måndag 3 maj 2010

Sverigedemokraterna-Syd är HBT-vänligare än övriga partiet.

Sverigedemokraterna-Syd (Skåne, Halland och Småland) är för betydligt fler HBT-reformer än partiet på riksnivå. Det avslöjar partidistriktets ordförande Jens Leandersson. Bl.a. är Sd-Syd för Europarådets "HBT-rekommendation" och att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN. Distriktet tvekar också om det är rätt att avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen även om de ännu principiellt är emot den.

Paradoxalt nog är Björn Söder med i styrelsen för Sd-Syd. Han har bl.a. skrivit absurda homofientliga saker på sin blogg för några år sedan. Björn Söder var inte med vid senaste mötet med distriktsstyrelsen enligt Jens Leandersson som dock säger att han gissar att Söder delar åsikterna från distriktsmötet. Det vore ju då en dramatisk helomvändning.

Egentligen var det inte meningen från början att Sd-Syd skulle besvara de här frågorna, jag brukar inte fokusera på partiers distrikt. Men när jag i april i år kontaktade Sverigedemokraternas partistyrelse om deras HBT-politik fick Sd-Syd en kopia av mailet. Jens Leandersson mailade då och skrev att de i distriktsstyrelsen kunde diskutera reformerna om jag var intresserad av det. Jag svarade givetvis ja eftersom det kan vara intressant att notera om de har andra åsikter än partiet på riksnivå.

Först frågade jag partiet om den HBT-rekommendation som Europarådets ministerkommitté sa ja till i april i år. Sd-Syd svarade att partiet vill att Sverige lämnar EU men att de är positiva till medlemskapet i Europarådet. Distriktet är även för HBT-rekommendationen som bl.a. kräver respekt för gayparader, juridiskt erkännande av samkönade relationer och rätt att juridiskt byta kön.

Sd-Syd är ännu principiellt emot den könsneutrala lagen men Leandersson menar att distriktet inte har någon åsikt om lagen ska avskaffas eller inte. Han skriver följande som kommentar.
Det finns betydligt viktigare frågor för oss att engagera oss i, speciellt nu när riksdagen sagt sitt och lagen är klubbad. Det betyder inte att vi anser det vara oviktigt eller att vi inte förstår de som är engagerade men vi anser det finns viktigare frågor för oss att arbeta med.
Från början blandade Leandersson i sitt mailsvar ihop debatten om borgerliga och religiösa äktenskap. Det är ju delvis två debatter. Det som folk i Sd-Syd främst är negativa till är tydligen att Svenska kyrkan sagt ja till homovigslar. Sd på riksnivå är för att avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen och återinföra partnerskapslagen för samkönade par.

Sd-Syd vill visserligen generellt avskaffa lagar mot diskriminering men när den typen av lagar är kvar bör de förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Distriktet är även för att helt avskaffa lagen om hets mot folkgrupp men när den lagen är kvar ska den även förbjuda hets p.g.a. könsidentitet vilket lagen ännu inte gör.

Distriktet är för att straffskärpningslagen explicit ska skydda transpersoner och skriver i en kommentar att lagen även "bör innefatta politisk åskådning". De är för att avskaffa kravet att den som vill juridiskt byta kön måste vara svensk medborgare. Sd-Syd är även positiva till att Sverige ska jobba för en HBT-konvention i FN.

Av de reformer jag frågade om är det en där partiet svarar "möjligen", att avskaffa kravet att den som ska "byta kön" måste vara ogift. Men när jag frågade varför Sd-Syd tvekade om det skrev Jens Leandersson bl.a. följande.

På frågan om könsbyten så undrar jag fortfarande om lagen kan vara så stelbent som du beskriver. Vi saknade kunskap i frågan som sagt men tyckte det lät konstigt det som du skrev så vi passade på svaret och bestämde oss för möjligen istället för att säga pass. Min personliga reflektion är at lagen är föråldrad och förlegad men det är min personliga åsikt.
Tyvärr är lagen så absurd. Jag ska förtydliga att jag inte frågade om tre reformer som har med barn att göra eftersom det ju är tydligt att policyn i Sd-Riks är att "barn ska ha rätt till en pappa och mamma" och att de därför är emot internationella homoadoptioner, emot inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker och emot att transexuella ska kunna spara könsceller för att efter "könsbytet" bli biologiska föräldrar. Det är tydligen hyfsad enighet i partiet om att säga nej till de reformerna.

När det gäller om personer som blir förföljda p.g.a. sin sexuella läggning ska kunna få asyl som konventionsflyktingar svarar Sd-Riks "möjligen" medan Sd-Syd svarar "ja". Distriktet skriver i en kommentar.
Vi vill att Dublinkonventionen om första land ska efterföljas. Dvs vi ska ta emot flyktingar från våra grannländer i första hand och kvotflyktingar i andra hand.
De är alltså för en betydligt mer restriktiv flyktingpolitik precis som partiet på riksnivå, vilket givetvis även skulle drabba en del HBT-flyktingar.

Svaren från Sd-Syd avslöjar att det är olika åsikter i partiet inom HBT-politiken. Debatten har nog startat på allvar efter debattartikeln i Aftonbladet där bl.a. Jimmie Åkesson menade att sd är "ett bra parti för HBT-personer". Som jag kommenterat här på bloggen tidigare så har partiet ännu en negativ politik för bögar, lesbiska och transpersoner. Men skulle de följa resonemanget bland en del i Sd-Syd skulle de bli HBT-vänligare än Kristdemokraterna, om än inte homovänliga eftersom de ideologiskt är emot nuvarande könsneutrala äktenskapslag och emot att det ska var lika rättigheter när det gäller adoptioner etc.



Uppdatering 1

Jag ska förtydliga att Sverigedemokraterna på riksnivå är för att behålla lagarna emot diskriminering och lagen om hets mot folkgrupp. När det gäller nya HBT-reformer svarar Sd-Riks "möjligen" till alla av dem förutom "sparande av könsceller för transsexuella" som partiet är emot. Sd-Riks har ännu inte kommenterat om de är för Europarådets "HBT-rekommendation".


Uppdatering 2

En dålig nyhet för sd-politiker som inte gillar homoäktenskap men en bra nyhet för många kristna homosexuella och bisexuella. Tidningen Dagen avslöjar att två församlingar inom Missionskyrkan sagt ja till att viga samkönade par. Om några veckor avgör Missionskyrkans kyrkokonferens vilken policy samfundet ska ha för homovigslar.


Uppdatering 3

Tidningen Dagen har idag en artikel om att Sverigedemokraterna försöker få sympatisörer bland kristna flyktingar från Irak.
Nader Hillawi är själv kristen, tillhör EFS lokalt i Södertälje, liksom han tillhörde EFS-föreningen när han tidigare var bosatt i Hedemora.

- Orsaken till att jag blev sverigedemokrat var frågan om vigsel för homosexuella, säger han. Det var det enda partiet som stod emot detta.
Det blir givetvis vissa problem för sd när de försöker få både HBT-personer och homofientliga kristna som sympatisörer.

6 kommentarer:

  1. Bäste Bengt,

    Jag har läst en hel del av vad du skrivit. Du må förlåta mig om jag ibland upplever det som om öppna dörrar skall sprängas med dynamit eller att törnrosasovande frågor skall kyssas till liv.

    1. Jag föddes 1944. Samma år avkriminaliserades homosexualitet i Sverige. Detta räcker i sig för mig. H-sex är för mig personligen sedan födseln en icke-fråga.

    2. Även om H-sex m m är för mig icke-frågor, kan jag inte värja mig från att ta ställning. Med 1944 års lagstiftning i ryggen är jag svuren motståndare till att diskriminera människor p g a sexuell läggning och i synnerhet de barbariska morden på h-sex i vissa muslimska länder (jag skriver inte avrättningar, för det implicerar ju någon form av rättvisa).

    3. Jag har läst Europarådets HBT-rekommendation (tack för länken!) och har efter denna första genomgång inget att invända mot.

    4. Teknikaliteter såsom könsbyten, inseminationer m m - ehuru naturligtvis oerhört stora frågor för de berörda - överlåter jag gärna till dem som genom utbildning och erfarenhet står på en beprövad vetenskaplig grund när de ger sina rekommendationer. Jag spar mina åsikter till sådana frågor, där jag tror mig begripa tillräckligt för att kunna vara beslutsfähig.

    5. En detalj: Kyrkliga homovigslar tycker jag är larviga men oförargliga, liksom det mesta kyrkan håller på med. Men om några blir glada för sådant, varför misstycka?

    6. I klartext: Jag är inte emot dina strävanden. Jag är inte heller för dem (utom vad gäller vissa muslimska länders mord på H-personer), utan du får kämpa vidare för din och dina vänners sak. I det fall HBT-personer kränks i strid mot gällande lag är jag dock beredd att äntra barrikaden och kämpa för deras rätt.

    Hälsar dig

    Stellan Bojerud
    Ordf SD Solna-Sundbyberg

    SvaraRadera
  2. Hej Stellan!

    "Jag har läst en hel del av vad du skrivit. Du må förlåta mig om jag ibland upplever det som om öppna dörrar skall sprängas med dynamit eller att törnrosasovande frågor skall kyssas till liv."

    Jag skriver om mänskliga rättigheter för HBT-personer. Utan att skryta är jag nog bland de mest nyanserade bland människor som driver HBT-bloggar i Sverige. För övrigt riktar jag ibland kritik även emot RFSL, RFSL-Ungdom, DO etc.

    Du får nog precisera vilka frågor som är där jag slagit in öppna dörrar eller där jag debatterat frågor som inte borde debatteras. Av någon orsak kunde du inte ge något exempel vilket kanske är avslöjande.

    "Jag föddes 1944. Samma år avkriminaliserades homosexualitet i Sverige. Detta räcker i sig för mig. H-sex är för mig personligen sedan födseln en icke-fråga. "

    Att skriva att det "räcker för dig" är ganska cyniskt. Även om jag gissar att du egentligen kanske menar väl. Det är ungefär som om homosexuella skulle vara nöjda med att inte bli fängslade för att de har homorelationer. Du borde mycket väl veta att homosexuella på 1950-talet var mycket stigmatiserade, kunde lätt bli avskedade eller förlora sin bostad om någon fick reda på att de var homosexuella.

    Men även det juridiska erkännandet är givetvis viktigt, varför ska inte samkönade par ha samma juridiska rättigheter som olikkönade par när alla oavsett läggning betalar samma höga skatter? Och på 1950-talet hade Sverige definitivt inte någon partnerskapslag eller sambolag för samkönade par. Och givetvis inte en könsneutral äktenskapslag.

    Du kommenterar förföljelsen av homosexuella i de flesta muslimska länder. Det är sant att de länder som har den värsta förföljelsen är muslimska men samkönade relationer är totalförbjudna i drygt 80 länder varav de flesta är kristna sådana, många av dem i Afrika. Du bör bli förbannad för förföljelsen i den typen av länder också. I det kristna Uganda håller många politiker på att jobba för att införa dödsstraff för en del homorelationer även det är vuxna.

    Varför menar du att kyrkliga homovigslar är "larviga"? Är kyrkliga heterovigslar också larviga?

    "Jag är inte heller för dem (utom vad gäller vissa muslimska länders mord på H-personer),"

    Du är alltså inte för mänskliga rättigheter för HBT-personer generellt, bara i muslimska länder. Det avslöjar väl något om dig. Eller du kanske bara skrev slarvigt.

    Att vara politiker, och främst om man är i riksdagen dit sd vill i höst, betyder att man inte bara kan säga "pass" och ägna sig åt några frågor. Både partier och riksdagsledamöter måste bekänna färg.

    Och mitt mål med min blogg är bl.a att partierna ska bekänna färg. FÖRE valet så att HBT-människor vet hur partierna politik är innan de röstar.

    Bengt

    SvaraRadera
  3. Tack, Bengt!

    Jag inser att jag nog uttryckt mig oklart. För att börja med det mest väsentliga så anser jag det som en självklarhet att HBT-personer åtnjuter fulla och oinskränkta mänskliga rättigheter i hela världen! Det är inte förhandlingsbart.

    Så några detaljer: Ja kyrkliga vigslar för heteropar är endast social teater.

    Rörande 1944 års lag förhåller det sig så att jag är en person, som gärna "gillar läget". Jag vet att i praktiken fortsatte förtrycket mot homosexuella under decennier därefter, vilket jag fördömmer.

    Ja, jag är nog lite av en cyniker. Jag har två anhöriga, mannen G och kvinnan E som är homosexuella och som besöker våra årliga släktträffar tillsammans med sina respektive partners. Vad tänker jag då? Inte någonting alls! Det är ju G och E som är på besök.Inget märkligt med det.

    Så nu vet du var jag står: Jag är för HBT-personers rättigheter, men ingen banérförare. Jag har nämligen andra frågor som kräver mitt aktiva engagemang.

    SvaraRadera
  4. Stellan

    Bra att du förtydligade och du låter betydligt vettigare i din senaste kommentar även om jag inte inte håller med dig om allt.

    Men jag har en kommentar till det du skrev.

    "Rörande 1944 års lag förhåller det sig så att jag är en person, som gärna "gillar läget"."

    Det är enkelt att säga att en grupp ska acceptera sina svårigheter och "gilla läger" om man inte själv tillhör gruppen. Och jag tolkar dina kommentarer som att du själv identifierar dig som hetero. Det är ungefär som att jag som etnisk svensk ska säga till invandrare att "gilla läget" när folk från den gruppen blir diskriminerade. Eller för den delen att säga till sd-politiker att de ska "gilla läget" när de blir trakasserade för sitt politiska engagemang.

    Bengt

    SvaraRadera
  5. Hej Bengt,

    Totalt missförstånd! Det är inte du som skall "gilla läget". Du skall fortsätta din kamp för utsatta grupper.

    Det jag menar är att jag redan från starten här i den tänkande fasen av livet "gillade läget". Jämnåriga ägnade sig på 1950-talet åt att hetsa mot "bögar", men min far hade lärt mig att detta med homosexualitet var vederbörandes ensak, som jag inte hade något med att göra.

    Märk noga: Jag påstår inte att något är rätt eller fel, bra eller dåligt. Jag påstår att så uppfattade jag homosexualitet på 1950-talet. Ett historiskt faktum.

    Mycket av mitt tänkande i hithörande frågor har dock förändrats sedan dess.

    Hälsar

    Stellan

    SvaraRadera
  6. Alright

    Bra du redde ut vad du menade.

    Bengt

    SvaraRadera