Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.
Jag måste erkänna att, även om jag inte identifierar mig som kristen, är det en del sånger åt det hållet som jag gillar. Bland dem är O helga natt och Ave Maria.
Charlotte Perrelli gjorde en julskiva 2008. Jag var något skeptisk, ofta blir det inte bra när folk som vanligen sysslar med pop ska sjunga julsånger. Och det mesta på albumet var relativt ointressant.
Men lyssna på Ave Maria (Youtube).
Perrelli sjunger återhållsamt och det här är kanske hennes finaste stund hittills som sångerska. Medverkar med den äran gör också Malmö symfoniorkester och Lunds studentsångare men det här handlar inte om lokalpatriotism. Jag lovar. :-)
Perrelli sjunger om att Maria, en tonårsflicka, blir "Herrens tjänarinna". Hon tvekar först. En del kristna menar att det är ett tecken på att man får ifrågasätta. Men sedan svarar hon ja. Att bli gravid. Utan att ha haft sex med sin pojkvän Josef.
Det där ordet "tjänare" och "tjänarinna" kan verka gammaldags och är det till viss del också. Det är lätt att koppla ihop det med slaveri och om plikter som folk måste göra. Men jag tror att vi moderna människor 2010 gör en feltolkning av ordet "tjänare" och "tjänarinna" om vi låtsas det bara handlar om det.
Att "tjäna något" har historiskt ofta handlat om att vara hängiven något. Inte för att man måste, utan för att man vill. Man konstaterar att man jobbar för något större än sig själv. Och är det inte så att vi alla vill det? Vi kan kolla den senaste dokusåpan eller köpa den senaste chokladtypen men livet handlar om mer än det eller hur? Vi vill vara en del av ett sammanhang.
Det måste inte vara dramatiskt. Det är ännu 2010 många i Sverige som tjänar en sak som de tror på. Det handlar om vaktmästaren som i decennier har fixat i ordning lokalen till den socialdemokratiska föreningen på orten. Eller det äldre paret som inte brukar besöka partimöten som vid varje val delar ut info på stan för Moderaterna. Eller de som år efter år samlar ihop pengar till hemlösa i Svenska kyrkans regi.
Mycket av arbetet görs i det tysta och ibland kanske inte de får det erkännande de förtjänar. Ger vi andra dem det erkännandet i de föreningar vi är med i?
De flesta av oss tjänar någon sak. Något som är större än oss själva.
Vad tjänar du?
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig kväll och en bra Annandag Jul.
Jag måste erkänna att, även om jag inte identifierar mig som kristen, är det en del sånger åt det hållet som jag gillar. Bland dem är O helga natt och Ave Maria.
Charlotte Perrelli gjorde en julskiva 2008. Jag var något skeptisk, ofta blir det inte bra när folk som vanligen sysslar med pop ska sjunga julsånger. Och det mesta på albumet var relativt ointressant.
Men lyssna på Ave Maria (Youtube).
Perrelli sjunger återhållsamt och det här är kanske hennes finaste stund hittills som sångerska. Medverkar med den äran gör också Malmö symfoniorkester och Lunds studentsångare men det här handlar inte om lokalpatriotism. Jag lovar. :-)
Perrelli sjunger om att Maria, en tonårsflicka, blir "Herrens tjänarinna". Hon tvekar först. En del kristna menar att det är ett tecken på att man får ifrågasätta. Men sedan svarar hon ja. Att bli gravid. Utan att ha haft sex med sin pojkvän Josef.
Det där ordet "tjänare" och "tjänarinna" kan verka gammaldags och är det till viss del också. Det är lätt att koppla ihop det med slaveri och om plikter som folk måste göra. Men jag tror att vi moderna människor 2010 gör en feltolkning av ordet "tjänare" och "tjänarinna" om vi låtsas det bara handlar om det.
Att "tjäna något" har historiskt ofta handlat om att vara hängiven något. Inte för att man måste, utan för att man vill. Man konstaterar att man jobbar för något större än sig själv. Och är det inte så att vi alla vill det? Vi kan kolla den senaste dokusåpan eller köpa den senaste chokladtypen men livet handlar om mer än det eller hur? Vi vill vara en del av ett sammanhang.
Det måste inte vara dramatiskt. Det är ännu 2010 många i Sverige som tjänar en sak som de tror på. Det handlar om vaktmästaren som i decennier har fixat i ordning lokalen till den socialdemokratiska föreningen på orten. Eller det äldre paret som inte brukar besöka partimöten som vid varje val delar ut info på stan för Moderaterna. Eller de som år efter år samlar ihop pengar till hemlösa i Svenska kyrkans regi.
Mycket av arbetet görs i det tysta och ibland kanske inte de får det erkännande de förtjänar. Ger vi andra dem det erkännandet i de föreningar vi är med i?
De flesta av oss tjänar någon sak. Något som är större än oss själva.
Vad tjänar du?
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig kväll och en bra Annandag Jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar