varuhus i Malmö) har. Som de ibland har som budskap på bussarna i Malmö. Vanligen på svenska. Men den senaste månaden på danska, norska, finska, engelska, franska etc. Det är givetvis ingen slump. Det är schlager i Malmö. Det kan ni väl inte missat?

När Malmö fick beskedet att vara arrangör för ESC-evenemanget i 2013 var det en del i Stockholmsmedia som försökte få en konflikt i Malmö. "ESC belönar Ilmar Reepalu (s)" var budskapet. Men se den gubben gick inte. Det var bara några besvikna stockholmare. Många av oss i Malmö tycker Ilmar Reepalu borde avgått i förrgår men alla jag möter i Malmö är positiva till att ESC hålls här. Att betrakta det som favör till Reepalu blir bara fånigt. Malmö är större än honom.Och Malmö har senaste veckan varit en folkfest där folk av olika kön, sexuella läggningar, etniciteter, könsidentiteter etc träffats och haft kul. Jag har inte sett något bråk någonstans vilket är ovanligt vid sådana här stora tillställningar.

Varuhuset bytte ut vissa av skyltdockorna.

Nuvarande utrikesministern Carl Bildt sa i en intervju när han var ordförande för Moderaterna "jag tror Sveriges framtid avgörs i Rosengårds trappuppgångar".

Varuhuset Hansa betraktas i Malmö generellt ha en hyfsat välbeställd publik. Men de är också anpassningsbara. För drygt 10 år sedan fick de kritik för att alla deras skyltdockor var "helvita" och inte speglade den etniska mångfald som finns i Malmö. Som de smarta företagare de är fattade de snabbt problemet och ändrade skyltdockornas utseenden. Det handlade givetvis inte om någon välgörenhet mot folk med invandrarursprung utan att varuhusets butiker gjorde en krass kommersiell bedömning att om de ska locka alla delar av Malmö dit kan inte alla skyltdockor vara som hämtade från ett svenskt varuhus på 1950-talet.

Och visst är jag partisk, det vet jag, men det som ni ser i Malmö blir ofta en del av Sverige senare. Stockholm och Malmö är de två städer i Sverige som främst varit trendsättande i Sverige senaste 200 åren. Det betyder inte att vi de två städerna är smartare än andra utan att Stockholm är landets huvudstad och Malmö är den större stad som är närmast kontinenten.

Både kapitalismen och socialismen spreds från Malmö norrut i landet. Det var här Sveriges första järnväg startade, ett transportmedel som skulle revolutionera Sverige så¨småningom när det gäller kommunikationer. Malmö är ofta trendsättande. På gott och ont.

Malmö först med främlingsfientligt parti.

Vi var första större stad att få in ett främlingsfientligt parti i kommunfullmäktige. 1985, de hette Skånepartiet. Granskar vi valresultat senaste 10-15 åren är det enkelt att konstatera att de resultat Sverigedemokraterna fått i Malmö ett val ofta blir ungefärlig siffra i riket i sin helhet 4 år senare.

Men Malmö är också den stad som kommit längst i Sverige när det gäller miljövänlighet. Vi har fått många priser för det. Och vi blev den första staden i Sverige som officiellt blev Fair trade stad.

Vi i Malmö har varit först i Sverige med kapitalism, socialism, järnvägar, engagemang för EU-medlemskap, miljöhållbarhet, främlingsfientliga partier och mycket annat. Sedan pumpas det upp i landet. Därför att vi är nära kontinenten. Att ESC-evenemanget placeras här är egentligen bara logiskt. Mitt tips är att inom något decennium är många svenska kommuner lika engagerade miljömässigt som Malmö är idag. Om sd får samma stöd i Sverige som helhet som här är också möjligt. Men vi kan alltid påverka vår framtid.

Men vill ni se hur Sverige är om 10 år, titta på Malmö. Eller som varuhuset Hansa har som paroll.
Någon måste vara först.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.


Uppdatering 1.

Lyft för Malmö.

Sverige vinner säkert inte (förtjänar inte det enligt mig) ikväll men folkfest blir det. Och Malmö får en boost ekonomiskt.

600 miljoner. Så mycket betraktas reklamvärdet för staden Malmö när det hålls ESC här. D.v.s. staden att hade fått slänga ut sisådär 600 miljoner för att få samma turistreklam som den nu får "gratis". (givetvis är det sedan kostnader för Malmös del men vinsten är enorm). Givetvis förutsatt att det som visas i media är positivt och allt har varit det hittills vad jag vet. Ca 400 miljoner kronor beräknas stadens intäkter öka den här veckan tack vare evenemanget. Även om siffrorna kanske inte blir exakt så är 1 miljard en boost i en kommun där den samlade budgeten är på drygt 20 miljarder.

Malmö har synnerligen allvarliga sociala problem och de finns kvar på måndag, men den här veckan har varit ett lyft för stan. Folk från diverse kön, sexuella läggningar, etniciteter och könsidentiteter har förenats i kärlek till musiken. På lång sikt tror jag den bilden är ännu viktigare att behålla än det som kan räknas i kronor. :-)

tisdag 14 maj 2013

Folkpartiet avvisar inte tredje juridiskt kön.


Folkpartiet blir det första borgerliga partiet att inte avvisa införande av ett tredje juridiskt kön. Barbro Westerholm, partiets HBTQ-politiske talesperson, har mailat följande.
Frågan om ett tredje kön har inte varit uppe på något landsmöte och inte heller i partistyrelsen. Det går därför inte att svara på frågan om vad Folkpartiet anser i den frågan.
Jag mailade i fredags följande till hela riksdagsgruppen för fp.
Men då låter det som att det är lämpligast att placera Folkpartiet på "möjligen" eftersom partiet varken är tydligt för eller tydligt emot reformen. Jag brukar göra så med partier som inte tydligt tagit ställning för eller emot någon HBT-reform.... Jag placerar Fp på "möjligen" när det gäller införande av ett tredje kön. Om någon av er har invändningar emot det utan hellre vill jag ska placera fp på "nej" vänligen maila snarast möjligt.
Ingen från fp har mailat därefter. Karin Granbom Elison är fp:s ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, som våren 2012 behandlade en motion från Vänsterpartiet om införande av ett tredje juridiskt kön. När jag pratade i telefon med henne igår bekräftade hon att det tycks vara rimligt att placera fp på "möjligen" när det gäller partiets åsikt om reformen.

Två av de borgerliga regeringspartierna, m och kd, har förklarat att de är emot ett tredje juridiskt kön. Centerpartiet har ännu inte svarat. När det gäller Sverigedemokraterna mailade jag i fredags bl.a. följande.
Här är min preliminära sammanställning av Sverigedemokraternas åsikter om de 10 nya HBT-reformer jag kommer ha med i den partirapport jag planerar publicera i sommar. Svarsalternativen är "ja", "möjligen" eller "nej"

1. Införa ett tredje juridiskt kön, förutom man och kvinna. Ansvarigt utskott: Konstitutionsutskottet

Nej

Kommentar: Sd är generellt emot genusteorier och att frångå tvåkönsnormen även om ni är för att respektera att transsexuella ska kunna byta kön juridiskt. Ni är emot att se kön som en social konstruktion och något otydligt.....

Har ni några invändningar emot hur jag placerat sd när det gäller någon av de här reformerna med motiveringar så vänligen maila senast 16 maj. Har ingen av er hört av er innan dess betraktar jag det som att ni godkänt att min bedömning av sd:s åsikter när det gäller de 10 reformerna är rätt.
Ingen från sd har hittills svarat men jag betraktar att det skulle vara sensationellt om de inte ville placera sig på "nej" till införande av ett tredje juridiskt kön. Därmed är ställningen den här om partiernas åsikter om ett tredje kön:

Ja: Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti
Möjligen: Socialdemokraterna, Folkpartiet, Piratpartiet *
Nej: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna

* Piratpartiet har som mål att helt avskaffa juridiska kön, därför kommer jag att i den partirapport jag planerar publicera i sommar ge partiet 2p, alltså motsvarande att de svarat "ja" till ett tredje juridiskt kön. Det blir ju konstigt om jag ska bestraffa Piratpartiet genom att ge dem sämre poäng för att deras alternativ ör en ännu mer radikal reform när det gäller juridiska kön.

Centerpartiet och Miljöpartiet har ännu inte svarat.


måndag 13 maj 2013

Piratpartiet för fler HBT-reformer men tvekar om tredje juridiskt kön.

Piratpartiet är nu för i princip alla centrala HBT-reformer. Visserligen tvekar de om att införa ett tredje juridiskt kön, å andra sidan vill de gå ännu längre och utreda att avskaffa juridiska kön helt.

Johan Karlsson, styrelseledamot för Piratpartiet i Stockholms län, lämnade en motion (förslag) om HBT-rättigheter till partiets vårmöte. (De har varje år ett vårmöte och ett höstmöte som diskuterar och beslutar saker på deras hemsida och fungerar ungefär som andra partiers kongresser). Johan skriver som motivering att han lämnat motionen följande.
Vi har en ganska bra HBT-politik i allmänhet, men den har flertalet hål i sig. Det här är ställningstaganden som flertalet av Sveriges partier redan har antagit och där vi så att säga ligger på efterkälken.
Förutom några mindre språkliga justeringar antog Piratpartiet Johan Karlssons förslag i sin helhet. Pp är  därmed nu för följande.
Inför ett förbud i grundlagen mot diskriminering av personer på grund av deras könsidentitet.

Arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att aktivt förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (sexuell läggning, könsidentitet, kön, etnicitet, funktionshinder, religion och ålder).

Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras så att det blir förbjudet att hetsa mot transpersoner.

Straffskärpningslagen ska explicit även skydda transpersoner.

Tillåt samkönade äktenskap och partnerskap i hela EU. Fram till dess ska alla EU-länder erkänna äktenskap och partnerskap som ingåtts i annat land - även om det strider mot deras egna regler för äktenskap och/eller partnerskap.

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.
Det är möjligt att läsa på Piratpartiets hemsida hur debatten var. De allra flesta yrkanden från Johan Karlsson fick brett stöd. Men så var det där med juridiska kön. Simon Rosén föreslog att Piratpartiet ska bli för införande av ett tredje juridiskt kön. Majoriteten höll dock fast vid det beslut som pp tog redan 2010, att ha som mål att avskaffa juridiska kön helt.

Nu är ju dock avskaffande av juridiska kön något som inte lär bli genomfört de närmaste åren eftersom inget riksdagsparti idag är positiva till det, vad tycker då Piratpartiet om införande av ett tredje juridiskt kön fram till att juridiska kön eventuellt helt blir avskaffade? Johan Karlsson har mailat följande.
Angående sakfrågan så har vi inget beslut på det (Det är enbart medlemsmötet som får lov att ta politiska principbeslut.) och vi tycker därmed ingenting alls i den frågan. Dock, ifall vi skulle komma in i riksdagen 2014, och skulle stå där utan ett medlemsmötesbeslut så skulle vi ju vara tvugna att handla ändå. Men då är det upp till den valda riksdagsgruppen att välja hur de ska handla.
Jag har idag talat med Anton Nordenfur, sekreterare i partiets riksstyrelse, som bekräftar att Johans bedömning är rätt.



lördag 11 maj 2013

Solidaritet.




Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Solidaritet? Vad är det? Först måste vi klara ut en sak. Att jobba för saker som gynnar en själv är inte solidaritet. Om jag som gayaktivist jobbar för att få möjlighet att ingå äktenskap med en annan man så är det en kamp för lika rättigheter. Något som gynnar mig potentiellt men solidaritet är det inte.

Solidaritet är att göra något där du riskerar offra något (din tid, karriär, ditt jobb, din utbildning etc) för att du vill ge stöd åt något som inte (i alla fall direkt) gynnar dig själv. Varför berätta de här "självklarheterna"? Jo, för att jag nyss varit inne på föreningen Benjamins hemsida. En förening som presenterar sig så här.
Föreningen Benjamin är en patientförening som stöder personer som är på väg att få, har, eller har haft diagnosen transsexualism. Detta görs genom direkt personlig stödverksamhet och genom lobbyverksamhet mot landets beslutsfattare.
Jag vet att det finns konservativa värderingar i föreningen Benjamin när det gäller könsroller. Men jag blir ärligt förvånad när jag konstaterar att de skrivit ett "öppet brev" till riksdagsledamöter om att de bör avslå den borgerliga regeringens förslag om att avskaffa sterilitetskravet för att få byta kön juridiskt.
Enligt regeringens proposition 2012/13:107 skall det s.k. steriliseringskravet tas bort vid fastställande av ny könstillhörighet. Föreningen Benjamin anser dock att regeringen inte haft vår patientgrupps behov i åtanke när man skrivit lagförslaget. Tuve Skånbergs (KD) och Annelie Enochsons (KD) motion 2012/13:So14 tar i motiveringen upp just de invändningar som vår förening haft mot regeringens proposition.

För det första är begreppet "tvångssterilisering" mycket märkligt i sammanhanget eftersom ingen i vår patientgrupp någonsin tvingats till en sterilisering. En sterilisering är istället, som en följd av borttagande av könskörtlarna, en naturlig del av behandlingen. För det andra har vi inget behov av att införa ett tredje kön, kallat "person". Människor som tidigare lidit av transsexualism vill vara män och kvinnor som alla andra....
Ja, du läste rätt. Föreningen Benjamin (som är engagerade för transsexuellas rättigheter) stödjer de två mest reaktionära ledamöterna i kd:s riksdagsgrupp, Tuve Skånberg och Anneli Enochson. Men varför vara så blyga föreningen Benjamin, ni har ju ett riksdagsparti på er sida, Sverigedemokraterna? Varför inte ge det partiet stöd? Benjamin och sd har ju tydligen exakt samma konservativa värderingar när det gäller tvåkönsnormen.

RFSL, RFSL-Ungdom, KIM och FPE-S som samtliga jobbar för bl.a. transpersoners rättigheter har skrivit en debattartikel om Benjamins initiativ.

Vi, RFSL, RFSL Ungdom, KIM och FPES, ställer oss mycket frågande till detta uttalande. Vi är också bekymrade över att Benjamin försöker ge intryck av att tala för alla som berörs av denna lag. Vi vet med säkerhet att de inte gör det. Vi har många transsexuella medlemmar och medlemmar med andra transidentiteter/transerfarenheter som också berörs av frågan om ändring av juridiskt kön, både i våra styrelser och som aktiva medlemmar. Det är dessa medlemmars åsikter vi har lyssnat på när vi under flera år har hävdat att kravet på sterilisering vid byte av juridiskt kön är att likställa med tvångssterilisering...
Ni som följer min blogg vet att jag ibland riktat synnerligen skarp kritik mot bl.a. RFSL. Men jag har också gett föreningen stöd i andra situationer. Föreningen Benjamin tycks däremot närmast hata RFSL och varje annan förening som använder samlingsbeteckningen HBT. Jag får ibland "hatmail" (det är dock inte ofta), som jag inte publicerar på min blogg därför att jag betraktar det bortom en seriös debatt. Jag kan avslöja att drygt hälften av de hatmail jag får är från personer som hävdar de håller på eller genomgått ett juridiskt könsbyte och berättar vilken hemsk människa jag är som använder ord som HBT. De flesta av de andra hatmailen tycks vara från konservativt kristna.

Låt oss granska delar av Benjamins argumentation igen.
En sterilisering är istället, som en följd av borttagande av könskörtlarna, en naturlig del av behandlingen. För det andra har vi inget behov av att införa ett tredje kön, kallat "person.
Inget behov för vem? Föreningen Benjamin visar just deras pinsamma frånvaro av solidaritet. Deras medlemmar vill inte tillhöra något tredje juridiskt kön. Deras medlemmar tycker inte sterilitetskravet är något problem. Och då ska minsann inte andra transsexuella (eller andra transpersoner) klaga att bli tvångssteriliserade eller vilja tillhöra ett tredje juridiskt kön. Att visa solidaritet och jobba för rättigheter för andra grupper än deras egna medlemmars tycks främmande för ansvariga i Benjamin. Tvärtom tycks syftet vara att motarbeta andra transsexuellas rättigheter. Absurt.

Varför är då Benjamin så konservativa? Varför har de ett sådant hat mot bl.a. RFSL och i synnerhet "bögar". Ja, jag har noterat tre saker. Dels att folk som är engagerade i Benjamin dels gömmer sig fegt bakom bara förnamn, ingen av dem har vad jag vet framträtt med fullständiga namn i media eller ens på sin hemsida. Inte heller finns foto av dem där. För det andra så verkar det bara vara mtf (male-to-female)- personer bland ansvariga för föreningen. Alltså biologiska män som bytt kön juridiskt till kvinnor. För det tredje tycks aversionen mot HBT-rörelsen handlar just om "bögar".

Och kanske det är där vi har svaret på gåtan. Folk i föreningen Benjamin är främst människor som tidigare varit biologiska killar som oftast känt de har sexuell dragning till män. Då finns två alternativ. Kanske de är bögar. Eller så har de fötts i "fel kön". Jag förstår att det har varit jobbigt för många i föreningen att förhålla sig till de två alternativen, många av dem har precis som jag levt i ett samhälle där bögrelationer inte var lika accepterade idag. Jag har också respekt för de problem som transsexuella har.

Men kanske förklaringen är där. Folk i föreningen försöker (säkert ibland omedvetet) distansera sig från det alternativ som fanns, att leva som bög. Och då vill de absolut inte tillhöra gruppen HBT där de hamnar i samma grupp som män som sexuellt gillar andra män. De är ju nu kvinnor, heterosexuella kvinnor. De har gjort ett val. Och det ska man respektera givetvis. Ingen kräver att Benjamin måste kalla sig HBT eller jobba för andra grupper än transsexuella.

Men problem blir det när Benjamin aktivt motarbetar reformer för andra grupper. Som också har det svårt. Men om vi ska vara ärliga så finns det väl en "Benjamin" inom oss alla. Där vi fokuserar på de rättigheter som gynnar vår egen grupp men ibland inte visar solidaritet med andra grupper.

De flesta av oss driver det, tack och lov, inte lika långt som Benjamin. Snarare är vi ibland tysta inför de orättvisor som drabbar andra grupper än de vi själva tillhör. Men vi har alla en hemläxa, varenda en av oss, att göra.

Att visa solidaritet.

Jag önskar mina bloggbesökare en fortsatt trevlig helg.

tisdag 7 maj 2013

Viktigt starta utredning om juridiska könsbyten för barn.



Har idag mailat följande till representanter för s, m, mp, fp, c, v och kd i riksdagens socialutskott. Betänkande kallas de rapporter som riksdagens utskott lämnar för behandling i hela riksdagen och ibland blir det omröstning om delar av dem. När ett utskott justerar ett betänkande betyder det att utskottet slutgiltigt antar en rapport de jobbat med.

I det här mailet bemöter jag några invändningar som lämnats emot ett avskaffande av kravet att vara steril för att få byta kön juridiskt. Jag föreslår också att majoriteten i socialutskottet tydliggör både i betänkandet och i kammardebatten 22 maj att ni förväntar er att regeringen så snart som möjligt tillsätter den utlovade utredningen om 18-gränsen för juridiska könsbyten ska sänkas, avskaffas eller behållas. 

Som bekant planerar socialutskottet att tisdagen 14 maj justera betänkandet Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet. Det är synnerligen positivt att ett sådant förslag ska lämnas. Visserligen har kravet i praktiken redan försvunnit genom domstolsbeslut men desto viktigare att lagen anpassas till en praxis som är till för att skydda transpersoners mänskliga rättigheter.

Ohållbara argument emot regeringens förslag om att avskaffa sterilitetskravet i könstillhörighetslagen.

Det blev för några veckor sedan en besynnerlig debatt om att regeringsförslaget skulle betyda införandet av ett tredje juridiskt kön. Om det vore så väl. jag har nu blivit entydigt för den reformen Men här handlar det alltså om att en lagparagraf ska ändras för att den bedöms behöva vara könsneutral. Men de (säkert synnerligen få) män som föder barn kommer även då juridiskt vara män. Det är inte konstigare än om äktenskapslagen ändras från man och kvinna till två personer. Det betyder inte att folk som gifter sig kommer att tillhöra ett tredje kön. Men kd:s två mest reaktionära riksdagsledamöter, Tuve Skånberg och Anneli Enochsson, låtsas nu desperat att ett nytt juridiskt kön ska införas. Skånberg och Enochson beklagar att det inte varit någon offentlig debatt om att en lagparagraf ska få ordet person. Hade de ärligt velat ha den debatten hade de själva startat den i november förra året när departementspromemorian lämnades. Men det struntade de i, förmodligen för att de nu ska kunna hävda det inte varit någon sådan debatt. Absurt. 

Sd gillar andra länder - när de är repressiva mot transsexuella.

Sverigedemokraterna argumenterar delvis likadant som de två kd-politikerna. De hänvisar även till brist på forskning om barn till föräldrar som bytt kön juridiskt. Och det är sant, det finns få sådana rapporter. Säkert främst på att det är relativt få barn det handlar om. Men inget tyder heller på att det är en förälders könsidentitet som avgör vilken förmåga hen har att ge ett barn kärlek och omsorg. Mitt tips är att det är en betydligt större riskfaktor att ha främlingsfientliga sd-politiker som föräldrar, finns det egentligen forskning om att de är lika lämpliga som vårdnadshavare som humanistiska toleranta människor? Det intressantaste i sd-motionen. är dock den här kommentaren.
Av 47 länder som är medlemmar i Europarådet ställer 29 länder krav på sterilisering för att bevilja ändring av könstillhörighet, dvs. en majoritet av länderna ställer krav på detta. Av de resterande medlemsländerna finns antingen ingen lagstiftning kring frågan, i vissa är det oklart och i andra finns ingen möjlighet till en ändring av den juridiska könstillhörigheten. Endast 4 länder ställer inga krav på sterilisering eller upphävs fortplanteringsförmåga.
Det här kommer alltså från det parti som betonar att Sverige ska bevara sin unika kultur och inte påverkas av folk från andra länder. Men ibland passar det att gömma sig bakom andra länder, om det handlar om att de har repressiva lagar mot transsexuella. Sverige har när det gäller HBTQ-rättigheter och tolerans generellt i decennier varit i framkanten i världen. Det är väl om något "typiskt svenskt". Men sd hänvisar nu till att vi ska vara mer "osvenska". Kul.

Viktigt snabbt starta en utredning om 18-årsgräns ska sänkas, avskaffas eller behållas.

I propositionen Ändrad könstillhörighet argumenterade den borgerliga regeringen för att en utredning bör tillsättas om nuvarande 18-årsgräns för juridiska könsbyten ska behållas eller inte.
Det som talar för att avskaffa eller sänka åldersgränsen för ändring av könstillhörigheten är att behandlingen ger bättre resultat om patienten inte hunnit genomgå de fysiska förändringar som följer av puberteten. Vidare innebär transsexualismen i många fall ett psykiskt lidande för personen i fråga, vilket skulle kunna förkortas väsentligt om beslutet om ändrad könstillhörighet kan tas tidigare. Folkhälsoinstitutet har i rapporten Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation (2005) konstaterat att unga transpersoner har en sämre psykisk hälsa än genomsnittsbefolkningen. Enligt rapporten upplever dessa personer också ofta att de inte blir tillräckligt väl bemötta, bl.a. inom vården, vilket kan få till följd att de undviker att söka hjälp.

Flera frågor som aktualiseras vid en ändring av åldersgränsen behöver analyseras ytterligare innan det går att ta ställning till om åldergränsen för ändring av könstillhörigheten kan ändras. Detta avser t.ex. hur stor risken är för feldiagnostisering av unga och i hur många fall det i realiteten skulle vara aktuellt med ett beslut före 18 års ålder, med hänsyn till den långa utredningstiden. Vidare behövs en utförlig diskussion av vad som bör gälla vid motstridiga uppfattningar hos den unge och hans eller hennes vårdnadshavare. En analys av möjligheten att ändra juridisk könstillhörighet före 18 års ålder bör väga föräldrarnas beslutanderätt mot den unges psykiska hälsa samt föräldrabalkens stadgande att föräldrar i takt med stigande ålder ska ta större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Förutsättningar för insättandet av så kallade stopphormoner samt könskonträra hormoner från 16 års ålder behöver också analyseras ytterligare. Studier visar dessutom att det finns okunskap och bristande rutiner inom hälso- och sjukvården för de unga transsexuella som söker stöd. Därför behöver kompetensen inom hälso- och sjukvården uppmärksammas i syfte att utveckla bemötandet och stödet till dessa unga. En kompletterande utredning bör genomföras i syfte att belysa sådana frågeställningar.
Förbjudet att byta kön juridiskt för en 17-åringen även om hen, vårdnadshavarana och ansvarig läkare är ense om att det är lämpligt.

Regeringen resonerar klokt enligt mig. Det finns flera viktiga aspekter och jag är själv inte entydigt för ett avskaffande av åldersgränsen för juridiska könsbyten men däremot entydigt för en utredning. En sak vill jag förtydliga eftersom regeringen hänvisar till att en ung transsexuell och hens vårdnadshavare kan vara oense om hen bör byta kön juridiskt. Idag är det så att även om den transsexuelle, vårdnadshavarna och ansvarig läkare allihop tycker att juridiskt könsbyte är lämpligt för någon yngre än 18 år är det förbjudet att genomföra. Mycket tyder på att en sådan regel är för oflexibel och inte alltid är till barnets bästa. Viktigt att påpeka är också att om man tillåter juridiska könsbyten före 18 års ålder kan man trots det behålla en 18-årsgräns för "könsbytesoperationer" om det betraktas som lämpligt.

Nyheter24 hade en artikel 2010 om att alltfler unga utreds för transsexualism.

Jag hoppas ni som tillhör majoriteten i socialutskottet i det här ärendet (alla riksdagspartier förutom sd) argumenterar för ett snabbt tillsättande av en utredning om att sänka, avskaffa eller behålla 18-årsgränsen för juridiska könsbyten, i betänkandet och i debatten i kammaren 22 maj.

fredag 3 maj 2013

Osårbar.


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Osårbar. Vem av oss vill inte vara det? Den ultimata tryggheten. Där inget kan gå fel.

När datorerna började nå ut i samhället på 1980-talet (då främst på arbetsplatser, tidigare hittade man dem nästan bara bland forskare) så fanns det en längtan om rationalisering. Att undvika enkla mänskliga misstag. Datorerna blev symbolen för det säkra. Det moderna. Blev det fel ibland, vilket hände, kunde folk hänvisa till "det är datorns fel". Trots att ansvaret egentligen var någon människas, med sina fel och förtjänster.

När datorerna gjorde sitt genombrott så fick gruppen Adolphson-Falk sin första hit (1982) med en låt om det där.

Blinkar blå (Youtube)
På panelen ser jag lamporna som lyser.
Processens steg står under min kontroll.
Jag håller ögonen på datorns analyser.
Här har ovissheten spelat ut sin roll.

Kontrollen blinkar blå,
en signal för det säkra.
Kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.
Om skärmen är normal
finns inga skäl att tveka.
När kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.

Men i nattens tysta timmar har jag undrat
vad som händer där tekniken inte ser,
vad som döljer sig i tujaträdens skugga.
Och jag känner oron växa mer och mer....

Men det finns frågor datorn inte kan besvara,
signaler som jag inte kan förstå.
Det finns så mycket som vi inte kan förklara.
Det finns krafter som vi aldrig kan rå på.....
Samhället mer sårbart än någonsin.

Efter flera decennier med datorer vet vi att vårt samhälle kanske är mer sårbart än någonsin. Internet har revolutionerat vår vardag. Den har gjort livet enklare, fått oss att lättare att ha kontakt med människor nära och långt borta. Få av oss vill avstå från det och varför skulle vi göra det?

Men om systemet skulle braka ihop idag skulle det få långt värre följder än när en miniräknare fick slut på batteriet eller skrivmaskinen gick sönder förr. Då fanns det manuella lösningar och kunskap att hantera det alternativt. vilket det sällan gör idag.

Och kanske vi människor måste konstatera att vi aldrig kommer att bli osårbara oavsett system. Vi kommer aldrig att "full kontroll" i varje situation. Att acceptera det och trots det ibland känna livsglädje är kanske just att vara människa.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.