tisdag 24 augusti 2010

Mp accepterar bilda regering med kd. Men skulle de enas om månggifte?

Peter Eriksson, språkrör för Miljöpartiet, blev igår intervjuad i P1 i SR. Det var inget i programmet som hade direkt koppling till HBT-politik. Däremot fick Peter Eriksson frågan om vilka borgerliga partier han vill att Röd-Gröna ska söka samarbete med om inget av blocken får majoritet efter riksdagsvalet. Nu blir det här väl ett hypotetiskt resonemang eftersom det nog inte är något borgerligt parti som skulle vilja bilda regering med Röd-Gröna i en sådan situation.

Men det som är intressant HBT-politiskt är att Eriksson svarar att han då vill att Röd-Gröna söker samarbete med något borgerligt parti, "Folkpartiet, Centerpartiet, kanske Kristdemokraterna". Det betyder att han i en sådan situation accepterar en regering där Kristdemokraterna skulle kunna blockera vissa reformer för transsexuella som man gjort i nuvarande borgerliga regering de senaste åren.

Peter Eriksson blir tydligt besvärad när han får frågan om han är för en antalsneutral äktenskapslag d.v.s. månggifte. Han erkänner att delar av partiet är för månggifte men att han själv är "ganska traditionell" när det gäller det, d.v.s. att han är negativ till införande av månggifte.

Efter intervjun har Tuve Skånberg, homofientlig kd-politiker och kandidat i riksdagsvalet, skrivit en debattartikel på Newsmill. "En röst på Miljöpartiet är en röst på polygami". Jag är själv negativ till införande av månggifte, främst av jämställdhetsskäl eftersom reformen som samhället ser ut idag skulle riskera att förvärra de patriarkala strukturerna i bl.a. vissa förorter. Men Skånberg som den Bibelargumenterande politiker han är borde väl egentligen hylla Miljöpartiet, månggifte är ju normen i nästan hela Gamla testamentet. Men det som var bra för Abraham, Isak och Jakob är tydligen fruktansvärt idag resonerar Skånberg. Kanske han då också borde kunna omtolka Bibeln när det gäller andra delar som bl.a. samkönade relationer.


Uppdatering 1.

Lars Ohly, Vänsterpartiets ordförande, blev intervjuad idag i P1 i SR. Han fick en fråga med koppling till HBT. Om han är för att införa ett tredje juridiskt kön förutom män och kvinnor. Han svarade ja vilket inte är något nytt i sak eftersom Vänsterpartiet som första riksdagsparti i våras sa ja till reformen.


Uppdatering 2.

Mona Sahlin, Socialdemokraterna ordförande, har idag sist bland partiledarna för riksdagspartierna blivit intervjuad i P1 i SR. Ingen fråga hade koppling till HBT.

Om man ska summera utfrågningarna i P1 blir det att inga nya åsikter i sak framfördes. En intressant aspekt är dock att Göran Hägglund var oväntat defensiv när han skulle försvara sitt och kd:s nej till en könsneutral äktenskapslag. Han sa inte "vi i kd vill ha en könsneutral samlevnadslag" utan "vårt alternativ var en könsneutral samlevnadslag".

I "Ring P1 direkt" efter intervjun var det en man som ringde och argumenterade för månggifte. Hägglund sa "jag är för nuvarande lag där två personer har rätt att gifta sig". Hans argument emot månggifte var främst jämställdhetsskäl. Man kan i.o.f.s. tolka det som att han bara accepterar hur lagen är men det är intressant att han inte sa ett ord om att han fram till förra året envetet argumenterade emot just att "två personer" skulle få ingå äktenskap istället för "en man och en kvinna" som var kd:s äktenskapsdefintion. Och väl ännu är det även om Hägglund alltså hamnat på defensiven.


Uppdatering 3.

Ska förtydliga att jag egentligen inte är helt förvånad att både kd och sd i praktiken verkar accepterat nuvarande könsneutrala äktenskapslag.

Det blir ju tydligt att nästan hela svenska folket idag, drygt ett år efter att reformen infördes, accepterat den nya äktenskapslagen. Vissa med entusiasm och andra utan. Det är få som tycker det är viktigt ändra tillbaka lagarna som de var före 1 maj 2009.

Jag bedömer att det idag i Sverige bara är följande saker med koppling till HBT som verkligen orsakar tydliga debatter för och emot.

1. Samkönade pars möjligheter till adoptioner (förutom närståendeadoptioner som nästan alla accepterar idag)
2. Inseminationer för lesbiska kvinnor vid kliniker.
3. Att det ska bli enklare för transsexuella skaffa barn (sparande av könsceller, ibland även argument i debatten om avskaffande av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen)
4. Prideparader
5. Religiösa samfunds vigslar av samkönade par.

1-3 har koppling till barn. Att det ännu är mycket kontroversiellt i Sverige har nog två orsaker. En egentligen positiv orsak, barns rättigheter är generellt viktigare i svensk debatt än i många andra länder. Medan kulturdebatter om borgerliga äktenskap orsakar få konflikter i det sekulariserade Sverige. Jämför med USA där homoäktenskap är mer kontroversiellt än homoadoptioner.

Men den negativa orsaken är att många ännu saknar kunskap om att barn i samkönade familjer mår lika bra som andra barn. Och en del vägrar ta till sig kunskapen när de får den. För dem är det omöjligt att acceptera fakta, kanske för att många känslomässigt relaterar till hur det skulle vara att bo med homoföräldrar när de själva var unga. Det här är nog också en delorsak (om än inte den viktigaste) till att unga betydligt oftare än äldre är för homoadoptioner. (den viktigaste orsaken till det är dock att unga generellt är homovänligare än äldre).

2 kommentarer:

  1. Är reformen med det tredje könet någonting du kommer att inkludera i framtida poängmätningar partierna emellan?

    SvaraRadera
  2. Fredrik

    Bra fråga. Syftet med mina poängmätningar är att bedöma hur HBT-vänliga partierna är. Och för att det ska bli rättvisande krävs det att det blivit tillräckligt mycket samhällsdebatt och information om en reform för att partier ska kunna säga ja till den utan att tveka om möjliga negativa konsekvenser.

    Ett parti kan ju annars ideologiskt vara för en reform men kanske först vill ha en utredning för att få mer kunskap. Det gör att jag undviker att ta med helt "nya" debatter i Sverige. Och debatten om ett tredje kön är ny eftersom den på allvar startade i svensk media och i HBT-rörelsen först i våras när Vänsterpartiet sa ja till reformen.

    Men skulle ett förslag om att införa ett tredje juridiskt kön lämnas i riksdagen i höst och behandlas av utskott och hela riksdagen senare så är det möjligt jag tar med det. Men som sagt det avgörs delvis av hur mycket debatt och kunskap som sprids om reformen.

    Bengt

    SvaraRadera