söndag 27 februari 2011

Mångfald. Del 1. Muslimskt samfund i Malmö vägrar kritisera sina homohatande kolleger i Irak.

Jag ska de närmaste dagarna skriva några bloggposter om HBT-rättigheter, homofobi, rasism och mångfald. Det här är första delen.

Skånska Dagbladet hade en viktig artikelserie för ungefär en vecka sedan. Om muslimska homofientliga samfund i Malmö och att en del centrala socialdemokratiska kommunpolitiker har nära samarbete med dem bl.a. kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu.
Al-Muntadars religiöse ledare spred en fatwa med innebörden att homosexuella bör dödas. Organisationens företrädare i Malmö vill inte ta avstånd från den. Däremot har man en klar åsikt om homosexualitet.

"Förbjudet. Straffas, i själva verket dödas. De människor som är inblandade bör dödas på det värsta, allra smärtsammaste sättet att dö på.". Det var 2006 som en fatwa från storayatolla Ali al-Sistani fick uppmärksamhet inom den globala gayrörelsen. Den shiamuslimske andlige ledaren, med säte i staden Najaf i Irak, besvarade då en fråga om homosexualitet på sin hemsida. Frågan var: Vad är straffet för sodomi och lesbianism?

I Sverige berättade tidningen QX och organisationen RFSL (riksförbundet för sexuellt likaberättigade) om förföljelser och mord på homosexuella som följde i fatwans spår. Senare togs fatwan bort från hemsidan.

Al-Muntadar-moskén i Malmö är en del av just ayatolla Ali al-Sistanis organisation. Moskén ägs av den europeiska grenen av rörelsen, vilket också bekräftas av församlingen. Det var hit kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) och kommunstyrelseledamot Jamal El-Haj förlade ett strategiskt valmöte i september förra året. Enligt ett officiellt dokument som spridits bland irakiska shiiter i Malmö handlade mötet om vikten av att gå och rösta i valet. Det var i huvudsak företrädare från församlingen som ställde frågor till Ilmar Reepalu under mötet. Om kommunstyrelsens ordförande ställde frågor om församlingens värderingar när det gäller homosexualitet är ovisst. Ilmar Reepalu har inte velat medverka i Skånskans artikelserie om Socialdemokraternas röstjakt.

Företrädare för församlingen hävdar att de inte känner till den aktuella fatwan. Detta, säger de, gör det svårt att förhålla sig till fatwan eller att ta avstånd från den*. Men generellt varierar fatwors betydelse från ett samhälle till ett annat. Det förklarar Yaser Mashkour, som bland annat står för församlingens kontakter med svenska myndigheter.
– Men shiiter i Sverige måste rätta sig efter svenska lagar och regler. Homosexuella kan leva här som alla andra....

Varken Yaser Mashkour eller Ali Laibi vill ta avstånd från fatwans innebörd.
– Först och främst vill vi inte ge någon ursäkt för någonting. Alla fatwor tillkommer vid en tidpunkt, i ett läge och i en miljö. Om doktorn har gett alvedon betyder inte det att den botar huvudvärk på alla platser och i alla tider, säger Yaser Mashkour.
– Vem är jag att säga att ayatolla Ali al-Sistani har gjort fel? Fatwan har aldrig varit avsedd för shiiter eller homosexuella i Sverige, säger Ali Laibi. Men om en andlig ledare uppmanar till mord på homosexuella, då faller det ju tillbaka på hans anhängare. Bör ni inte ta ställning mot den?
– Det gäller inte oss och det gäller inte i Sverige. Det är vår inställning, säger Yaser Mashkour....

Yaser Mashkour har svårt att förstå varför homosexuella vill få en religiös välsignelse.
– Varför är det så viktigt för en homosexuell att viga sig i en kyrka eller i en moské? Man kan inte vara demokrat och diktator samtidigt. Det är skilda vägar. Det är en form av konfrontation, säger han.
– Antingen är man troende muslim eller homosexuell. Man kan inte vara både och. Det går inte.
Ordförande Ali Laibi har ett mer koncist sätt att förklara sin syn på homosexualitet:
– Det är ett förlöjligande av själva religionen.
Får två homosexuella irakiska shiiter i Malmö vara ett par?
– Om de är troende, nej. Du kan inte vara nykterist samtidigt som du dricker alkohol, säger Yaser Mashkour.
– Om du är troende får du följa islams regler. Att vara homosexuell betyder att man slutat vara troende muslim.
Resonemanget är givetvis fruktansvärt. Att samfundet vägrar acceptera samkönade relationer är illa nog. Men tyvärr är det även en del kristna och judiska samfund som har samma policy. (Att Ali Laibi kallar samkönade relationer för ett "förlöjligande av religionen" avslöjar hur absurt han resonerar). Men att inte kunna reservationslöst fördöma en rekommendation till mord och tortyr (från en religiös kollega) är fegt och helt oacceptabelt.

Kritik bör också hamna på centrala socialdemokratiska politiker i Malmö som tydligen har nära samarbete med folk med de här vidriga åsikterna. Inte för att Ilmar Reepalu (s) skulle hålla med dem. Han har visserligen varit ganska ointresserad av att förbättra HBT-personers situation i Malmö men har också något år varit med i Regnbågsparaden. Och Malmös stads politik när det gäller HBT har blivit bättre de senaste åren.

Reepalu är nog inte homofob. Men kanske han accepterar att samarbeta med homofientliga extremister för att få fler s-röster. Det är fruktansvärt om det är sant och efter Skånska Dagbladets artikelserie utgår jag från att han byter sin relation till samfundet. Annars ska han skarpt fördömas.

Skånskan har också en intervju med en bög som flytt från Irak.
När Brahim får höra vilken inställning som församlingen Al-Muntadar har till homosexuella blir han bekymrad. Han anser att påståendet att tro och homosexualitet inte går ihop är felaktigt.
– Gud är stor och älskar alla, även homosexuella. Jag vet det. Gud har hjälpt mig eftersom jag är snäll. Jag har bråkat med syskon såklart men jag försöker alltid att vara snäll.
Borde religiösa församlingar som Al-Muntadar ompröva sin inställning till homosexuella?
– Ja, det är klart. Jag kom hit för att söka frihet och trygghet. De måste väl ha kommit av samma orsak? När Skånskan berättar om Al-Muntadars uttalanden om homosexuella avbryter Brahim. Det är smärtsamt att lyssna, säger han.
– Jag vill inte höra sådana åsikter igen. Jag orkar inte höra vad de säger om homosexuella.

Han anser att politiker har ett stort ansvar när det gäller att motverka homofientliga värderingar bland konservativa religiösa grupper i Sverige.
– Besöker de församlingar borde de be dem att inte sprida dåliga uppfattningar om homosexuella. För vad händer om jag får nya problem på grund av min sexuella läggning? Ska jag fly till ett nytt land igen? Brahim är djupt religiös och ber varje dag. Han ber även för sin icke-troende pojkvän, som också kommer från Mellanöstern.
Hans pojkvän bekymrar sig inte särskilt för homofientlighet bland religiösa församlingar.
– Är du inte religiös är det lättare. Är du religiös, då är det svårt.
Finns det en plats för dig i ett religiöst sammanhang?
– Nej. Sanningen är att gaymänniskor inte är accepterade.
Islamologen Jens Otterback rekommenderar politiker att börja debattera med muslimska samfund om attityden till samkönade relationer. Det gör även Jon Voss, redaktör för HBT-siten Qx.

Stefan Bergmark kommenterar i en krönika i SkD situationen. Han har tydligen själv vänstersympatier och jag håller inte med honom om allt i hans krönika vill jag förtydliga. Att skylla på "västerländsk imperialism" som den främsta orsaken till islamismen blir synnerligen problematiskt. Som om västerländsk undfallenhet skulle få islamister att bli färre och mer medgörliga. Tvärtom är det i deras världsbild ett tecken på svaghet om någon vill kompromissa. Men Bergmark har flera viktiga poänger trots det.
Men myndiga medborgare, oavsett religion och livsstil, måste också kunna kritiseras. Inom vänstern, och för övrigt den liberala högern, är rädslan för att framstå som intolerant så stark att den ofta handlingsförlamar. Fältet har därmed länge legat öppen för sverigedemokrater och andra främlingsfientliga....

Ja, den muslimska minoriteten är marginaliserad och det är förstås bra att socialdemokratin i sitt folkrörelsearbete bygger broar. Men om man tullar på sitt egna fundament blir det ett skraltigt bygge. Att lyssna och samtala är en sak. Att stryka grundläggande idéer för att bredda organiseringen något helt annat. De som inte vill sträva mot en värld utan ojämlikheter på grund av exempelvis sexuell läggning har inget i arbetarrörelsen att göra.

För det är inte som Yaser Mashkour säger. Alvedon fungerar inte olika beroende var på jorden vi befinner oss. Vi är alla människor av kött och blod och varenda en av oss har samma fri- och rättigheter.
Hade politiker från Socialdemokraterna (eller Vänsterpartiet och Miljöpartiet för den delen) accepterat ett nära samarbete med något frikyrkligt samfund som vägrat fördöma rekommendationer från kolleger i andra länder till mord och tortyr mot HBT-personer. Givetvis inte. Varför ska då attityden vara annorlunda till muslimska samfund?

Det ska också förtydligas att även Moderaterna har en del av motsvarande problem. Abdirizak Waberi fick en av de främsta platserna på partiet riksdagslista för Göteborg. Trots att han tidigare avslöjat extrema islamistiska attityder. Idag försöker han distansera sig från dem. Men det är synnerligen problematiskt att vederbörande kan bli riksdagsledamot för ett HBT-vänligt parti som Moderaterna.

I nästa bloggpost i serien Mångfald ska jag kommentera bl.a. en brittisk kampanj emot rasism inom HBT-rörelsen.


Uppdatering 1.

Sydsvenska Dagbladet berättar idag att Islamic Center, det största muslimska samfundet i Malmö, ägs av en förening startad av Libyens blodbesudlade diktator Gadaffi.
Sedan 2008 ägs moskén Islamic Center i Malmö av en libysk organisation grundad av Muammar Gaddafi. FN har utfärdat sanktioner mot den libyske ledaren och folk i hans närhet. Men moskéns vd Bejzat Becirov räknar med att detta inte ska påverka verksamheten i Malmö och säger att församlingen inte varit utsatt för någon form av påtryckningar från Libyen....

På organisationen World Islamic Call Societys hemsida finns dock många bilder av "ledaren Gaddafi".
Islamic Center är för demokrati och emot islamism. De är dock, presis som bl.a. Judiska församlingen i Malmö , Katolska kyrkan och flera frikyrkosamfund i staden, emot samkönade relationer.

Det är viktigt att fördöma islamofobi och främlingsfientlighet som är allvarliga problem i samhället. Men det får aldrig hindra att muslimska samfund kritiskt ska granskas precis som kristna och andra. Om någon katolsk fascistdiktatur som Spanien eller Chile på 1970-talet indirekt hade sponsrat katolska kyrkor i Sverige hade det nog, med rätta, blivit debatt. Då bör det cokså bli det när vidriga diktaturer som Saudiarabien och Libyen sponsrar moskéer i Sverige.

10 kommentarer:

  1. "– Vem är jag att säga att ayatolla Ali al-Sistani har gjort fel? Fatwan har aldrig varit avsedd för shiiter eller homosexuella i Sverige, säger Ali Laibi. Men om en andlig ledare uppmanar till mord på homosexuella, då faller det ju tillbaka på hans anhängare. Bör ni inte ta ställning mot den?
    – Det gäller inte oss och det gäller inte i Sverige. Det är vår inställning, säger Yaser Mashkour...."


    Att låta bli att ta avstånd från brott mot mänskliga rättigheter med motiveringen att det sker någon annanstans i världen och inte just här, eller för en annan etnisk grupp än man själv tillhör, visar på en bristande moral och etik hos Ali Laibi och Yaser Mahkour. Mänskliga rättigheter gäller självklart alla människor runt om hela jorden. Skulle dessa herrar verkligen vara emot fatwans innebörd skulle de säga det.

    Kommer att tänka på följande ordspråk:
    "Morality is doing what is right regardless of what you are told,
    Religion is doing what you are told regardless of what is right."

    SvaraRadera
  2. Ursäkta, Mashkour ska det vara.

    SvaraRadera
  3. Anonym

    Det är viktigt att konstatera att för islamister (de är många om än en minoritet bland muslimer) så följer de Koranen bokstavligt. Och i Koranen är det med att om du bor i ett land där muslimer är i minoritet är du skyldig att följa lagarna där. Men du ska försöka få majoriteten att bli för ett system med sharialagar. Det betyder då bl.a. dödsstraff för samkönade relationer.

    Islamisten kontrar då med "Men om majoriteten av befolkningen är för sharialagar och att avskaffa den västerländska demokratin och införa samma system som i Iran är det väl demokratiskt? Majoriteten är för systemet".

    Resonemanget är bedrägligt. Och används bl.a. som försvar för Hamas i Gaza. För demokrati handlar inte bara om att majoriteten ska rösta om något. Hade det varit så enkelt hade en majoritet i Sverige då utan problem kunnat rösta för att avrätta alla muslimer. Demokratiskt eller? Vadå, majoriteten röstade ju ja till avrättningarna?

    Nazister och islamister vill avskaffa demokratin. Deras mål blir inte ett dugg bättre för att de eventuellt skulle få en majoritet med sig (som nazisterna nästan fick i början av 1930-talet i Tyskland). Och många historiker menar att en stor majoritet av tyskarna sympatiserade med nazisterna 1938 när regimen var som populärast.

    Därför bör inte kritiska journalister fråga imamer om vad de tycker om lagarna i Sverige. Islamistiska imamer svarar då ofta att de givetvis följer svenska lagar. Det som de inte berättar är att i länder där de flesta är muslimer vill de sharialagar ska gälla. Och det är därför de ofta vägrar fördöma muslimsk förföljelse i arabländer och i Iran. Men svenska journalister bör pressa dem just när det gäller de länder där de flesta är muslimer. Vad tycker de om förfölljelsen av kristna, judar och homosexuella i länder som Saudiarabien och Iran? Det avslöjar mer deras egentliga åsikter än en fråga om de accepterar Sveriges lagar (när de själva är i minoritet).

    Tyvärr är många inom politik och media för fega för att pressa imamerna (givetvis ska präster och rabbiner få motsvarande frågor när det är lämpligt). Folk är rädda för att kallas rasister. Men alla som följer debatten inom islam vet om att det är sant.

    Det som är viktigt att konstatera sedan är att det här handlar om de bokstavstroende muslimerna och inte muslimer generellt. De bokstavstroende utgörs inte bara av den lilla minoritet som är för terrorism utan också av många som har en retorik om samarbete men som har som mål sharialagar. I Sverige duckar de ofta i den politiska debatten eftersom de inser själva att de inte gynnar dem att tala positivt om sharialagar.

    Det är givetvis omöjligt att bedöma hur många de är. Men kanske 30-40 % av imamerna i Sverige. Det är en minoritet men illa nog. Desto viktigare för den majoritet av imamer som är genuint demokratiska att börja argumentera i den offentliga debatten.

    Bengt

    SvaraRadera
  4. Ska förtydliga att imamerna ofta är betydligt mer extrema än befolkningen generellt i Sverige som har ursprung från muslimska länder. Hälften av dem är ateister eller agnostiker. Många andra är privatreligiösa.

    När jag antyder att kanske 30-40 % av imamerna är för sharialagar (om majoriteten av befolkningen vill ha sådana lagar) och avskaffa det demokratiska system vi har idag är det också viktigt att förtydliga att andelen bland "vanliga muslimer" nog är betydligt lägre.

    Jämför med katolska länder där katolska biskopar och präster (om än att de nästna alltid har accepterat demokratin) ofta är betydligt mer extrema än "vanliga katoliker".

    Bengt

    SvaraRadera
  5. Jag håller med om att man generellt är för rädda i Sverige med att ifrågasätta religiösa minoriteter med tveksamma idéer. Sannolikt är det som du skriver att man är rädd att uppfattas som rasistiska. Dessutom har religioner en stämpel på sig som något man inte kan eller får ifrågasätta, till skillnad från politiska ideologier. Trots att religiösa ledare, kyrkor och församlingar inom olika religioner kan ha starka uppfattningar och påbud om hur människor ska leva sina liv och ett samhälle skall styras.

    Religiösa läror och personer ska ifrågasättas lika mycket som politik och politiker. Det är religionerna som försöker få det till att de är okritiserbara. Det ligger liksom inbyggt i många av religionerna. Ju mer fundamentalistiskt ju mindre får man kritisera. Därför är det viktigt att personer verksamma inom en religion arbetar för ett öppet klimat inom sina församlingar.

    SvaraRadera
  6. Varifrån har du fått uppgiften om att vissa judiska samfund är negativa till homosexuella? Det finns enstaka judar som är det, men mig veterligt har ingen judisk församling i Sverige uttalat något negativt om homosexuella. Det är en lögn som vänstern gillar att sprida. Visserligen finns det reaktionära judiska församlingar utomlands som är negativa men inga i Sverige.

    SvaraRadera
  7. Rase

    Judiska församlingen i Malmö är emot att välsigna och-eller viga samkönade par. Men vad jag vet är övriga samfund, Stockholm och Göteborg (kanske det finns fler?), för det. Jag har själv talat med judar i Malmö som åker till en synagoga i Köpenhamn för att de ogillar hur inskränkt församlingen är i Malmö. Församlingen har också delar upp synagogan i en separat del för män och en annan del för kvinnor.

    Artikel på Qx hemsida september 2009.

    http://www.qx.se/noje/pride/11680/religionsdebatt-i-regnbagens-tecken

    "Tre världsreligioner möttes i litet format under helgen i Malmö för att diskutera identitet HBT-syn inom islam,judendom och kristendom.

    De tre var Linda Bengtsson, präst i Svenska kyrkan i Malmö, Pernilla Ouis från Malmö högskola som forskar kring islams inställning till sexualitet och tidigare levde muslimskt, samt Simon Holender, psykologistudent och aktiv i Judiska föreningen i Lund.

    Simon Holender talade om hur judiska församlingen i Malmö tagit avstånd från samkönade vigslar men påminde om att ordföranden för Judiska Centralrådet i Stockholm erbjudit sig att komma ner till Malmö för att viga par av samma kön. Själv tillhör Simon Holender Judiska Centret i Lund, som har en liberal syn.
    – Och många judar har valt att inte vara med i Malmöförsamlingen."

    Men har du Rase något citat från Judiska församlingen som är homovänligt vore det synnerligt positivt. Var vänlig länka till det om du vet det.

    Bengt

    SvaraRadera
  8. Fler länkar om judiska församlingen i Malmö.

    http://www.sydsvenskan.se/sverige/article546491/Fa-samfund-ar-villiga-att-viga-samkonade-par.html

    Medan judiska församlingen i Stockholm gärna viger bögar och lesbiska accepterar Malmös judiska församling inte samkönade vigslar.
    – Det är inte en fråga om åsikter. Torah – Guds ord – säger att det är förbjudet, säger Shneur Kesselman, rabbin i Malmö."

    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=195990

    "Lena Posner-Körösi är ordförande i Judiska centralrådet och aktiv inom Stockholmsförsamlingen. Hon säger att det är en självklarhet att ställa upp på vigsel av homosexuella.
    - Som judar vet vi vad det innebär att vara utsatta för diskriminering. Då ska vi inte vara de som diskriminerar själva, säger Lena Posner-Körösi.

    John Gradowski, informationsansvarig vid Judiska centralrådet, förklarar skillnaderna mellan Malmöförsamlingen och Stockholmsförsamlingen med att den förra är mer ortodox och konservativ.
    - Vi i Stockholm är också konservativa, men egalitära. Män och kvinnor har samma rättigheter och sitter tillsammans i synagogan. I Malmö är det lite mer på mannens villkor, säger John Gradowski till Trelleborgs Allehanda.

    Lena Posner-Körösi säger att även om judiska församlingen i Malmö inte viger homosexuella kan ändå samkönade judiska vigslar ske i Malmö. Posner-Körösi är själv vigselförrättare, och säger att hon gärna kommer till Malmö för att viga samkönade par."

    Nix, det är inte vänsterpropaganda. Judiska samfund har som andra ett eget ansvar för sin homofientlighet. Den ska inte bagatelliseras. De ska granskas lika kritiskt som kristna och muslimska samfund. Punkt. Slut.

    Bengt

    SvaraRadera
  9. Hej på er!
    Intressant att komme in i denna bloggen.
    Jag har läst artikeln och kommentarer här ovan och eftersom jag har haft kontakt med Yaser Mashkour och känner honom mer eller mindre försökte jag ta kontakt med honom för att kolla vad igentligen det handlar om. Eftersom det verkar väjligt ensidigt.
    Så sent som idag fick jag av tillfällighet se honom och berättade hela historien. Han erkände att han träffade journalisten från Skånskan men blev väldigt förvånad efter varför hans och Alis ord blev avhuggna och förvridna på detta sättet. Han ville komma i kontakt med någon ansvarig på homosexuella föreningen för att klargöra dessa oklarheter.
    Kort berättade han om att han och Ali Laibi träffade journalisten för att svara på han frågor om fatwarådet som bildades i Sverige och det hade inget med Sistanis påstodda fatwa att göra. De vägrade kommentera eller ge någon åsikt för en påstod fatwa och varje andra påstoende innan de kontaktar vederbörande för att konstatera dess äkthet eftersom det kan innebära erkännande av fatwans äkthet. De reste till Irak och Najaf där Sistani befinner sig och fick klart besked att Sistani har aldrig utfärdat sådant fatwa. Det konstaterades också att det brotala morden på homosexuella i Irak har fördöms och olagligförklarats. Yaser konstaterade att det inte finns någon hemsida som tillhör Ali Sistani själv och alla hemsidor drivs av hans anhängare.
    Yaser påpekade också att han aldrig haft problem med homosexuella och har goda relationer med flera homosexuella och han förspråkar rättigheter åt alla människor. Han påpekade också att Ali Laibi har inte sagt att homosexualiteten förlöjligar religionen och det är rena påhitt av journalisten. Gällande fatwans plats och tid sade han att han menade fatwan i allmänhet och inte denna fatwa som han redan var skeptisk till. Han slutligen påpekade att han och Ali kommer att ta kontakt med Skånskan för att få förklaring till varför journalisten misstolkade deras åsikter.

    SvaraRadera
  10. Hej Anonym!

    Jag har kommenterat det du skriver i en ny bloggpost.

    http://bengtheld.blogspot.com/2011/03/imam-forsoker-sprida-logner-om-mord-pa.html

    Bengt

    SvaraRadera