Jag skrev för några dagar sedan om att Norge har parlamentsval 14 september i höst. Då berättade jag att det högerpopulistiska Fremskrittspartiet och kristdemokratiska Kristelig folkeparti vill avskaffa den nya könsneutrala äktenskapslagen i landet. Efter att besökt fler norska siter kan jag konstatera att jag tydligen inte tolkat infon helt rätt från början.
Kristelig folkeparti vill visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen, det har de med i sitt valprogram. Men Fremskrittspartiet skriver i sitt valprogram att de vill "utvärdera" den nya äktenskapslagen. I praktiken betyder det att partiet i eventuella förhandlingar inte kommer att prioritera ett avskaffande av lagen, hade de velat göra det hade de givetvis skrivit det. Dessutom har det liberala partiet Venstre häromdagen förtydligat att de inte vill bilda regering med eller ha Fremskrittspartiet som stödparti. Så äktenskapslagen blir med all sannolikhet kvar även med en borgerlig majoritet efter parlamentsvalet.
När det gäller lagarna om homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker så skriver däremot både Fremskrittspartiet och Kristelig folkeparti att de vill avskaffa reformerna. Förutom då närståendeadoptioner för samkönade par som varit tillåtet i många år i landet. Men även där vore det osannolikt att de skulle få med sig andra partier.
Det är annars få nya konkreta HBT-löften från de olika partierna. Men något som det lär bli debatt om i Norge de närmaste åren är ett utredningsförslag om förändringar av Norges lagar mot diskriminering. Förslaget är med på norska regeringens hemsida och heter "Et helhetlig diskrimineringsvern". Innehållet är till stor del samma typ av sammanhållen lag mot diskriminering som Sverige införde 1 januari 2009.
En skillnad är dock att diskriminering p.g.a. könsidentitet (skydd för transpersoner) inte är med i det norska utredningsförslaget medan det är en del av Sveriges nya antidiskrimineringslag. Den norska utredningen föreslår också ett förbud i den norska konstitutionen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning. Sverige har ett sådant förbud i konstitutionen (regeringsformen kapitel 1) sedan 2003 och Grundlagsutredningen har december 2008 föreslagit att det ska bli ännu tydligare skydd (även regeringsformen kapitel 2, som domstolar måste följa) mot sådan diskriminering.
Kristelig folkeparti vill visserligen avskaffa den könsneutrala äktenskapslagen, det har de med i sitt valprogram. Men Fremskrittspartiet skriver i sitt valprogram att de vill "utvärdera" den nya äktenskapslagen. I praktiken betyder det att partiet i eventuella förhandlingar inte kommer att prioritera ett avskaffande av lagen, hade de velat göra det hade de givetvis skrivit det. Dessutom har det liberala partiet Venstre häromdagen förtydligat att de inte vill bilda regering med eller ha Fremskrittspartiet som stödparti. Så äktenskapslagen blir med all sannolikhet kvar även med en borgerlig majoritet efter parlamentsvalet.
När det gäller lagarna om homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker så skriver däremot både Fremskrittspartiet och Kristelig folkeparti att de vill avskaffa reformerna. Förutom då närståendeadoptioner för samkönade par som varit tillåtet i många år i landet. Men även där vore det osannolikt att de skulle få med sig andra partier.
Det är annars få nya konkreta HBT-löften från de olika partierna. Men något som det lär bli debatt om i Norge de närmaste åren är ett utredningsförslag om förändringar av Norges lagar mot diskriminering. Förslaget är med på norska regeringens hemsida och heter "Et helhetlig diskrimineringsvern". Innehållet är till stor del samma typ av sammanhållen lag mot diskriminering som Sverige införde 1 januari 2009.
En skillnad är dock att diskriminering p.g.a. könsidentitet (skydd för transpersoner) inte är med i det norska utredningsförslaget medan det är en del av Sveriges nya antidiskrimineringslag. Den norska utredningen föreslår också ett förbud i den norska konstitutionen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning. Sverige har ett sådant förbud i konstitutionen (regeringsformen kapitel 1) sedan 2003 och Grundlagsutredningen har december 2008 föreslagit att det ska bli ännu tydligare skydd (även regeringsformen kapitel 2, som domstolar måste följa) mot sådan diskriminering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar