"Bristande tillgänglighet" bör definieras som diskriminering.

Idag, 3 december, är det Internationella handikappdagen. Även om jag främst fokuserar på HBT-rättigheter här på bloggen har jag varit tydlig med att varje typ av diskriminering givetvis är oacceptabel.

Många människor riskerar ju också att bli diskriminerade av flera orsaker. Det kan vara en bög som sitter i rullstol. En transperson som är hörselskadad etc. En del kallar ett sådant resonemang för intersektionalitet.

Den fråga som många funktionshindrade i Sverige tycker är viktigast är att "bristande tillgänglighet" ska bli en del av lagen mot diskriminering. Hans Ytterberg (som för övrigt tidigare varit ordförande i RFSL och senare HomO, ombudsman mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning) lämnade i juni i år en departementspromemoria (förslag) om att riksdagen bör göra en sådan lagändring, Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering. Rapporten är nu ute på remiss för att myndigheter, föreningar etc. ska få möjlighet att lämna synpunkter.

I riksdagen är sex partier för reformen. Sverigedemokraterna har inte kommenterat vad de tycker. Moderaterna skriver följande enligt DHR, en förening för funktionshindrade.

Vi håller i grunden med om att bristande tillgänglighet kan ses som en form av diskriminering, men innan vi kan ta ställning till en sådan reform måste först de ekonomiska konsekvenserna noga utredas.

Efter att remissrundan är klar är det dags att även Moderaterna tydligt säger ja till reformen. Faktum är att många länder redan genomfört det här. Ett EU-direktiv som kommissionen lämnat och som fått godkänt av en betydande majoritet av EU-parlamentet kräver också att alla länder i unionen ska definiera "bristande tillgänglighet" som diskriminering. Tyvärr har förslaget ännu inte blivit antaget eftersom Tysklands borgerliga regering blockerat det (när det gäller en del ärenden i EU har varje regering i ministerrådet vetorätt). Sveriges borgerliga regering är för direktivet.

Dagen har en artikel med info om situationen för funktionshindrade.

Enligt Handikappförbunden lider var femte svensk av någon funktionsnedsättning som påverkar deras vardagsliv.

FN:s konvention för människor med funktionshinder antogs den 13 december 2006; den trädde i kraft den 3 maj 2008. Den skapar inga nya rättigheter men slår fast vilket ansvar staten har när det gäller att både skydda och främja handikappades rättigheter.

Den första lagen mot diskriminering p.g.a. funktionshinder fick Sverige 1999 och den gällde då bara inom arbetsmarknaden. Från 2003 även för övriga samhällsområden. 1999 var Moderaterna som ensamt parti emot de lagar inom arbetsmarknaden som riksdagen då sagt ja till, mot diskriminering p.g.a. funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet och religion.

Moderaterna var då mer nyliberalt inriktade och menade i princip att staten inte skulle blanda sig i vilka företag anställer. Några år senare anslöt sig m till övriga riksdagspartier i synen på att den typen av lagar är viktiga för att alla ska få samma möjligheter i samhället. Idag har även Sverigedemokraterna accepterat sådana lagar, om än kanske inte med entusiasm.

Uppdatering 1.

Flera tidningar skriver idag om en ny opinionsmätning från Demoskop. De fyra borgerliga partierna är större än de fyra oppositionspartierna i riksdagen. Men eftersom Kristdemokraterna bara får 3,4 % (-1 %) skulle den politiska situationen bli som idag i riksdagen om resultatet blev verklighet. De båda HBT-negativa partierna, sd och kd, får tillsammans 9,0 % jämfört med 11,3 % i riksdagsvalet.

Förhoppningsvis drar Kristdemokraterna rätt slutsatser av partiets mycket dåliga resultat. Både efter valet 2006 och 2010 har interna valanalyser (när det gäller 2010 kdu-rapporten hittillls, partiets analys lämnas senare) visat att partiet förlorat många möjliga väljare därför att folk ofta betraktar partiet som homofobt. Partiet har försiktigt rört sig åt det positiva hållet inom HBT-politiken det senaste året och den utvecklingen bör fortsätta om de vill bli bedömda som ett seriöst parti som är anpassat till hur samhället är idag. Ett homofientligt kristet parti som bara vänder sig till vissa frikyrkliga människor lär vara chanslöst i riksdagsvalet 2010.