HBTQ-rättigheter med för andra året i s-mp-regeringens budgetförslag.

S-mp-regeringen och socialdemokratiske finansministern Magdalena Andersson (bilden) lämnade igår ett budgetförslag för 2017 till riksdagen. Åtgärderna är förhandlade ihop med Vänsterpartiet. Som vanligt är det utgiftsområde 13, Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, som främst har relevans för HBTQ-politiken. 2015 var för första gången HBTQ-rättigheter inkluderade i en svensk regerings "huvudbudgetförslag". Positivt är att s-mp-regeringen har med det även i år.

.... Regeringen anser att varje person oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets skydd. Regeringen har genomfört en rad insatser inom ramen för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regeringen utvecklar och förlänger insatserna samt tillför mer resurser i syfte att stärka arbetet för hbtq-personers situation i Sverige....

Men det som främst måste till från nuvarande regering är att leverera i praktisk politik framåt. Dokumenten anger en inriktning. Nu måste fler konkreta förslag lämnas. Före riksdagsvalet 2014 lovade både s och mp att - om de blev regeringspartier - tillsätta utredningar om att införa ett tredje juridiskt kön, att barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare, att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion vid inseminationer på kliniker samt att avskaffa informationsplikten för hiv-positiva. Regeringen har inte ens signalerat att de ska tillsätta sådana utredningar före riksdagsvalet 2018. Det är inte acceptabelt.

Fler transkvinnor än transmän anmäler diskriminering. 

.... Av anmälningarna till DO gjordes 47 procent av kvinnor och 51 procent av män. Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig dock mellan vissa diskrimineringsgrunder och missgynnande i samband med föräldraledighet. Under 2015 var det betydligt fler kvinnor än män som anmälde missgynnande i samband med föräldraledighet. När det gäller diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck samt funktionsnedsättning var det också fler kvinnor än män som anmälde. Däremot var det fler män än kvinnor som anmälde diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och ålder....

Tydligen var det relativt jämn könsfördelning när det gäller sexuell läggning medan det alltså var vanligare att transkvinnor än transmän anmälde. Värt att notera är att siffrorna för män respektive kvinnor har avrundats uppåt till hela procenttal. Andelen "övriga" var nästan 3 % 2015. Samma tendens blir det om man granskar de ärenden som DO beslutade driva vidare. Ca 5 % tillhörde transpersoner (drygt 2 %) eller "ej definierade" (nästan 3 %). Det är ett tecken på att fler transpersoner verkar anmäla. Att konstatera transpersoners andel av befolkningen blir närmast spekulativt, delvis eftersom det handlar om hur trans definieras. Men en vanlig gissning är ca 2 %.

Tillfälliga projekt emot HBTQ-fientlighet och rasism.

Bland samtliga anmälningar driver DO vidare ca 12 % av ärendena. Säkert är vi många som reagerar över den låga siffran. Men det handlar dels om att DO främst driver ärenden som betraktas som principiellt viktiga, dels att det ofta är svårt att få fram bevis för att diskriminering hänt. Men det är viktigt att människor som känner sig allvarligt diskriminerade anmäler även om det inte leder till en rättsprocess, det gör att DO får mer information för att vidta nya åtgärder. Bland de ärenden DO driver till domstol är andelen fällande domar ca 80 %.

Regeringen vill att anslaget till DO ska följa pris-och löneökningar närmaste åren. När det gäller Åtgärder emot diskriminering, rasism m.m. föreslår regeringen att anslaget ökar med ca 8 miljoner till 63 miljoner nästa år för att därefter minska något. Det handlar bl.a. om tillfälliga satsningar emot HBTQ-fientlighet och rasism.