tisdag 10 augusti 2010

Marcus Birro sprider förvirrade resonemang om Stockholm Pride.

Förra sommaren skrev författaren och debattören Marcus Birro följande på sin blogg.
Jag kräks på alla rättänkande predikanter som värnar “transpersoner” som vore dessa en stor, utsatt skara människor i Sverige. Hur många är dessa transpersoner egentligen? Varför hör man ingenting från dem själva? Är det verkligen den grupp människor i Sverige som behöver mest stöd, flest upprörda försvarare?
Resonemanget är både absurt och otrevligt. Som om det vore antalet i en grupp som skulle avgöra dess mänskliga rättigheter. Faktum är ju att det kan vara extra viktigt för små minoriteter att synas i media och få stöd av politiker. De grupper som är många i antal klarar ofta själva av att lobba mot politiker.

Det senaste från Birro är att han attackerat Stockholm Pride. Det började med att han twittrade om hur modig Kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund är som vägrade besöka debatten vid Stockholm Pride i år. Hur nu det kan vara något modigt att vägra möta andra partiledare i en debatt.

F.d. dragartisten Richard Engfors skriver på sin blogg om en del av det Birro twittrat om.
PRIDE har blivit en sorts medial, aggresiv religion. ”Den som inte är med, är emot.” Hägglund är landets modigaste politiker.

Jag kan iskallt räkna upp tiotalet grupperingar som har det svårare, tuffare, och ovärdigare än de transsexuella. Och som ingen talar för.

Fattiga, sjukskrivna, skilda fäder, romer, handikappade, utvecklingsstörda, knarkare, horor, fyllon, psykiskt sjuka. Där har ni tio stycken.

I själva verket finns det få utsatta grupper som blir så omhuldade,omskrivna, debatterade, älskade och värnade som gayrörelsen med sällskap.
I en annan bloggpost bemöter Richard Engfors Birros förvirrade resonemang.
Birro har bloggat vidare om sina åsikter kring Pride-festivalen. Jag säger inte att han har fel i allt han skriver. Den finns ingen som kan påstå att Pride inte är en maktfaktor. Men är det något fel med det? Under väldigt många år har vår rörelse slitit för att komma dit vi är idag. Till en punkt där samhället måste lyssna. Det finns fortfarande alldeles för många som förtrycks på grund av sin sexuella läggning. När det finns människor som förföljs, trakasseras, misshandlas och mördas på grund av sin sexuella läggning är det inte okej att uttrycka sig som Birro gör.

Jag tycker att det är riktigt jävla dumt att jämföra vilka människor det är mest synd om. Det finns många utsatta grupper i dagens Sverige. Jag tycker inte att det är ett problem att gayvärlden varit framgångsrik i vår kamp. Det är däremot tråkigt att andra grupper inte fått lika stor uppmärksamhet för sin situation....

Birro föreslår att Pride skulle kunna se över sin maktposition och bredda tågen. Hur då? Alla de grupper han refererar till finns ju redan representerade. Det finns homo, bi och transsexuella som är invandrare, sjukskrivna och ensamstående och allt annat han radat upp. Pride handlar om sexuell läggning. Om kärlek. Rätten att älska den man vill.

Givetvis ska ansvariga för Stockholm Pride och RFSL granskas som alla andra. Jag har själv flera gånger här på bloggen framfört både beröm och kritik mot dem. Men mycket av kritiken mot dem framförs av människor som inte vet något om HBT-festivaler, aldrig besökt någon utan bara sett några minuter av Prideparaden på TV.

Som vanligt försöker Birro göra sig till offer. Han tycker han har all rätt att få säga hur provocerande och raljerande saker som helst om andra. Men om någon bemöter honom med samma typ av retorik då tycker Birro synd om sig själv. Ja, ibland räcker det tydligen att någon säger emot honom för att han ska känna sig som ett offer.

Man kunde kanske avfärda Birro som någon som bara är ute efter att hamna i debatter för dess egen skull. Det är möjligt det är så givetvis. Men att jag skriver den här bloggposten är för att det inte bara är Birro som framför den här typen av argument.

När folk som ogillar HBT-rättigheter inte har några sakargument kvar blir det ibland kommentarer som följande. "Är det inte viktigare att jobba för de svältande barnen i Afrika, hemlösa, narkomaner etc". Den första frågan man ska ställa till dem är vad de själva gör för de här grupperna. Ofta ingenting.

Men det som är viktigt att konstatera är att mänskliga rättigheter inte är något nollsummespel. Där andra grupper får det sämre om en grupp för det bättre. Visst har vi alla begränsat med tid och måste prioritera. Men om man jobbar för någon typ av mänskliga rättigheter gynnar det principen om allas lika värde generellt. Ofta kan det få spridningseffekter till andra delar av samhället och kan inspirera andra.

Det är också viktigt att konstatera att de länder som är demokratier, har fri press, försöker jobba för jämställdhet, HBT-rättigheter, etniska minoriteters rättigheter etc. också är de som mer sällan än andra drabbas av svält och fattigdom.

Sydkorea är ett bra exempel. Landet är definitivt inte perfekt när det gäller mänskliga rättigheter. Men kontrasten är betydande emot grannen och diktaturen Nordkorea. För 50 år sedan var Nordkorea och Sydkorea lika fattiga. Idag är Nordkorea ett av de länder i världen med de allvarligaste problemen med svält. Sydkorea har däremot 2010 en levnadsstandard ungefär på Portugals nivå. Bara en sådan sak som att ett land har en fri press som kan slå larm om att svält hotar är viktig.

Arbete för HBT-rättigheter och andra mänskliga rättigheter gynnar även de svältande barnen i Afrika.

18 kommentarer:

  1. Creutz

    Jag hoppas du syftar på Birros kommentarer och inte mina när du säger det är häpnadsväckande. :-)

    Bengt

    SvaraRadera
  2. Birro har väl alltid försökt göra sig själv till offer tycker jag. Han har en förmåga att balansera mellan total självömkan och fullständigt självförtroende. Birro är ju trots allt katolik numer (kommer inte ihåg när han blev det, men det kan ha något att göra med att han älskar italiensk fotboll faktiskt att han blev det) och i den kretsen myllrar det inte av trans-vänliga. Jag tycker hans kommentarer visar på den sortens ignorans jag förknippar med honom i hans värsta stunder.
    Att Engfors går in på det sättet han gör anser jag störande det med. Okej, det existerar grupper idag som har det rikigt dåligt och jag hoppas verkligen att Pride är med och stöder allt arbete för att bekämpa detta. Men Pride är ju ändå skapat för HBT-främjandet, inte för alla de grupper han drar upp. Ser man det på det sätt att många HBTare tillhör även dessa grupper av människor så har ju då Pride ett finger med där också.
    Sedan för Hägglunds skull...couldn't care less. Han för mina tankar till en 50-talistisk politiker utan koppling till verkligheten. Att han inte kom till Stockholm Pride är väl tråkigt för honom och hans parti, men jag kommer inte gråta några tårar om de försvinner ur riksdagen.

    SvaraRadera
  3. I rättvisans namn ska det också sägas att Marcus Birro hade en homovänlig debattartikel i Dagens Nyheter i början av april i år. Han kritiserade mycket tydligt katolska kyrkans ointresse att bekämpa de sexuella övergreppen på barn och ungdomar.

    Från debattartikeln.

    http://www.dn.se/debatt/min-gud-dras-i-smutsen-av-praster-och-biskopar-1.1075429

    "Några punkter som jag anser katolska kyrkan omedelbart måste göra till en del av sig själv:

    1). Avskaffa det obligatoriska celibatet för prästerna. Det är direkt människovidrigt. Det är fientligt och kärlekslöst.

    2). Kvinnor ska behandlas på samma sätt som män, alltså ges möjligheter att bli diakoner och präster.

    3). Sluta förtrycka de homosexuella.

    4). Upphäv förbudet mot preventivmedel. Det är stenålder och människofientligt."

    Att kalla Birro för homofob reaktionär vore alltså helt fel. Däremot verkar han ha allvarliga problem i att respektera arbetet för transpersoners mänskliga rättigheter.

    Jag gissar att Birros problem är att han saknar förmåga att själv konstatera hur sårande och intoleranta kommentarer han skriver. Han tycker sig ha rätt att generaliserande skriva om saker han egentligen inte har kunskaper om. Samtidigt som han är extremt känslig från kritik från andra.

    Man brukar säga att homofober ofta själva är lätt bi men har svårt acceptera den sidan av sig själv. Birro verkar ha sådan noja inför transperson att man nästan gissar att han själv har en sådan sida inom sig själv som han har svårt att acceptera. Även om det givetvis inte måste vara så, han är kanske bara förvirrad om vad transpersoner har för problem.

    Bengt

    SvaraRadera
  4. ... och du är egentligen lite katolik, eller hur skall man förstå ditt resonemang, Bengt?

    SvaraRadera
  5. Mattias

    Kände du dig träffad Mattias? Du är egentligen lite bisexuell?

    Jag kritiserar katolska kyrkans intolerans. Att de sprider hat mot homosexuella och bisexuella. Däremot har jag aldrig kritiserat kristna rätt till Jesusmanifestationer etc. bara för att andra grupper har det svårare än kristna.

    Birro kritiserar däremot inte någont transförening´för att sprida hat mot någon grupp. Din jämförelse blir alltså helt absurd. Han kritiserar att diskriminering mot transpersoner synliggörs i media och av politiker. Har jag någonsin kritiserat att media eller politiker engagerar sig för katoliker och andra kristna i de länder där de blir förföljda bl.a. Irak. Nej, tvärtom har jag här på bloggen fördömt sådan förföljelse.

    Fler frågor? :-)

    Bengt

    SvaraRadera
  6. ... är bara trött på hur du psykologiserar andra personers kommentarer. Håller de inte med dig så är de nog egentligen homo.

    Btw Har du något belägg för din "psykologi", eller är det något man bara brukar säga...

    Slutligen kan jag meddela dig att jag är trygg i min läggning, men den har du inte med att göra!

    SvaraRadera
  7. Mattias

    Den har jag visst då med att göra när du skriver en fånig kommentar om "lite katolik". Då är du kanske "lite bisexuella". Undvik att fråga mig saker om du har problem med att jag fråga dig saker. Det blir annars bara genant för dig själv.

    Men det är väl bra du är trygg i din bisexuella läggning. .-)

    Om jag är katolik har du inte med att göra Mattias.

    Sedan har du fel igen när du skriver att jag anklagar alla som inte håller med mig för att vara homo. Det jag skriver är att de som igen och igen är fixerade att argumentera emot något och gör det med absurda argument kanske själv har en sida som de inte accepterar.

    Jag har talat med många inom RFSL som berättat att samma personer som de sett vandalisera deras lokaler något år senare sökt sig dit som medlemmar. Då hade de accepterat vem de var. De hade fått för sig tidigare att man om de attackerade sådana lokaler och hade en homofientlig retorik kunde de ju inte själv vara bögar.

    Och jag säger det återigen. Om du nu tycker jag beter mig så illa mot folk och skriver sådana absurda saker vad gör du här då Mattias? Det är ju hundratusentals bloggar i Sverige. Måste du orsaka lidande för dig själv genom att besöka den här hemska bloggen?

    Bengt

    SvaraRadera
  8. Mattias

    Förra gången jag frågade dig följande.

    "Om du nu tycker jag beter mig så illa mot folk och skriver sådana absurda saker vad gör du här då Mattias? Det är ju hundratusentals bloggar i Sverige. Måste du orsaka lidande för dig själv genom att besöka den här hemska bloggen?"

    svarade du inte. Gör det nu. Du sprider oftast inte annat än gnällighet här, sällan kommenterar du något i sak av det jag skriver.

    Jag har inget som helst intresse av att ha de här diskusisonerna med dig igen och igen. Är du frustrerad för något på ditt jobb etc. får du hantera det själv och inte börja gnälla här.

    Det här är absolut sista gången jag tar den här diskussionen med dig.

    Bengt

    SvaraRadera
  9. "Homofober [är] ofta själva lätt bi men har svårt acceptera den sidan av sig själv" är kanske inte det mest seriösa argumentet i en debatt, men det är fascinerande att se hur extremt upprörda vissa blir av att få höra detta i en diskussion. Om man inte håller med om analysen är det väl bara att rycka åt axlarna åt den, men det är avslöjande att vissa tycker att det finns skäl för en indignation bortom all vett och sans vid blotta antydandet att de inte skulle vara strikt heterosexuella.

    SvaraRadera
  10. Fredrik

    Jag håller inte med dig om att det inte skulle vara seriöst argumnet. Efter att ha talat med många i RFSL som jag beskrev i en tidigare kommentar vidhåller jag att vissa homofober har problem acceptera sin egen homo-bisexualitet. Jag har även kollat TV-program där psykologer sagt det. Däremot är det inte något sakargument i debatter om Stockholm Pride men det är en annan sak.

    Och givetvis är inte alla homofober smyghomosexuella men att vissa använder det som ett försök till alibi för att andra inte ska betrakta dem som homosexuella är tydligt.

    Bengt

    SvaraRadera
  11. Till Mattias vill jag säga att du inte inte besvarat min fråga till dig. Jag struntar i om du inte haft tid eller inte. Du är portad från den här bloggen och varje meddelande från dig ska jag radera. Sök dig till bloggar du gillar.

    Jag vill också att jag inte har något som helst intresse av att debattera med någon annan heller om det var rätt att porta Mattias. Även den typen av kommentarer raderas.

    Jag har det senaste året ägnat mycket tid åt debatt om debatter och svarat homofober. Det ska jag inte göra från och med nu. Har du problem med det - sök dig till annan blogg.

    Bengt

    SvaraRadera
  12. Birro är förvirrad! Vem strider för de trisexuella?

    SvaraRadera
  13. Hej Eklund!

    Hur definierar du trisexuella? Om frågan är allvarlig menad.

    Det var väl annars någon som sa "I´m trysexual. I´ll try everything once". :-)

    Bengt

    SvaraRadera
  14. Med "mindre seriöst" avser jag naturligtvis inte "mindre faktatroget". Det jag menade var förstås att det i de situationer du fört det är ett slags svepande personargument, som visserligen äger en viss statistisk riktighet, men som inte är helt relevant för sakfrågan. Även trots att det finns forskning som påvisar samband i den riktningen är det fortfarande till viss del spekulation angående motparten i debatten. Det blir på så sätt ett mer anekdotiskt argument, eller ett slags kuriosum om man så vill. Det är förstås inte att kritisera som sådant, eftersom debattmiljön här är förhållandevis informell finns ju gott om utrymme för sådant. (Som vanligt är inte midnatt efter en hård dags slit någon bra tidpunkt för att optimera mina verbala förmågor, men jag hoppas att poängen går fram oavsett detta.)

    Däremot ska jag upprepa att det är högst intressant att det finns personer som tycker att det är så graverande att vara någonting annat än heterosexuell att de går i taket vid blotta antydan om att så skulle kunna vara fallet hos de själva. Oavsett dessa debattörers verkliga sexuella läggning (jag syftar nu senast här på sign. Mattias) tyder indignationen på en något osund inställning till avvikelser från heteronormen...

    SvaraRadera
  15. "Det var väl annars någon som sa "I´m trysexual. I´ll try everything once""

    Ja, neofilers rättigheter är sorgligt försummade i dagens samhällsdebatt.

    SvaraRadera
  16. Fredrik

    "Även trots att det finns forskning som påvisar samband i den riktningen är det fortfarande till viss del spekulation angående motparten i debatten"

    Absolut. Men det är därför jag sällan skriver det i ett första svar till homohatare utan till människor som igen och igen skriver extremt negativa saker om homosexuella och-eller HBT-rörelsen. Jag vill få dem att fråga sig själva varför de ägnar så mycket tid åt att bekämpa centrala rättigheter för bögar och lesbiska.

    Återigen, det betyder inte det är något sakargument i debatten. Men det har jag aldrig hävdat heller.

    Neofiler. Det var ett nytt men kanske rätt ord för vissa människor. :-)

    Bengt

    SvaraRadera
  17. När det gäller Mattias hade jag för övrigt aldrig skrivit det om inte han själv hade börjat ifrågasätta att jag använde det och frågade mig om jag var "lite katolik". Därför kontrade jag att fråga honom att han var "lite bisexuell". Mattias har aldrig annars skrivit homohatiska saker här så¨att jag haft orsak att fråga om han är själv är osäker i sin sexuella läggning.

    Bengt

    SvaraRadera