Fp har problem "mainstreama" sin HBT-politik.

Folkpartiet ska ha sitt landsmöte (kongress) i höst. Redan nu är partistyrelsens förslag till program för olika områden på partiets hemsida. Men landsmötet i höst har sedan givetvis möjlighet att ändra i dem.

Är det något förslag till HBT-politiskt program? Nej, och det hade jag väl inte heller förväntat mig även om det hade varit trevligt. Eller hade det varit det?

Problemet är alltför länge att HBT-politik har varit något som bedrivits vid sidan av den "vanliga" politiken. Partierna har menat att när de gjort något HBT-program inför Stockholm Pride så¨räcker det. Bättre vore ju om HBT blev en integrerad del av de flesta områden, skola, äldreomsorg, familjepolitik etc.

Jag granskar folkpartiets program hur långt man nått med den typen av "mainstreaming".

Barnrättighetsprogrammet. Här hade det varit möjligt att diskutera att familjer ser olika ut, att samkönade par kan ha sina egna problem med fördomar inom barnomsorg, att HBT-utbilda förskoleperson etc. Men inget om det i fp-programmet. Inte ens ett konstaterande att familjer är olika. Istället talar man heteronormativt om "pappan" och "mamman" som om alla barn 2009 bor i en kärnfamilj.

Äldreprogrammet. Här hade man kunnat skriva något om HBT-kompetensen inom äldreomsorgen, att många äldre homosexuella har varit med när Sverige var homofientligt och är försiktiga att berätta för andra vem de är. Nej, inget om det.

Rättspolitiska programmet. Här borde ju hatbrott vara en given del. Men inget om det i fp-programmet. Hur resonerar man? Trots att det är ett allvarligt problem för många människor i Sverige och antalet anmälda hatbrott ökar.

Skolpolitiska programmet. Här är det med en (1) mening där man skriver det är viktigt att lärare ska jobba mot diskriminering p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning etc. Men inget i övrigt om att många elever blir diskriminerade och kränkta för att de är HBT och hur man ska bekämpa det.

I rättvisans namn ska jag säga att det hade nog blivit ungefär samma resultat om jag granskat andra partiers program inför någon partikongres. Men det är ingen ursäkt för folkpartiet. Det är det parti som var först inom borgerligheten i Sverige att bli HBT-vänligt. Det var det enda borgerliga parti som enigt röstade ja till en könsneutral äktenskapslag i våras.

Jag anklagar inte de som gjort programmen för att vara homofientliga för det är de inte. De skulle nog kunna göra ett bra separat HBT-program utan problem.

Men det allvarliga är istället att de slentrianmässigt gör politiska program som om det ännu vore 1970-talet då befolkningen var mycket mer enhetlig än idag och respekten för mångfald inte var lika central i samhällets policy.

För det är likadant med kön och etnicitet i fp-programmen. Invandrares ibland annorlunda situation är vanligen inte med i programmen. Jo, där har man ju ett integrationsprogram och menar att det tydligen räcker.

Och sedan har man ett jämställdhetsprogram. Det är väl orsaken till att man sällan diskuterar jämställdhet i programmen om skola, äldreomsorg och rättspolitik.

Det är som om man hittat någon normmänniska, kanske en etniskt svensk heterosexuell man, och vilka problem han kan få inom olika politiska områden.

Det avgörande ordet är mainstreaming. Att mer sällan göra separata program för grupper som blir diskriminerade och oftare få med mångfaldsperspektivet i alla program där det är möjligt och lämpligt.

Som jag skrev tidigare så hade nog många partier betett sig likadant som folkpartiet. Tyvärr. Men ett parti som har varit bland de första i Sverige att börja jobba för jämställdhet, emot rasism och emot HBT-fientlighet kanske man kan kanske förvänta sig mer av än en del andra riksdagspartier.

Hur liberalt är det egentligen att 2009 göra en massa politiska program nästan helt utan mångfaldsperspektiv?

Uppdatering 1

Jag riktade delvis samma kritik mot Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet här på bloggen i maj i år när de skrev vad de ville prioritera i EU-arbetet och varken HBT eller arbete mot diskriminering var med.

Partierna, från höger och vänster, talar fint och vackert när de besöker HBT-festivaler och de flesta är nog ärliga och menar det. Men de har svårare att få med HBT-rättigheter i sitt "vardagsarbete". Det är dags att förändra det.