Debattör sprider myter om homovigslar.

I en debattartikel i Svenska dagbladet idag argumenterar Sverker Tronét, en pensionerad präst, emot att Svenska kyrkan ska viga samkönade par.

Men tyvärr så är det faktafel i hans debattartikel. Han är tydligen även fixerad vid människors könsorgan.

Jag ska granska några delar från debattartikeln.

Kyrkostyrelsen har i en skrivelse till kyrkomötet förslagit att Svenska kyrkan skall ansöka om att få ha vigselrätt under den nya könsneutrala statliga äktenskapslagen. För att kunna ha det måste kyrkoordningen ändras, så att också par av samma kön skall kunna gifta sig i kyrkan.

Det där är inte sant. Visst kan samfund ansöka och få juridisk vigselrätt enligt den nya könsneutrala lagen. Men sedan avgör de själva vilka par de vill viga. Kyrkomötet kan alltså, om de vill, i höst avgöra att de vill behålla vigselrätten men sedan bara viga olikkönade par.

Antingen är Tronét okunnig om en central del av den nya äktenskapslagen, vilket är allvarligt eftersom han skriver en debattartikel om det. Eller så försöker han försåtligt sprida en myt om att Svenska kyrkan egentligen inte vill viga homopar men gör det för att få behålla den juridiska vigselrätten. Oavsett vilket så är det inte bra för Tronéts trovärdighet.

Svenska kyrkan kommer att hopplöst ställa sig utanför alla strävanden efter enhet. Den stora och för enheten så betydelse fulla ryska ortodoxa kyrkan har redan sagt upp gemenskapen med Svenska kyrkan på grund av partnerskapsvälsignelserna. Den engelska kyrkan sände häromdagen ett varnande brev.

Jag är visserligen inte någon expert på kyrkors samarbete. Men för mig verkar den där fixeringen vid "enheten" ofta vara något som folk framför som ett desperat argument för att stoppa en förändring. Enhet är väl bra i de flesta situationer, men det är ju att faktum att det existerar olika kristna samfund med ibland helt olika teologi. Annars hade ju katolska kyrkan, Svenska kyrkan, Livets ord och Maranata kunnat slås ihop till ett gemensamt samfund, om enhet vore viktigare än att göra det ett samfund menar vara rätt.

Det Tronet inte berättar är att Den norske kirke (Norges motsvarighet till Svenska kyrkan) planerar att utreda om man ska viga homopar.

Från artikel i tidningen Norge Idag 25 juni 2009.

Kirkerådet ber Bispemøtet utrede Den norske kirkes ekteskapsforståelse. Bakgrunnen er diskusjonen om hvordan kirken skal forholde seg til den nye ekteskapsloven.

Sedan till Tronéts debattartikel igen.

Det enda som återstår är att äktenskapet är till för personers gemenskap. På vägen gör man sig av med den grundläggande distinktionen mellan manligt och kvinnligt och ersätter den med en differentiering efter sexuell orientering. Frågan är om man inte därmed inför en ny androgyn antropologi och underminerar hela den judisk-kristna människosynen.

Visst är det intressant att många konservativa har sådan fixering kring "manligt och kvinnligt". En fixering vid att det ska vara ett visst könsorgan på den du gifter dig med. Man kan ju annars förvänta sig att kristna skulle vara mindre intresserade av könsorganen (sex är ju iofs viktigt för de flesta men oftast gör ett gift par andra saker tillsammans än har sex) och mer av att två människor gillar varandras inre egenskaper.

Men även om vi bortser från det, hur kan man avskaffa "manligt och kvinnligt" för att man inför en könsneutral äktenskapslag? Två män som gifter sig med varann kan ju vara macho båda två och likadant kan två kvinnor som är ett par vara feminina. Inte heller blir väl ett heteropar mer "androgyna" för att deras homogrannar får gifta sig.

Vi har de senaste decennierna iofs haft en jämställdhetspolitik som främjat att människor ska kunna lämna givna könsroller men det har ju inte något med homovigslar att göra. Och det är bra att en människa ska kunna bejaka både sina manliga och sina kvinnliga sidor. För det har ju alla människor men könsroller hindrar och begränsar vad många gör. Det betyder sedan givetvis inte att alla bör bli "androgyna".