fredag 23 juni 2017

Löfven (s) är befriande tydlig om krav på nya invandrare.


En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. För några år sedan hade det betraktats som en omöjlighet. Men det finns redan ett uttryck för det, "den breda mitten". I sina bästa stunder kan även Moderaterna och Kristdemokraterna inkluderas där. Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen för att stanna många år framåt. Så är det bara. Om övriga partier lyckas hyfsat med integrationen kanske sd så småningom minskar till runt 10 % men lär trots det bli vågmästare. Sveriges politik blir inte som förut med bara två block.

Lars Stjernkvist, f.d. partisekreterare, är en klok socialdemokrat. Jag lämnade Folkpartiet (idag l) 2007 och är sedan dess inte medlem i något parti. Men jag tror att både jag och Stjernkvist utan problem hade kunnat vara politiker i ett "Macron-parti" för att hänvisa till franska politiken. I en debattartikel i Dagens nyheter framför han tillsammans med två partikolleger att s bör bli mer ödmjuka inför ett eventuellt samarbete med borgerliga partier. Jag kan inte annat än hålla med.

Sämsta alternativet inom HBT-politiken är m-sd-kd.

När den socialdemokratiska ordförande Stefan Löfven (bilden) höll sitt tal vid Järva-veckan var han befriande tydlig om de krav som ska ställas på nya invandrare. Borta är den tidigare kulturrelativismen. Även Miljöpartiet har skärpt till sig när det gäller bl.a. kampen emot terrorism och hedersrelaterat våld. Löfven har också indirekt kallat Socialdemokraterna för ett mittenparti. Något som verkligen är kontroversiellt för vänsterfalangen inom partiet.

Alliansen bör konstatera det där. När det gäller HBTQ-politiken vore det absolut sämsta 2018 att m-sd - och eventuellt kd - bildar egen politisk majoritet. Det blir konservatism in i kaklet. Det största problemet är faktiskt inte att sd skulle påverka politiken även om det förvisso är negativt. Utan att om m börjar förhandla med sd kopplas l och c loss från det borgerliga samarbetet. Moderaterna har utvecklats betydligt när det gäller HBTQ-rättigheter men de behöver de två borgerliga mittenpartierna för att ha kvar den liberala sidan av sin politik.

En regering med s, mp, c och l kan till sist vara det bästa i svensk politik. Det blir inte enkelt eftersom det finns så mycket känslor inblandade. Men politiker måste förbereda sig på att i en svår politiskt situation är det just det minst dåliga alternativet.


Uppdatering 1.

Den som är starkast måste också vara snällast.

Allianssamarbetet 2004-2015 är unikt i svensk politik. Aldrig förr eller senare har partier samarbetat så nära varann. Nu är det borgerliga samarbetet tillbaka på en nivå som det var före 2004.

En orsak till att det fungerade så väl var att Moderaterna tillämpade "Bamse-principen". "Den som är starkast måste också vara snällast". Det var därför även de mindre borgerliga partierna fick betydande påverkan på politiken. Där har sossarna något att lära av m. Att det borgerliga samarbetet sedan minskat handlar om att det blivit nya konflikter inom politiken.

torsdag 22 juni 2017

M har börjat kritisera regeringen "från vänster" inom politiken emot diskriminering.


I tisdags debatterade riksdagen betänkandet Åtgärder emot diskriminering. Jessika Roswall (m), Annika Qarlsson (c), Fredrik Malm (l) och Eva-Lena Jansson (s) kommenterade HBTQ-rättigheter. Men vi kollar först främsta svenska nyheten det här året när det gäller kampen emot diskriminering. Efter en kraftig försening har nu s-mp-regeringen äntligen lämnat en s.k. lagrådsremiss om att skärpa lagen om bristande tillgänglighet. När den borgerliga regeringen publicerade en proposition om att det ska betraktas som diskriminering fanns det många undantag i lagen. Jag välkomnar att en del av luckorna nu täpps till.
.... I lagrådsremissen föreslås en ändring i diskrimineringslagen (2008:567) som avser bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ändringen innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2018....
Alla politiker erkänner säkert att det här finns en målkonflikt. Att göra rätt avvägning när det gäller att skydda funktionshindrade (varav en del är HBTQ-personer) och inte påföra för mycket kostnader på arbetsgivare. Min bedömning är att den här reformen är motiverad. Att inte ge funktionshindrade möjligheter att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som andra är också en samhällskostnad som till sist hamnar bl.a. hos företagen via skatter. Moderaterna har varit det mest motsträviga riksdagspartiet när det gäller den här typen av reformer men förhoppningsvis fattar de så småningom att om de vill värna "arbetslinjen" för arbetsföra ska möjligheter finnas också för funktionshindrade. Inte bara i teorin utan även i praktiken.

M kritiserar regeringen "från vänster".

Granskar man betänkandet från arbetsmarknadsutskottet om diskriminering kan man konstatera att samtliga riksdagspartier är ense om mycket. Intressant  är dock att Moderaterna börjat kritiserat s-mp-regeringen för att dess politik inte är tillräckligt radikal emot diskriminering. Nu är inte området enkelt att placera på en höger-vänster-skala. En högerpolitiker kan, med viss rätt, hävda att det handlar om att skydda individen emot kollektivism. Men historiskt har kritiken emot brister oftare lämnats från vänster än från höger. Från reservation 3 av Moderaterna och Centerpartiet.
.... Vi vill att det i strategin förtydligas att samtliga kommuner och landsting ska kunna visa hur man på ett strukturerat sätt bemöter hbtq-personer i den egna verksamheten. Detta gäller såväl de medborgare som nyttjar verksamheterna som de egna medarbetarna. Vi vill vidare att samtliga kommuner och landsting inför hbtq-handlingsplaner. Det ska finnas en grundläggande hbtq-kompetens hos de anställda. Vi vill också se ökad hbtq-certifiering av förskolor och skolor. Det är dessutom angeläget att lyfta fram äldre hbtq-personers situation. Socialstyrelsen har kartlagt äldreomsorgen i Sveriges små och mellanstora kommuner, och det visade sig att inte ens en av tio hade med hbtq-perspektiv i utbildningen av sin personal. Samtidigt visar samma rapport att det i dag finns cirka 15 000 äldre hbtq-personer i behov av vård eller hemtjänst. Här finns det en enorm förbättringspotential.... För att förstärka arbetet mot diskriminering vill vi även se en översyn av möjligheterna att stärka Diskrimineringsombudsmannens (DO) arbete genom att öka spetskompetensen inom DO när det gäller alla diskriminerings grunder. Därtill vill vi se över möjligheterna att stärka påföljderna för brott mot diskrimineringslagen genom att göra det mer kostsamt att diskriminera....
I reservation 4 vill Vänsterpartiet och Liberalerna att svenska regeringen tydligare än hittills ska engagera sig för att i EU förbättra diskrimineringsskyddet för transpersoner.

onsdag 21 juni 2017

Kulturarv,


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss. .....


Sara Mohammad, en modig kvinna med kurdiskt ursprung och som själv blivit könsstympad har valt att engagera sig emot hedersrelaterat våld. Det är värt en eloge. Hon förklarade för några år sedan att hon är islamofob men inte muslimofob. Då började vissa "anti-rasister" hävda att hon gillar hat emot muslimer. Men det är motsatsen till hennes budskap. Sara Mohammads tes var att det finns en befogad rädsla inför att islams sharia-lära ska bli Sveriges politik så småningom. Att det finns islamister här som har det målet.  Om inte annat i vissa förortskommuner.

De flesta av oss är en del av ett kristet kulturarv.

Men hon förklarade också att hon inte hatar troende muslimer. Och det där är viktigt. Religioner är ideologier. Om någon skarpt kritiserar liberalismen är det sällan hen kallas för liberalism-fob. Någon kanske invänder att religion ofta är en mer central del av folks identitet än politiska ideologier. Det är förvisso sant. Jag är själv en del av det kristna kulturarvet.

Min morfar och mormor bad diskret en bön före varje måltid. Även om Jesus inte var Guds son, vilket jag som agnostiker tvivlar på, har han (och jag tror han funnits på riktigt som människa ) haft en väsentlig betydelse för det västerländska kulturarvet. Ett kulturarv som ofta blivit missbrukat i att förfölja människor. Men där det även finns den gyllene regeln.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Så enkelt och så svårt. Det som det kristna kulturarvet gett oss - i dess bästa stunder - är förutom gyllene regeln även policyn om att vi alla är ofullkomliga. Vi misslyckas allihop ibland. Det är så det är att vara människa.

Buddismen är kulturellt främmande.

Det ironiska är att kristna, muslimer och religiösa judar till 80 % delar samma kulturarv. På gott och ont. De som verkligen är främmande kulturellt för folk i Sverige när det gäller religion är buddister. Jag möter ibland människor som är buddister och har den största respekt för dem som människor. Men vi har inte samma kulturarv. Joy Peters, gift heterosexuell transvestit från Österrike, har en bra låt om den kärlek som ibland är komplicerad men också möjlig, Asian heart (2012). Jag älskar melankolisk disco. Men om  ni lyssnar finns det även ett annat budskap. I varje glädje finns det en sorg. Men i varje sorg finns det också ett hopp.

Vi måste kunna leva tillsammans. Det handlar inte om vi ska göra det utan hur. Det finns inte något annat alternativ. Och om jag ska vara ärlig har jag aldrig mött någon buddist som jag betraktat som ett problem för Sverige.

Vi i väst lever i en kultur som gett individen mer möjligheter än någonsin. Det ska vi vara stolta över. Men vi lever också i en extremt materialistisk kultur. Trots att det finns ett andligt (obs - inte automatiskt detsamma som religiöst) behov. Vi behöver mer andlighet i väst.

Vi kan faktiskt inte köpa oss lyckliga. Jag lovar.


Uppdatering 1.

Taktiskt rätt att hänvisa till Bibeln.


Barack Obama var tydligen egentligen för homoäktenskap redan när han blev president 2008. Men officiellt var han först negativ och sedan tvekande. Han förtjänar givetvis kritik för det dubbelspelet men man måste också förstå varför han ägnade sig åt det. USA:s höger förmedlade budskapet att han var vänsterextremist. Som någon HBTQ-aktivist i USA kommenterat (ungefärligen översatt på svenska). "Vad har vi för nytta av politiker som har perfect record inom LGBT-politiken om de aldrig blir valda?". USA:s valsystem gör att den som vill bli president ofta har säkrat stöd bland liberaler eller bland konservativa.. Men det är oftast "moderates" (de som varken identifierar sig som konservativa eller liberaler) som till sist avgör vilka som blir valda.

När Barack Obama till sist meddelade offentligt att han är för en könsneutral äktenskapslag hänvisade han till "den gyllene regeln" i Bibeln. Och det var taktiskt riktigt. Religionen har en helt annan betydelse i USA än i Sverige. När Obama indirekt hävdar "jag gör det här för att jag är troende kristen" blir det svårare för hans motståndare att hävda att han är vänsterextremist.


Uppdatering 2.

Jesus var jude.

Jag är alltså agnostiker. Men det kristna kulturarvet är en del av den västerländska kulturen - på gott och ont. Den antisemitism som ännu är vanlig i Mellanöstern och delar av östra Europa var förr mainstream i hela Europa. Jesus var jude - sedan kan vi ha olika åsikter om han var Guds son eller inte. När en del kristna (i Ungern och andra länder) sprider antisemitism är det en direkt skymf emot Jesus och borde vara oacceptabelt för varje individ som kallar sig kristen, Det där kan nog de allra flesta i Sverige hålla med om idag. Men det stannar inte där.

Delar av den svenska kristna vänstern sprider omedvetet anti-semitism.

Många kristna i Svenska kyrkan, i synnerhet på vänstersidan, riktar ensidig kritik emot Israel trots att vi alla borde fatta att det är en komplicerad konflikt. Den nuvarande högerregeringen i Israel är en olycka för landet och borde redan i förrgår ersatts av en liberal-vänster-regering. Men Israel är också den enda stabila demokratin i Mellanöstern. Trots enorm press har Israel aldrig slutat att arrangera fria demokratiska val. Tyvärr kan man inte lämna samma kommentar om palestinskt styrda områden på Västbanken och i Gaza. En del vänsterkristna i Sverige accepterar bara juden som offret. Något man kan slå högerextremister i huvudet på. Juden som försvarar sig är en dålig jude enligt vissa vänsterkristna i Svenska kyrkan. Det är givetvis inte medveten attityd men omedveten Den dolda antisemitismen finns ännu inom delar av den svenska (kristna) vänstern. Det är inte en antisemitism som brölas ut som från vissa högerextremister (som partiet Jobbik i Ungern), den är mer subtil. Golda Meir, vänstersocialist och statsminister i Israel i början av 1970-talet framförde följande citat.

..... hellre en hel värld som hatar oss än en hel värld som sörjer nästa Auschwitz....

Men många till vänster älskar bara den lidande juden.

Och det är faktiskt skamligt.



Robert Hannah (l) fick inte stöd av sitt eget parti om vitbok om förföljelse av HBT-personer.


Det skulle vara intressant att följa vad sd-riksdagsgruppen tycker om öppet homosexuelle riksdagsledamoten Robert Hannah (bilden) från Liberalerna. Om de någonsin diskuterat honom på ett gruppmöte. En del i sd som "bara" är främlingsfientliga (som Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof etc.) kommenterar "visst ogillar vi liberaler men det är bra att han för kampen emot hedersrelaterat våld, det är ju vår egen politik, det är väl inte hans fel att han är från ett arabland".  Den rasistiska falangen i partiet (Björn Söder, Mikael Jansson, David Lång etc) invänder "men han är blatte, sedan när är en syrian en del av den svenska folkstammen, att han är bög gör det väl inte bättre" Åkesson bryter in i debatten "det där bör ni aldrig framföra om en journalist är i närheten, jag hoppas jag varit tydlig där".

Robert Hannah lämnade förra hösten en motion om att staten ska starta en utredning om en "vitbok" om hur hbt-personer historiskt behandlats. Men ett enigt arbetsmarknadsutskott avvisar det.
.... För att kunna komma till rätta med diskriminering är det nödvändigt att förstå och förhålla sig till historien. Det är viktigt att sprida kunskap om tidigare kränkningar av mänsklig a rättigheter. Utskottet anser dock inte att det är aktuellt att ta något initiativ till en vitbok såsom föreslås i en motion....
Sd har fel i sak.

Tyvärr fick Hannah inget stöd av något riksdagsparti, inte ens sitt eget. Jag vill vara tydlig med att den här bloggposten inte handlar om "guilt by association". Att den som är emot en vitbok om hur hbt-personer behandlats råkar tycka samma sak som sd. Jag själv är ense med sd om många saker, oense om mycket annat. Det finns legitima orsaker till att riksdagen inte vill besluta att göra en vitbok om en viss historiskt stigmatiserad grupp. Även om det - med rätta - gjorts en sådan om romers situation.

Men just här hade Robert Hannah rätt i sak. Hans eget parti, Liberalerna hade fel. Precis som övriga riksdagspartier. Att sd hamnade på fel sida är inte det avgörande, det var förväntat. Min poäng är att det är helt ok att övriga riksdagspartier tycker samma sak som sd. Om det är rätt i sak. Det var det inte här.


Uppdatering 1.

Desiree Pethrus, Kristdemokraterna talesperson när det gäller politiken emot diskriminering, har nyss mailat följande.
.... Vet inte om jag kan förklara utan att det verkar än mer märkligt. Och jag behöver inte försvara L, men för att försöka förklara så yrkar vi i princip bara bifall till s.k. parti-och kommittémotion. Om vi yrkade på alla enskilda motioner också skulle det bli ohanterligt, det är nog alla partiers åsikt. Så det är en princip som funnits sedan lång tid i riksdagen. Det är viktigt att betona att processen ibland verkar knepig utifrån sett. Men ja, det är svårt att förklara hela gången….men det handlar inte om vi tycker en fråga är viktig eller inte. Alla hade kunnat yrka bifall till den. Men i princip yrkar inget parti bifall till enskilda motioner....

Jag har mailat följande till henne.
.... Tack för svar. Det hedrar dig att du är beredd att ta debatten om hur riksdagen röstar. Men jag håller inte med dig. Jag har följt det som idag kallas HBTQ-relaterade debatter i riksdagen sedan många decennier. På 1970-talet kunde regeringspartier utan problem rösta för bifall till oppositionspartier. Det hade varit omöjligt idag. Det var också inte ovanligt att en minoritet i s röstade för en motion från ett oppositionsparti emot det egna partiets vilja. Så var det bl.a. när det gäller barnpornografi. S var på 1970-talet det mest porr-vänliga partiet. Som sexualliberal hyllar jag s för det. Men ibland gick det för långt. S ville i flera år inte ingripa emot barnpornografi med motiveringen att det redan fanns en 15-årsgräns för sexuella relationer. Både du och jag och sossar idag håller säkert med om att det var ett snurrigt resonemang. En 18-årsgräns bör gälla för att medverka i porr, först då är en person mogen för att ta det beslutet. Flera kvinnliga ledamöter i s började driva att förbjuda barnpornografi och röstade emot sin egen regering i början av 1970-talet. 1980 införde Sverige ett förbud emot barnpornografi när det var en borgerlig regering, med stöd av oppositionspartierna s och vpk (v). Men kvinnliga s-ledamöter hade tidigare varit pådrivande. Idag hade de aldrig kunnat gjort det. Är det bra? I princip yrkar ni inte bifall till enskilda motioner från ert eget parti eller motioner från andra partier. Men det är en policy som utvecklats senaste 10 åren. För 15 år sedan kunde kd utan problem rösta för en motion från l eller v om att förbättra HBTQ-asylsökandes situation. Det är just det som är problemet. Ni i ledningar för utskotten bedömer inte främst en motions sakinnehåll utan att 1. Motionen ska vara från egna partiet. 2. Motionen ska vara en parti- eller kommittémotion från egna partiet. Uppfyller inte motionen båda kraven röstar ni emot hur mycket ni än i sak håller med. Och sedan frågar ni er förvånat, varför finns det politikerförakt? Det här är ju en central kärna. En bra motion är en bra motion är en bra motion. Även om den kommer från sd eller v. Eller är en enskild motion. Ute i verkligheten granskar vi ofta förslag efter dess innehåll. Om Kerstin eller Anders lämnar ett förslag om en förbättring tar vi ställning till om det är bra eller dåligt, vi fokuserar inte främst på att Anders är moderat och Kerstin sosse. Den västerländska demokratin som varit stabil i decennier är nu hotad av högerpopulister även om de tack och lov varit på tillbakagång hittills det här året. Men till sist är den västerländska demokratin är ett skört projekt Desiree. Precis som marknadsekonomin. Den västerländska demokratin och marknadsekonomin är aldrig bättre än vad vi människor är med våra fel och förtjänster. I den betydelsen är demokrati och marknadsekonomi bland de mest mänskliga projekten i mänsklighetens historia.
a

måndag 19 juni 2017

S, m och sd är ense om att blockera reformer för HBTQ-asylsökande.


Riksdagsledamoten Johan Forsell (bilden), Moderaterna migrationspolitiske talesperson, har lämnat en s.k. fråga om situationen för HBTQ-asylsökande. Det är första gången m antyder att behandlingen av HBTQ-asylsökande kanske är för restriktiv. Historiskt har m alltid som oppositionsparti följt - utan protester - vad varje regering med en socialdemokratisk statsminister gjort när det gäller HBTQ-flyktingar. Just här har dock Moderaterna bristande trovärdighet. Mer om det senare i bloggposten.

Men vi tar det från början. Expressen hade i slutet av maj en artikelserie om HBTQ-asylsökandes situation. I en avslutande artikel kritiserade politiker från höger till vänster bristerna. HBT-siten Qx har publicerat flera artiklar med hänvisning till det Expressen avslöjat. Migrationsminister Morgan Johansson (s) besvarade frågan 13 juni.
..... Johan Forssell har frågat mig vilka initiativ eller åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Migrationsverkets bedömningar vad gäller hbtq-asylsökande är rättssäkra och håller hög kvalitet. Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet i samtliga ärenden. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att ta fram en standard för handläggningsprocesser.... Migrationsverket genomför ett kvalitetssäkringsarbete med uppföljning av den rättsliga kvaliteten i hbtq-ärenden. Vid behov är regeringen är beredd att ta ytterligare initiativ för att främja Migrationsverkets arbete med hbtq-frågorna....

1. Utvärdering om situationen för HBT-asylsökande.

2006 infördes det explicit i utlänningslagen att den som söker asyl p.g.a. förföljelse för någons sexuella läggning eller kön (dåvarande s-regeringen meddelade i sin proposition att kön bör tolkas både biologiskt och socialt) ska kunna få asyl som konventionsflykting. Redan tidigare hade EU beslutat att varje medlemsland ska göra det, den svenska förändringen var främst ett förtydligande. 11 år efteråt är det bara Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna som vill utvärdera om förändringen av lagen fått det resultat som var syftet. Övriga partiers politiker som nu är så arga för att Migrationsverket kanske inte gör saker rätt ibland borde erkänna sitt eget politiska ansvar. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har gemensamt beslutat att en sådan utredning inte behövs. Mp är tydligen ännu för reformen i sak men viker sig helt för s.

2. Regeringens regleringsbrev till Migrationsverket.

Den dåvarande borgerliga regeringen beslutade inför 2007 att Migrationsverket ska återrapportera om situationen för HBTQ-asylsökande. Det fanns med även inför 2015 av den då nya s-mp-regeringen. Men de ville inte det skulle vara med inför 2016 och 2017. Och det kanske är konsekvenserna av det som blir tydliga. Fredrik Malm, Liberalernas migrationspolitiske talesperson, lämnade i riksdagen för några veckor sedan en fråga om det.
.... Varför har regeringen i regleringsbrevet till Migrationsverket strukit uttryckliga hänvisningar till vikten av rättssäkra handläggningar av asylansökningar från hbtq-personer?...
Morgan Johansson (s) kommenterade bl.a. följande.
....Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet genomför Migrationsverket för närvarande en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i hbtq-ärenden. Om det visar sig att det finns behov av att stärka Migrationsverkets arbete med hbtq-frågorna är regeringen beredd att ta ytterligare initiativ för att främja detta....
Sveriges flyktingpolitik bör vara stram men rättssäker närmaste 10 åren.

När s-mp-regeringen tyvärr tog bort kravet på Migrationsverket att återrapportera om rättssäkerheten för HBTQ-asylsökande kontaktade jag de sex oppositionspartierna i riksdagspartierna. C, v, l och kd meddelade att de velat kravet skulle funnits kvar. M och sd hade inga invändningar.

Jag är för att Sverige ska ha en stram flyktingpolitik närmaste 10 åren. Vi ska inte tillbaka till den politik som rådde fram till hösten 2015 där det blev kaos. Jag är dock för att den ska lättas något om några år (bl.a. att också icke-konventionsflyktingar ska kunna få hit sin nära familj om individen har en sådan samt att det ska återinföras möjlighet att i undantagsfall få stanna som "övriga skyddsbehövande"). Men även om man för en stram flyktingpolitik måste den vara rättssäker.  Det betyder inte att varje HBTQ-asylsökande har automatisk rätt till asyl. De som får avslag ska lämna landet. I en tidigare bloggpost har jag rekommenderat s-mp-regeringen att göra en uppgörelse med l och kd om flyktingpolitiken.

Sveriges tre största partier är ense om att blockera reformer för HBTQ-asylsökandes rättssäkerhet.

Någonstans räcker det inte med att berätta i Expressen hur hemskt man tycker innehållet i artiklar är. Det finns två konkreta verktyg som politiker har. Regleringsbrevet till Migrationsverket och att starta en utredning om situationen för folk som söker asyl p.g.a. individens kön (biologiskt och socialt) och  sexuella läggning. Och Sveriges tre största partier, s, m och sd vill inte ge stöd åt något av det.

Det är faktiskt bedrövligt.


Uppdatering 1.

Juridiska förarbeten.

Jag kommenterade tidigare i den här bloggposten att dåvarande s-regeringen - i den av riksdagen godkända propositionen 2006 - förklarade att kön bör tolkas både biologiskt och socialt. Någon kanske invänder att det har väl ingen betydelse om det inte finns med i utlänningslagen. Så enkelt är det dock inte.

Svenska domstolar har att förhålla sig till Sveriges lagar och Europakonventionen (som vårt land anslutit sig till som medlem i EU) när de fattar beslut. Om en domstol är tveksam om hur den ska tolka en viss lag kan de granska s.k. förarbeten. Främst handlar det om vad som funnits med i betänkandet (rapporten) som lämnats av något riksdagsutskott. Det förutsätter givetvis att riksdagen godkänner betänkandet men så blir det nästan alltid eftersom den partipolitiska fördelningen är densamma i plenum (hela riksdagen) som i utskotten.

Men domstolar kan förhålla sig även till innehållet i propositionen.  Principen är att det som ett riksdagsutskott inte haft några invändningar emot i propositionen har den godkänt.


Uppdatering 2.

Fri invandring är målet.

För mig som liberal är det långsiktiga målet fri invandring när det gäller migration. Att det ska vara lika lätt att flytta till ett nytt land som inom ett land. Det är min vision. Men där är vi inte idag. Vi som är liberaler måste också förhålla oss till verkligheten. Vi måste vara trovärdiga när vi möter nationalister i politiska debatter. Stämmer inte kartan och verkligheten är det faktiskt den senare som gäller.

Att föra en stram flyktingpolitik i Sverige närmaste 10 åren är inget att fira men nödvändigt. Det för oss längre bort från målet om fri invandring. Det är en negativ effekt. Men vi som är för politiken bör också förklara motiven till den. Vi liberaler som i allt väsentligt är för nuvarande flyktingpolitik ska inte låtsas som att det här är vad vi egentligen vill. Även om en människa inte har orsak att få asyl krossar vi förväntningar närhelst någon bli avvisad. Men det görs just för att skydda de som bäst behöver få stanna.

Jag har tidigare här på bloggen hänvisat till att ultra-konservativa Csu i en borgerlig förhandling i Tyskland meddelade att de "med sorg" accepterat en skattehöjning. Csu hade i decennier kritiserat sossarna i delstaten i Bayern för att höja skatter. Men partiet gjorde helt rätt. De erkände ärligt att det egentligen inte var dess politik - men den tyska ekonomin hade blivit så usel att det inte fanns något alternativ. Samma känsla har många (utanför sd) haft när flyktingpolitiken stramades åt 2016.

lördag 17 juni 2017

Att regeringen kallar könsneutrala personnummer för en dyr reform är absurt.


Riksdagsledamoten Lotta Johnsson Fornarve (v) lämnade i slutet av maj en s.k. interpellation om könsneutrala personnummer. Tidigare den här veckan debatterade (§ 12 i riksdagsprotokollet för 13 juni) hon med finansminister Magdalena Andersson (s) som tyvärr inte är för någon utredning av reformen. Hon antydde dock att det inte är uteslutet att det blir en sådan senare.
.... Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig dels om jag tänker ta några initiativ för att avskaffa dagens personnummersystem till förmån för ett könsneutralt, dels om jag är beredd att vidta åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer. Det finns ett krav på att all individbaserad statistik ska kunna redovisas uppdelad på kön. Att ta bort uppgiften om kön skulle kunna innebära nackdelar för statistik och forskning. Det är också viktigt att komma ihåg att alla förändringar av personnumrets konstruktion får stora ekonomiska återverkningar för det stora flertalet aktörer i samhället och att de totala konsekvenserna är svåra att överblicka.... Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat identifiera de hinder som finns i samhället för transpersoners möjligheter att leva i enlighet med sin könsidentitet och vid behov föreslå insatser för att åtgärda eventuella brister. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att i dag ta ställning till någon ny översyn av personnummersystemet eller åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer.... 
Ingen dyr reform.

Lotta Johnsson Fornarve (v)
.... Ett könsneutralt personnummer har många fördelar. Förutom att det inte pekar ut en persons kön kommer personnumret inte heller att behöva ändras exempelvis efter att en person ändrat sitt juridiska kön....
Magdalena Andersson (s)
.... Att göra om personnumren skulle vara väldigt kostsamt för samhället i helhet, och jag är inte säker på – det får man verkligen fundera över – om det som allra bäst hjälper dessa personer är att lägga resurser där....
Att hävda att införande av könsneutrala personnummer skulle vara "väldigt kostsamt" för samhället är absurt. Från utredningen (sid 77-78) 2008 om personnummer.
.... Skatteverket har uppskattat sina kostnader till 10 miljoner kronor. SCB har inte uppskattat någon kostnad för detta alternativ eftersom byrån bedömer att det inte är ett lämpligt alternativ för dess verksamhet....
Notera att bland de många alternativ som granskades var införande av könsneutrala personnummer billigast för Skatteverket. Bara hälften av kostnaden för det alternativ som sedan blev genomfört, fiktiv dagsiffra. När Sverige hade kaos i migrationssystemet hösten 2015 hävdade Magdalena Andersson att ökade direkta kostnader med drygt 20 miljarder för den typen av utgifter inte var några problem för statsfinanserna. Min poäng är att införande av könsneutrala personnummer inte kan avfärdas med ekonomiska argument om man är för reformen i sak. Kostnaden för den är bara någon promille jämfört med de bidragsökningar och skattesänkningar som diverse partier föreslår.

S-mp-regeringen bör tillsätta en utredning om könsneutrala personnummer.

Lotta Johnsson Fornarve (v)
.... När det gäller möjligheten att föra könsbaserad statistik menar RFSL att detta är fullt möjligt även om vi inför könsneutrala personnummer. Man ger några exempel på hur det kan gå till och pekar bland annat på att statistik över jämställdhet kan föras ändå samt att möjlighet att samla registerdata finns ändå, utan att juridiskt kön är synligt i vardagen. Anledningen till detta är att det könsneutrala personnumret knyts till ett juridiskt kön i skatteverkets digitala personbild....
Magdalena Andersson (s)
.... Regeringen har försökt att lösa problemet med att det tar för lång tid att byta personnummer genom att särskilja den juridiska och den medicinska processen. Det är ett viktigt steg på vägen. Jag vill gärna invänta den utredning som nu pågår innan jag tar ställning till om vi ska ta ytterligare steg i denna riktning....
I riksdagen är ena regeringspartiet, mp, samt v för att införa könsneutrala personnummer. Sd och kd är emot. Övriga partier tvekar. Liberalerna (som generellt är det HBTQ-vänligaste borgerliga partiet) har meddelat att de inte vill ta ställning till reformen innan det genomförts en utredning av den. Regeringen bör tillsätta en sådan.



tisdag 13 juni 2017

HBTQ-kultur. Första natten - Mian Lodalen.


Från presentationen av Första natten (2017) av Mian Lodalen.
.... Linda är rädd för vad Mandi ska säga om hennes hem, hennes MS-sjuka mamma, hennes duktiga pluggande. Mandi däremot, är orädd och frejdig. Det hon tror på är kärleken, och nu ställer hon Linda mot väggen. Varför får ingen veta att de är ihop? Två sinsemellan mycket olika tjejer träffas och kärlek uppstår. De står med en fot i barndomen och en trevande fot i vuxenlivet. De är barnsliga och flamsiga och mogna och tyngda av ansvar. Men inte ens idag är deras kärlek självklar. Den kan inte stolt visas upp för vem som helst när som helst....
Mian Lodalen är en radikalfeministisk flata vars artiklar publiceras i i HBTQ-tidningen Qx. De är ofta fånigt vänstervinklade. Attityden är generaliserande negativ emot män även om det finns rykten om att Lodalen egentligen utan problem nära samarbetar med motsatta könet. Men det blir inte bättre för det. Jag gav hennes förra bok Liten handbok i konsten att bli lesbisk en kritisk recension.

Mina förväntningar var alltså måttliga inför den här boken - för att uttrycka det milt. Men jag ville ge den en chans. Lodalen har känsla för detaljerna när två individer möts och det blir sexuellt intresse. Det där som vi kan känna igen oss i, oavsett kön och sexuell läggning. Av de böcker om samkönad kvinnlig kärlek jag granskat är det här en av de mest innerliga och genuina.

Jag brukar inte berömma flator långt ut på vänsterkanten. Men Första natten är riktigt bra.



HBTQ-kultur. I mitt namn - En bok om att vara trans - Olbers Croall.


Från presentationen av I mitt namn - En bok om vara trans (2016) av Moa-Lina Olbers Croall.
.... I mitt namn – En bok om trans bygger på intervjuer med transpersoner – alltifrån ungdomar på högstadiet och gymnasiet till förebilder som skådespelerskan och Guldbaggevinnaren Saga Becker, estradpoeten Yolanda Bohm och skolchefen och f.d. rektorn Lina Axelsson Kihlblom, som kom ut som trans i Skavlan hösten 2015. Boken innehåller även fakta om trans och tips till dig som är transperson. Det är en bok för ungdomar som funderar över sin könsidentitet, men den riktar sig också till dem som befinner sig runt en transperson, till exempel skolpersonal, vänner och familj.....
Från att varit nästan ett helt frånvarande tema i svensk litteratur har det getts ut en del trans-relaterade böcker senaste 10 åren. Men aldrig tidigare något sådant hä'r ambitiöst projekt att sprida kunskap om transpersoner. Indelningen av kapitel är närmast perfekt. Ofta brukar "fakta och råd" hamna sist. Men här varvas personliga berättelser med information. Det är anpassat till även de unga som är vana vid att det ska bli omväxling. De personliga berättelserna är mänskliga. Det handlar sällan om någon tydlig ideologisk kamp utan folk berättar vardagligt om rätten att få vara som man är. Men just därför blir berättelserna bra.

Hedersrelaterat våld drabbar en del transpersoner.

Enda kritiken jag har är att det inte finns något konkret om transfobi bland invandrare. Just transpersoner bland vissa invandrargrupper blir ofta trakasserade (jag har träffat flera transpersoner som avslöjat det), ibland leder det till hedersrelaterat våld. Olbers Croall hade säkert inte haft problem att hitta sådana individer om hen velat. Även om situationen ibland är svår även i Sverige är det än värre i de flesta andra länder. Men i övrigt är boken bra.  Den vänder sig till både transpersoner och cis-personer.

HBTQ-kultur. Naturväktarna och skatten i Ekdungen - Nilsson och Arpiainen.


Från presentationen av Naturväktarna och skatten i Ekdungen (2017) av Malin Nilsson och Johanna Arpiainen.
.... Detta är uppföljaren till boken Naturväktarna och den vita räven. Bokserien om Naturväktarna handlar om tvillingarna Ivar och Iris och hur de hjälper sin moster att rädda naturen. Moster Magda är viltvårdare och behöver tvillingarnas hjälp, särskilt när den vackra Ekdungen är hotat av byggherrar. Iris och Ivar rycker ut för att finna unika arter i skogen som kanske kan stoppa byggplanerna men frågan är, kommer detta att räcka för att rädda skogen? Naturväktarna är en bok som ger både inspiration och faktakunskap om naturen. Den uppmuntrar till aktivism i sin bästa form, att hjälpa naturen är en viktig uppgift för alla som vill ha ett bra liv....
Det här alltså andra boken om tvillingarna Ivar och Iris som har något mörkare hudfärg än sina vårdnadshavare, ett lesbiskt par. Att familjen är annorlunda än normen förklaras dock inte vilket faktiskt är positivt. Det bara är så. Istället blir fokus på handlingen. Och här ska tvillingarna försöka rädda en dunge från att avverkas.

Bäst är att förvalta naturen blir en integrerad del.

Naturväktarna och den vita räven
var en av de bästa barnböcker med HBTQ-tema som jag recenserat. Den blev nästan som en detektivroman. Den här boken är inte lika bra men godkänd. Tyvärr porträtteras byggföretagarens tre döttrar som ensidigt elaka till en början när de möter Ivar och Iris. "De är lika onda som sin pappa" är budskapet. Malin Olsson som är engagerad för mångfald har tydligen inte några problem att generalisera om välbeställda människor. Dessbättre nyanseras det där så småningom. Och visst finns det äventyr. Bäst är dock att budskapet om att förvalta naturen blir en integrerad del av berättelsen.

Boken vänder sig främst till 6-9-åringar.



fredag 9 juni 2017

Sverige kvar på plats 12 i Europa när det gäller HBTQI-vänliga lagar - efter Kroatien.


ILGA-Europe (ungefär RFSL på Europanivå) släppte för några veckor sedan sin årliga rapport om hur HBTQI-vänliga länders lagar är. I står för intersexuella, en marginaliserad grupp som lätt blir bortglömd bl.a. i svensk debatt. RFSL har lämnat en kommentar om rapporten.
.... Idag, den 17 maj, släpper ILGA Europa sin årliga rapport Rainbow Europe om situationen för hbtq-personers mänskliga rättigheter i Europa. I årets rapport behåller Sverige sin tolfteplacering men uppfyller nu bara 60 procent av de krav som motsvarar "best practice". Detta är en försämring med fem procentenheter jämfört med 2016....  – Vad gäller intersexpersoners rättigheter har Sverige inte vidtagit en enda av de åtgärder som bedöms som ”best practice”. Intersexpersoner utsätts fortfarande för kroppsliga ingrepp och behandlingar som inte är medicinskt motiverade mot sin vilja och de saknar uttryckligt skydd mot diskriminering och hatbrott. Regeringen måste genast agera för att få stopp på de övergrepp som påtvingade kroppsliga behandlingar innebär, säger Magnus Kolsjö. ILGA Europa rekommenderar Sverige att: Uppdatera lagar och regler gällande juridiskt erkännande av kön för att säkerställa att processen är baserad på självbestämmande och är fri från kränkande krav, som exempelvis medicinsk diagnos och kirurgisk- eller medicinsk intervention. Förbjuda medicinskt ingripande på minderåriga intersexpersoner när insatsen inte är medicinsk nödvändig och kan undvikas eller skjutas upp tills personen kan ge ett informerat samtycke. Introducera och genomföra lagstiftning och policys gällande asyl som garanterar ett effektivt skydd för personer som söker asyl på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika....
Sverige kan bättre än så här.

Sverige är kvar på plats 12 när det gäller HBTQI-vänliga lagar. Jag vill absolut inte dissa folk i Kroatien i f.d. Jugoslavien. Men det är ett land som tidigare varit en del av östra Europa där kommunistiska diktaturregimer hindrade fri debatt om sexualitet. Att Kroatien år efter år hamnar något före Sverige när det gäller HBTQI-vänlighet i ILGA-Europes rapporter avslöjar att vårt land definitivt lämnat positionen som föredöme.

Vi i Sverige kan bättre än så här.

S svänger - igen - om ett tredje juridiskt kön.


Sossarnas hantering av hur de ska förhålla sig till att införa ett tredje juridiskt kön har senaste månaderna varit usel. Från att haft attityden "möjligen" blev det "nej" och nu är det "möjligen" igen. Och det inom några månader. Sveriges största parti borde ha bättre koll på hur de hanterar en reform som faktiskt är viktig för en del transpersoner. När det är framfört är det givetvis bra att Socialdemokraterna nu förtydligar att partiet inte är emot reformen.

Men vi tar det från början. Örebro arbetarekommun lämnade en motion, B125, till kongressen i april om att s bör bli för att införa ett tredje juridiskt kön. Partistyrelsen rekommenderade avslag enligt kongresshandlingarna. När det gäller att införa ett tredje juridiskt kön höll kongressen med partistyrelsen, det blev inte ens någon försöksvotering. Enligt kongressprotokollet hade partistyrelsen även från början velat att den skulle anses som besvarad. Därför har jag nu kontaktat s om vad partiet har för attityd idag. Anneli Lundberg som jobbar vid partiets kansli har mailat följande.
.... Jag har resonerat med mina kollegor och vi har kommit fram till att att motionen bör anses vara besvarad med vad som framgår av utlåtandet.... 
Därmed ökar s med 1p i min sammanställning av hur HBT-vänliga partierna är efter att förlorat 1p i våras.

Partierna får då följande poäng juni 2016. (Maxpoäng 22)

Miljöpartiet 22 p
Vänsterpartiet 22p
Feministiskt initiativ 22p
Piratpartiet 22p
Liberalerna 21p
Socialdemokraterna +1p till 19p
Moderaterna 19p
Centerpartiet 19p
Kristdemokraterna 14p
Sverigedemokraterna 0p

Det är dock viktigt att konstatera att regeringen ännu inte startat en utredning om ett tredje juridiskt kön bör införas. Trots att både s och mp lovade det före valet 2014 om de skulle bli regeringspartier.

Partiernas åsikter juni 2017 om att införa möjligheten att tillhöra ett tredje juridiskt kön.

Ja: Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Feministiskt initiativ
Möjligen: Socialdemokraterna, Moderaterna, Piratpartiet
Nej: Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna

Piratpartiet vill helt avskaffa juridiska kön. Innan den reformen eventuellt blir genomförd är partiets attityd "möjligen" till att införa ett tredje juridiskt kön.


Uppdatering 1.

C oense internt.

Inom Centerpartiet finns det en del som vill att partiet ska bli för ett tredje juridiskt kön. Det är möjligt att det blir debatt om det på partiets stämma (kongress) i höst.

Nordisk förordning om äktenskap bör gälla även för samkönade par.


Ibland kan några "vanliga" människor starta en debatt som blir politisk och där självaste migrationsministern kommenterar den. Merethe Kleiven och Ylva Kleiven berättade för Sveriges radio i februari om sina problem att de måste adoptera varandras barn.  I april lämnade Barbro Westerholm (l) en fråga i riksdagen om situationen för en del samkönade par..
.... Regeringen har nyligen tillsatt en utredning.... om modernare regler om faderskap och föräldraskap, som bland annat ska överväga om det är lämpligt att införa en föräldraskapspresumtion. Det förefaller lämpligt att den utredningen också skulle kunna överväga hur Sverige erkänner föräldraskap som fastställs i andra länder, när det handlar om samkönade föräldrar. Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: Kan ministern tänka sig ett tilläggsdirektiv till utredningen med den inriktningen?...
Regeringen negativ till att föräldraskapsutredningen får tilläggsdirektiv.

Socialdemokratiske justitieministern Morgan Johansson (bilden) är försiktigt positiv i sak men vill tyvärr inte att det ska göras tilläggsdirektiv.
.... I dag gäller att om ett svenskt samkönat par får barn genom assisterad befruktning utomlands, måste den kvinna som inte har fött barnet adoptera för att bli förälder. Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet har föreslagit att detta ska ändras och att samtycke vid assisterad befruktning ska kunna utgöra grund för föräldraskap även om behandlingen sker i utländsk hälso- och sjukvård. Samma regler ska gälla för olikkönade och samkönade par. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Som Barbro Westerholm nämner har regeringen därutöver nyligen tillsatt en utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap.... Frågor om hur vi ser på avgöranden från andra länder bedöms enligt de internationellt privaträttsliga reglerna. Dessa regler bygger ofta på gemensamma överenskommelser och ömsesidighet. I dag erkänns inte föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som vid en assisterad befruktning inte har fött barnet. Som jag tidigare har uttalat är det naturligt att en utveckling sker även på detta område. Det finns alltså anledning att titta närmare på den fråga som Barbro Westerholm tar upp. Innan dess är det dock lämpligt att arbetet med de nationella reglerna om föräldraskap har kommit lite längre....
Debatten om samkönade par som flyttar från ett nordiskt land till ett annat är även en del av betänkandet Norden i riksdagen. Efter att Vänsterpartiet lämnat en motion om problemen för vissa samkönade par kommenterade övriga riksdagspartier följande.
.... Utrikesutskottet delar civilutskottets uppfattning.... om att det även fortsättningsvis är en uppgift för Sverige att i internationella förhandlingar verka för en reglering på internationell nivå som möter de behov av rättssäkerhet som finns för samkönade par och som jämställer dem med par av olika kön. Detta bör enligt utrikesutskottet också inkludera det nordiska samarbetet....
Nordens länder bör enas om nytt regelverk.

Håkan Svenneling (v) kommenterade situationen när riksdagen 1 juni debatterade betänkandet Norden.
.... Dagens lagstiftning får stora konsekvenser för vissa, som för makarna Kleiven, som har flyttat från Norge till Värmland. Nu gör luckan i lagstiftningen att de måste adoptera sina egna barn. Eftersom svensk lag inte automatiskt godkänner assisterad befruktning gjord i utlandet är makarna Kleiven rent formellt bara föräldrar till var sitt barn – de har två barn. De blev folkbokförda som gifta med varandra. Det var okej. Men de blev ensamma vårdnadshavare till var sitt barn. Om olyckan skulle vara framme och någon av föräldrarna skulle dö blir inte den andra föräldern vårdnadshavare, utan det blir i stället en släkting till den person som har avlidit....
Den här debatten är inte ny. På 1990-talet drev homorörelsen (som det hette då) att det borde införas en nordisk partnerskapskonvention. Idag har alla länder i Norden tillåtit samkönade par att ingå äktenskap och bör kunna enas om att ändra gemensamma förordningen från 1931 om äktenskap till att även gälla samkönade sådana. Samt att medverka till ett regelverk som inte orsakar den här typen av problem för samkönade par.


S-mp-regeringen vill avskaffa medicinsk diagnos som krav för juridiskt könsbyte.


Att s-mp-regeringen vill göra det betydligt enklare att byta juridiskt kön bekräftas av socialdemokratiska socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (bilden). I en intervju i Aftonbladet i mars lämnade HBTQ-ansvariga ministern Alice Bah Kuhnke (mp) och socialminister Gabriel Wikström (s) samma budskap. Bland länder i Europa tillåter Danmark, Irland, Malta och sedan 2016 även Norge individer att byta kön juridiskt utan att först få en medicinsk diagnos. Bl.a. Storbritannien, Belgien,  Portugal och Grekland förbereder att ändra sina lagar och kan genomföra en sådan reform närmaste åren. Sverige bör bli bland de 10 första länderna i Europa som får en frihetlig lag för juridiska könsbyten.

Det var öppet homosexuelle riksdagsledamoten Hans Linde (v) som för några veckor sedan lämnade en fråga i riksdagen om reformen.
.... Det skapar också en situation där människor tvingas att leva med pass, körkort, personnummer med mera där det står att en har ett annat kön än vad som stämmer överens med ens könsidentitet och/eller könsuttryck. Detta skapar uppenbara problem i vardagen, i kontakt med myndigheter och vid resor. Den 1 juli 2013 avskaffades kravet på sterilisering formellt i könstillhörighetslagen. Trots det är den juridiska delen och den medicinska delen i processen att ändra juridiskt kön fortfarande tätt sammankopplade.... Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll: När avser socialförsäkringsministern att ta initiativ och gå vidare med förslagen i betänkandet (SOU 2014:91) och lägga fram en proposition till riksdagen?...
Regeringen planerar lämna två förslag i sommar.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) kommenterade bl.a. följande
.... vi kommer att ta initiativ till två lagförslag, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om ändring av medicinsk könskorrigering. Detta innebär ett särskiljande av den juridiska processen att byta personnummer från den medicinska processen att operera könsorganen och avlägsna könskörtlarna. En medicinsk diagnos ska inte längre vara en förutsättning för att få ny könstillhörighet fastställd i form av ändrat personnummer. Regeringen tar därmed nästa steg i arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer och modernisera könstillhörighetslagen, särskilt utifrån den enskildes rätt att definiera sin könstillhörighet. Lagförslagen arbetas nu fram inom Regeringskansliet och ambitionen är att dessa promemorior ska remitteras, omarbetas till en proposition och sedan läggas fram till riksdagen under våren 2018. De nya lagarna skulle då kunna träda i kraft under andra halvan av 2018....
Det är positivt att Sverige nästa år förmodligen får en frihetlig lag för juridiska könsbyten precis som våra grannländer Norge och Danmark. Regeringen har signalerat att den planerar lämna två s.k. departementspromemorior den här sommaren. Sedan ska de skickas ut på remiss.

lördag 3 juni 2017

Vi liberaler har ofta "den yttersta misstänksamhet" emot sd.

Det här är en omredigerad version av en bloggpost som jag publicerade (men nu tagit bort) för några veckor sedan. För första gången har jag gjort en "remix-version" av en tidigare bloggpost.

Vi liberaler har ofta "den yttersta misstänksamhet" emot sd.

Vi börjar närma oss valet 2018 på allvar. Sverigedemokraterna lär få en avgörande roll i debatterna. De kanske t.o.m blir största partiet även om mitt tips är att de får andraplatsen med 22-23 %. Många av oss som i sak ogillar sd:s politik har i flera år försvarat partiet ibland. Kritiserat attacker emot torgmöten och trakasserier emot dess politiker. Jag har som bekant tagit ställning för att övriga riksdagspartier bör kunna ha informella samtal med sd. M har sedan anslutit sig till den policyn. Beröringsskräck är fånig oavsett om den riktar sig emot sd eller v.

Men nu börjar det bli en skarp situation. Sverigedemokraterna kan bli en del av en politisk majoritet i Sverige. Moderaterna i Malmö vill ta makten med Sverigedemokraterna som stödparti. I stadens kommunfullmäktige finns det ett andra borgerligt parti, Liberalerna, som tar avstånd från utspelet.

Malmö har allvarliga integrationsrelaterade problem.

Jag är intresserad av Malmös historia. I en bok förklaras att socialdemokrater startar Folkets park i slutet av 1800-talet men att verksamheten till en början bemöts med "den yttersta misstänksamhet" av många andra. Liberaler och socialdemokrater börjar senare samarbeta nära med varann för införande av allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.

S är ibland maktfullkomligt när de styr Malmö med egen majoritet 1919-1985 men blir ofta även en konstruktiv partner till högern när det gäller tillväxt. På 1970-talet börjar industrijobb försvinna. De sociala och ekonomiska problemen får så småningom tydlig koppling till invandring och bristande integration. Det måste givetvis få debatteras fritt.

Men vad vill sd egentligen göra om de får vara del av en politisk majoritet?

Sd verkar vara för "auktoritär demokrati".

Socialdemokraterna startade sin verksamhet i Sverige just i Malmö i slutet av 1800-talet. Att liberaler skulle vilja samarbeta med dem var till en början verkligen inte självklart. Idag handlar politiken delvis om andra konflikter. En del sossar är liberaler. Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet försvarar den västerländska demokratin som system.

Att anklaga sd för att idag vara nazister (även om partiet har ett halv-nazistiskt ursprung) och vilja införa diktatur blir bara fånigt.  De tycker säkert också att Putins Ryssland är för odemokratiskt. Men däremot verkar sd:s ideal vara "auktoritär demokrati", ungefär som i Ungern. Och det 29 år efter att partiet bildades.

Vi som identifierar oss som liberaler utgör ca 40 % av svenska befolkningen. Många av oss har "den yttersta misstänksamhet" inför sd.


Uppdatering 1.

Sd är "rebellerna" när de flesta partier har "kontaktförbud".

Någon kanske invänder att om jag har "den yttersta misstänksamhet" emot sd borde jag inte vara för att övriga riksdagspartier ibland ska kunna föra informella samtala med partiet. Jag ska förklara hur jag resonerar.

Nuvarande "kontaktförbud" som alla övriga riksdagspartier förutom m officiellt ännu har är problematiskt av flera orsaker.

1. Det gör att fokus mer bli på vem som lämnar ett förslag än sakinnehållet. De allra flesta medborgare som inte är politiker avskyr sådant. Politikens fokus måste vara att förbättra samhället.

2. Det ger sd en "martyr-roll", något de inte förtjänar. De är "rebellerna". När sd stängs ute kan de alltid lova vad som helst och hänvisa till att övriga partier inte ens vill resonera med partiets politiker.

3. Sd är förvisso ett problematiskt parti i relation till mänskliga rättigheter, inte ett parti som alla andra, men de är idag inte så extrema att ett kontaktförbud är motiverat.

Hade gett sd en legitimitet partiet inte förtjänar.

Att föra informella samtal med sd är dock en sak, det görs för övrigt redan i många kommuner. Men något annat är att låta partiet bli en del av en politisk majoritet och förhandla med dem. Det skulle ge partiet direkt politisk makt och ge partiet en legitimitet de inte förtjänar. Skeletten ramlar ännu ur partiets garderober igen och igen. Borgerliga Göteborgspostens ledarredaktion, och vissa inom Moderaterna, hänvisar till Danmark. Att det fungerar där. Men främlingsfientliga Dansk folkeparti som är stödparti åt en borgerlig regering har sitt ursprung i skattepopulism, Sverigedemokraterna i halvnazism. Och Dansk folkeparti har haft en destruktiv påverkan på danska politiken när det gäller minoriteters rättigheter, inklusive HBTQ-personers.

Sd är inte moget att bli en del av en politisk majoritet efter riksdagsvalet 2018.







.



tisdag 30 maj 2017

Ledarskap.



Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss. .....


Jag gjorde värnplikten 1986 på artilleri-regementet A3 (som inte finns kvar) strax utanför Kristianstad. Major Olsson var kompanichefen. Kanske han bara var ca 45 år men vi som gjorde lumpen tyckte givetvis att han var gammal. I början av 1980-talet beslutade svenska försvarsmakten att det aldrig i sig kan ha någon betydelse om en person var homo, hetero eller bi som värnpliktig eller officer. Däremot måste ledande officerare precis som tidigare säkerhetsbedömas om de riskerade drabbas av utpressning från främmande makt (i praktiken kommunistdiktaturen Sovjetunionen) om de dolde något. Må det vara någon som hade en hemlig älskare, älskarinna eller något annat.

Det var få på kompaniet som hade major Olsson som favoritbefäl - främst för att vi bara träffade honom vid några gemensamma evenemang. Men jag tror inte någon värnpliktig någonsin hävdade att han var en dålig kompanichef - och då var vi hundratals som verkligen kunde ge gliringar åt andra befäl. En orsak till det är att när något misslyckats från kompani-ledningens sida meddelade major Olsson inför hundratals unga män (alla på vårt kompani var killar). 
.... Det är inte någon ursäkt, men det är en förklaring...
Fanns i princip ingen kritik emot kompani-chefen.

Det finns två moment i det där. Major Olssons policy var att den värnpliktige (eller officerare för den delen) som gjort något fel, hur bagatellartat det än kunde vara, skulle förklara sig. Det var bara tillåtet att ha den översta knappen oknäppt i rocken när vi var lediga inom regementet. "Om det finns utländska officerare på besök här på kompaniet vill jag vara stolt över er, att ni följer kompaniets reglemente", var en formulering han använde. Och nästan alla vi som gjorde lumpen respekterade den attityden även om vi ibland tyckte någon regel var fånig.

Men han förstod också att vi alla människor, inklusive honom själv, ibland är ofullkomliga. Bland hundratals personer hörde jag aldrig någon som kritiserade honom. En del ledare för partier, myndigheter,  HBTQ-organisationer etc. avundas säkert det. Och visst var det säkert lättare för någon att vara kompanichef 1986 än ledande politiker eller organisationschef 2017.

Trots det finns det där kvar när kompani-ledningen gjort något fel.
.... Det är inte någon ursäkt, men det är en förklaring....
Kanske det kallas ledarskap.



lördag 27 maj 2017

HBTQ-kultur. Holgers nya grannar - Ingela Nilsson.


Från presentation av Holgers nya grannar (2016) av Ingela Nilsson.
.... En tråkig dag blir mycket roligare när Holgers nya grannar flyttar in i grannhuset. Det är en färgstark och spännande familj. Tvillingarna Hilda och Hulda är superduperbästaste pannkaksbagare och bakar en väldigt speciell pannkakstårta. Holger, tvillingarnas pappor och alla husdjur äter gärna av tårtan, men inte katten Elsa för hon älskar bara möss....
Först vill jag rikta en försiktig "varning". Den här boken är verkligen "politiskt korrekt". Att den vill "förklara" mångfalden av familjer blir ibland på bekostnad av det pedagogiska innehållet. Att illustrationerna utgörs av dockor är kanske inte heller det bästa konstnärligt. Men det finns en viss charm där. Författaren Ingela Nilsson fattar att små barn ofta gillar djur (två minigrisar spelar en viktig roll). Och boken handlar lika mycket om motverkande av traditionella könsroller som olika familjer. Holgers nya grannar riktar sig mer till RFSL-aktivisten som har barn än de HBTQ-föräldrar som tvekar om de ska rösta på m eller sd nästa år.

Boken vänder sig främst till 3-6-åringar.

fredag 26 maj 2017

Att mp vägrar direktsända sin kongress skadar partiet och är en skandal!



Miljöpartiet startar sin kongress idag. Som HBTQ-bloggare hade jag kollat in deras program på förhand och granskat när jag skulle följa direktsändningarna. Vilka programpunkter som var relevanta och när jag skulle kunna ägna mig åt annat i helgen. Det är fint sommarväder i Malmö men viss politisk debatt hade varit kul att följa även om jag är partipolitiskt neutral.

Besöker man partiets hemsida är kongressen inte ens förstanyhet (sic!). Det är helt ofattbart. Jag har besökt partiers hemsidor i decennier inför att de ska hålla kongresser eller motsvarande och det har aldrig hänt förut.

Partiet sänder inte ens propaganda från kongressen:

Idag är ett utspel om skogsbruk förstanyhet på mp:s hemsida. Inte att de börjar hålla det forum som borde vara viktigt för partiets interndemokrati - kongressen. Klickar man på en gammal nyhet om kongressen får man förvissa del av kongresshandlingarna (som jag redan publicerat många bloggposter om) men ingen information om någon direktsändning av tal, debatter och annat. Ena språkröret, Isabella Lövin, höll för någon timme sedan ett anförande - det är inte ens med på partiets hemsida. Partiet vill inte ens föra ut sin egen propaganda. Hur har mp hamnat i den krisen?

Amanda Lind, partisekreteraren, har gjort sitt bästa för att vara proffsigt optimistisk i media senaste dagarna (bl.a. i SVT:s Agenda ca 16 minuter in i programmet, i söndags). Men ytterst är det faktiskt hennes ansvar att låta sprida budskapet från kongressen till folk som vill följa den. Kollade för en stund sedan språkrören Gustav Fridolin och Isabella Lövin när de blev intervjuade i TV4 i morse. De verkade inte klara av att hantera kritiken. Den proffsighet som partisekreteraren Lind haft fanns inte hos dem.

Sektmentalitet inom mp.

Lövin verkade bara trött och Fridolin som för flera år sedan varit skicklig på att hantera media betedde sig närmast som "en ond docka" för att referera till vissa skräckfilmer när jag var ung på 1980-talet. En ledande politiker får bara inte se så elak ut som Fridolin gjorde i TV4-intervjun. Det är förvisso främst mp.s interna problem men riskerar även att öka politikerföraktet.

Att mp är pressade internt och av opinionssiffror är inte konstigt. Men att hamna i en sektmentalitet där bara journalister som är välavlönade från etablerade tidningar får möjlighet att följa kongressen gagnar verkligen inte partiet. Där vi som är bloggare för mänskliga rättigheter eller för den delen de som är vanliga mp-sympatisörer som skulle vilja följa kongressen inte får det är faktiskt absurt. Av det parti som för 10 år sedan var Sveriges mest transparenta.


Uppdatering 1.

Mp-ledningen verkar skämmas för sina kongressombud. 

Först flera timmar efter att Isabella Lövin höll sitt kongressanförande orkade partikansliet publicera det på sin hemsida. Det skulle givetvis gjorts inom en halvtimme efter att det avslutats om det varit någon ordning på partiet. Mp får många miljoner av skattepengar för att bl.a. klara sådant. Inte heller fanns det i förmiddags någon som helst tydlig info på partiets hemsida om vad som skulle hända idag på kongressen. Strategin från mp-ledningen är tydligen ännu att inget ska direktsändas från kongressen. Den bedömer att ju mindre som sänds från kongressen desto mindre skada gör det för partiet. Det är närmast ett hån emot kongressombuden.

onsdag 24 maj 2017

EU måste skärpa till sig!



Högerinstitutet Timbro har en intressant artikel om EU och att det läckt ut via en tysk tidning att det finns planer att tvinga Sverige att införa euron som valuta senast 2025. Ni som följer min blogg vet att jag är en varm EU-anhängare och även federalist (vilket betyder att EU bara ska bestämma saker där unionen tillsammans är bättre på att hantera saker än vad medlemsländerna klarar själva).

EU har aldrig varit i en sådan kris som idag. Brexit. Högerpopulism. En euro-valuta som inte fungerar optimalt. Unionen riskerar att kollapsa så småningom även om det förvisso inte är sannolikt. Det vore en katastrof för Europa och skulle bara glädja Putin och "nationalistiska" partier. Partier på vänsterkanten bör akta sig för att önska att EU kollapsar. Önskningar inträffar ibland. Och hade EU brakat ihop skulle säkert främlingsfientliga partier vara vinnare långt mer än socialistiska.

Att försöka tvinga Sverige införa euron hade bara provocerat även EU-anhängare.

De lärdomar som tagits sedan 1950-talet hade till betydande delar lämnats bort. Bl.a. att demokratier i Europa måste samarbeta och kompromissa istället för att hänge sig åt nationalism. Att mänskliga rättigheter, inklusive HBTQ-rättigheter, måste försvaras igen och igen.

Det verkar närmast finnas en dödsdrift hos vissa politiker och byråkrater inom EU. Att göra projektet så impopulärt som möjligt. Det är möjligt att en majoritet i Sverige så småningom bedömer att euron som valuta är rätt. Men det avgör vi själva. EU har ansvaret att reformera euro-projektet så att det blir lockande för andra länder. Där är vi inte idag. Skulle EU besluta att vårt land tvingas införa den gemensamma valutan hade det bara provocerat även oss som är varma anhängare av unionen. Även det mest EU-positiva svenska partiet, Liberalerna, bör förklara det för folk i Bryssel.

Skärpning EU!

måndag 22 maj 2017

HBTQ-kultur. Första kärleken - Mozetic och Kastelic.

Från presentationen av Första kärleken (2017) av Brane Mozetic.
.... Författaren tar oss tillbaka till 70-talets förskola då könsnormer var viktiga att upprätthålla. Men hur underbar är inte den första kärleken. De två pojkarna på förskolan fattar tycke för varandra, sjunger och dansar för varandra, men alla gläds inte åt pojkarnas nyfunna kärlek. Hinder uppstår men kärleken består. ”När jag var 6 år gammal hade jag en kompis på dagis. Han hette Alex och vi var tillsammans hela tiden. Han var min första kärlek. Men fröknarna tyckte inte om det. De delade på oss och visade att våra känslor var fel. Det var först många år senare som jag förstod att de inte hade rätt”....
Det är sällan jag får mail från förlag om böcker som ännu inte getts ut. Men den här boken skulle vara något extra. Nu har ett recensionsexemplar sänts. Och den håller förväntningarna.

Brane Mozetic är okänd i Sverige men en av Sloveniens ledande HBTQ-aktivister. Slovenien var en del av kommunistdiktaturen Jugoslavien. Politiken var mansdominerad men regimen ville att både män och kvinnor skulle jobba och därför fanns det en utbyggd förskola precis som i Sverige och övriga länder i Norden. Det gör att igenkänningsfaktorn är betydande.

Pojkars romantiska känslor inför varann.

Det här handlar om barn och därför är det givetvis inte någon typ av vuxensexualitet. Men däremot om att barn också kan ha romantiska känslor för varann. Mozetic avslöjar att han tidigt blev intresserad av Eurovision song contest. Om att framträda, intresset för det som vi vuxna kallar för kitsch och som är en central del av bögkulturen. Bäst är dock Maja Kastelic illustrationer. Pojkarna är söta. Samhällets homofobi finns förvisso också där. Och alla sagor slutar inte lyckligt. Men den här boken är riktigt bra.

Boken vänder sig främst till 6-9-åringar.

lördag 20 maj 2017

Mp har både rätt och fel om vapenexport.



Det här är den sista bloggposten inför Miljöpartiets kongress som börjar fredagen 26 maj. Om inget sensationellt inträffar, typ att Jimmie Åkesson (sd) mot förmodan kallar till presskonferens om att ett av mp:s språkrör har bytt parti till Sverigedemokraterna.  Som vanligt gäller att om kongressombuden följer partistyrelsen i de delar jag rapporterat om så kommenterar jag sällan det. 

Två riksdagspartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (och Feministiskt initiativ utanför riksdagen) har som mål att helt avveckla svensk vapenexport. Jag delar inte den analysen. Demokratin Sydkorea bör kunna få vapenstöd från andra demokratier gentemot Nordkorea precis som Sverige ska kunna få emot Ryssland. I en värld med diktaturer och auktoritärt styrda länder måste demokratier kunna skydda sig.

Internationella samarbeten komplicerar.

Sverige är idag en av världens ledande vapenexportörer i relation till antalet invånare. Visst är det kul att Sverige toppar listor men det måste kanske inte vara just att kränga vapen till andra länder. Och i synnerhet inte till diktaturer. Det finns vad jag vet en bred majoritet av riksdagsledamöterna som vill sätta stopp för det. Många motioner till mp-kongressen handlar just om att partiet bör vara tydligt där.

I många år har vi aktivister för mänskliga rättigheter lobbat för det här. Nu är vi i ett skarpt läge. S-mp-regeringen planerar lämna en proposition om att Sverige som första land i världen i princip inte ska exportera vapen till odemokratiska länder. Vi bör fatta hur revolutionerande det är. Att göra det ställningstagandet ska vi vara stolta över. Men det blir också komplicerat i en värld med internationella militära samarbeten. 

Sverige bör aldrig ensamt exportera vapen till diktaturer.

Att avbryta militära avtal med USA och andra västländer för att någon diktatur kanske får del av vapen är inte enkelt. Jag framför inte det här för att försvara att vissa västländer vill exportera vapen till diktaturer (de borde sluta med det) utan för att det här inte är så enkelt som en del av oss aktivister vill det ska vara. Men Sverige bör aldrig ensamt exportera vapen (eller för den delen övervakningsutrustning) till odemokratiskt styrda länder.

Därför bör Miljöpartiet medverka till att den kommande propositionen blir så restriktiv som möjligt när det gäller svensk vapenexport till diktaturer och auktoritära regimer utifrån de internationella avtal vi har.

Affärshuset Hansacompagniet i Malmö har en kaxig slogan.
Någon måste vara först.
Låt Sverige bli först med att ta principiell ställning emot export av vapen till diktaturer.


Uppdatering 1.

Sverige ska inte beväpna diktaturer.

Sverige jobbar - med rätta - för att EU ska skaffa sig en gemensam solidarisk flyktingpolitik. Enligt EU-kommissionen är ca 60 % av de asylsökande i unionen folk som främst är här av ekonomiska orsaker. Men hade EU skaffat en gemensam flyktingpolitik hade man lätt kunnat hantera övriga 40 % och fördelat dem i unionen.

Paradoxen är att Sverige idag exporterar vapen till diktaturer och auktoritära regimer. Vi är ett av de länder i världen som säljer mest vapen i relation till befolkningen. Ibland beväpnar vi de regimer som driver människor på flykt. När det gäller diktaturer handlar det oftast om övervakningsutrustning men även det är mycket problematiskt eftersom den ofta används emot egna befolkningen. Till auktoritära länder - som Thailand - är det ofta vapen.

Mp bör inte vika ner sig för s.

Det är givetvis absurt. Folk flyr inte ifrån stabila demokratier som Sydkorea. Däremot från diktaturer och auktoritära regimer.

Ska Sverige skaffa trovärdighet i EU:s flyktingdebatt måste vi sluta tjäna pengar och behålla en del svenska jobb genom att beväpna diktaturer.

Socialdemokraterna har tyvärr gett otydliga signaler i debatten trots att de har kongressbeslut om att Sverige inte ska exportera vapen till diktaturer. Desto viktigare att Miljöpartiet inte viker ner sig i regeringen. Jag utgår ifrån att mp vägrar släppa igenom en proposition som inte är skarp emot svensk vapenexport till icke-demokratiska länder.


Uppdatering 2.

Jag är för NATO-medlemskap och upprustning av det militära försvaret.

Ni som följer min blogg vet att jag verkligen inte är någon politiskt korrekt debattör som är pacifist. Tvärtom vill jag att Sverige kraftigt rustar upp sitt försvar närmaste 10 åren och även blir medlem i NATO. Att jag blandar mig i den här debatten är bl.a. för att visa att vapenexport till diktaturer inte handlar om någon traditionell höger-vänster-debatt. Vi är många från höger till vänster, från anhängare av ett starkt försvar till pacifister som här enas i en sakdebatt. Att Sverige inte bör exportera vapen och övervakningsutrustning till diktaturer. Sedan är vi oense om mycket annat, de debatterna kan vi ta senare, men just här är vi ense.


fredag 19 maj 2017

Fridolin (mp) har faktiskt rätt om fotbojor på tillståndslösa.



Om exakt en vecka börjar Miljöpartiets kongress. Partiet har dåliga opinionssiffror. Men som regeringsparti har de makt.

Gustav Fridolin (mp) har fått kritik både internt i sitt parti och externt för sitt utspel om möjligheten att asylsökande som inte kan avvisas direkt ska kunna få fotbojor. Gör han det här för att försöka kompensera för att han tidigare gullat med islamister? Det vet vi givetvis inte. Men Miljöpartiet har skärpt till sig senaste halvåret där. Och i sak har Fridolin rätt om fotbojor. Och han har fått stöd av mp:s HBTQ-politiska talespersoner Annika Hirvonen.

Kritiken baserar sig delvis på okunskap. Gällande regler handlar om att den som fått besked om hen inte får vistas i Sverige antingen kan hamna i förvar (i praktiken som häkten) eller vistas fritt. De reglerna gäller både de som väntar på att bli avvisade och för de som inte kan bli avvisade trots att de saknar asylskäl för att deras hemland inte tar emot dem även om de bedöms utgöra ett hot emot Sverige.

Folk tas idag i förvar utan domstolsbeslut.

Förslaget om fotbojor som ursprungligen kom ifrån Kristdemokraterna handlar om att det ska finnas ett tredje alternativ. Kritikerna hävdar att ingen ska tvingas ha fotboja utan domstolsbeslut. Men idag tvingas många asylsökande att bli häktade (vara i förvar) utan beslut av åklagare, något som gäller i övrigt för att folk ska placeras i häkten. Det är inget juridiskt straff utan en åtgärd för att hindra att folk försöker stoppa en avvisning. Att sättas i förvar är dock en mycket ingripande åtgärd. Många far illa av det och i synnerhet barn även om de sällan drabbas av åtgärden. Förvar som metod ska dock finnas kvar.

En reform för barn.

Den som fått avslag på sin ansökan om asyl ska givetvis lämna landet. De som konkret utgör en fara för Sverige ska hamna i förvar i väntan på att bli avvisade, även när en bedömning görs att någon inte kommer följa ett avvisningsbeslut. Men fotboja bör bli ett alternativ istället för den mer ingripande åtgärden förvar. Det ska inte göras av slentrian utan det blir en individuell bedömning precis som när det gäller placerande av förvar idag.

Vissa i mp får givetvis föreslå att Sverige inför fri invandring direkt men då ska de ärligt försöka genomföra det i riksdagen istället för att låtsas som att varje asylsökande har rätt att få stanna. Ett system med fotbojor skulle vara positivt som ett alternativ till dagens system där folk antingen tas i förvar eller får vistas fritt.

Minderåriga ska enligt nuvarande regelverk så långt som möjligt inte tas i förvar. Trots det tvingas de ibland till det trots att deras föräldrar inte utgör något hot emot Sverige. Att tillåta fotboja för deras föräldrar vore en förbättring för dem.


Uppdatering 1.

Kritiken från höger.

Jag har haft debatter om det här på Facebook. Inte om att Fridolins förslag är repressivt utan att det är verkningslöst. Konservativa debattörer har kritiserat det. Att folk som kan bli avvisade lätt kan ta bort fotbojan.

Men det där gäller även svenskar som blir dömda till att ha fotboja. Trots det visar forskningen att fotboja är en bra metod i relation till fängelse (förvar) när det gäller brott som annars skulle leda till ett kortare fängelsestraff. Kritikerna kan invända att situationen är en annan för personer som riskerar bli avvisade, de har mer att förlora än den som döms till fotboja några månader. Det är förvisso sant. Men alternativet idag är ofta att de får vistas fritt i Sverige. Att ta in folk som ska utvisas i förvar (häkten) kräver med rätta att det finns en viss nivå av risk för att de annars avviker. Med fotboja som alternativ metod kan kraven sänkas.

Från en del konservativa debattörer hävdas att alla som fått avslag i sista instans direkt ska placeras i förvar (häkten). Förutom att det vore synnerligen dyrt är det kanske inte det samhälle många av oss vill ha. Men om inte vi som är för balanserade åtgärder vid avvisningar tar folks oro på allvar riskerar vi att till sist hamna där.


Uppdatering 2.

Mp-politiker bör fatta hur debatten är idag.

Jag har i social media försvarat Fridolins och Kristdemokraternas förslag om fotbojor men aldrig fått kritik från vänster (även om det givetvis finns kritik även från det hållet) utan bara från höger, att förslaget om fotboja är verkningslöst och visar att Fridolin inte på allvar vill att tillståndslösa ska lämna Sverige. Mp bör ta med sig det till sin kongress. Det finns ingen stark folklig opinion för att förslaget skulle vara hårt, däremot en del som hävdar det är för mjukt.

lördag 13 maj 2017

Vi cis-personer har ett ansvar att inte håna trans-personer.



En ny enkät har gjorts om sex och hälsa bland unga meddelar Dagens nyheter.
.... 50 procent uppgav att de var killar och 49 procent var tjejer. 1 procent uppgav att de inte ville kategorisera sig utifrån kön.Fysiskt våld.... Totalt har 6 procent varit utsatta för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna: 5 procent tjejer, 7 procent killar, och 10 procent av dem som inte brukar kategorisera sig med utgångspunkt i kön.... Tio procent svarar att de har känt sig nere i stort sett varje dag under de senaste 6 månaderna. Andelen är högre bland tjejer (13 procent) än för killar (9 procent). Bland dem som inte ville kategorisera sig utifrån kön är andelen så stor som 26 procent. 36 procent har någon gång tänkt på att ta sitt liv. Bland tjejer var andelen 41 procent och bland killar 30 procent. I gruppen av personer som inte vill kategorisera sig efter kön var andelen 65 procent....
Här avslöjas det att den del av transpersoner som varken identifierar sig som man eller kvinna är extra utsatta när det gäller problem. Andra enkäter har visat det gäller för transpersoner generellt. Det här ska givetvis främst åtgärdas politiskt. S-mp-regeringen planerar att lämna ett lagförslag om att transpersoner ska bli inkluderade i lagen om hets emot folkgrupp och att lagen som reglerar juridiska könsbyten ska bli betydligt friare. Det är bra.

Men vi som är cis-personer (icke-transpersoner) har ett personligt ansvar att inte håna transpersoner. Ibland kanske vi skämtar utan att mena något illa. Men för den som är transperson kan det vara sårande.

fredag 12 maj 2017

Sd:s budskap till sina HBTQ-sympatisörer är oförskämt.


Jag talade för några år sedan i telefon med Sverigedemokraternas HBTQ-politiske talesperson, Per Ramhorn (bilden). Det är inte enkelt få mobilnummer till sd-ledamöter, många av dem har blivit hotade. Men jag försäkrade en riksdagsledamotskollega till honom att jag är en seriös bloggare. Eftersom både jag och Ramhorn bor i Malmö blev det först en del resonemang om staden. Så fungerar det ofta. Hittar man något gemensamt blir det enklare att ha en ärlig dialog.

Sverigedemokraterna är emot att samkönade par får adoptera förutom närståendeadoptioner. Samt emot att lesbiska kvinnor får bli inseminerade vid kliniker. Jag och Per Ramhorn hade en kort diskussion om det och kunde konstatera att vi var ense om att vara oense. Men det intressanta var att Ramhorn inte trodde att sd vill försämra lagarna när de nu är på plats. Han ville behålla nuvarande lagar där. Några dagar senare erkände han i ett mail att han bedömt situationen fel. Sd vill ännu avskaffa reformerna.

Kd har blivit för jämställd adoptionslag.

Att HBTQ-politiska talespersoner är något mer HBTQ-vänliga än sitt parti är givetvis ingen sensation. Men i slutet av det här året får Sverigedemokraterna på sina landsdagar (kongress) ta ställning till om de vill förbli det enda riksdagspartiet som vill försämra möjligheten för samkönade par att bli föräldrar. Kristdemokraterna har blivit för en jämställd adoptionslag. De är tyvärr ännu principiellt emot att lesbiska kvinnor får bli inseminerade vid kliniker men partiet har accepterat reformen.

Partistyrelsen förbereder nu hur den ska förhålla sig till sin politik inför landsdagarna. Få sd-politiker är genuint HBTQ-vänliga men många vill att partiet ska acceptera att samkönade och olikkönade par får prövas på samma villkor när det gäller adoptioner samt att både lesbiska och olikkönade par får bli inseminerade vid kliniker.

En del HBTQ-personer stödjer sd. Men hittills har partiet lämnat budskapet till de flesta av dem "du är olämplig som förälder, vi vill försämra dina juridiska rättigheter".

Det är faktiskt oförskämt.