När Kristdemokraterna ska försöka öka friheten i samhället blir det inga förslag på förbättringar för HBT-personer. Det är enkelt att konstatera sedan partistyrelsen idag presenterat rapporten Från den stora staten till det starka samhälle, en rapport som diskuterar "politikens gränser".
Det är en arbetsgrupp med fem kd-politiker som förberett rapporten, den som lett arbetet är Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Stefan Attefall. Det är partiets riksting (kongress) i början av juli i år som ska avgöra om de accepterar rapporten som partiets politik eller vill göra förändringar av den.
Först ska jag säga att det är positivt i sig att ett parti gör en rapport om politikens gränser, alla politiska partier borde syssla med det. För även det riksdagsparti som är för mest regleringar, Vänsterpartiet, är ju också för gränser för vad politiker ska ägna sig åt. Det avgörande blir var man placerar de gränserna.
När man granskar rapporten är det främst gamla kd-förslag, det är få nyheter. Men det är bra att partiet resonerar om frihet. Tyvärr blir förslagen inom familjepolitiken som vanligt heteronormativa. Visserligen skriver man följande på sid 4.
1. Transsexuella och kravet på att de måste bli steriliserade för att få juridiskt byta kön.
Från sid 9 i rapporten.
Könstillhörighetsutredningen lämnade sin rapport våren 2007. Den hade sin brister, bl.a. ett absurt krav på att transsexuella måste bli kastrerade för att få juridiskt byta kön. Men den föreslog också flera förbättringar för transsexuella. Man skulle kunna kalla det reformer som syftar till att begränsa politikens makt över transsexuella individer.
Bl.a. föreslog man att avskaffa nuvarande krav att den som juridiskt byter kön måste vara ogift, svensk medborgare och steriliserad. Ja, du läste rätt. Det steriliseringskrav som kränkt många medborgare för att de var "utvecklingsstörda", hade sociala problem etc. fram till 1970-talet, det kravet gäller ännu idag för transsexuella. Vägrar de sterilisera sig får de inte byta kön juridiskt. Och Göran Hägglund och övriga kd-politiker på Socialdepartementet har inte gjort något för att förbättra deras situation de senaste åren. De kritiserar makarna Myrdal, med rätta. Men har inget lärt för egen del idag.
2. Homofamiljer och närståendeadoptioner.
Från sid 7 i rapporten.
Kd är ännu 2010 emot närståendeadoptioner för samkönade par. Alltså en reform som syftar till att barn i homofamiljer ska ha samma juridiska trygghet som andra barn. Att någon i ett par ska kunna få adoptera sin partners barn.
Orsaken är att kd inte gillar att barn ska bo med två män eller två kvinnor. Och därför beter de sig själva som de vänsterpolitiker de kritiserar i rapporten. De vill att barn i homofamiljer ska få sämre juridisk trygghet än andra i sin iver att försvåra för den typen av familjer. Kd-politikerna vill styra familjer genom lagar om inte familjer beter sig som kd vill. Det är hyckleri om något.
Jag själv är som liberal emot kvotering som metod. Även om jag accepterat nuvarande "pappamånader" eftersom de ger pappor bättre möjlighet att kräva rätt till ledighet mot konservativa arbetsgivare är jag emot att föräldraförsäkringen ska bli ännu mer kvoterad. Däremot argumenterar jag för att föräldrar bör dela föräldraledigheten ganska lika.
Jag är även emot kvotering av bolagsstyrelser. Varför ska man kvotera efter kön men inte efter etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet? Sedan är det även respekt för äganderätten att bolagen själva får avgöra vilka som ska vara med i styrelserna. Men återigen argumenterar jag för att styrelserna bör bli mer jämställda.
Men det jag vänder mig emot är kd:s inkonsekvens. De är emot socialistiskt förmynderi men är för konservativt förmynderi eftersom de säger nej till närståendeadoptioner för samkönade par. Trots att i princip alla "barnexperter" är eniga om att det är bra för barnen. T.o.m Sverigedemokraterna är för det även om partiet är emot homoadoptioner i övrigt. Även Kristelig folkeparti i Norge och CDU i Tyskland har accepterat närståendeadoptioner för homopar.
När ska kd på allvar respektera att familjer är olika? Och när ska de konsekvent argumentera emot tvångssteriliseringar? Även för transsexuella.
När blir kd ett "frihetsparti" även för HBT-personer?
Nyhetsartiklar om kd:s rapport.
SvD1 SvD2
Det är en arbetsgrupp med fem kd-politiker som förberett rapporten, den som lett arbetet är Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Stefan Attefall. Det är partiets riksting (kongress) i början av juli i år som ska avgöra om de accepterar rapporten som partiets politik eller vill göra förändringar av den.
Först ska jag säga att det är positivt i sig att ett parti gör en rapport om politikens gränser, alla politiska partier borde syssla med det. För även det riksdagsparti som är för mest regleringar, Vänsterpartiet, är ju också för gränser för vad politiker ska ägna sig åt. Det avgörande blir var man placerar de gränserna.
När man granskar rapporten är det främst gamla kd-förslag, det är få nyheter. Men det är bra att partiet resonerar om frihet. Tyvärr blir förslagen inom familjepolitiken som vanligt heteronormativa. Visserligen skriver man följande på sid 4.
Människan är en unik och oersättlig varelse som har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning etc.Men som ofta annars från kd-politiker blir det främst fina ord i ett dokument. Låt oss granska kd:s dokument i relation till hur partiet beter sig i verkligheten när det gäller två viktiga "frihetsreformer" för HBT-personer.
1. Transsexuella och kravet på att de måste bli steriliserade för att få juridiskt byta kön.
Från sid 9 i rapporten.
Alva och Gunnar Myrdals människosyn och uppifrånperspektiv tog sig också uttryck i att de förespråkade tvångssterilisering som ett profylaktiskt (förebyggande) instrument. De tar klart ställning för användandet av tvångssterilisering när de skriver “åter och åter träffar vi t.ex. stora kullar av barn till ogifta imbecilla mödrar, där hela skaran måste underhållas av det allmänna och där deras ofta förekommande asocialitet och brottslighet i framtiden kommer att vålla ytterligare bekymmer” 1. Vad makarna Myrdal illustrerar är hur det går när problem som man ser i vardagen ska lösas utifrån en stark tilltro till vetenskap och rationalitet med en kollektivistisk människosyn där någon högre upp vet hur alla ska leva.Kristdemokraternas politik i praktiken.
Könstillhörighetsutredningen lämnade sin rapport våren 2007. Den hade sin brister, bl.a. ett absurt krav på att transsexuella måste bli kastrerade för att få juridiskt byta kön. Men den föreslog också flera förbättringar för transsexuella. Man skulle kunna kalla det reformer som syftar till att begränsa politikens makt över transsexuella individer.
Bl.a. föreslog man att avskaffa nuvarande krav att den som juridiskt byter kön måste vara ogift, svensk medborgare och steriliserad. Ja, du läste rätt. Det steriliseringskrav som kränkt många medborgare för att de var "utvecklingsstörda", hade sociala problem etc. fram till 1970-talet, det kravet gäller ännu idag för transsexuella. Vägrar de sterilisera sig får de inte byta kön juridiskt. Och Göran Hägglund och övriga kd-politiker på Socialdepartementet har inte gjort något för att förbättra deras situation de senaste åren. De kritiserar makarna Myrdal, med rätta. Men har inget lärt för egen del idag.
2. Homofamiljer och närståendeadoptioner.
Från sid 7 i rapporten.
Alla familjer ser olika ut och har därmed olika förutsättningar och behov. I det Sverige som alltför länge styrdes av socialdemokraterna har utrymmet för familjerna att själva bestämma över sin egen situation alltmer lyst med sin frånvaro. Den socialistiska familjepolitiken tar inte hänsyn till att varje familj kan ha olika behov. Den tror att politikerna vet bäst hur alla ska ordna sina liv.....Detta synsätt ser vi idag ibland även speglas och komma till uttryck inom andra allianspartier. Politiken måste ge familjerna stöd i att utforma sina liv utefter sina egna förutsättningar. Detta är idag, märkligt nog, närmast radikalt att påstå.Kristdemokraternas politik i praktiken.
Kd är ännu 2010 emot närståendeadoptioner för samkönade par. Alltså en reform som syftar till att barn i homofamiljer ska ha samma juridiska trygghet som andra barn. Att någon i ett par ska kunna få adoptera sin partners barn.
Orsaken är att kd inte gillar att barn ska bo med två män eller två kvinnor. Och därför beter de sig själva som de vänsterpolitiker de kritiserar i rapporten. De vill att barn i homofamiljer ska få sämre juridisk trygghet än andra i sin iver att försvåra för den typen av familjer. Kd-politikerna vill styra familjer genom lagar om inte familjer beter sig som kd vill. Det är hyckleri om något.
Jag själv är som liberal emot kvotering som metod. Även om jag accepterat nuvarande "pappamånader" eftersom de ger pappor bättre möjlighet att kräva rätt till ledighet mot konservativa arbetsgivare är jag emot att föräldraförsäkringen ska bli ännu mer kvoterad. Däremot argumenterar jag för att föräldrar bör dela föräldraledigheten ganska lika.
Jag är även emot kvotering av bolagsstyrelser. Varför ska man kvotera efter kön men inte efter etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet? Sedan är det även respekt för äganderätten att bolagen själva får avgöra vilka som ska vara med i styrelserna. Men återigen argumenterar jag för att styrelserna bör bli mer jämställda.
Men det jag vänder mig emot är kd:s inkonsekvens. De är emot socialistiskt förmynderi men är för konservativt förmynderi eftersom de säger nej till närståendeadoptioner för samkönade par. Trots att i princip alla "barnexperter" är eniga om att det är bra för barnen. T.o.m Sverigedemokraterna är för det även om partiet är emot homoadoptioner i övrigt. Även Kristelig folkeparti i Norge och CDU i Tyskland har accepterat närståendeadoptioner för homopar.
När ska kd på allvar respektera att familjer är olika? Och när ska de konsekvent argumentera emot tvångssteriliseringar? Även för transsexuella.
När blir kd ett "frihetsparti" även för HBT-personer?
Nyhetsartiklar om kd:s rapport.
SvD1 SvD2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar