Sd hyllar kärnfamiljen - igen.

Sverigedemokraterna presenterade för någon timme sedan sitt alternativa vårbudgetförslag. När Kristdemokraterna börjar engagera sig för Stockholm Pride blir det alltmer tydligt att sd är det mest HBT-negativa riksdagspartiet.

Precis som i sd:s budgetförslag i höstas hyllar partiet ensidigt kärnfamiljen i sin vårbudget.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Om man ska betona kärnfamiljens betydelse, vad är det då man inte ska argumentera för? Att samkönade familjer är värda samma respekt som olikkönade? Och vilka är de "gemensamma värderingarna"? Att alla har lika värde oavsett etnicitet? Att ett parti med ett halvnazistiskt ursprung snackar om västerländsk humanism är något udda, det var nog inte "humanism" som de flesta människor associerade till när de mötte skinnskallar som var en central del av partiet i början på 1990-talet.

Sd gillar homosexuellas rättigheter som argument emot åtgärd för invandrare.

Partiet framför visserligen också följande (sid 23)

En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning.

Men då handlar det om att argumentera emot arbetsmarknadsåtgärder för invandrare.

Av denna anledning vill Sverigedemokraterna slopa instegsjobben, som innebär att många invandrare kan få 80 % av sin totala lönekostnad subventionerad med skattemedel. Vi betraktar detta som en skattesubventionerad diskriminering av svenskar och kommer att föreslå en avskaffning av instegsjobben av såväl rättviseskäl som budgetskäl.

Man kan visst då principiellt resonera om det är rätt att någon arbetsmarknadsåtgärd ska vara riktade mot nya invandrare. Men det sd inte berättar är att det är många andra liknande typer av skattesubventioner som erbjuds jobb för andra grupper, ungdomar, funktionshindrade, långtidsarbetslösa. Gemensamt för dem alla är att de generellt har svårare att få jobb än majoriteten av befolkningen.

Och om nu sd är så engagerade för lika rättigheter, varför är då partiet ännu emot att samkönade par ska ha samma möjlighet till adoptioner och inseminationer som olikkönade par? Hur är det möjligt att sd lokalt energiskt bekämpar varje moskébygge medan de är för nya kyrkobyggen? Var det inte lika rättigheter som var argumentet?

Miljöpartiet framför i sitt vårbudgetförslag bl.a. följande (sid 41)

Vi vill att alla – oavsett kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller ursprung – ska kunna komma till sin fulla rätt och ha samma möjligheter att göra egna livsval.

Den borgerliga regeringens (Alliansens) vårproposition innehåller inte något om HBT. Inte heller de alternativa vårbudgetförslagen från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Inget om HBT i 1 maj-tal från Juholt och Ohly.

Politiker från s och v höll förresten som vanligt 1 maj-tal på diverse orter. I flera år har jag redovisat att varken Mona Sahlin (s) eller Lars Ohly (v) haft med något om HBT i den typen av framföranden. Var det bättre i år? Tyvärr inte. Varken Socialdemokraternas Håkan Juholt eller Vänsterpartiets Lars Ohly hade med något som helst om rättigheter för bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner i söndags.

Eftersom Vänsterpartiet publicerat talen från 8 av dess politiker passade jag på att kolla dem för att notera hur många som hade något om HBT. Av de 8 var det bara 2. Och som av en slump är det 2 v-politiker som är öppet homosexuella, Hans Linde och Josefin Brink. Övriga 6 heterosexuella brydde sig inte om temat, däremot hade allihop med jämställdhet för män och kvinnor och nästan allihop att det är viktigt bekämpa främlingsfientlighet.

Nog är det besynnerligt att även män i s och v kan snacka om kvinnors rättigheter på 1 maj. Visst är det också besynnerligt att socialdemokratiska och vänsterpartistiska etniska svenskar kan argumentera för invandrares rättigheter och emot främlingsfientlighet. Men att det tydligen är svårt för heterosexuella icke-transpersoner från s och v att framföra något som helst på 1 maj om HBT-rättigheter och emot HBT-fientlighet. Kanske de har feltolkat det här med "tystnadsplikten". Syftet med den är inte att förbjuda heterosexuella att på 1 maj framföra något om rättigheter för homosexuella.


Uppdatering 1.

Att Sverigedemokraterna ensidigt hyllar kärnfamiljen är ett tecken på att de är heteronormativa, något som de själva erkänner. Jag har kontaktat riksdagspartierna om deras policy när det gäller heteronormen.

Vilket alternativ av följande beskriver bäst ditt parti?

Alternativ 1. Mitt parti menar att heteronormativiteten i samhället är ett problem, vi vill bekämpa heteronormativa strukturer och menar att samkönade relationer är lika normala och rätt som olikkönade relationer. Transpersoner och andra som avviker mycket från könsrollerna är lika normala som övriga individer.

Alternativ 2. Mitt parti har ännu inte någon officiell åsikt om heteronormativitet. Men vi är generellt för allas lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

Alternativ 3. Mitt parti är för heteronormativiteten i samhället. Samkönade relationer ska respekteras men olikkönade relationer bör vara normen i samhället.

Här är partiernas och ungdomsförbundens svar.

Alternativ 1. Emot heteronormen.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ

Alternativ 2. Ingen officiell åsikt om heteronormen.
Moderaterna, Kristdemokraterna.

Alternativ 3. För heteronormen.
Sverigedemokraterna.

Uppdatering 2.

Från Sydsvenska Dagbladets kulturdel, Jonas Grönlund hävdar att Homofobin tynger hiphoppen. Även Fredrik Strage från Dagens Nyheter hade för någon vecka sedan samma tema i en krönika, Lil B puffar hiphopen åt rätt håll. Bloggaren Tofflan tipsar om en artikel i Dagens Nyheter från i måndags, om unga bögar i skönlitteraturen.