I min förra bloggpost länkade jag till olika artiklar med koppling till Stockholm Pride. En av dem var inte med där. Orsaken är att jag vill kommentera, och kritisera, den.
Artikeln är skriven av Tiina Rosenberg, välkänd HBT-debattör, queerintresserad och socialist. Ibland håller jag med henne, ibland inte. Jag är själv liberal. Och det här är ju inget oväntat i sig. Vi HBT-personer har ju egentligen inget annat gemensamt än att vi är HBT. Sedan tycker vi olika om det mesta.
Jag har alltså givetvis inga problem med att Rosenberg skriver saker som jag är kritisk emot. Men när hon i en artikel på Aftonbladets kultursida kritiserar Stockholm Pride-ansvariga för att de portat vänsterextrema AFA att vara med i paraden, då har hon en passerat en gräns.
Från Tiina Rosenbergs artikel.
Med tanke på det kan jag bara beklaga att ledningen för Pride i år valt att utesluta AFA, Antifascistisk aktion, från paraden. Pride har genom åren alltid varit balanserat mellan rörelsens olika falanger, men aldrig uteslutit någon som skyddat både paraden och Tantolunden på det sätt om AFA
gjort.
Men jag förstår att showen måste gå vidare. Det finns ju så oändligt många heterosexuella att sjunga och dansa för. Fascisterna får någon annan ta hand om.
AFA är ökända för att med våld attackera folk vars åsikter de ogillar. Ofta är det politiker från Sverigedemokraterna eller andra främlingsfientliga partier som blir brottsoffer. Det kan också vara folk som demonstrerar för kapitalism eller centerpartiet för att de vill avreglera arbetsrätten. Men i en demokrati bemöter man de åsikter men ogillar med argument, inte genom att slå folk. Det är en central princip.
Men det struntar tydligen Tiina Rosenberg i. Enligt henne ska alltså Stockholm Pride legitimera en våldsinriktad och vänsterextrem sekt genom att tillåta dem att vara med i paraden. Det är ett resonemang typ att målen helgar metoderna. Och då hamnar Rosenberg, om än ofrivilligt, i samma kategori av människor som förföljer och diskriminerar HBT-personer i olika länder. För de menar ju också att de har fina och bra mål. De vill "värna familjen, barnen etc". Då menar de att de kan använda vilka metoder som helst även om de är helt ineffektiva och groteska som att förbjuda positiv information om homosexualitet i Litauen.
Rosenbergs försvar för AFA skulle också likaväl kunna användas för att försvara kommunistdiktaturer. Även de menar sig jobba emot fascismen (trots att de själva i praktiken är vänsterfascister) och även de menar att de har fina mål som fred, förbättra för arbetarklassen och fattiga etc. Då kan man ju spärra in folk som är emot regimen.
Någon invänder att det är två olika saker att attackera sd-politiker och att fängsla frihetskämpar i kommunistdiktaturer. Men för det första har även sd-politiker rätt att framföra sina åsikter. Jag har själv här på bloggen ibland kritiserat partiets politik men vilken rätt skulle jag ha att slå dem på ett torgmöte? För det andra visar all erfarenhet att om man accepterar våld mot en grupp, i det här fället sd-politiker, så stannar det inte där. De som menar de har rätt att använda våld hittar sedan nya grupper vilket man för övrigt redan gjort tex. när man attackerat vissa lokaler för centerpartiet.
Att Tiina Rosenberg inte kan konstatera denna enkla men viktiga princip är tragiskt för hennes del. Och försämrar hennes trovärdighet när hon, med rätta, kritiserar heteronormativitet, främlingsfientlighet och annan diskriminering i samhället.
Och AFA är inte en del av HBT-rörelsen vilket Rosenberg antyder i artikeln.
Fascisterna får någon annan ta hand om, skriver hon i artikeln. Men det är just det vi gör när vi portar AFA, då portar vi vänsterfascisterna precis som vi bör porta högerfascister om de mot förmodan skulle vilja vara med i paraden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar