lördag 4 september 2010

Kommunistdiktator och konservativ bög ångrar tidigare homofientlig politik.

Två politiker har de senaste dagarna beklagat att de tidigare varit ansvariga för en homofientlig politik. Dels den f.d. presidenten och diktatorn på Kuba, Fidel Castro. Dels den fd. ordföranden för Republikanerna i USA, Ken Mehlman, som också avslöjat att han är bög.

Från brittiska HBT-siten Pinknews.
Fidel Castro has said that he was responsible for Cuba persecuting gay men in the 1960s and 70s.

The former president told Mexican newspaper La Jornada that there had been moments of "great injustice" against the gay community.

"If someone is responsible, it's me," he said.

He added that he did not have any personal prejudice against gays and lesbians but was trying to work out how responsible he was for the persecution.

Castro was leader of Cuba from 1959 to 2009 and believed that sexual diversity was a corrupt consequence of capitalism.

During his rule, many gay men suffered in Cuban labour camps as the regime 're-educated' homosexuals to rid them of their "counter-revolutionary tendencies".

Castro added that he had not paid enough attention to the issue of homophobia, saying: "At the time we were being sabotaged systematically, there were armed attacks against us, we had too many problems."

Homosexual sex was partially decriminalised in Cuba in 1979 and an equal age of consent was introduced in 1992.
Det är väl positivt att Fidel Castro inte skyller ifrån sig utan erkänner sitt ansvar. Men någon hjälte är han inte för den skull. De flesta andra partier till vänster i Latinamerika har blivit homovänliga eller håller på att bli det. Det här är delvis en anpassning från Castro mot dem. Och förklaringen att Kuba var hotat och att det skulle vara orsaken till att man inte kunde konstatera det var fel att förfölja homosexuella och bisexuella blir bara löjlig. Solidaritet med alla grupper borde väl vara ännu viktigare i ett land som är hotat.

Det är också viktigt att konstatera att Kuba ännu är en diktatur som allvarligt kränker centrala mänskliga rättigheter. Det har Fidel Castro inte bett om ursäkt för. Tvärtom hyllar han systemet i sitt land.

En annan människa som ångrar sig är Ken Mehlman. Från en annan Pinknewsartikel.
Ken Mehlman, the former Republican party chairman and aide to George Bush, has revealed he is gay.

As a senior Republican figure with a high public profile, Mr Mehlman's admission of his homosexuality is a bold move at a time when the Republican party are asserting their opposition to the legalisation of same-sex marriage and the repeal of the "don't ask, don't tell" policy.

When Mr Mehlman was asked by the Atlantic magazine to explain how he reconciled his sexuality with the Republican party's "gay-baiting tactics", he replied: "I can't change the fact that I wasn't in this place personally when I was in politics, and I genuinely regret that. It was very hard, personally."

It was during the period 2005-2006 when Mr Mehlman was chairman of the national Republican party that strategists used state referendums banning gay marriage in order to galvanise their voters.
Givetvis är situationen annorlunda för Kehlman än för Castro. USA är en demokrati vilket Kuba inte är. Men även USA har allvarligt kränkt mänskliga rättigheter för bögar och lesbiska och gör det ännu eftersom det är förbjudet för öppet homosexuella och bisexuella att jobba inom försvaret. Även om det förbudet nog blir avskaffat nästa år.

Kehlman har givetvis ett viktigt ansvar för Republikanernas homofientliga politik när han var ordförande för partiet. Ingen kan kräva att någon ska berätta öppet att man är gay. Men det man kan kräva är att politiker som är smyghomosexuella inte bedriver en politik som syftar till att försämra situationen för bögar och lesbiska. Inte heller Kehlman är någon hjälte men förhoppningsvis kan det här leda till något positivt senare, att han lovat engagera sig för homoäktenskap i USA.

Till något annat.

Qx har på sin hemsida en lista med kandidater som är öppet HBT inför årets val 19 september. Jag ska skriva mer om det närmare valet när fler kandidater är med på listan. Bl.a. hur många som har betydande chans att bli riksdagsledamöter i höst. Dock kan jag redan nu konstatera att det är följande antal som hittills anmält sig till listan från respektive parti.

Socialdemokraterna 21
Folkpartiet 18
Vänsterpartiet 18
Moderaterna 17
Miljöpartiet 12
Centerpartiet 10
Feministiskt initiativ 9
Kristdemokraterna 2
Piratpartiet 1

Fördelningen är ganska jämn mellan blocken, 51 från Röd-Gröna, 47 från Alliansen och 10 från övriga partier. När det gäller könsfördelningen är det desto mer olikheter. Jag ska givetvis reservera mig för att jag inte vet hur varje kandidat identifierar sig när det gäller kön utan jag har gjort en bedömning efter namn och bild. Men det viktigaste är inte heller de exakta siffrorna utan tendenserna.

Det är faktiskt nästan 75 % som är män. Om man ska granska de partier som hittills har fler än 2 kandidater kan man konstatera följande. Från Moderaterna är alla kandidaterna män. Från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet ca 75-80 %, från Vänsterpartiet ca 60 % och från Feministiskt initiativ ca 20 %.

Men det kan givetvis bli förändringar av fördelningen fram till valet. Och återigen, det är bara en preliminär bedömning av könsfördelningen.


Uppdatering 1.

Dagens Nyheter berättar att den senaste Sifomätningen visar att Alliansen har egen majoritet.

Det här är första mätningen från Sifo efter att sd presenterade sin kontroversiella reklamfilm. Sverigedemokraterna minskar från 4,6 % till 3,6 %. Förändringen är inte statistiskt säkerställd och det är viktigt att konstatera att det är möjligt att partiet egentligen har högre stöd eftersom en del inte vill avslöja i telefon att de sympatiserar med partiet.

Man kan dock notera att debatten om deras reklamfilm inte lett till tydligt ökat stöd vilket blev effekten efter deras attack på muslimer i en debattartikel i Aftonbladet förra hösten.

De HBT-negativa partierna, kd och sd, får tillsammans 8,1 %. I riksdagsvalet fick de båda partierna 9,5 %.


Uppdatering 2.

Fler artiklar om dagens Sifomätning.

SvD1 SvD2 SvD3 Sds Exp AB Dagen


Uppdatering 3.

Jag har tidigare berättat att Miljöpartiet är ensamt riksdagsparti att ha HBT-tema på någon av sina valaffischer i år. Bland partier utanför riksdagen har även Feministiskt initiativ det. På en av sina valaffischer skriver de.
För oss har alla samma värde: homo, bi, trans, hetero och kristdemokrat.

Vad sägs om att visa respekt?
I partiets valmanifest är dock konkreta HBT-krav frånvarande. Partiet skriver där bara följande.
Vi är ett nytänkande parti i ett politiskt landskap där de etablerade partierna inte förmår minska könsdiskriminering, rasism och homofobi.
Det betyder att transrättigheter saknas helt i valmanifestet.

7 kommentarer:

  1. Hihi, dags för Frank Baude att krypa till korset då också. Kan Castro så kan han :D

    SvaraRadera
  2. Anonym

    Haha jo han kanske starta en dragshowgrupp som är med vid Pridefestivalen i Göteborg nästa år. Som kompensation.

    Och sedan klädd jeans och flanellrutig skjorta gå med i paraden med plakatet "heterosexualitet är reaktionärt - riktiga goa gubbar är bögar". :-)

    Bengt

    SvaraRadera
  3. :)
    Men Frank Baude har redan krypit till korset, han tog tillbaka sina 70-talsuttalanden i sina memoarer "Mot strömmen" som kom för c a 10 år sen. Nu är väl Kpml(r) ganska positiva till homosexuella (även om det är i övrigt ett ganska töntigt parti). Se t ex:
    http://www.kommunistiskapartiet.org/val2010/artiklar/gudmundsson-i-glashuset
    De försöker ju där också mena att de aldrig varit särskilt homofobiska förut heller, det är jag inte tillräckligt insatt för att avgöra om det stämmer eller ej, men klart är att de har en ganska positiv syn nu iallafall.

    Castroregimen bytte ju dock politik långt tidigare. Säga vad man vill om Kuba men jag tycker det är bra att Castro nu är ännu tydligare med att ta avstånd från homofobi. Han har faktiskt viss betydelse i Latinamerika, även om det är svårt att tro för oss här i Sverige.
    Sen är det förstås som Bengt säger att en viktig anledning till att Castro bytt politik är att han samarbetar med Venezuela, Bolivia, Argentina och Brasilien, där regeringarna är väldigt hbt-vänliga.
    /W

    SvaraRadera
  4. Hej anonym!

    "Men Frank Baude har redan krypit till korset, han tog tillbaka sina 70-talsuttalanden i sina memoarer "Mot strömmen" som kom för c a 10 år sen."

    Ja, det är möjligt han gjort. Det är ju också kristdemokratiska politiker som sagt de ångrar homofoba kommentarer från förr. Principiellt är det samma sak. Det är väl bra i sig men har begränsat värde om vederbörande inte engagerar sig för bögars och lesbiskas rättigheter idag. Och det gör inte Baude och Kommunistiska partiet som hans parti heter idag.

    "Nu är väl Kpml(r) ganska positiva till homosexuella (även om det är i övrigt ett ganska töntigt parti)."

    Partiet är inte bara töntigt, det är även vidrigt. Kommunistiska partiet argumenterar i sitt partiprogram för diktatur.

    "Socialismen innebär att borgarklassens diktatur i samhälle och stat under en övergångsperiod ersätts av arbetarklassens, av proletariatets revolutionära diktatur. Först under kommunismen, då de sista resterna av klassamhället utrotats, dör staten bort som ett organ för klassförtryck."

    Idag har partiet nyanserat sig när det gäller homosexuellas rättigheter och är för bl.a. en könsneutral samlevnadslag. Men på sin hemsida skriver partiet i Våra viktigaste frågor.

    "Kommunisterna är för alla människors lika rättigheter och motsätter sig förtryck och särbehandling på grund av religiös tro eller sexuell läggning. All form av diskriminering måste bekämpas, genom såväl upplysning och lagstiftning. Människors religiösa övertygelse eller sexuella läggning är en privatsak, så länge den inte skadar någon annan.

    Men kommunisterna motsätter sig de som försöker göra religion eller sexuell läggning till huvudfrågor. Istället sätter kommunisterna arbetarklassens enhet i första rummet. Vi är därför svurna fiender till alla krafter och politiska grupperingar som arbetar för att splittra upp arbetarklassen. Men en enhet måste byggas på respekt för olikheter varvid kommunisterna också bekämpar alla former av chauvinism och fördomar inom arbetarklassen."

    Som om det vore någon "risk" att ett parti som aldrig skrivit något om homorättigheter i något program skulle göra det till partiets huvudfråga. Och det är avslöjande att de kallar engagemang för bögars och lesbiskas rättigheter för något som "splittrar arbetarklassen" och hotar "arbetarklassens enhet". Visserligen skriver de också att det syftar på religiösa grupper men där har de bl.a. med "kommunisterna bekämpar islamofobin". Det är tydligt att det är HBT-rörelsen som de inte tycker ska synas för mycket i deras parti och i samhället generellt.

    Helt annorlunda resonerar de om rasism. Där är partiet, med rätta, mycket tydligt och har inte några resonemang om att det kan "splittra arbetarklassen" och hota "arbetarklassens enhet" när folk tydligt engagerar sig emot rasism.

    "De försöker ju där också mena att de aldrig varit särskilt homofobiska förut heller, det är jag inte tillräckligt insatt för att avgöra om det stämmer eller ej"

    Citaten från Per Gudmunsson i hans artikel i Svenska Dagbladet är ju mycket avslöjande. Och de fick också kritik från folk till vänster på 1970-talet bl.a. från gruppen Röda bögar.

    Bengt

    SvaraRadera
  5. Fortsättning från förra kommentaren.

    "Castroregimen bytte ju dock politik långt tidigare. Säga vad man vill om Kuba men jag tycker det är bra att Castro nu är ännu tydligare med att ta avstånd från homofobi. Han har faktiskt viss betydelse i Latinamerika, även om det är svårt att tro för oss här i Sverige."

    Det är sant att diktaturregiemen på Kuba av någon orsak är respekterad bland vissa vänsterkretsar i övriga Latinamerika. Jag tycker dock själv att det är lika förfärligt och absurt som att Pinochetregimen var respekterad i vissa högerkretsar i regionen.

    Att Kuba har ändrat politik sedan 1960- och 1970-talet är också sant men ännu idag har landet inte några som helst positiva lagar för HBT-rättigheter typ lagar mot diskriminering. Inte heller något juridiskt erkännande av samkönade rättigheter även om det det är diskussion om att införa en partnerskapslag.. Och landet är ensamt i Amerika, bland länder som tillåter homorelationer, att förbjuda folk att fritt få starta HBT-föreningar som argumenterar för gruppens rättigheter.

    "Sen är det förstås som Bengt säger att en viktig anledning till att Castro bytt politik är att han samarbetar med Venezuela, Bolivia, Argentina och Brasilien, där regeringarna är väldigt hbt-vänliga."

    Jag skulle inte kallat Venezuelas regering för väldigt HBT-vänlig. När Chavez i någon satir från oppositionspolitiker blev "anklagad" för att vara bög svarade han "jag är för macho för att vara det, men jag respekterar homosexuella". Hur hade reaktionen blivit om Göran Hägglund sagt något sådant? Chavez blanda ihop sexuell läggning och könsidentitet som har varit ganska vanlig i Latinamerika och även i andra länder. Faktum är ju att bögar kan vara och är mer "macho" än en del heterokillar. Lesbiska kvinnor kan vara och är mer feminina än en del heterotjejer. Men visst planerar även Venezuela en partnerskapslag precis som Kuba även det kanske dröja några år innan deras parlament röstar ja till det.

    Jag skulle hävda att det idag bara är regeringen i Argentina som är tydligt HBT-vänlig i nivå med en del regeringar i Västeuropa. Sedan har andra regeringar gjort vissa bra saker men också varit ambivalenta ibland.

    Bolivia president Evo Morales har visserligen infört en partnerskapslag i landet och även förbud i konstitutionen p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet. Men har gjorde också bort sig i våras när han sa "att ätande av kyckling gör män homosexuella" (sic!).

    http://www.pinknews.co.uk/2010/04/28/bolivian-president-backtracks-after-saying-chicken-makes-men-gay/

    "The president of Bolivia has said that his remarks about eating chicken turning men gay were "misconstrued".

    Evo Morales caused shock last week when he told a conference on climate change: "The chicken we eat is loaded with female hormones. So, when men eat it, they tend to deviate from their manhood."....

    Morales also argued that eating treated chicken could turn men bald and that all Europeans would be hairless in 50 years.

    He said: "Baldness, which seems normal, is a disease in Europe. Almost everyone is bald and it's related to the food they eat. Among the indigenous people there are no bald men, because we eat different things."

    Han blandade alltså även ihop kycklingätande med skallighet. Och alltså att det gjorde män "feminina". Och att det gjorde män till bögar Återigan blandas sexuell läggning och könsidentitet ihop på ett absurt vis. Och kommentaren om skallighet är extra kul eftersom vad jag vet är det ofta är ett tecken på män som har extra höga halter av testetoron. Men som Morales kopplar ihop med "femininitet".

    Bengt

    SvaraRadera
  6. Morales sa bl.a. att han "only eats non-genetically modified chicken to avoid becoming gay or effeminate."

    http://www.pinknews.co.uk/2010/04/22/bolivian-president-says-eating-chicken-turns-men-gay/

    Sedan beklagade han dessbättre den idiotiska kommentaren.

    Bengt

    SvaraRadera
  7. Jag skrev tidigare.

    "Jag skulle hävda att det idag bara är regeringen i Argentina som är tydligt HBT-vänlig i nivå med en del regeringar i Västeuropa. Sedan har andra regeringar gjort vissa bra saker men också varit ambivalenta ibland."

    Förutom Argentina kanske också Uruguays regering ska räknas till att vara tydligt HBT-vänlig. Landet har infört en partnerskapslag och tillåtit homoadoptioner och det är debatt nu om att kanske senare säga ja till en könsneutral äktenskapslag. Det är alltså ungefär samma situation som i Storbritannien.

    Bengt

    SvaraRadera