HBTQ kultur. Sodom.

Från en presentation av Sodom (2017) regisserad av Mark Wilshin.

....Hot twenty year old British soccer hopeful Will finds himself naked and handcuffed to a streetlight in Berlin after his stag night goes awry. He is rescued by Michael, a dashing local, and the two head back to Michaels apartment for a night of passion, tension, and self-discovery....

Den här typen av filmer görs relativt ofta i Frankrike men sällan i Storbritannien som den är från. Både början och slutet är dramatiskt. Och det finns sexscener. Men i övrigt är det två män som i ett rum för en dialog om olika saker. Ambivalente Will har ibland sex med män men vägrar definiera sig som gay. Michael är kritisk emot hur förväntingarna är hur en bög ska vara. Men det handlar också om att vara ärlig och att det är svårt ibland.

Michael (spelad av Jo Weill) och Will (Pip Brignell) är båda bra som skådespelare.

Trailer till Sodom.

HBTQ kultur. Hästpojkarna Johan Ehn

Från en presentation av Hästpojkarna (2019) av Johan Ehn. 

.... Anton har nyligen tagit studenten och fått jobb inom hemtjänsten. En av dem han besöker är Alexander Kovac, en snart hundraårig man som inte pratar och som vägrar lämna sitt kök. Under ett arbetspass upptäcker Anton att gubben svarar honom genom att stöta med käppen i golvet. De börjar kommunicera, och i vardagsrummet hittar Anton foton på hästar och cirkusartister, och ett brev från Gestapo. Vad har den gamle egentligen levt för liv? I tjugotalets Tjeckoslovakien växer två pojkar upp på ett barnhem. När den ena behandlas illa, rymmer de och får jobb på en cirkus där de utför de mest häpnadsväckande konster på hästryggen. Cirkusen tar dem vidare till Berlin och den mytomspunna och normbrytande klubben Eldorado. Medan pojkarna börjar förstå vad de egentligen känner för varandra, tar nazisterna makten och samhället hårdnar snabbt omkring dem....

Att kalla Johan Ehn för en medioker författare vore fel. Eftersom han både är bra och dålig.  Han är ibland för fokuserad på att beskriva saker. Varje del av ett rum ska redogöras. Men Ehn har också förmågan att med detaljer visa det som är viktigt i en viss situation.

Det sista kapitlet är det bästa men där avslöjas också något hemskt.

HBTQ-kultur. Selamlik - Khaled Asmeal.

Från en presentation av Selamlik (2018) av Khaled Asmeal.

Sibkiparken i Damaskus är platsen dit homosexuella män från hela landet tar sig för att träffas. Det är här 21-åriga Furat först får höra talas om Hammamer; stadens osynliga fristäder för bögar. I dessa offentliga badhus, där lukten av lagerblad och Aleppotvål fyller rummen, möts nakna män i den fuktiga ångan. I en annan tid vaknar Furat i panik med vidöppna ögon på asylboendet i småländska Åseda. Han ligger i en pöl av svett i den smala sängen. I drömmen var han påtvingad en ögonbindel och hans händer var bakbundna. Han visste vad som väntade, han har sett klippen som sprids på internet; har sett vad Daesh gör med bögar. Han låser in sig på toaletten, tar pennan och börjar skriva. Det här är berättelsen om Furats och andras resa till Fort Europa. Den bärs av förlust, skam, hat och bottenlös fruktan men i sprickorna gömmer sig också de brinnande passionerna, den glödande njutningen. Romanfiguren Furat lever i kampen för kärleken. Här är hans historia, skildrad för första gången någonsin.

En människa som söker asyl i Sverige.

Det är första gången jag publicerat en recension där en man visar delar av sitt könshår. Och bilden är kanske symbolisk. Det är inte porr, men ibland är den i grå-zonen. Det är detaljerade berättelser om sexuella handlingar och fantasier. Innan Sverige släppte porren fri 1971 hade den på 1960-talet förmodligen efter tvekan låtit få publicerats.

Främst handlar den dock om en människa från Syrien som så småningom söker asyl i Sverige. Shahen av Iran lät på 1970-talet den grupp som idag kallas HBTQ-personer mötas på barer om det var "diskret". Så länge de inte engagerade sig politiskt emot regimen. Den brutale diktatorn Bashir i Syrien är definitivt inte "homovänlig" men han har tydligen en släkting som är öppet homo inför de närmaste och besöker gay-evenemang i det dolda. Khaled Asmeal antyder den här dubbel-moralen.

Den berör några av de mest centrala debatterna.

Det handlar om Syrien, krig, flyktingar, homofientlighet, islam, människosmugglare etc. Den berör några av de centrala debatterna i Sverige. Khaled Alesmael har brister som författare. Ofta blir det mer som en självbiografi än en roman. Men det betyder inte den är ointressant eller dålig.

HBT-kultur. BPM (beats per minute).

Från presentationen av BPM (beats per minute) (2017) regisserad av Robin Campillo.

.... Members of the advocacy group ACT UP Paris demand action by the government and pharmaceutical companies to combat the AIDS epidemic in the early 1990s....

Den här filmen har egentligen två delar. Första delen handlar om en radikal grupp som beter sig fånigt. Regissören tycker säkert att de förändrade saker, han var själv inblandad i rörelsen. Men det var kontraproduktivt. Jämförelsen med Act up i USA är också fel. Den socialdemokratiske presidenten Francoise Mitterand genomförde, i kontakt med gay-aktivister, 1985 en lag emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning. Först i världen på nationell nivå. Konservative USA-presidenten Ronald Reagan var personligen inte homofob men försvarade av taktiska orsaker (det gällde hålla sig väl med högerkristna) förbudet för gay-personer att jobba inom försvaret. Men säkert hade Mitterand kunnat gjort mer.

Inga enkla svar.

Om första delen av filmen är något fånig blir den desto intressantare i andra delen där fokus är på mänskliga relationer. Sista halvtimmen är den bästa, skådespelarna är ypperliga, men också den mest fruktansvärda. En döende man i aids. Om ni tycker Torka aldrig tårar utan handskar var jobbig är det inget emot det här.

Och givetvis handlar det också om hur än välvilliga människor agerar emot sjukdomar som främst drabbar marginaliserade grupper.

Trailer till filmen.

HBTQ-kultur. Mario.

Från en presentation av Mario (2018) regisserad av Marcel Gisler.

.... Mario has fallen in love for the first time, with Leon, the new striker from Germany, who could pose a threat to Mario’s chances of advancing to the premier league. Before long, their relationship is discovered by their team members and rumours begin to spread. Mario realises this jeopardizes his career as a professional football player, but he does not want to lose Leon at any price. He has to make a decision....

Det är som fotbollen ibland (kanske inte främst i Sverige) är kvar där Hollywood var på 1960-talet. "Du vet att vi i styrelsen inte har något emot er men var diskreta, annars riskerar vi förlora sponsorer och det blir en skandal."

Homoerotiskt.

Max Hubacher gör en synnerligen bra prestation som den ambivalente Mario. Snygg är han. Det är också Aaron Altaras som Leon. Skådespelarmässigt har han dock det lättare eftersom hans rollkaraktär är trygg som homo. Filmen är homoerotisk ibland, killar i kallingar. Det viktigaste är dock budskapet att man ska få vara som man är. Även inom fotbollen.

Trailer till filmen.

HBTQ-kultur. Fundamentalisterna - Annika Hamrud.

Från en presentation av Fundamentalisterna (2018) av Annika Hamrud.

Fundamentalisterna är en unik och viktig bok om hbt-personer som riskerar att glömmas bort och kan förhoppningsvis bli en väckarklocka för dem som aningslöst stödjer hat.” BTJ Najjuma hör skottsalvorna runt sig, men hon ser inte var de träffar. Hon ligger intill den stora bardisken där hon brukar stå och servera öl. Mansröster skriker, de springer fram och tillbaka i Najjumas och Miriams bar. Plötsligt vrålar någon: ”Var är Miriam? Hon ska dö.” ”Kill the gays bill” väckte debatt över stora delar av världen när parlamentet i Uganda skulle rösta fram en lag om dödsstraff för homosexualitet. Då hade en nyväckt kristen rörelse, sponsrad av starka amerikanska intressen, drivit en kampanj mot homosexuella sedan aidskrisen på 1980-talet. De utmålades som fiender till kärnfamiljen, kristendomen och hela samhället. I Fundamentalisterna får vi följa de som drabbas av den nya vågen av homofobi, men också predikanter och aktivis­ter på vardera sida om lagen. Journalisten Annika Hamrud följer pengarna: vilka tjänar på att sprida konspirationsteorier och att välja ut en grupp att demonisera? Hon hittar även svenska evangelikala grupper med mycket nära band till dem som sprider det dödliga hatet. Det är inte bara Najjuma och Miriam som blir måltavlor, hbtq-personer i Uganda lever ständigt med risken att trakasseras, miss­handlas, fängslas och mördas. Efter femtio år av framgångsrik kamp sker nu en utveck­ling åt motsatt håll: religiösa konservativa som kriminali­serar homosexualitet.

Syftet är detsamma.

Att HBTQ-fientligheten i Uganda är vanlig är ingen nyhet. Men om berättelserna stämmer (vilket jag inte har någon orsak att betvivla) är det något värre än jag trodde. Det finns inget formellt dödsstraff (det drogs tillbaka som förslag efter internationella påtryckningar) för samkönade relationer som i Iran eller Saudiarabien. Istället blev det livstids fängelse. Men i praktiken är syftet detsamma. Bland de 10 länder som oftast förföljer HBTQ-person mest är nästan alla muslimska, men kristna Uganda finns också där.

Den som tiger samtycker.

Hamrud visar på kopplingar till extrema högerkristna i USA (med budskap som "vi i väst har förlorat till liberalerna, gör inte samma misstag"). Kopplingarna når även till vissa evangeliska grupper i Sverige.  Någon kan givetvis vara konservativt kristen, vara emot homoäktenskap. Det är tok-fel men hen kan trots det vara emot förföljelse. Men att ha officiella samarbeten med homohatande samfund är helt oacceptabelt. Kristna samfund i Sverige kan inte vara tysta om det här i internationella kontakter.

Det finns ett svenskt ordspråk, "den som tiger samtycker.".

HBTQ-kultur. Smuts, skam, status - Thomas Kazen.

Från Smuts, skam och status (2018) av Thomas Kazen.

.... Västerlandet har en historia av förtryck och förtal av homosexuella som bygger på en blandning av religiösa och kulturella föreställningar. Men de bibliska texter som fördömer samkönade sexuella handlingar är få och knappast begripliga utan grundläggande kunskap om antika samhällsmönster och föreställningar. I Smuts, skam, status. Perspektiv på samkönad sexualitet i Bibeln och antiken granskas ett urval texter från Främre Orienten, Grekland och Rom utifrån tre tolkningsparadigm: renhetorenhet, makt och underordning, samt heder och skam. Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Teologiska högskolan Stockholm, visar hur en bakomliggande hierarkisk och hedersrelaterad grundsyn kan göra texterna mer begripliga. Han reflekterar också över de stora skillnader och likheter mellan antika och moderna värderingar, som kan anas här.... 

Rom, Aten och Jerusalem har - på gott och ont - varit ursprunget till västlig kultur. Förstår man var väst varit blir det enklare att förstå var framtiden är. Det är negativt att Skolverket beslutat att stryka antiken från historieundervisningen. Thomas Kazen ber i inledningskapitlet närmast om ursäkt för en del formuleringar i boken. Men han redovisar hur resonemangen var generellt i antiken. Det handlar inte om att ursäkta utan om att förklara. För just Rom och Aten var ambivalenta till samkönade relationer före de blev kristnade.

Debatten om samkönade relationer påverkar ännu en del människor.

Jesus i Jerusalem, han har säkert funnits som historisk person även om man kan resonera om han var Guds son eller inte, nämnde inte något negativt om samkönade relationer trots att han i övrigt ofta refererade till det som av kristna kallas Gamla testamentet och dess "förbud". Och den där tolknings-debatten har funnits i judisk-kristen etik sedan dess.

Attityden förvärrades på Medeltiden (fram till dess handlade det om att folk i samkönade relationer skulle bekännna sina "synder" inför den katolske prästen, men därefter började människor brännas på bål). Attityden förbättrades sakta på 1800-talet. Svenska kyrkan har tagit ställning precis som en del svenska frikyrkoförsamlingar. Många judiska samfund är homovänliga. Gott så. Men debatten förs ännu om den judisk-kristna etiken. Och det påverkar individer.

HBTQ-kultur. HBTQ spelar roll - Tiina Rosenberg.

Från en presentation av HBTQ spelar roll (2018) av Tiina Rosenberg.

.... Berättelsen om hur den moderna scenkonsten i Sverige ifrågasatt heteronormen har hittills varit oskriven. I HBTQ spelar roll diskuterar Tiina Rosenberg de konstnärliga och identitetspolitiska insatser som gjorts av öppna hbtq-artister inom svensk scenkonst. Många av dessa berättelser handlar om vad det innebär att komma ut och att leva som en hbtq-person i Sverige, men det finns också andra teman som sammanlänkar dessa frågor med ett vidare spektrum av samhällsfrågor. Vi får möta scenkonstnärer som under de senaste 30 åren haft en avgörande roll för den allt öppnare representation som karaktäriserar debatten idag. Det här är en bok för dig som är nyfiken på ett outforskat stycke scenisk historia som ofta handlar om innebörden av att komma ut och att leva som hbtq-person i Sverige....

Enda invändningen är att den borde varit kortare.

Jag och Tiina Rosenberg har olika politiska värderingar. Är själv socialliberal-borgerlig medan hon är relativt långt ut på vänsterkanten.  Hon har gjort en del fåniga politiska kommentarer. Och det finns tecken på att boken ibland är "vänstervriden". Men riktigt så enkelt är det inte heller. Rosenberg verkar vara queer-feminist istället för radikal-feminist. Ofta är kapitlen politiskt neutrala.

Tiina Rosenberg har en litterär talang även om den ibland inte nått ända fram. Det här är hennes bästa bok hittills. Det är ett gediget arbete om HBTQ och teater. Den enda invändningen är att den borde förkortats. "You may call me old-fashioned" men jag hävdar bestämt att en bok ska ha färre än 300 sidor. Klarar man inte sammanfatta sitt budskap inom den ramen bör man resonera om att göra en ny bok senare.

HBTQ-kultur. Topp 3.

Från en presentation av Topp 3 (2019), regisserad av Sofie Edvardsson.

.... Sista året på gymnasiet träffar Anton den ouppnåelige David i biblioteket och faller pladask. Men räcker kärleken om man vill leva helt olika liv? En bitterljuv animerad romantisk komedi om kärlek, topplistor och framtidsdrömmar i Norrlands inland av Sofie Edvardsson och Simon Österhof. Moving Sweden är en filmsatsning som ska ge nya historier och nya spännande former....

Det här är en animerad ("tecknad") film. Det handlar om ett samkönat par. Men det där är inte avgörande. Utan att individer kan bli förälskade men ha olika mål. Vissa vill stanna kvar i glesbygden medan andra söker sig till storstäder. Om det är möjligt att kompromissa i en relation.

Filmen förmedlar fint de olika rollkaraktärernas känslor. Animeringarna är främst modernistiska men även ibland romantiska i sin stil. Och den är rolig.

Trailer till filmen.

Kille i Texas.

Det här är den sexigaste bilden som publicerats i HBTQ-tidningen Qx. Från hösten 2018. Att planera ett sådant foto är i princip inte möjligt, det bara händer. Grabben vet exakt hur han ska locka andra.

Det blir ingen HBT-rapport i år.

I morse kom insikten. Jag har helt enkelt inte motivation längre.

Är mer intresserad att smeka en mans bröst. Att lyssna på disco-låtar. Än att kommentera sossarnas senaste utspel i HBTQ-politiken. Jag är stolt över den mediala påverkan jag haft i mer än 20 år.  Att granska politiker från höger till vänster. Den här bloggen kommer finnas kvar. Men det blir inte som förr.

Och kanske det är viktigaste insikten. Det blir aldrig som förr. Det är med både sorg och befrielse jag fattat beslutet. Befrielse kan låta konstigt. Men det här har givetvis varit en process. Tvekan. Att till sist fatta ett beslut är en befrielse.

Uppdatering 1.

Ytterst handlar politik om människosyn, individens rättigheter och skyldigheter. Jag har ibland haft debatter med högerfolk på borgerliga konferenser men där har funnits en ödmjukhet för det mesta. Att man inte är perfekta. På vänstersidan har det däremot ofta varit liksom av en naturlag att de är "goda". Typ "hade Jesus varit här idag hade han delat ut kampanjmaterial för s och han hade gett stöd åt att Löfven ska tjäna 2,2 miljoner om året, för solidaritetens skull, Jesus hade gett stöd åt att ledande fack-pampar tjänar mer än de flesta direktörer".

RFSL har tokfel om flyktingpolitiken.

Först måste det uppenbara förklaras. Vi HBTQ-personer är oense om migrationspolitiken. Konstigt vore det annars. RFSL har aldrig hävdat de representerar alla i den grupp som vi idag kallar HBTQ-personer. Heder åt dem för det. De har inte heller ibland representerat alla sina medlemmar (Gott så, interndebatt är viktigt).

Jag tar som socialliberal idag (jag har svängt, det erkänner jag) starkt avstånd ifrån den flyktingpolitik som ledde till kaoset hösten 2015. Just därför att det är de som har störst behov som ska prioteras. RFSL har tokfel när de vill återvända till flyktingpolitiken hösten 2015. Mitt tips är att de allra flesta HBTQ-personer håller med. Men så gör en opinionsmätning om ni betvivlar det.

Flyktingdebatten är dock komplicerad.

Jag stödjer att alternativt skyddsbehövande lättare ska få återförenas med familjemedlemmar (debatten om den reformen har ibland varit hysterisk från högerhåll). Att utreda  att folk av synnerligen ömmande skäl ska kunna få uppehållstillstånd. Med en mycket restiktiv tolkning. Sedan bör det bli stopp närmaste 10 åren.

Att återinföra permanenta uppehållstillstånd från start som huvudregel är utifrån liberala värderingar oacceptabelt.

Istället ska man avvisa folk som inte längre har skyddsbehov till förmån för andra. Givetvis inom en prövoperiod.

RFSL:s asylpolitik är ansvarslös. I synnerhet som det avslöjats HBTQ-fientlighet bland många asylsökande. Jag är agnostiker men Gud bevare Sverige från att mp, v, RFSL och Södermalmsaktivister ska återställa kaoset från 2015.

RFSL gör flera bra saker. Men inte här. Sverige behöver en flyktingpolitik som är stram men inte omänsklig. Själv är jag närmast s, l och kd där.

För första gången minskar riksdagspartierna totalt i HBT-poäng.

I samband med Stockholm pride kommer jag publicera min årliga HBT-rapport. Det är egentligen inte några dramatiska nyheter men ett trendbrott är det. Sedan jag började granska riksdagspartiernas politik 1998 har de blivit generellt HBTQ-vänligare för varje år. Fram till 2014. Sedan har det ibland svängt åt fel håll från högersidan (m, sd, kd) även om det också finns positiva initiativ därifrån.

Svensk höger vacklar just nu om det ska bli reformstopp i HBTQ-politiken eller inte och de tre partierna kan få majoritiet 2022. De har förbättrat en del ställningstaganden sedan 2014 men netto är det minus 5 poäng. C har ökat med 2p sedan 2014 och är nästan ikapp l. Den tidigare Alliansen finns inte längre. Nu är de friare att tycka vad de egentligen vill. Åt båda hållen.

De flesta i svensk höger är HBTQ-vänliga men inte alla.

Ulf Kristersson (m) och Ebba Busch Thor (kd) är personligen HBTQ-vänliga precis som de flesta på högerkanten. Men låt oss inte vara naiva. Alla är det inte. Vi ska inte acceptera att vara "nöjda". Bra kan bli bättre. HBTQ-rättigheter är mänskliga rättigheter.

Sverige har bland världens HBTQ-vänligaste politiker.  Det är ingen kris. De lagar som är på plats lär stanna. Men ingen bör ta nya framgångar för givna. Hade någon frågat mig 2014 om Sverige har HBTQ-vänligare lagar om 10 år hade jag svarat ja. Idag hade jag svarat förmodligen. En del ultra-konservativa (må de vara kristna, muslimer eller nationalister) är ibland inte våra vänner.

Nya recensioner.

Har du saknat bokrecensioner här senaste månaderna? Jag fattar hur du känner. Har fokuserat på annat än HBTQ-kultur sedan maj. Men i augusti kommer det bli så många recensioner att du sätter fram ett paraply för att skydda dig. Bögar i medeltida Sverige, homoerotik, Bibeln, trans-kultur-människa, Uganda, Syrien etc. Jag brukar ge en bok ca 40 sidor, klarar den inte det testet är det bästa att byta till någon annan.

MFF markerar för HBTQ-rättigheter.

Jag är egentligen relativt ointresserad av sport även om jag följer vissa fotbollsmatcher på VM-nivå.

Att MFF har bland Sveriges bästa lirare inom fotboll vet dock nästan alla i Malmö. Ett lag som ska möta "di ljus-blåe" gör bäst i att vara väl förberett.

Nu markerar de också för HBTQ-rättigheter. Tidigare har de varit engagerade i "Fotboll mot rasism.". Tyvärr har det också blivit några negativa reaktioner men det visar just orsaken till att initiativet behövs. Hade det bara blivit positiva reaktioner hade det varit ungefär som "rätten att vara rödhårig." Okontroversiellt och inget som behövts.

Kd har ännu en hemläxa att göra inom HBTQ-politiken.

Kristdemokraternas ordförande Ebba Busch Thor och öppet homosexuelle kdu-ordföranden Martin Hallander (bilden) har en debattartikel i Expressen om Barn- och ungdomspsykiatrin. Fokus är på unga HBTQ-personer. Det är givetvis positivt. Förmodligen hade inte ens sd haft några allvarliga invändningar emot det. Ett parti kd är berett förhandla med. Men kd har också trovärdighetsproblem

Partiet har onekligen utvecklats senaste 10-15 åren inom HBTQ-politiken. De har svängt om många reformer. Martin Hallander är den andre öppet homosexuelle ordföranden i kdu (det är fler än något annat riksdagsparti). Trots det har kd ännu en dålig HBTQ-politik i relation till de flesta riksdagspartier, bara sd är sämre.

Kd är emot att ens utreda viktiga HBTQ-reformer.

Partiet är emot att ens utreda införande av ett tredje juridiskt kön och könsneutrala personnummer. Kd tvekar om 12-17-åringar ska få byta kön juridiskt och att könsidentitet ska vara med i  regeringformens skydd emot diskriminering (där finns redan övriga diskrimineringsgrunder i "vanliga" diskrimineringslagen). Partiet är ännu principiellt emot att lesbiska kvinnor ska få bli inseminerade vid kliniker även om de inte vill avskaffa reformen. De svajar om samkönade pars möjlighet att ingå borgerliga äktenskap.

Solidaritet kan inte stanna i Trelleborg.

På EU-nivå flirtar kd med nationalismen med sitt "lagom" inom HBTQ-politiken. T.o.m. m som inte har bra track-record historiskt tar avstånd från det. Kd svängde i våras från att vara för till att bli emot att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha lagar emot diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet inom i princip alla samhällsområden. Samma sak när det gäller att svenska samkönade äktenskap bör bli erkända i varje land i unionen som ett homopar flyttar till. Men solidaritet kan inte stanna i Trelleborg.

Kd har en hemläxa att göra.

Man ska givetvis inte kritisera att ett parti skärper till sig i en del som de gjort i debattartikeln. Men det är inte tillräckligt.

Kd har ännu en hemläxa att göra inom HBTQ-politiken.


Uppdatering 1.

Apropå kd-sd-samarbetet.

Debatten har ibland varit hysterisk. Det är ingen nationell katastrof att Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor möts och resonerar om politik. Jag hade själv dock inte gjort det om jag varit ordförande för ett borgerligt parti. För det ger också sd en legitimitet de inte förtjänar. Borgerliga partier bör inte förhandla med sd.

Däremot är det självklart att borgerliga politiker ska kunna samtala med sd-politiker i riksdagens utskott för att vinna majoritet. På sikt är det möjligt med samtal på gruppledarnivå i riksdagen mellan borgerliga partier och sd. Men då måste först sd skärpa till sig.

Uppdatering 2.

Det förs just nu en debatt internt i m och l om hur man ska förhålla sig till sd.

Det handlar verkligen inte bara om förhandlingar eller "beröringsskräck" som det ibland framställs i media. Det finns faktiskt nyanser. Och mitt tips är att även s och c kommer nås av debatten om några år.

L-ledamöter vill förbjuda "omvandlingsterapi".

Robert Hannah (bilden) och Arman Teimouri (l) är båda öppet homosexuella riksdagsledamöter för l. De lämnade i höstas en motion om Sverige ska förbjuda "omvandlingsterapi". Ett enigt utskott (inklusive l) avslog motionen.

.... Enligt 4 kap. 4 § brottsbalken ska den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något dömas för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan utövar tvång genom hot att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om någon annan, döms också för olaga tvång, om tvånget är otillbörligt....

Robert Hannah har sedan lämnat två skriftliga frågor till justitieminister Morgan Johansson om samma sak.

Det finns flera aspekter i den här debatten.

Att det offentliga inte ska betala sådant kvacksalveri är självklart. Vårdgivare som har det i sin verksamhet ska inte få skattepengar för övrig verksamhet heller. Det bör vara förbjudet med omvandlingsterapi för minderåriga, är det inte redan så bör det ändras.

Det komplicerade är om "frivillig" omvandlingsterapi av vuxna ska förbjudas när det inte finns olaga hot. Där är jag tveksam. Möjligheten att samlas för möten är en central del i en västerländsk demokrati. Hur galet syftet än är.

Olika kulturella referenser.

Men jag är kulturellt nära Svenska kyrkan. Det har tidigare verkligen varit homofobi i det samfundet också även om det idag är generellt homovänligt. Men "omvandlingsterapi" har varit synnerligen ovanligt. Hannah och Teimouri har förmodligen andra erfarenheter från kristendomen respektive islam. Och det här problemet finns också i frikyrkliga församlingar. Det är klart det är enklare för mig med mina kulturella referenser att hävda "frihetliga principer". Och utan tvekan är det så att många far illa av verksamheten.

Utredning bör tillsättas.

Det bör tillsättas en förutsättningslös utredning där man granskar hur vanligt problemet är. En utredning som ska ha möjlighet att föreslå lagförändringar. I avvaktan på en sådan utredning tar jag inte ställning för ett förbud eller inte. 

Sd gör homovänligt utspel för att närma sig liberala delen av m.

Det är sällan jag blir förvånad av någon presskonferens vid Almedalsevenemang. Men det blev jag när Åkesson (sd) höll en sådan idag. Inte därför att sd vill avskaffa bistånd till länder som förbjuder samkönade relationer. Jag följer kontiunerligt HBTQ-relaterade debatter och har noterat de försökt profilera sig där senaste året. Har dock inte betraktat det haft nyhetsvärde nog för att motivera en bloggpost. Trots att de har en usel HBTQ-politik i övrigt. Men att de väljer det som "första-nyhet" vid sin dag i Almedalen.

Sd har idag en ny situation.

De har fått med sig kd, de måste jämka sig, nu behöver de m. Åkesson vet att Ulf Kristersson (m) främst är liberal även om sd tjatar om "det konservativa blocket". Sd behöver få med sig högerliberaler på sin sida.
'
Man bör konstatera att sd främst är ett populistiskt parti. Halv-nazisterna i Nationaldemokraterna och kostym-nassarna i Svenskarnas parti var idealister hur obehagliga de än var. De skulle aldrig få för sig att göra något sådant.

I sak håller jag i princip med sd.

Jag är ense om en del annat också även om jag inte skulle få för mig att rösta på dem. Biståndet till offentliga institutioner bör utfasas om en regering inte respekterar mänskliga rättigheter. Bistånd bör ges till organisationer för mänskliga rättigheter. Och i en akut svältkatastrof ska det tillfälligt kunna ges även till offentliga institutioner hos en auktoritär regim. Argumentet att det kan förvärra för HBTQ-personer håller inte. Precis som om situationen för gruppen skulle vara hyfsad där idag.

Sedan är sd det riksdagsparti som är mest positiva till vapenexport till diktaturer. Men det är en annan debatt där jag varit synnerligen tydlig. "Just say no".

Sd inkonsekventa om föräldraledighet.

Förra hösten beslutade riksdagen att modernisera reglerna om föräldraledighet. Något som har betydelse för bl.a. en del samkönade par. Lagförändringen trädde i kraft 1 juli i år.

.... En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt....

Sd ville att båda vårdnadshavarna måste godkänna om någon tredje eller fjärde individ ska bli föräldraledig. 

Resonemanget är fel. Båda vårdnadshavarna får hälften av föräldraledigheten. Sedan kan det överlåtas förutom 3 månader för vardera. Vi kan ta ett exempel. Två bögar och två flator har skaffat barn tillsammans. En lesbisk kvinna vill att hennes partner ska få ta ut föräldraledigheten en månad. Enligt sd skulle det då först krävas godkännande av den bög som är vårdnadshavare.

Det handlar dock givetvis främst om sd:s kärnfamiljsvurm.

Det är inget fel på kärnfamiljer men barn finns i olika typer av relationer. Sd är tillsammans med kd det parti som oftast argumenterar emot statliga regleringar inom föräldraledigheten. Men just där ska det inte finnas "flexibilitet" enligt sd,

Övriga riksdagspartier är för att en vårdnadshavare ska kunna överlåta föräldraledighet till sin sambo även utan godkännande av den andre vårdnadshavararen. Tillfällig föräldraledighet är sedan tidigare möjlig för en sambo att få precis som det blir med övrig föräldraledighet. 

Även RFSL har kommenterat lagförändringen.


Uppdatering 1.

Det här visar igen att sd inte är ett frihetligt parti inom HBTQ-politiken.

Visst ramlar kd omkull ibland på grusvägen. Visst svajar s och m något där man går på vägen. Men sd ligger i diket.

Sabuni (l) är osvensk om att debattera integrations- och migrationspolitik.

Idag har Nyamko Sabuni valts som ordförande i Liberalerna.

Jag samarbetade nära med Mauricio Rojas (fp, idag l) på riksnivå för ca 15 år sedan. Han lämnade aldrig någon negativ kommentar om någon minoritetsgrupp. Men vi hade interna debatter om hur tydlig  man ska vara i offentliga debatter om integrationspolitiken. "Man måste berätta som det är." kommenterade Rojas. Samma attityd hade Nyamko Sabuni. Vi möttes bara snabbt några minuter i korridorerna på centrala konferenser. Sedan höll hon en del tal. Inte heller hon lämnade några negativa kommentarer om någon minoritetsgrupp.

I Sverige har det funnits en tradition att linda in budskapet.

Det påpekade de flesta av oss andra i partiets integrationsledning för Rojas. En integrationspolitisk talesperson för ett riksdagsparti måste förhålla sig till villkoren för det offentliga resonemanget i ett land. Samma gäller för en partiordförande.

Som bloggare är det annorlunda. Jag kan kommentera att jag ogillar religionen islam men inte är muslimofob. Möjligen har Sabuni samma attityd, vi har dock inte diskuterat det. Dessbättre har debatten blivit friare senaste åren. Det finns dock tecken på att pendeln kanske svänger för långt åt andra hållet. 

Nu har Sabuni ett ansvar för att l ska prioritera HBTQ-politiken.


Uppdatering 1.

Kanske Sabuni är emot lättnaden när det gäller anhöriginvandring till alternativt skyddsbehövande. 

Jag är för Sabuni men om hon tycker så konstaterar jag att vi är oense om den detaljen. Hon kan tycka det privat men inte som partiordförande offentligt. Det är förvisso en komplicerad debatt men regeringens proposition om familjeåterförening är proportionell och bra.

Tyskar och bögar har en del gemensamt.

Givetvis kan man vara både tysk och bög. Men det gemensamma är att "camp" är vanligt i både gay-kulturen och tysk kultur. Att överdriva och göra saker som en del tycker är "smaklösa." Kolla videon av Freddy Breck från 1993. "Rote rosen, rote lippen, rote wein" (röda rosor, röda läppar, rött vin). Det är kitch för hetero-folk.

Den här promotion-videon hade aldrig kunnat ges ut i Storbritannien, USA, Frankrike eller för delen Sverige, recensenterna hade varit skoningslösa. Det finns en orsak till att de flesta britter (förutom gay-folket) sällan bryr sig om esc. Det är inte tillräckligt sofistikerat. Och britter är bra när det gäller pop.

Brittisk pop och tysk schlager-disco.

Men jag är germanofil. Många bögar gillar schlager och esc. Det är från början en tysk tradition. Att det sedan ibland blivit något omedvetet komiskt är en annan sak. Europa behöver både sofistikerad brittisk pop och tysk kitchig schlager-disco.

Sångaren har snygga kläder. Och det finns t.o.m en nunna i publiken. Det är galet. Det här är "camp".

Konflikt mellan s och mp om tredje juridiskt kön.

Från debatten i riksdagen om fri- och rättigheter (17 juni § 9). Jonas Eriksson (vice gruppledare i mp) kommenterade följande.

.... Detta betänkande handlar om viktiga fri- och rättighetsfrågor. Där har Miljöpartiet väckt flera motioner, men i detta betänkande berörs endast en. Den handlar om människor som inte vill eller kan definiera sig som vare sig man eller kvinna. Vi tycker att det är rimligt att människor i ett inkluderande samhälle ska kunna definiera sig själva. Flera länder har infört möjligheten att välja ett så kallat tredje juridiskt kön. Några talare före mig har också lyft fram denna fråga. Vi tycker att det är rimligt att Sverige går i denna riktning. Därför förordar vi i en av våra motioner en utredning av detta.... 

Det är ovanligt att en ledamot från ett regeringsparti hänvisar till en motion som partiet sedan röstar nej till. Givetvis är det delvis hycklande men så är rutinerna i riksdagen. Det indikerar att s och mp haft en konflikt i regeringskansliet om när det ska startas en utredning om att införa ett tredje juridiskt kön. Jessica Wetterling (v) argumenterade för reformen. V och l röstade för en reservation för reformen (18 juni § 17).

I sak tycker riksdagspartierna följande om reformen. 

Viktigt att konstatera är att samtliga av "januari-partierna" är för att utreda reformen.

Ja. V, l, mp.

Möjligen. S, c.

Nej. M, sd, kd.

Transpersoner har olika värderingar från höger till vänster. Det vore positivt om högeroppositionen konstaterade det också. Socialdemokraterna har lovat utreda reformen sedan 2014 men har hittills svikit det. Trots att Hbt-s och Ssu med deras öppet homosexuelle ordförande Philip Botström är med i partiets verkställande utskottet. För det förtjänar de kritik.

Stockholms HBTQ-rörelse måste vara än tydligare emot sex med barn.

Ännu igen har en "chef" från Stockholm pride avslöjats med att söka sex med barn yngre än 15 år. Sexualbrott förekommer i alla grupper oavsett sexuell läggning, etnicitet och kön etc. Det finns från högerpopulistiska sd (där sexuella trakasserier ibland mörkats) till RFSL. Från frikyrkliga till muslimer. Där det finns människor finns det risk för sexuella trakasserier. Sexuella brott kan ingen organisation förhindra helt. 

Inte ok ragga på 14-åringar.

Men det är inte samma sak om en vanlig medlem gör det som om en chef ägnar sig åt detsamma. Just nu sprids det ut i högerextrem media om det här. Jag har följt nyheter noga i decennier om det vi idag kallar svensk HBTQ-rörelse. Vid nästan alla tillfällen där det varit någon ledande aktivist som haft sex med folk yngre än 15 år har det varit kopplat till Stockholm.

Tyvärr riskerar nu igen även HBTQ-rörelsen i övriga landet bemötas av misstänklinggöranden. Trots att inget tyder på att sådant beteende skulle vara överrepresenterat här. Stockholms HBTQ-rörelse är nog nästan enhälligt emot det här. Men de får helt enkelt vara än tydligare internt och externt.

Det är ok att fantisera om 14-åringar om någon vill det. Men inte ragga på dem. Svårare är det inte.


Uppdatering 1.

3 chefer inom Stockholm pride har senaste tio åren blivit avslöjade att söka kontakt med barn yngre än 15 år. Det är onekligen en bedrift, om än inte en positiv sådan. Siffran för övriga landets ledande aktivister är vad jag vet 1.

Tydlighet från Öppna moderater om HBTQ-fientlighet i förorter.

Öppna moderater har ofta kampanjat emot hedersförtryck medan övriga partipolitiska HBTQ-föreningar (och RFSL) sällan kommunicerat det utåt. Öppna moderater har nu publicerat en debattartikel på HBTQ-siten QX om att det borde arrangeras parader i invandrartäta förorter. Jag har själv kommenterat det där för något år sedan.

Högerpopulister har ibland med hyfsat dålig trovärdighet försökt använda det här politiskt. Skeletten ramlar ur sd-garderoben igen och igen. Det betyder sedan inte man måste ha "beröringsskräck" emot sd. Men Öppna moderater gör det från ett frihetligt perspektiv, inte ett nationalistiskt. Det handlar om att värna den liberala västerländska demokrati som utvecklats successivt. Nationalismen har varit en olycka för Europa. Vad jag tycker om USA:s president Donald Trump känner ni säkert till.

Rätten att få vara individ.

Det som är förvånande är att de HBTQ-politiska förbunden i princip gett Öppna moderater monopol på den här debatten. Men att bekämpa reaktionära attityder i förorter är givetvis inte "höger". Det är en kamp som varje människa som tror på mänskliga rättigheter borde vara för. Utan att ängsligt resonera om "det kan gynna sd."

Rätten att få vara individ. Om allas lika rätt och värde. Och att värna HBTQ-personer med invandrarursprung.

Hysterisk flyktingdebatt från högerkanten.

Om några dagar (18 juni) ska riksdagen besluta om flyktingpolitiken.

Efter en nyanserad och bra uppgörelse mellan s, c, l och mp. Med stöd av kd. Att alternativt skyddsbehövande ska kunna få familjeåterförening. Att utreda hur man ska återinföra möjligheten till uppehållstillstånd med "synnerligen ömmande omständigheter". Något som ofta berör HBTQ-asylsökande.

Jag är verkligen inte PK. Är för en stram men inte omänsklig flyktingpolitik.

Debatten från folk på högerkanten har dock varit hysterisk senaste månaderna. Migrationsverket bedömer att de två reformerna leder till ca fler 5000 fler per år som får asyl och då har man tagit med "pull-effekten", alltså att det blir något mer lockande att söka sig till just Sverige. Man kan tycka det är rätt eller fel. Men att det skulle leda till det kaos som rådde hösten 2015 är inte helt enkelt inte sant.

M-sd och v har dock skarp kritik emot januariavtalet om flyktingpolitiken från olika håll. Att politiker tycker annorlunda är givetvis inte ovanligt. Men det är som om de inte vore från samma land när de kommenterat.

Det kan bli en "backlash" i Sverige om HBTQ-rättigheter.

I Sverige har folk på vänsterkanten i HBTQ-rörelsen felaktigt tjatat om "backlash" i decennier. Där är vi inte heller idag. Svensk HBTQ-rörelse är dessbättre starkare än någonsin. Inget konkret tyder på att den trenden ska brytas även om den blivit långsammare. Men jag har en manlig intuition. Islamismen, nazismen och högerpopulismen. Och det där är intressant. Intuition handlar om varning till våra känslor innan de nått vår hjärna.

Vi ska inte ta våra segrar för givna.

Teddy Nilsson (sd) har besvarat mitt mail.

Teddy Nilsson (sd) har besvarat mitt mail och försökt förklara sina homofientliga kommentarer. Jag vidhåller att han ska avgå. Att m, kd och l ska låta honom stanna kvar är inte ett möjligt alternativ. Någon som kandiderar till ordförande i en kommunstyrelse ska helt enkelt inte formulera sig så. Och bristen på självkritik är tydlig. Som vanligt skyller sd-politiker på media. Men han har bemödat sig att besvara mitt mail. Hans ursäkter är så patetiska och okunniga att jag inte ens bryr mig om att argumentera emot dem.

Jag vidhåller också att debatten om hur vi liberaler (ca 30 % av befolkningen, varav politiker från många partier) ska förhålla sig till sd inte är enkel.

Den debatten förs intensivt just nu inom l (precis som inom m, kd har redan avgjort) och kommer säkert snart föras likadant i s och c. Kanske kommer det en ledande skånsk sd-politiker som officiellt fördömer främlingsfientlighet och HBTQ-fientlighet. Övriga partier bör vara förberedda på den situationen. För övrigt bör Svalöv regnbågsflagga en vecka i sommar. Det är i de verkliga handlingarna värderingarna avgörs.

"Hej Bengt Stort tack för ditt mail, så jag får möjligheten att föra en direktkommunikation med dig. Jag kan bara beklaga att nyheter förvanskas för bästa möjliga och vitala spridning. Ska ge dig min sida av dina orospunkter gällande mig för att ge dig möjlighet att se hela bilden. Rörande Prideflaggan, så gäller den virala kommentaren en specifik flaggstång i Svalövs kommun och inte ett förbud av flaggan som symbol. Rörande kommentaren i media om uttrycket exkluderingsflagga, detta kom sig utifrån att lokala flaggförespråkare i detta uttryckte ett skäl till dess officiella kommunflaggning skulle vara att den även skulle vara en symbol för att ifrågasätta heteronormen. Vilket då skulle göra denna symbol till en exkluderingsymbol och inte vara för inkludering, som jag fått lärt mig. Därav mitt uttryck "förbjud exkluderingsflaggan, och detta gällde vår lokala flaggstång. Vilket drevet vägrar förstå. Rörande kommentaren om inbördeskrig, så är det om jag minns rätt en kommentar utifrån en problematisering runt olika händelser och kommentaren är, ja tyvärr och är ett uttryck för oro och inte som det görs gällande av de självutnämnda tolkningsföreträdarna. Givetvis kan jag inte påverka dig att ändra uppfattning. Men du bör åtminstone ha hela bilden och även notera att ett av Aftonbladets origamiartikels stoff är ett privat hackat privat inlägg, delat mellan personer med kännedom i sak. Jag erkänner att det till viss del kan betraktas som plumt formulerat. Men då snarast i det ljuset det lyfts medialt. Vilket borde oroa var och en som jobbar i det offentliga ljuset. Vi har flera HBT medlemmar i SD Svalöv, som känner mig och fakta runt de reella händelserna, som verkligen förvånades över händelseförloppet runt prideflaggan, vilket några också uttryck i lokala sociala medier. Avslutar men några korta ord. Nej, jag har aldrig generellt velat förbjuda Prideflaggan. Nej, det var inte jag som angav den som exkluderande initialt och nej, jag är ingen vän av inbördeskrig. Med detta önskar jag dig en fin Pingstafton och lycka till med ditt fortsatta arbete"

Uppdatering 1.

Rasismen har inte ökat i Skåne.

Förutom emot romer och det har givetvis koppling till folk som ägnar sig yrkesmässigt åt att tigga.  Däremot har den blivit mer synlig. Många på skånska landsbygden känner sig bortglömda av etablerade partier. Att rösta på sd blir en protest. I Skåne finns en tradition av "missnöjespartier" om än det ofta varit en marginell företeelse. "Om politikerna inte sköter sig så startar vi ett nytt parti". Något som sedan spridit sig till övriga Sverige. I delar av övriga Sverige kunde kommunistiska vpk (idag v) fånga missnöjet. Men kommunismen fick aldrig något som helst genombrott i Skåne och bra var det. De hade länge bara runt 2 % här. Tyvärr gav det möjlighet för högerpopulism att fånga missnöjet.

Uppdatering 2.

Den här relativiseringen är absurd.

En kristen f.d. fb-vän kommenterade "Imamen vill inte avrätta dig utan hälsa på dig." Som om det vore något fint. Jag kontrade med att han inte vill avrätta dig för du har adhd, varav han avvännade mig.

När jag debatterade homosexualitet i en Facebook-debatt med unga muslimer var det någon som kommenterade att han bara är för dödsstraff när det gäller mord, våldtäkt och pedofili. Varav jag kommenterade att Muhammed enligt Koranen började ha sex med med en 9-årig fru, pedofili. Men att jag liksom skulle vara tacksam för att den jäveln inte vill döda folk i samkönade relationer. Jag möter muslimer som jag inte har något emot. Men de här islamisterna. "Ut med dem."

Sveriges sexigaste minister är en sosse.

Här ska det rangordnas och sexualiseras ordentligt. Eller rättare så blir det inte så mycket konkurrens. När jag kollade bilderna av svenska ministrar i s-mp-regeringen var det bara en jag skulle vilja hångla med. Som ni vet håller jag mig till den manliga halvan i bedömningen.

Men först vill jag kommentera Per Bolund (mp), nytt språkrör för mp.

Han är på andraplatsen.  När han valdes till språkrör konstaterade jag "människan är faktiskt snygg för att vara medelålders." Jag har ju kollat honom många år men det var som något nytt. Men ingen hångel-faktor.

Annat är det med Ardalan Shekarabi (s). Hans näsa och frisyr är inte perfekta men kolla hans ögon och kinder. Det är nog en del bögar som skulle vilja dra av skjortan på honom.

Jag vill förtydliga att jag aldrig röstat på s eller mp.

Jag vill strängeligen varna de två partierna för att använda den här bloggposten i någon politisk kampanj. Har alltid röstat borgerligt och planerar göra det även framåt. Främlings- och HBTQ-negativa sd kan förvisso idag delvis betraktas som borgerligt efter sin högersväng senaste åren. Men det krävs mer än så för att bli en del av en borgerlig gemenskap. De prioriterar nationalism före liberalism och konservatism.


Uppdatering 1.

Att båda är till höger inom respektive parti och vill samarbeta blocköverskridande är givetvis inte fel. 

Men just det gör dem varken snyggare eller fulare. ;-)

Jag är äntligen beredd (teoretiskt) att döda en försvarslös person.

Har tidigare kommenterat här på bloggen att jag inte haft samvete att döda eller allvarligt skada en försvarslös person. Att det inte är något jag skrutit om utan att det var en brist.

I en isralisk film om en påhittad arabisk diktatur är det en man som blir fången. Misstänkt för att vara emot regimen. Presidenten berordrar sin äldste son, i 10-årsåldern, att döda honom och att mannen ska ställa sig på knä. För att lära sig vad det handlar om att ha makt. Mannen kommenterar "snälla, jag har barn." Pojken klarar inte av det. Istället är det hans yngre bror, i 8-årsåldern, som kallas att göra det. Han fixar det. Även om han inte gillar det.

Det där påverkar paradoxalt båda åt olika håll.

Pojken som vägrade blir som vuxen en man som utan problem klipper av en finger hos en fånge med en tång. För att visa sin pappa att han är tuff. Hans bror som dödade mannen blir en människa som argumenterar för försonlighet i diktaturen. Kanske även det en kompensation.

Ingen plan att döda en viss individ.

Själv har jag inget att bevisa. Men jag är nu beredd att döda en försvarslös person. Det har varit en process. Sedan kan jag juridiken, olaga hot. Men det är också sant att jag inte har någon som helst plan att döda eller allvarligt skada en viss individ. Men kan bli i en extrem situation. En principiell attityd. Givetvis inte orsakat av att någon annan har andra värderingar. Jag är liberal.

Det är en befrielse att jag tar det här beslutet. Dock skulle jag inte döda ett försvarslöst barn i någon situation. Den gränsen är jag stolt för.

Erik Ullenhag (l) avvisar inte samarbete med sd.

I skånska Svalöv får Sverigedemokraterna posten som kommunstyrelsens ordförande. Partiet ska styra tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Liberalerna är samarbetsparti. Partiledningen i l fördömer det. Men när Erik Ullenhag (f.d. ansvarig minister för HBTQ-politiken) i TV-programmet Agenda får frågan om han kan acceptera sd som samarbetsparti till en borgerlig regering vägrar han svara. Hans konkurrent om partiledarposten, Nyamko Sabuni, har meddelat att hon tycker det. 

Man kan givetvis raljera om det här. 

Att Ullenhag gör det av delvis taktiska orsaker för att bli vald, något som är sannolikt. Men det visar att debatten om relationen till sd på allvar nått även l. Och mitt tips är att den når även s och c om några år. Det finns inte bara två val, förhandlingar eller "beröringsskräck". Att förhandla med HBT-negativa, främlingsnegativa och EU-negativa sd bör inte liberaler göra. Många sd-politiker har gjort intoleranta kommentarer. I några kommuner har l bildat styre ihop med sd, det är helt fel. I Svalöv kan l rösta som de vill utan förhandlingar. Debatten är komplicerad och kräver nyanser. Det viktiga är att man aldrig kompromissar om centrala värderingar om allas lika rätt och värde. 

Uppdatering 1. 

Skandal i sd-Svalöv. 

Expo har avslöjat att Teddy Nilsson (sd) som är ny kommunstyrelseordförande (det är ledande politikern i en kommun) i Svalöv kommenterat att han vill förbjuda Prideflaggan. Han har även spekulerat i om det behövs inbördeskrig i Sverige. Det är extremt t.o.m för sd. De attityderna brukar finnas hos nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han har redan tidigare gjort kontroversiella kommentarer. Men efter det här avslöjandet måste han givetvis lämna kommunalpolitiken. Om han inte gör det bör m, kd och l omedelbart avbryta samarbetet. Stefan Borg (sd) fick, med rätta, avgå som kommunstyrelsens ordförande i skånska Hörby efter att det avslöjats att han hade gjort bisarra homofientliga kommentarer. Sd fick 35 % i Hörby och 31 % i Svalöv, största parti i båda kommunerna. Det finns ett uttryck. "En gång är en tillfällighet, två gånger är en vana." 

Förändrade attityder. 

Jag har själv tidigare varit ledande politiker i Region Skåne. Mötte en del konservativa inom m och kd på borgerliga konferenser men ingen var ens i närheten att formulera sig sådär. Är själv från skånska landsbygden från början. Attityderna har förändrats. Homofobin har minskat. De flesta är antingen positiva eller neutrala till Prideparader. "Vill de ha en demonstration, så låt dem ha det". Få skåningar röstar på sd efter HBT-politiken. Många skåningar protest-röstar på sd trots sådana här kommentarer eftersom de inte känner till dem. En del bryr sig inte. Men få röstar på sd för att partiet är "emot homolobbyn" Det är ofattbart att sd-Skåne inte konstaterat det. I Lund och delar av Malmö är vi ofta mer PK. "Det är bra, att man ska få vara som den man är" ;-) 

RFSL och Sverigedemokraterna har en del gemensamt om "rasistiska strukturer.

RFSL ska göra en enkät om "rasistiska strukturer" i föreningen. Att i princip inga svenska invandrarorganisationer gör någon enkät om "homofoba strukturer" bekymrar sig RFSL föga om. Att blanda in religion i debatten om rasism är något udda. Jag ogillar islam som religion, men jag är inte muslimofob. Folk får också tycka illa om kristendom, religiös judendom. Eller bara tycka religioner är fel. Religioner är ideologier, etnicitet är det inte. Men att föräldrar ska låta alternativt tvinga 8-åriga flickor att ha slöja är enligt RFSL:s förbundsstyrelse ett tecken på hur härligt mångkulturellt Sverige blivit.

Låt oss då jämföra RFSL och sd när det gäller etnisk svenskhet. De har mer gemensamt än de tror.

I ledningsgruppen för RFSL finns det sju individer. Deras efternamn är följande.

Clemenson, Nilsson, Silfverstolpe Broberger, Hedman, Månson, Jonsson, Nilsson. Jag ska givetvis inte vara orättvis. Någon av dem kan vara adopterad.

I Sverigedemokraternas pressgrupp råkar det också finnas sju individer.

Gustavsson, Krappedal, Grufman. Cavalli-Björkman, Norgren, Ericson, Delhage.

Samtliga är män. Det är som att besöka en bög-klubb. Att sedan Henrik Gustavsson är snygg är inget jag ska kommentera därför att det vore att sexualisera honom. Även en del konservativa som inte bryr sig om HBTQ-rättigheter och är främlingsnegativa har ett snyggt face. Som omväxling. Sedan har vi kostym-rasisterna i Alternativ för Sverige. I EU-valet ökade de till 0,5 % jämfört med 0,3 % i förra riksdagsvalet.

Få är riktiga svenskar enligt Alternativ för Sverige.

De hade en gyllene situation efter att sd förklarat att de inte vill lämna unionen. Men trots det är det tydligen bara 0,5 % som är riktiga svenskar.

Tydligen har RFSL:s förbundskansli 53 antällda. Av dem har ca 15 utomnordiskt ursprung. Där är det inget problem med representationen. Men 12 av 15 ägnar sig åt något som har koppling till folk som inte är etniska svenskar. Det är så det ska vara, de ska hantera "invandrarrelaterade problem". I ledningsgruppen ska det vara etniska svenskar.

Identitetspolitik.

"Vi väljer ledningsgruppen efter kompetens". Samma argument som de kapitalistiska börsbolagen framför när det gäller könsfördelning. Man kan förvisso tycka det är lämpligt. Men det är inte riktigt förenligt med identitetspolitiken inom delar av RFSL.

Obs. Varning till allergiker. Denna bloggpost innehåller spår av satir.


Uppdatering 1.

Satir och kritik.

RFSL har en betydande påverkan på folk i regeringskansliet. Det är generellt positivt. Men det betyder också att de ska tåla satir men även konstruktiv kritik.

Kd rasar i poäng om HBT-reformer.

Jag har följt partiernas åsikter i 21 år. Länge var det framgångar år efter år. Senaste åren har det ofta varit få förändringar. Men nu vänder det åt det negativa hållet på allvar.

Vänsterpartiet 16p

Miljöpartiet 16p

Feministiskt initiativ 16p

Liberalerna 15p

Centerpartiet 14p

Socialdemokraterna 13p

Moderaterna 11p

Kristdemokraterna -4p till 6p

Sverigedemokraterna 1p

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom i princip alla samhällsområden.

Kd byter från "ja" till "nej"

Sverige ska jobba för att alla länder i unionen ska vara skyldiga att ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet inom i princip alla samhällsområden.

Kd byter från "ja" till "nej".

Trenden är för första gången negativ sedan 1998.

2018 tog m ställning emot ett tredje juridiskt kön och könsneutrala personnummer efter att tidigare tvekat om de två reformerna. Å andra sidan svängde c från "nej" till "möjligen" om införande av ett tredje juridiskt kön. Sd ville inte längre avskaffa homoadoptioner. Men trenden är för första gången negativ sedan 1998. Det här ska inte dramatiseras för mycket. Svenska politiker från höger till vänster är generellt HBTQ-vänliga. Men ett tecken på att nya framgångar inte är självklara.

Riksdagens socialutskott har lämnat betänkandet Hälso- och sjukvårdsfrågor. En nyhet är att Liberalerna vill det ska genomföras en utredning om intersexuellas situation (reservation 100).


Uppdatering 1.

Något förenklat kan man konstatera att svenska borgerliga partier gått åt olika håll i HBT-politiken senaste två åren. Ambitionen att hålla samman har försvunnit.


Uppdatering 2.

Rättelse.

Det är än värre för kd. De ska ha 4 poäng och inte 6 poäng. Beklagar det blev fel. Jag är bra på matematik men ibland blir det för bråttom. ;-)

Maxpoäng är 16.

Vänsterpartiet 16p

Miljöpartiet 16p

Feministiskt initiativ 16p

Liberalerna 15p

Centerpartiet 14p

Socialdemokraterna 13p

Moderaterna 11p

Kristdemokraterna -4p till 4p

Sverigedemokraterna 1p

Kd är för att Sverige ska jobba i FN för en HBT-konvention (just nu, vill inte göra någon prognos om de svänger om det i höst).

Han hette Göran.

Min farmor och farfar lät unga rida på deras hästar på sin gård på Österlen i Skåne på 1970-talet. Det var så informellt. De gav hästarna sockerbitar, de lade en femma eller en tia som betalning men när det skulle bli kaffe och kakor var det självklart att de också skulle bjudas in. Och Göran åt mycket socker, 8 bitar i koppen. Vi skämtade om att han inte drack kaffe med socker utan socker med kaffe.

Jag gillade Göran men barns intresse kan inte jämföras med vuxnas, det var inget sexuellt.

Jag var kompis med tjejerna också. Men han var enda killen bland dem. Det har förmodligen påverkat mig i min kamp för jämställdhet senare. Han var manlig men bröt emot könsnormerna. Det var verkligen inte givet på 1970-talet.

Ibland hävdas det att vi ska respektera folk som är olika. Men annorlunda är vi allihop. Från sd-politikern till RFSL-aktivisten. Finns det gränser för när man inte kan vara tolerant emot intolerans? Klart det gör. Men det tar jag i en annan bloggpost.

Sd och kd kunde få 23 % till 33 % tillsammans. Det blev 24,2%.

På valdagen kommenterade jag på facebook att valet blir en rysare. Alla svenska riksdagspartier förutom sd och kd ville stärka HBTQ-rättigheter på EU-nivå. Vilken effekt skandalerna om tafsande sd-ledamot och abortpolitiken i kd kom så sent att de inte fångades på allvar i de sista opinionsmätningarna före valet. Mitt tips var att sd och kd tillsammans skulle kunna från 23 % till 33 %. Det blev 24,2 %. 

Sd har blivit etablerade men kan få problem med nya framgångar.

Sd har etablerat sig på en nivå runt 15-18 % men det avslöjas dock att de inte kan vara säkra på nya framgångar. Kd har tydlig distans till 4-%-spärren. Men valundersökningar visar också att att svenska väljare placerade jämställdhet på tredjeplatsen när de skulle välja parti. Konservativa partier måste förhålla sig till det. Lars Adaktusson var inte ens med på partiets val-evenemang trots att han är andre vice ordförande i partistyrelsen. Det är faktiskt sensationellt. Men samma gäller också HBTQ-politiken i EU. De flesta svenskar vill att unionen ska jobba för allas lika rätt och värde. Om kd inte kan hantera det lär de få nya besvikelser igen.

EU-valet. Ensam är inte stark.

Det gamla svenska ordspråket "ensam är stark" har förmodligen haft en positiv roll när det gäller utvecklingen av individens rättigheter i Norden. Det ska vi vara stolta över. Men parollen gäller inte på EU-nivå. I unionen är ensam inte stark, bara ensam. Då får man kompromissa. Att ge och ta. 

Att ett land tvingas till något emot dess vilja är priset man får betala för att man själv får igenom något emot ett annat lands vilja.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.


Uppdatering 1.

Jag tvekade in i det sista som liberal-borgerlig mellan tre partier. Beslutade mig i morse. Ni kan nog gissa vilka de tre partierna är. Vilket parti det blev avslöjar jag inte här. ;-)

Men jag vidhåller att europeisk borgerlighet måste ta fighten emot inskränkt nationalism utan att för den skull vara politiskt korrekt.Att jag gått ut med att jag har tydliga borgerliga värderingar är dubbelt. Men jag vill visa att vi är många HBTQ-aktivister som kritiserar nationalismen utan att vara vänster. Att jag sedan ibland kallas "kultur-marxist" av högerpopulister må vara hänt, jag bara tycker det är komiskt. Jag är hard-core-antikommunist. ;-)

Kd ansluter sig till sd i EU-politiken och sviker HBTQ-rättigheter.

RFSL har publicerat en rapport om vad olika partier tycker inom HBTQ-politiken i  EU.

Först vill jag förtydliga att jag inte kritiserar att kd vill ta väljare från sd. Det vore tjänstefel om ett riksdagsparti inte hade den viljan. T.o.m. mp och v har förlorat till sd senaste åren. Ofta s.k. proteströstare. Om man tycker de är så depraverade människor att man inte vill vinna tillbaka dem genom att presentera ett alternativ har man inget i politiken att göra.

Men det finns något negativt med kd just nu.

Fredrick Federley (c), själv öppet homo, gjorde en galen debattartikel om att kd inte kan välja mellan diktatur och demokrati. Han har, med rätta, fått kritik för det. Men i en kommentar i en radiodebatt med kd-politikern Johan Ingerö lämnade han en intressant kommentar.

"Jag tycker kd är demokratiska idag men är oroad vart partiet går".

Låt mig förtydliga en sak. Jag har verkligen haft tuffa debatter med kd-politiker men självklart är de för demokrati och det lär inte ändras närmaste åren. Ebba Busch Thor har internt varit engagerad för att göra partiet HBTQ-vänligare.

Nu svänger kd.

2014 var partiet för att svenska samkönade äktenskap och partnerskap skulle erkännas i alla andra länder i unionen. Att sexuell läggning och könsidentitet skulle få samma skydd i direktiven emot diskriminering som kön och etnicitet. Nu är budskapet det motsatta. Man byter sida till sd medan övriga riksdagspartier är på andra sidan. Kd förtjänar skarp kritik för det.

Det betyder inte kd blivit mer intoleranta (tvärtom). Däremot mer nationalistiskt. Men solidaritet kan inte stanna vid Trelleborg.


Uppdatering 1.

Jag kommer aldrig att rekommendera eller avråda bloggbesökare från att rösta på ett visst parti.

Det finns säkert en del HBTQ-personer som planerar rösta på sd och kd av andra orsaker än HBTQ-politiken. Trots att de har en dålig HBTQ-politik. Det är givetvis ok.

Men som gay-rörelsen i USA haft som slogan i typ 50 år.

"Make an informed choice".

Jag redovisar fakta. Du väljer.


Uppdatering 2.

Mitt råd till kd-politiker är följande.

Lek inte med elden. Ni kan själva få sotiga ansikten. Nationalismen har lett till olycka för Europa. Min morfar dog som tysk soldat i Stalingrad 1942.

"Aldrig igen".