Göran Hägglund (kd) försöker smita från sitt ansvar.

Igår skrev jag här på bloggen om den svåra situationen för många transsexuella. Nuvarande diskriminerande och föråldrade könstillhörighetslag orsakar många av problemen. Det handlar alltså inte om att staten inte gör tillräckligt för att skydda transexuella, det är staten själv som diskriminerar och försvårar för gruppen.

Amanda Brihed är en av dem som blivit drabbad och skrev om det i en debattartikel i Aftonbladet. Idag svarar socialminister Göran Hägglund (kd) i samma tidning. Tyvärr försöker han smita ifrån sitt eget och sitt partis ansvar för situationen.

Från hans debattartikel.

Transsexuella är en grupp som inte alltid fått, eller får, värdig vård och ett respektfullt bemötande. Fördomar mot transpersoner är utbredda och okunskapen är stor. Vi vet att den psykiska ohälsan är ett stort problem hos många transsexuella personer, i synnerhet bland dem som inte får behandling. Utsattheten är stor och självmordsbenägenheten är mycket hög.

Gruppen transpersoner är inte så stor, men för denna grupp är de lagar och regler som finns på det här området naturligtvis av helt central – ja, livsavgörande – betydelse. Och Amanda Brihed och jag är överens om att könstill­hörighetslagen behöver moderniseras.

Lagen, som trädde i kraft 1973, innehåller delar som inte är anpassade efter samhällsutvecklingen eller i enlighet med ny kunskap på området.

Det börjar ju bra. Argumenteringen från Hägglund skulle kunna vara hämtat från något RFSL-program. Men sedan börjar problemen för socialministern.

Den utredning som lämnade förslag på en ny könstillhörighetslag har fått mycket kritik, inte minst från de transsexuellas egna organisationer. Utredningen innehåller förslag som jag känner stor tveksamhet inför. Kring en del av förslagen råder också mycket stark oenighet bland remissinstanserna. Mot bakgrund av detta har det varit svårt att driva frågorna framåt utifrån utredningen.

Det är sant att könstillhörighetsutredningen från 2007 innehåller ett absurt krav, att sterilitetskravet ska avskaffas och att ett kastrationskrav istället ska införas. Från tvångssterilisering till tvångskastrering alltså. Men många av de andra förslagen i utredningen var progressiva och de remissinstanser som kommenterade de delarna var ense om att förändringarna är positiva. Bl.a. att avskaffa kraven att vara ogift och svensk medborgare för att få juridiskt byta kön. Trots det har både Moderaterna och Kristdemokraterna vägrat att ens säga ja till de här självklara reformerna. Det är inte acceptabelt.

På Socialstyrelsen pågår nu ett arbete som berör bemötande och vård för transsexuella personer. Även lagstiftningsfrågor kommer att beröras i den rapport som kommer att presenteras inom kort.

Jag har medvetet valt att avvakta med att lägga fram förslag på området i avvaktan på denna rapport och ser fram emot att ta del av Socialstyrelsens tankar och förslag på området.

Visst håller nu Socialstyrelsen på att förbereda förslag till förändringar av könstillhörighetslagen. De ska publicera sin rapport 30 juni i år. Förhoppningsvis blir förslaget bättre än det från 2007.

Men förvänta er inte att Moderaterna och Kristdemokraterna skaffar sig några åsikter i sommar för den skull. Förslaget från Socialstyrelsen ska remissbehandlas och ni kan nog vara säkra på att m och kd vill "avvakta" remissrundan innan de skaffar sig någon officiell policy. Trots att ett annat förslag om en ny könstillhörighetslag varit ute på en remissrunda 2007.

Folkpartisten Per Pettersson skriver på sin blogg bl.a. följande som kommentar till Hägglunds debattartikel.

Kristdemokraterna skulle som parti aldrig kunna acceptera att deras partiledare var drivande i att göra lagstiftningen rörande könstillhörighet mer liberal och modern.

Som kristdemokrat måste han också ta hänsyn till just de grupper som inte vill ha förändring, då dessa utgör en stor del av väljarbasen för KD. Det blir därför omöjligt för honom att driva frågorna, oavsett riktning.

Min kommentar till det är att Per Pettersson både har rätt och fel. Det är sant att Kristdemokraterna är det konservativaste partiet i riksdagen när det gäller könsroller. När den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting skulle lämna ett remissvar till könstillhörighetsutredningen skrev kd ett särskilt yttrande om att de inte höll med m, c och fp om att transsexuella bör få spara könsceller för att kunna bli biologiska föräldrar efter "könsbytesoperationen". En del kd-politiker har säkert problem med att acceptera att transsexuella ska få byta kön juridiskt utan vare sig sterilisering eller operation.

Men när Region Skåne lämnade sitt remissvar var det politisk enighet om att inte ha några invändningar mot sparande av könsceller. Även kd, och förvånande nog Sverigedemokraterna, i Region Skåne accepterade det. Och när riksdagsledamoten Michael Anefur var med i en radiodebatt om förslaget från Vänsterpartiets partistyrelse om införande av ett tredje juridiskt kön argumenterade han inte emot utan var försiktigt positiv.

Och när det gäller många andra delar borde förslagen egentligen inte vara kontroversiella för kd bl.a. att avskaffa kraven att vara ogift och svensk medborgare för att få byta kön juridiskt. Generellt är det också tydligt när jag haft kontakt med kd-politiker att reformer för transpersoner sällan är lika kontroversiella som en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner.