Riksdagen har röstat ja till skollag som inte rangordnar diskriminering.

Idag har riksdagen röstat ja till en ny skollag. För första gången innehåller den inte någon rangordning av diskriminering utan är lika tydlig emot HBT-fientlighet, främlingsfientlighet etc. Den gamla skollagen är från 1985.

Regeringen lämnade propositionen (förslaget) Ny skollag - för kunskap, valfrihet och trygghet i mars i år.

Från propositionen (sid 223).

I dagens reglering finns två områden uppräknade som särskilt ska beaktas av den som verkar inom skolan; att främja jämställdhet mellan könen samt att aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden....

Regeringen anser dock att en mer omfattande uppräkning av olika former av kränkande behandling är svår att göra helt uttömmande. En uppräkning kan leda till osäkerhet om andra beteenden är kränkande eller inte.

I den skollag som gällt hittills var alltså bara jämställdhet mellan könen och att motverka rasism explicit med, inget om HBT-fientlighet. I den nya lagen blir det istället ett konsekvent hänvisande till lagen mot diskriminering från 2009. En lag som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder.

Några delar av förslaget till ny skollag som har koppling till HBT.

Kapitel 1

....

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

....

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

....

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

....

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

En annan del i nya skollagen är att det förtydligas att friskolor ska följa läroplaner och kursplaner.

Från propositionen (sid 240).

Som huvudregel ska alla skolor arbeta i enlighet med mål och riktlinjer i läroplan och kursplaner, vilket de flesta fristående skolor redan gör. För att samtidigt bevara ett utrymme för frihet och nytänkande föreslår regeringen också att det blir möjligt att i förordning medge vissa undantag från vad som annars gäller enligt lagen.

Det här kan vara viktigt för elever i religiösa friskolor. De är redan idag skyldiga att följa värderingarna i skollagen men nu förtydligas det att de även ska följa läroplanen och kursplaner, om det inte handlar om att de ska få undantag av pedagogiska orsaker. Men det är inte möjligt för religiösa friskolor att vägra elever saklig information om bl.a. homosexualitet och det blir ännu tydligare med den nya lagen.

När riksdagens utbildningsutskott 3 juni behandlade regeringsförslaget till en ny skollag var visserligen den röd-gröna oppositionen emot propositionen. Men deras kritik handlade om andra delar än om diskriminering och kränkande behandling. I princip är det enighet om att det inte ska vara någon rangordning av olika typer av diskriminering.

Miljöpartiet lämnade dock en reservation (alternativt förslag) om att HBT och jämställdhet borde vara med i kapitel 1 § 4 "Syftet med utbildningen inom skolväsendet".

Den borgerliga regeringens förslag är följande. (sid 19)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Miljöpartiet skriver i sin reservation.

Respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar lyfts också fram, vilket är bra. Miljöpartiet anser dock att jämställdhets- och hbt-perspektiven saknas i formuleringarna.

Jag har ofta kritiserat sådana program och förslag som bara skriver explicit om kön och etnicitet och inte om HBT. Eftersom jag vill vara konsekvent är jag därför även emot att jämställdhet och HBT ska vara explicit med i "syftesparagrafen" och inte etnicitet etc. Även om det givetvis är bra i sig att Miljöpartiet är engagerade för HBT i skolan.

Den nya skollagen träder i kraft 1 augusti 2010.