Lönsam.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

Det var tydligt hur förtvivlad han var. En bög i Irak som visste att han kunde bli mördad vilken dag som helst. Bara för att han hade förmåga att älska andra män.

"I Irak idag är det inget som är så lite värt som en människa. Även en tändsticksask är värd mer". Det var tufft att läsa det. Därför att han inte använde ett bildspråk. Han menade det bokstavligen. I en intervju i en tidning för något år sedan. Respekten för människoliv är helt försvunnen bland delar av befolkningen i Irak. Många HBT-människor har blivit mördade de senaste åren.

Vad är ett människoliv värt? Kan vi värdera det?

Jag är en varm anhängare av kapitalism. För mig är det ett system som är överlägset alternativen, som planekonomi, som ofta lett till diktatur och fattigdom. Ibland är människors marknadsvärde viktigt. När fotbollsklubbar köper och säljer spelare. När musikbolag skriver kontrakt med sångare. När ett börsbolag ska avgöra vilken lön dess VD ska ha.

Men låt mig vara tydlig. Ibland är människovärdet viktigare än marknadsvärdet. Ett klassiskt exempel är när ett hus börja brinna. Inte frågar sig brandkåren då vem de ska rädda först, vem som är mest lönsam för samhället. Om det kan vi nog alla vara ense, från höger till vänster.

Hittills har det också varit politisk enighet i Sverige sedan 1950-talet om att sjukvård ska ges efter behov. Även när Moderaterna var som mest nyliberala på 1980-talet bekände de sig till den principen. Man kan säga att den, ofta i politisk enighet, varit viktig för hela Västeuropa. I kontrast till USA som fram till häromåret saknat en ordentlig sjukförsäkring.

Den politiska debatten är ofta överdriven. Anklagelser från vänster om att borgerliga partier vill ha ett systemskifte och vice versa. Jag försöker på den här bloggen undvika den vanliga partipolitiska debatten. Men jag konstaterar att historiskt och internationellt är de flesta partier i riksdagen överens om mycket. Om a-kassan är 80 % eller 70 % eller om fastighetsskatten förvandlas till en begränsad avgift eller inte handlar trots allt sällan om liv eller död.

Men det gör en del andra avgöranden. Idag är det enighet om sjukvård efter behov. Politiker käbblar om man ska tillåta folk att köpa sig förbi kön i privata företag. Själv tycker jag det är acceptabelt - om den offentligt finansierade vården håller så hög kvalité och har sådan tillgänglighet att ingen människa egentligen ska känna behov att köpa sig förbi någon kö.

Men hur blir det senare när andelen äldre blir fler och andelen som jobbar blir färre. Har vi då "råd" med vården för gamla människor? Frågan kan tyckas vara cynisk och främmande idag. Men är den främmande även imorgon?

När vårdens resurser är begränsade och skatterna är höga. Och när vi vill ha tillväxt i ekonomin. Hur ska vi då göra när det är en 85-åring som behöver en dyr sjukvårdsoperation? Ska vi säga "tyvärr du är så sjuk att det inte är lönsamt att operera dig"? I rummet bredvid är det en känd fotbollsspelare som om hans knäskada blir opererad återigen kan fixa fram miljontals skattekronor till Sverige. I ett annat rum är det en VD som är viktig för ett företag som behöver honom när man nu äntligen fått igång exporten av varor till Japan. Visst är det positivt för Sveriges BNP.

Ska vi säga till 85-åringen. "Tyvärr du har gjort ditt. Vi måste prioritera de som är lönsamma". Vi är inte där ännu. Och jag hoppas inte vi heller hamnar där. Men oavsett vilken politisk färg vår regering får blir det här en utmaning. Jag ryser inför tanken att vi ska värdera människors vårdbehöv efter om de är "lönsamma". Trots att jag är liberal och för marknadsekonomi.

Varför?

Därför att bögar och lesbiska i Irak är mer värda än en tändsticksask. Betydligt mer.

Det gäller även för gamla människor i Sverige som behöver vård för att bli friska.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.