Ingen riksdagsmotion från sd om HBT.

Igår var sista dagen för riksdagens allmänna motionstid då ledamöter kan lämna förslag om i princip vad som helst. Det blev i år 3204 motioner varav många har koppling till HBT-politiken.

En sak som är intressant är att Sverigedemokraterna inte lämnat någon motion när det gäller homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation. Varken positivt (vilket var väntat) men inte heller negativt (vilket är något förvånande eftersom partiet är för att juridiskt försämra lagarna för samkönade par när det gäller adoptioner och inseminationer).

Det är främst ledamöter från oppositionspartier som lämnar motioner men även folk från regeringspartierna. På riksdagens hemsida kan man använda sökord som HBT, homosexuella, bisexuella, transpersoner etc. för att få fram relevanta motioner.

Som kuriosa kan jag avslöja att det är många motioner med ordet heterosexuella. Även om folk sällan blir diskriminerade eller trakasserade i egenskap av heterosexuella är det trots det ett positivt tecken. Hade det varit för 15 år sedan hade nog nästan ingen i riksdagen skrivit ordet heterosexuella i någon motion, då var det så givet för de flesta riksdagsledamöter att heterosexualitet var normen och det förväntade att även de som var engagerade för bögars och lesbiskas rättigheter bara använde ordet homosexuella, ibland även bisexuella.

Socialdemokraterna lämnar en motion om utrikespolitik, En rättvis värld är möjlig, där partiet argumenterar bl.a. för att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. En reform som alla riksdagspartier är för förutom kd och sd som ännu tvekar.

I var och en av FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ges det uttryck för den folkrättsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel på diskrimineringsgrunder räknas upp, däribland ras, hudfärg och religion – däremot inte sexuell läggning. De diskrimineringsgrunder som anges utgör inte en uttömmande lista och därför kan även andra diskrimineringsgrunder, såsom sexuell läggning, omfattas av artikelns tillämpning. Trots att många stater, likt Sverige, gör denna tolkning finns idag utrymmet för att tolka bort sexuell läggning som grund för diskriminering. Ett sätt att påskynda en attitydförändring är att påbörja ett arbete kring en HBT-konvention. Även om FN:s konvention om mänskliga rättigheter omfattar HBT-personer bör Sverige bli mera pådrivande för en HBT-konvention.

Det är dags att även Kristdemokraterna säger ja till det här så att den borgerliga regeringen kan börja arbetet med en sådan konvention. Det är givetvis inte möjligt att vända sig direkt till FN idag, antalet HBT-vänliga länder är för få, men däremot att engagera sig för att EU gemensamt ska jobba för en sådan HBT-konvention i FN.

Flera andra s-ledamöter har lämnat motioner om HBT-rättigheter bl.a. Börje Vestlund om transpersoners skydd mot hets och diskriminering.

Några ledamöter från Miljöpartiet har lämnat en motion om transrättigheter. Förutom en del lagförslag skriver de även om situationen för unga transpersoner.

Unga transpersoner är en särskilt utsatt grupp. Enligt Folkhälsoinstitutets rapport om hbt-personer 2005 känner 52 procent av transpersonerna i åldrarna 16-29 år att de saknar tillit till de flesta andra människor. 23 procent anger att de har dålig hälsa och 27 procent har försökt ta sitt liv. Här har samhället misslyckats att ta sitt ansvar för en grupp och därför bör frågor om unga transpersoner prioriteras.

Några av de viktigaste frågorna är att alla skolor ska ha antidiskrimineringsplaner där transpersoner är inkluderade, att elevvårdande personal på skolor har grundläggande transkompetens och att bygga en stark skolhälsovård och säkra dess transkompetens. I varje landsting behöver det finnas minst en ungdomsmottagning och en barn- och ungdomsmottagning med specialkompetens för unga transpersoner. Prioritera snabba vårdkedjor och utredningar av unga transpersoner. Därutöver behöver det finnas mötesplatser där unga transpersoner kan känna sig välkomna.

Vänsterpartiet har samlat de flesta av sina HBT-förslag i motionen Stärkta rättigheter och förbättrade livsvillkor för HBT-personer.

Nytt för i år i riksdagen är partiets förslag om ett tredje juridiskt kön.

Vissa transpersoner identifierar sig väldigt tydligt som män eller kvinnor medan andra inte gör det. Varje år föds dessutom mellan 1 500 och 2 000 barn med en oklar könsidentitet, s.k. intersexuella. För vissa av dessa transpersoner och intersexuella, som ofta osynliggörs när mänskliga rättigheter diskuteras, skulle en lagändring som innebär att ett s.k. tredje kön införs betyda oerhört mycket. I Sydafrika finns redan i dag ett tredje kön som är juridiskt jämställt med kvinna och man i folkbokföringen. I Indien och Australien pågår arbete för att genomföra motsvarande ändring av lagstiftningen.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning som ser över möjligheten att införa ett tredje kön som är jämställt med kvinna och man.

Det ska bli intressant att följa hur partierna förhåller sig till den här motionen när den blir behandlad i riksdagen. Regeringspartierna säger nästan garanterat nej. Dels för att policyn i riksdagen tyvärr är att regeringspartier i princip avslår nästan alla motioner. Så har det fungerat oavsett om det varit borgerliga eller socialdemokratiska regeringar de senaste 20 åren. Tidigare var det däremot hyfsat vanligt att majoriteten i riksdagen röstade ja till vissa motioner.

Mitt tips är att också Socialdemokraterna säger nej eftersom det är så kontroversiellt och nytt för dem precis som för Alliansen. Sverigedemokraterna lär rösta nej med sin konservativa attityd. Däremot kanske Miljöpartiet stödjer förslaget från Vänsterpartiet om ett tredje juridiskt kön. Mp har hittills varit försiktigt positiva utan att säga ja.

Regeringspartier lämnar nästan aldrig partimotioner. Riksdagsledamöter från m, fp, c och kd påverkar främst genom kontakter med folk på Regeringskansliet. Men även borgerliga riksdagsledamöter lämnar motioner, om inte annat för att få uppmärksamhet för något som vederbörande vill ha debatt om.

Maria Lundqvist-Brömster (fp) har i år lämnat många motioner om HBT-rättigheter. En av dem handlar om idrott.

Homosexualitet och idrott har blivit uppmärksammat den senaste tiden. Många homosexuella har mött rädsla, fördomar och även våld i sitt idrottsutövande. I en rapport från Ungdomsstyrelsen redovisar mer än var tionde pojke på elitnivå att deras tränare ”inte verkar gilla homosexuella”. Sådana attityder är givetvis inte acceptabla och strider mot samhällets strävan att motverka diskriminering av hbt-personer. Då idrottsrörelsen får betydande bidrag från staten är det viktigt att man också aktivt arbetar för att bekämpa homofobi och diskriminering. Ett sådant arbete bör vara en utgångspunkt för bidragsgivningen och reglerna anpassas härtill. Detta bör ges regeringen till känna.

Även ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet, och faktiskt också Kristdemokraterna, lämnar förslag för att förbättra situationen för HBT-personer. Bl.a. Otto von Arnold (kd) om transpersoner och hatbrott.

I den diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 är en av de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, där alla transpersoner, utom transsexuella ingår. Diskriminering av transsexuella behandlas lagtekniskt under diskrimineringsgrunden ”kön”. Kristdemokraterna var pådrivande bakom införandet av den nya diskrimineringsgrunden då vi anser att transpersoner många gånger är utsatta för fördomar och andra människors okunskap på ett sätt som kan föranleda trakasserier och annat missgynnande. Jag anser i linje med detta att också hatbrottslagstiftningen bör förtydligas så att skyddet för transpersoner och rättssäkerheten i tillämpningen av straffskärpningsparagrafen förbättras.

Det här är en av få nya HBT-reformer som Kristdemokraterna är för. Ingen kristdemokratisk riksdagsledamot har lämnat någon motion om försämringar för HBT-personer. Och ingen sd-ledamot heller.

Debatten hamnar därmed helt på vilka förbättringar som ska göras. Hur många sådana som det verkligen blir av det närmaste året avgörs av regering och riksdag. Men även av oss som privatpersoner, bloggare, insändarskribenter etc. Tillsammans kan vi förändra Sverige till ett HBT-vänligare samhälle.

Uppdatering 1.

Dagens Nyheter har idag en artikel om lagförslaget i Ugandas parlament om dödsstraff för en del homorelationer.

Redan nu riskerar homosexuella fängelsestraff, men med förslaget kommer lagen att skärpas. Förutom att straffa homosexuella riskerar även personer som ”hjälper” homosexuella upp till sju års fängelse....

Hans utspel kommer efter att en ugandisk tidning, Rolling Stone (inga kopplingar till den amerikanska tidningen), tidigare i oktober publicerade namn och adress på hundra utpekade homosexuella. Fyra av de namngivna personerna uppges i efterhand ha råkat ut för hot och påhopp.

– De kastade sten genom grinden och ropade "homosexuell, homosexuell", berättar Stosh Mogisha, en av de drabbade, som tvingades fly hemmet tillsammans med sin partner.

Homosexualitet är förbjudet i en majoritet afrikanska länder, och kan medföra fängelsestraff i flera.

Situationen är givetvis förfärlig för HBT-personer i Uganda. Det kan nog de flesta hålla med om, även kd-politiker. Men det visar också varför en HBT-konvention i FN är viktig. Att det inte räcker med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Även om rättigheterna givetvis även gäller för HBT-personer är det många länder idag som inte tolkar det så. Det har också ett värde med en explicit konvention, det är ju därför FN har sagt ja till konventioner emot diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och senast funktionshinder.

Kristdemokraterna, som i årets valrörelse hade parollen "ett mänskligare samhälle", bör nu säga ja till att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. Då kan kanske också HBT-personers situation i Uganda så småningom bli mänsklig.