Mänsklig.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.


Det är kanske dags att reda ut mitt förhållande till kristendomen. Om någon frågar mig om jag är kristen är det ungefär som om en person ber mig avslöja om jag är queer. Det går inte att besvara med ett enkelt ja eller nej.

1. Jag tvekar om det finns en kristen Gud. Är agnostiker. Jag har läst hela Bibeln (och hela Koranen). Det tog några år men jag tyckte det var intressant. Jag är negativ till den straffande Gud som finns främst i Gamla testamentet. Jag vet att goda människor inom judendomen och kristendomen omtolkar citaten. Men det handlar inte bara om att omtolka citat utan även om en Gud som accepterar och är positiv till stamkrig, accepterar slaveri och detaljkontrollerar människor. Samma sak med Paulus i Nya testamentet. Och Gud i Koranen är densamma. Det är de abrahamitiska religionernas förbannelse. Att delar av deras skrifter inte prioriterar kärlek och fred.

2. Jag tvekar om Den helige ande finns. Med risk för att vara vanvördig verkar han vara ungefär som Olof Johansson (tidigare ordförande i Centerpartiet). Diffus och få vet vad han egentligen tycker.

3. Jag tror däremot på Jesus. Det kan tyckas vara en paradox. Eftersom jag är mycket musikintresserad resonerade jag idag (när jag visste jag skulle skriva den här krönikan ikväll) att om Bibeln vore ett album hade nog de fyra evangelierna (berättelserna om Jesus) släppts som den första singeln och blivit "den största hiten". Jag hade köpt singeln men inte albumet.

Jesus - besviken både på sig själv och andra.

Jag har resonerat med mig själv. Om Bibeln bara bestod av de fyra evangelierna om Jesus, hade jag då varit kristen? Kanske. För där finns ett kärleksbudskap som ofta saknas i de andra delarna. Mest tydligt är givetvis "den gyllene regeln", att behandla andra som man vill bli behandlad". Något vi människor kan ha som ideal men också bör erkänna att vi aldrig kan leva upp till 100 %. Men även när Jesus framför till folk (med modern svenska) "när du såg någon som var hungrig och gav personen mat så hjälpte du även mig" och "när du såg någon som var hemlös och gav personen tak över huvudet så hjälpte du även mig".

För några år sedan kollade jag nästan varje dag brittiska HBT-siten Pinknews. När de hade artiklar med koppling till HBT och religion illustrerade de den ofta med bilden till den här bloggposten. Jesus på korset. En del kanske tror han är död där. Men det är inte min tolkning. Han ser ledsen ut. Besviken. Inte hatisk. Inte uppgiven. Men besviken. Kanske både över sig själv (hade han kunnat göra något annorlunda innan han hamnade på korset) och på andra (inte främst på Judas som redan från början var förutbestämd att bli "förrädaren" utan de som han väntat sig skulle besöka honom när han var på korset men av feghet inte gick dit).

Inte förakta svaghet.

Det kan tyckas pretentiöst men jag har sett det där även när jag mött människor senaste åren. Nära där jag bor finns Värnhemstorget där "a-lagarna" ofta håller till. De kan vara bullriga men jag ser också deras sorg. Deras besvikelse. Precis som bilden här av Jesus. Många människor försöker hålla masken utåt men man ser deras sorg. Det kan vara folk som har invandrarursprung, HBT-personer, funktionshindrade etc. och blivit diskriminerade. Folk som blivit drabbade av s.k. hedersrelaterat våld. Människor som är ensamma. Folk med allvarliga sjukdomar.

Bilden på Jesus som Pinknews har publicerat har i vissa situationer följt mig senare åren. Den har gett mig själv tröst inför att alla är ofullkomliga, även Jesus, men också att inte visa förakt för svaghet. För visst är det så, oavsett vilken politisk eller religiös hemvist vi har, att vi ibland har lätt att göra det. Jag har senaste åren blivit mer ödmjuk inför att det inte är enkelt att döma människor, och att vi inte vet vilken historia som är orsaken till att människor är a-lagare, hemlösa eller annat. Bibeln är närmast övertydlig där, Jesus föddes i en enkel krubba i en fattig familj och dog relativt ensam på ett kors. Jag betraktar det som essensen i evangelierna, att inte förakta svaghet.

Ingmar Bergman, den välkände regissören, hade en film där Jesus på korset kom igen och igen. Jag känner igen det. Jag har respekt för folk från Ostasien men för mig är buddism ett omöjligt alternativ förutom att jag är kritisk även mot den religionen, deras negativa syn på livet. Jag vet att jag är en del av ett kristet kulturarv som funnits i hundratals år i Sverige. När jag var ung mötte jag goda människor inom Svenska kyrkan. Före 18 års ålder träffade jag nästan inte någon som jag visste tillhörde något annat religiöst samfund än Svenska kyrkan. Var de inte kristna i det samfundet var de ateister eller agnostiker. Det här var på Österlen på 1970- och  och början av 1980-talet.

Staten ska vara sekulär.

Det betyder inte jag likt en kd-politiker vill att "kristen etik" (vad det nu är) ska avgöra Sveriges politik. Staten ska vara sekulär, men vi är många som har ett kulturarv som det inte är enkelt att radera och få av oss vill nog inte heller det. När jag resonerar om etik blir det nästan ofrånkomligt, precis som för Ingmar Bergman, hur vi ska förhålla oss till Jesus.

Visst är det en paradox att jag tror på Jesus men inte på Gud och Den helige ande. I flera år var det bara en intuition. Men häromåret försökte jag analysera det. Och kom fram till det egentligen tydliga.

Att jag främst gillar Jesus är för han är - mänsklig.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

HBT-kultur. Välkommen Tango - Peter Parnell och Justin Richardsson.

Jag ska för första gången på bloggen recensera några barnböcker med HBTQ-tema. Det finns vissa komplikationer här. Jag är inte litteraturvetare eller har någon sådan utbildning. Trots det vill jag hävda, det kan låta skrytsamt, att jag är hyfsat bra på att bedöma en boks litterära värde. Om det är böcker för vuxna - för barn blir det möjligen annorlunda. För vi vet att barnpedagogik är ett ämne i sig. När jag nu kommenterar böckerna vill jag framföra den reservationen. Men jag hävdar trots det att mina recensioner av böckerna har ett värde. Barnböcker är för viktiga för att bara överlåtas åt "barnexperterna".

Välkommen Tango skrevs redan 2005 men har i år äntligen kommit ut i en svensk version. Från en beskrivning av boken.

På zoo finns det många sorters familjer. Här finns kattbjörnsfamiljer, apfamiljer, paddfamiljer, tukanfamiljer och många andra familjer. Men det finns en familj som inte är som någon annan. Roy och Silo bygger ett bo precis som de andra pingvinparen på Zoo. Men stenen vill inte kläckas, och deras skötare ger dem ett ägg som behöver tas om hand. Ur ägget kliver Tango, som blir den första pingvinungen med två pappor. Berättelsen om Tango är sann. Hakremspingvinerna Roy och Silo hade levt sida vid sida i Central Park Zoo i New York i många år, när de plötsligt fick upp ögonen för varandra 1998 och sedan dess har de varit ett par. Tango är deras enda unge, och hon föddes ur ett ägg som hade lagts av ett annat pingvinpar.

Nyanserad berättelse om manligt pingvinpar. 

Författarna Peter Parnell och Justin Richardsson berättar nyanserat och fint om "bögparet" bland pingvinerna i Central Park Zoo i New York. De konstaterar att de flesta pingvinpar är olikkönade men att det finns två "pojkpingviner" som blev ett par. Trots det kan man hitta följande info på Wikipedia.

The book has won many awards but also been at the center of numerous censorship and culture war debates on same-sex marriage, adoption and homosexuality in animals. The American Library Association reports that And Tango Makes Three was the most challenged book of 2006 to 2010, except for 2009 when it was the second most challenged.

En annan bok jag rekommenderar är Pinsamt värre Krille av Åsa Karsin från 2010. En pojke som bor med sina två mammor och det är inte något som problematiseras i berättelsen. Det skulle lika gärna kunna vara ett bögpar eller ett olikkönat par. Men som de flesta barn tycker Krille ibland att de vuxna som har ansvar för honom är pinsamma.

"Propagandaböcker" för barn blir fåniga.

Nu kanske det låter som jag hyllar varje barnbok med HBTQ-tema. Men det gör jag definitivt inte. En del böcker inom genren bör närmast bettraktas som "propaganda". Någon typ av "politisk pamflett" för barn (något som var vanligt på 1970-talet men dessbättre är sällsynt idag). Anette Ståhlberg är ansvarig för Jösta och Johan (2010) om två giraffer som söker ett barn. De hittar det också till slut men berättelsen känns krystad. Det göra också Kalle som Lucia (2009), även den av Annette Ståhlberg. Temat är det inget fel på, en pojke som vill bli Lucia. Men när alla pappor till klassens barn i slutscenen också tar på sig Luciakronor blir det bara fånigt.

Barn vet precis som vuxna hur samhället är, eller de kommer att veta det senare. Välkommen Tango och Pinsamt värre Krille visar respekt för hur samhället är utan att för den skull ge avkall på den fantasi och det äventyr som givetvis måste finnas i barnböcker.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

4 förslag till en bättre socialdemokratisk HBTQ-politik.

På söndag håller Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven sitt sommartal. Partiet har sin nästa kongress i Göteborg 3-7 april 2013. Det kan tyckas vara långt dit men den s-medlem som vill lämna motioner (förslag) till kongressen, bl.a. om HBTQ-reformer, måste göra det snabbt. Igår mailade jag följande till alla ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen för HBT-Socialdemokrater, varje ordförande i föreningens lokalavdelningar, en del HBT-engagerade socialdemokratiska riksdagsledamöter och några i ungdomsförbundet Ssu.

AK = Arbetarekommunen. I varje kommun är de socialdemokratiska föreningarna samlade i något de kallar Arbetarekommun.

I det här mailet

Tipsar jag er om möjliga motioner med koppling till HBTQ-politiken till s-kongressen 2013.

Jag kommer fram till valet 2014 att tipsa folk inom de flesta av riksdagspartierna om möjliga motioner med koppling till HBTQ-politiken. Själv har jag sedan flera år lämnat partipolitiken och är idag inte medlem i något parti. Eftersom jag vet att motioner måste vara inlämnade långt före kongresser i s, jämfört med de flesta andra partier, kollade jag Socialdemokraternas hemsida igår. Det varierar tydligen från kommun till kommun när sista inlämningsdagen är, försökte hitta den för Stockholm men gjorde det inte, däremot för Nacka.

"Nu är det dags att börja fundera och skriva motioner till partiets kongress som går av stapeln i april 2013. Som vanligt ska medlemmarnas motioner behandlas av s-föreningen och sedan vid ett medlemsmöte i Arbetarekommunen. Nedan följer mer detaljerad information.

Datumplan: 27 augusti 2012 Motionerna ska vara AK-styrelsen tillhanda kl 12.00

26 september 2012 Motionerna behandlas vid ett medlemsmöte i AK

3 oktober 2012 Antagna motioner ska vara partiet tillhanda."

Det här är alltså i sista stunden men ännu möjligt tydligen att lämna motioner till s-kongressen. Jag fattar ju att en del av er redan har lämnat motioner med HBTQ-koppling men betrakta det här som en vänlig påminnelse om ni glömt någon del. Socialdemokraterna har kommit långt inom HBTQ-politiken men partiet är ännu inte i mål. Den jag hävdar är viktigast nu för s del är att bli positiv till HBT-reform 1 om regeringsformen men också HBT-reform 2 att ni stödjer könsneutral namnlag för tonåringar. Om ni blir för de här reformerna och inte byter åsikter om de jag i övrigt kontaktat s om får ni för första gången maxpoäng i den HBT-rapport jag planerar för sommaren 2013.

HBT-reformer.

1. Att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.

De senaste åren har kunskapen om transpersoners situation ökat inom flera riksdagspartier, även inom Socialdemokraterna. Några reformer som s blivit positiva till är att lagen om hets mot folkgrupp ska skydda transpersoner och avskaffande av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen Det vore då logiskt att Socialdemokraterna även blir för att transpersoner ska få skydd av regeringsformens förbud mot diskriminering. Sedan I januari 2009 har Sverige en lag mot diskriminering inom arbetsmarknaden etc. som förbjuder diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion, ålder och könsidentitet. Regeringsformen har med diskrimineringsförbud mot alla de typerna av diskriminering. Förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en sitution där transpersoner ännu ofta har det svårt och där även könstillhörighetslagen diskriminerar transsexuella.

Grundlagsutredningen med ledamöter från alla riksdagspartier föreslog december 2008 att regeringsformen kap 2 även ska innehålla ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning. De lämnade dock inte motsvarande förslag om förbud i regeringsformen mot diskriminering pga könsidentitet. Men deras rapport var en kompromiss där alla partierna enats om ett gemensamt förslag. Fyra riksdagspartier, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är tydligt för ett förbud i regeringsformen mot diskriminering p.g.a. könsidentitet, alltså skydd för transpersoner. Hittills har Socialdemokraterna, Moderaterna , Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna svarat "möjligen" till reformen. Om Socialdemokraterna blir för reformen skulle det även öka chansen att m och kd senare säger ja eftersom partierna brukar försöka enas om den här typen av reformer.

Kapitel 1.

Idag har de flesta grupper skydd av Kapitel 1 § 2 regeringsformen.

"Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person."

Sedan 2003 är "sexuell läggning" med men ännu inte "könsidentitet". Sverige har en ny lag mot diskriminering från 2009 med förbud mot 7 olika typer av diskriminering. Av dem är alla diskrimineringstyper även med i regeringsformen kap. 1. Förutom "könsidentitet". Det är inte acceptabelt.

Kapitel 2

Sedan är det även med diskrimineringsförbud i Kapitel 2 i regeringsformen, ett kapitel som är juridiskt bindande för riksdag, regering och myndigheter d.v.s. domstolar kan förklara lagar och regler som inte är förenliga med kap. 2 i regeringsformen för att vara ogiltiga.

"12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.

13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt."

Sedan 2011 är "sexuell läggning" med men ännu inte könsidentitet.

2. Att 12-17-åringar ska få välja (med vårdnadshavares godkännande) könskonträra namn.

För några veckor sedan skickade jag ut en enkät till riksdagspartierna om vad de tycker om att 12-17- åringar ska få välja s.k. könskonträra namn."Det här är inte en reform som jag hittills bedömt vara ett kännetecken på ett partis HBT-vänlighet. Ett parti kan ju vara tveksam till att namnlagen blir könsneutral för barn utan att det har med dess HBT-värderingar att göra. Jag bedömer dock att det augusti 2012, med de förändrade värderingar när det gäller transpersoners mänskliga rättigheter som förekommit senaste åren, faktiskt är rimligt att kräva att ett riksdagsparti som vill kalla sig HBT-vänligt tar ställning för att barn 12-17 år som själva vill och fått vårdnadshavares godkännande (det är alltså dubbla garantier för att det är till barnets bästa) ska få välja ett namn som är "typiskt för det motsatta könet". I synnerhet för tonåringar som är transpersoner är det här en viktig frihetsreform.

Utredningen (där alla riksdagspartier är representerade) om en översyn av namnlagen ska lämna sin rapport senast mars 2013. Men redan i oktober hålls ett seminarium i Uppsala om vilka förändringar som behöver göras i namnlagen. Ungdomar 12-17 år kan nu byta till ett namn som är könskonträrt. Det har Patent- och registreringsverket beslutat i en ny praxis. Från ett pressmeddelande från Diskrimineringsbyrån Uppsala, RFSL, RFSL-Ungdom, RFSU och transföreningarna FPES och Kim.

Den förändrade praxisen kom till efter det att organisationerna RFSL, RFSL Ungdom, KIM och FPES tillsammans med juristen Kerstin Burman från Diskrimineringsbyrån i Uppsala tillskrivit PRV i ärendet. Sedan år 2009 har det varit fritt fram för myndiga personer att byta eller lägga till förnamn utan hänsyn till personens könstillhörighet. Detta blev klart efter Regeringsrättens dom i vad som blivit känt som ”Jan-Olov Madeleine-målet”, ett mål som drevs av Kerstin Burman.

Tyvärr har de två myndigheter, Skatteverket och PRV, som beslutar kring namnbyte, hanterat frågor om namnbyte olika efter domen, vilket har varit ett problem för många. Vilken myndighet en person kan vända sig till styrs bland annat av om personen tidigare har bytt namn..... PRV bedömer inte längre ärenden som gäller byte till ”-dotterefternamn” eller byte av förnamn för personer över 12 år utifrån sökandes könstillhörighet. Omyndiga personer måste dock ha vårdnadshavares tillåtelse.

- Vi välkomnar PRV:s besked i dessa namnfrågor. Vi kan konstatera att äntligen, snart tre år efter den så kallade ”Jan-Olov Madeleine”-domen, finns en enhetlig rättspraxis där individer får välja namn utifrån andra omständigheter än kön. Detta är en efterlängtad och betydelsefull framgång för HBTQ-communityt. Det innebär att fler personer nu kan välja ett namn som bättre stämmer överens med deras identitet och levnadssätt, vilket förenklar och förbättrar livet i vardagen, säger Kerstin Burman.

Direkt efter Regeringsrättens dom (om att namnlagen ska tolkas könsneutralt för vuxna) 2009 kontaktade jag riksdagspartierna och alla meddelade att de var för en könsneutral namnlag för vuxna. Sverigedemokraterna, som då var utanför riksdagen, meddelade att de inte var för reformen men inte heller emot den. Jag betraktar den nya policyn (för 12-17-åringar) som ännu ett steg mot en utveckling där folk slipper bli diskriminerade p.g.a. sin könsidentitet. Med anledning av det här kommer jag så småningom att ha med rätten för tonåringar (12-17-åringar) att välja ett könskonträrt namn (efter vårdnadshavares godkännande) när jag i senare rapporter bedömer politiska partiers HBT-vänlighet. Inte bara för vuxna som hittills."

Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet förklarar att de stödjer rätten för 12-17-åringar att (med vårdnadshavares godkännande) välja könskonträra namn. Socialdemokraterna och Moderaterna förklarar att de vill avvakta att namnlagsutredningen ska lämna sin slutrapport 1 mars 2013 men deras kommentarer i övrigt avslöjar att de är försiktigt positiva till reformen. Folkpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har ännu inte svarat.

3. Starta en utredning om att avskaffa eller sänka åldersgränsen för att få byta kön juridiskt.

Den borgerliga regeringen har i sin proposition om könstillhörighetslagen från våren 2012 lovat att senare starta en utredning om att 18-årsgränsen för juridiska könsbyten ska behållas eller inte (trots att Moderaterna och Kristdemokraterna i sak ännu är för åldersgränsen) . Om den startas den här mandatperioden är dock osäkert. Även Socialstyrelsens könstillhörighetsutredning föreslog en sådan utvärdering.. Socialdemokraterna har meddelat att de i sak vill behålla åldersgränsen men inte har något emot en utredning. Men det vore positivt om en s-kongress faktiskt argumenterade för en sådan utredning och att s bytte policy till "möjligen" till att avskaffa eller sänka 18-årsgränsen.. RFSL och andra föreningar för transpersoner vill helt avskaffa åldersgränsen vilket även Vänsterpartiet och Miljöpartiet är positiva till (det senare partiet lämnade dock ett "kompromissförslag" om 16 år i riksdagen hösten 2011). Folkpartiet och Centerpartiet svarar "möjligen" till att avskaffa eller sänka åldersgränsen medan Sverigedemokraterna är för 18-årsgränsen.

Queerreform.

1. Att det ska vara möjligt att använda både donerad sperma och donerade äggceller vid behandlingar för att en kvinna ska bli med barn.

Idag är det bara tillåtet att en av de två är donerad. Gynnar lesbiska kvinnor proportionerligt mer än olikkönade par eftersom för samkönade kvinnliga par måste alltid sperman vara donerad. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för reformen, Socialdemokraterna är vad jag vet ensamma tillsammans med Kristdemokraterna (vilket kanske borde vara något pinsamt för er) att vara emot reformen medan övriga partier tvekar.

Har ni frågor eller kommentarer kan ni givetvis maila. Känn er fria att använda mina formuleringar som delar av brödtext i motioner eller gör egna formuleringar.

Mvh

Bengt Held

Malmö

Uppdatering 1.

Sd är inget vanligt riksdagsparti.

Flera tidningar har berättat om främlingsfientliga trakasserier mot somalier i Forserum i Småland. Tydligen har ungdomsgänget även förföljt andra grupper men det är inte en orsak att bortförklara att det förmodligen finns rasistiskt motiv här. För hur kan någon människa annars trakassera barn, oavsett vad man tycker om svensk flyktingpolitik eller att några har sociala problem. Från en artikel i Dagens Nyheter.

"Ett sånt 'gäng' som rör om i grytorna borde finnas i alla sveriges 290 kommuner", skriver Karlsson i en kommentar till en artiklen på den främlingsfientliga sajten Avpixlat. – Nej så menar jag naturligtvis inte, men vi måste ju ha någon som rör om lite i grytan. Vi sverigedemokrater är ju emot den här fantastiska invandringen som man tror är så bra. Så det måste ju vara några som ställer upp och är emot det.... Karlsson är suppleant i SD:s lokala styrelse i Högsby. Han har tidigare föreslagit att den norska terroristen Anders Behring Breivik ska få asyl i Sverige.

Nu ska givetvis inte Sverigedemokraterna som parti hållas ansvarig för kommentaren. Inte heller när någon sd-politiker kallade homosexualitet för "avloppssex". "Galna" lokalpolitiker finns i de flesta partier. Dock följer jag hyfsat noga politiker som gör "grodor" och vidriga kommentarer och sedan riksdagsvalet 2010 verkar sd-politikers andel av dem vara typ 80 % trots att de fick 5,6 % i förra riksdagsvalet. Är det en slump? Lokala sd-politiker gör igen och igen förfärliga kommentarer. Känner de sig uppmuntrade till det av sin partiledning som är främlingsfientlig och HBT-negativ? Är partiledningen emot lokalpolitikernas värderingar eller bara att "de uttryckt sig för extremt" och ger partiet dåligt rykte? Att man har orsak att ställa den frågan avslöjar något om att sd inte är ett vanligt riksdagsparti.


Uppdatering 2.

Flera tidningar berättar om den senaste opinionsmätningen från Sifo. HBT-negativa Sverigedemokraterna och homonegativa Kristdemokraterna får tillsammans 9.6 % jämfört med 11.3 % i riksdagsvalet 2010.

Problem för Romney att förening för svarta är för homoäktenskap.

Republikanerna och Demokraterna ska inom närmaste veckorna anta partiprogram inför valen i USA i höst, bl.a. till presidentposten och kongressen. Demokraterna förväntas för första gången säga ja till en könsneutral äktenskapslag i sitt program. Republikanerna har försökt få en konflikt mellan homosexuella och svarta, två av de grupper i USA där högst andel röstar på Demokraterna, genom att ge stöd åt svarta pastorer som är emot homoäktenskap. Vi kan konstatera att NAACP, en av landets främsta  föreningar för svartas rättigheter, i maj förklarade att de är för att samkönade par ska kunna ingå äktenskap. Från brittiska HBT-siten Pinknews.

The NAACP’s board of directors voted to support marriage equality at their quarterly meeting in May. NAACP president Benjamin Todd Jealous said it was the “legacy and responsibility of the NAACP to speak up on the civil rights issue of our times”.

Några tydliga framgångar har Republikanernas flirt med svarta ännu inte gett. Tvärtom har debatten om homosexuellas rättigheter nu startat en konflikt inom det egna partiet. En del politiker argumenterar för att partiet i sitt program ska bli för möjligheten för samkönade par att ingå partnerskap (opinionsmätningar avslöjar att en tydlig majoritet bland Republikanernas sympatisörer är emot homoäktenskap men ca hälften av dem är för partnerskap och en majoritet är positiva till att lagar mot diskriminering och hatbrott ska skydda HBT-personer och att öppet homosexuella ska få jobba i försvaret). De konstaterar att partiets homofoba attityd gör det svårare att locka unga.  Mitt Romneys rådgivare bemötte det dock med att jämföra homorelationer med drogmissbruk (sic!).

Skiss till partiprogram för Republikanerna argumenterar för totalförbud mot aborter.

Och partiet lär få värre problem när det gäller de viktiga mittensympatisörerna om de antar det förslag till partiprogram som ska behandlas på partiets konvent (kongress). Förslaget är att Republikanerna ska vara för totalt förbud mot abort, även efter våldtäkt, vid incest och om moderns liv är i fara.  Andelen i USA som är emot fri abort har faktiskt ökat något sedan 1970-talet trots att attityderna till förvärvsarbetande kvinnor, skilsmässor, sex före äktenskapet och samkönade relationer blivit betydligt liberalare generellt sedan dess. Det är ungefär lika många, både bland ungdomar som äldre, som är för fri abort och som är emot det. Många av de som är emot nuvarande generösa abortregler (som avgjordes av Högsta domstolen i USA 1973) är dock för att rätten ska finnas efter våldtäkt och vid incest. Och ännu fler om moderns liv är i fara.

Om USA skulle införa ett totalförbud mot abort, även om moderns liv är i fara, skulle landet tillsammans med Nicaragua få de extremaste restriktiva abortlagarna i världen. Dagens Nyheter hade en artikel om just Nicaragaua (där abortlagen har stöd både av högern och vänstern) förra hösten.

I Nicaragua kan en läkare dömas till upp till tio års fängelse för att ha utfört en abort. En kvinna som avbryter sin graviditet riskerar ett nästan lika långt fängelsestraff – och det oavsett om hennes liv är i fara.... Till slut började hon skaka i kramper av smärtan. Hon yrade och var nära medvetslöshet. I feberdimman hörde hon en kvinnlig läkare säga: ”Nej, nu kan vi inte utsätta henne för mer tortyr! Vi måste göra något!” Den läkarens mod räddade Leslies liv. – Operationen utfördes i sista stund. Men hur många kvinnor har haft samma tur? undrar jag. Särskilt fattiga kvinnor på landsbygden, säger Leslie Briseño.

Att världens mäktigaste land kan få ett parti vid makten i höst som har de här värderingarna är egentligen absurt.


Uppdatering 1.

Dagens Nyheter har en artikel om nya filmen Pojktanterna, där både regissören och huvudrollsinnehavaren är transpersoner.


Uppdatering 2.

Svenska Dagbladet har en artikel om Gabriel Forss, öppet homosexuell sångare, och hans nya bok Äntligen. Men Gabriel, vi har inte någon statskyrka idag. :-) Men en felsägning är lätt hänt i den här typen av intervjuer. Bra du kan inspirera unga i frikyrkorna.

Tre riksdagspartier för könsneutral namnlag för tonåringar - men s och m tvekar ännu.

För några veckor sedan skickade jag ut en enkät till riksdagspartierna om vad de tycker om att 12-17- åringar ska få välja s.k. könskonträra namn.

Jag bedömer dock att det augusti 2012, med de förändrade värderingar när det gäller transpersoners mänskliga rättigheter som förekommit senaste åren, faktiskt är rimligt att kräva att ett riksdagsparti som vill kalla sig HBT-vänligt tar ställning för att barn 12-17 år som själva vill och fått vårdnadshavares godkännande (det är alltså dubbla garantier för att det är till barnets bästa) ska få välja ett namn som är "typiskt för det motsatta könet". I synnerhet för tonåringar som är transpersoner är det här en viktig frihetsreform. Ungdomar 12-17 år kan nu byta till ett namn som är könskonträrt. Det har Patent- och registreringsverket beslutat i en ny praxis....

Direkt efter Regeringsrättens dom (om att namnlagen ska tolkas könsneutralt för vuxna) 2009 kontaktade jag riksdagspartierna och alla meddelade att de var för en könsneutral namnlag för vuxna. Sverigedemokraterna, som då var utanför riksdagen, meddelade att de inte var för reformen men inte heller emot den. Jag betraktar den nya policyn (för 12-17-åringar) som ännu ett steg mot en utveckling där folk slipper bli diskriminerade p.g.a. sin könsidentitet. Med anledning av det här kommer jag så småningom att ha med rätten för tonåringar (12-17-åringar) att välja ett könskonträrt namn (efter vårdnadshavares godkännande) när jag i senare rapporter bedömer politiska partiers HBT-vänlighet. Inte bara för vuxna som hittills. 

Hittills har fem riksdagspartier svarat. Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet förklarar att de stödjer rätten för 12-17-åringar att (med vårdnadshavares godkännande) välja könskonträra namn. Socialdemokraterna och Moderaterna förklarar att de vill avvakta att namnlagsutredningen ska lämna sin slutrapport 1 mars 2013 men deras kommentarer i övrigt avslöjar att de är försiktigt positiva till reformen. Folkpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har ännu inte svarat.

Dåligt omdöme att delta i islamofoba evenemang igen och igen.

Ni som följer min blogg vet att jag i flera år ihärdigt försvarat Lars Vilks (bilden) både när det gäller hans yttrandefrihet och rätt att "häda" religioner och emot anklagelserna att han skulle vara islamofob. Efter att ha granskat hans senaste kommentarer i samband med att han ska besöka och hålla tal i New York för den islamofoba föreningen Sion konstaterar jag att min bedömning av Vilks ännu är rätt i sak.

Jag träffade själv honom när han höll ett föredrag i Malmö stadsbibliotek för något år sedan. Mediabilden av honom som någon vulgär människa stämmer inte. Han är försynt, resonerande och verkade begåvad. Han är inte islamofob eller främlingsfientlig enligt vad jag kan bedöma. Trots det har han nu figurerat i så många sammanhang i islamofoba kretsar att det blir svårt för mig att entydigt försvara honom. Att en gång delta i någon yttrandefrihetsdebatt där inbjudan kommer från islamofober vars värderingar man inte delar må vara hänt.

Men nu har det hänt så ofta att jag konstaterar att Vilks har dåligt omdöme när det gäller de evenemang han vill vara en del av.  Egentligen kanske han är idealist, att tro att det sammanhang man är i inte har någon betydelse, bara de kommentarer man själv lämnar. Men så är det ju inte och det borde Lars Vilks veta efter flera års debatt. Jag hade själv haft respekt för att någon icke-homofob som kritiserat RFSL vid ett tillfälle varit med som talare vid något arrangemang av någon homofob förening, för yttrandefrihetens skull. Men inte om det hänt igen och igen.

Just i Vilks situation, där man med rätta kämpar mot islamism och mot ängsliga PK-människor borde han ha vett att hålla sig borta från de islamofoba kretsarna. Att han inte gör det beklagar jag, för debatten om yttrandefrihet och rätten att "häda" även islam är för viktigt att lämna åt islamofoba partier och föreningar som Sverigedemokraterna och Sion.

Uppdatering 1.

Inkonsekvent av kulturinstitutioner i Sverige.

Konstnärerna Marianne Lindberg de Geer och Ola Åstrand drar sig ur utställningen "Udda och jämt" arrangerad av länsmuseet Jamtli i Östersund.  Som jag kommenterade i bloggposten kan jag inte längre entydigt försvara Lars Vilks. Och att nu stoppa honom måste inte vara ett tecken på feghet inför islamister. Han har ett dåligt omdöme när det gäller de kretsar där han vistas ibland.

Men det betyder inte att jag argumenterar för att hans konst ska stoppas (i synnerhet som den inte har någon koppling till islam) i Östersund. Visst har ansvariga rätt att göra det som markering. Men jag vet också att kulturinstitutioner i Sverige i decennier gett fritt utrymme åt Jan Myrdal, Sven Wollter och andra anhängare av kommunistiska diktatursystem. Myrdal har också gjort allvarligt homofientliga kommenterar bl.a. i samband med Stockholm Pride 1998 då han kallade det för ett evenemang som främjar "rövknulleri" (sic!). Sångaren Ken fick i flera år inbjudningar till kulturevenemang trots att han lämnat homofoba kommentarer. Markus Birro har fått leda program i TV trots transfobi i sina krönikor. Den dag svenska kulturinstitutioner bojkottar vänsterextrema och HBT-fientliga med samma iver som människor som rör sig i islamofoba kretsar (eller rasister vilket Vilks dock inte är) ska jag respektera er. 

Judiska församlingen i Malmö byter policy om homosexualitet.

I fredags besökte jag ett seminarium som hölls i samband med Malmöfestivalen som ännu pågår. Vem är antisemit? var temat och i debattpanelen fanns bl.a. Fredrik Sieradski, ordförande i Judiska församlingen i Malmö och Siavoch Derakhti som var en av de som startade gruppen Unga muslimer mot antisemitism.

Jag tog en pratstund med båda efteråt. Först med Siavoch Derakthi, en ung kille på typ 20 år, klädd i keps och träningsoverall och som till en början verkade blyg över all uppmärksamhet när han satt i panelen. "När ni är ute i skolor och informerar om antisemitism och annan rasism berättar ni också om homosexuellas situation och människor som inte följer traditionella könsroller?". Derakthi svarade "Vi tar upp allt, även det". Vi konstaterade att vi var ense om att all typ av intolerans är fel, antisemitism, homofobi, islamofobi etc. Eller som Siavoch Derakthi sa när han skulle avslöja varför han startade föreningen mot antisemitism. "Vi behöver mindre hat och mer kärlek".

"Samla två judar och du får tre åsikter"

Sedan gav jag mig på nästa människa, Fredrik Sieradski. Det var tydligt att han var mer medievan. Ironiskt nog så satt han först och resonerade med en annan man som (jag gissar) har judiskt ursprung. Den andre berättade att bland de värsta människorna han träffat var en del bosättare på Västbanken.  Det förs en livlig debatt bland judar. Sieradski berättade själv den självironiska kommentar som tydligen är vanlig. "Samla två judar och du får tre åsikter". Det kan vara värt att konstatera när högerextremister och islamister sprider sin retorik om att judar konspirerar ihop mot andra

Men jag hade ett ärende när jag kontaktade honom. Jag var beredd på en ordentlig konflikt men tyckte det vore fel att inte konfrontera honom när jag nu var där. Från en artikel på HBT-siten Qx 2008.

Simon Holender talade om hur judiska församlingen i Malmö tagit avstånd från samkönade vigslar men påminde om att ordföranden för Judiska Centralrådet i Stockholm erbjudit sig att komma ner till Malmö för att viga par av samma kön. Själv tillhör Simon Holender Judiska Centret i Lund, som har en liberal syn.

Judiska församlingar i Sverige ense om att vara homovänliga även om det finns ortodoxa homofientliga individer.

Jag började med att berätta att i nästan alla länder är judar bland de grupper som är homovänligast enligt opinionsmätningar. Sieradski nickade men jag trodde det var främst för att vara artig. "Men det är en gåta att Judiska församlingen i Malmö inte accepterar homorelationer och samkönade vigslar medan övriga judiska församlingar i Sverige gör det". "Men vi accepterar homosexuella och de som vill vigas rekommenderar vi att göra det i Stockholm eftersom vi inte har någon egen rabbin", Först blev jag förvånad, jag hade laddat upp med att ta en debatt med honom, men givetvis var det här positivt. Fredrik Sieradski avslöjade att det förts en debatt även om samkönade relationer inom Judiska församlingen i Malmö senaste åren och att den falang som är homovänlig nu är i majoritet.

Därmed blir judendomen den första av de tre abrahamitiska religionerna att på samfunds- och församlingsnivå i Sverige vara ense om att samkönade relationer är accepterade och att homopar bör få bli vigda inom samfundet. Alla muslimska samfund är homonegativa medan situationen är mer varierad inom kristendomen. Dock finns det givetvis homovänliga muslimska individer precis som det även inom judiska församlingar i Sverige finns ortodoxa individer som tycker homosexualitet är en synd. Precis som en del inom Svenska kyrkan.

Judiska samfund har kunnat bli homovänliga trots fokus på "Gamla testamentet".

Men det som är intressant är att det nu förs en debatt inom en del frikyrkliga samfund där de som är emot samkönade relationer ofta hänvisar till Gamla testamentet medan de som är homovänliga argumenterar för att Jesus inte kommenterade samkönade relationer utan framförde ett kärleksbudskap. Judendomen har kunnat förnya sig när det gäller homorelationer trots att Gamla testamentet (som kristna kallar det) är teologiskt viktigare för judar än för kristna.

Bilden till den här bloggposten är av Malmö synagoga, en av stadens vackraste byggnader.

Uppdatering 1.

Nog vore det spännande om Alliansen faktiskt enades om att vara emot heteronormen.

Moderaternas ordförande Fredrik Reinfeldt föreslog i en debattartikel i lördags att Alliansen borde lämna, förutom ett sakpolitiskt program som inför valen 2006 och 2010, även ett gemensamt idépolitiskt program. Göran Hägglund, partiledare för kd, protesterar. Förmodligen främst av taktiska orsaker, Kristdemokraterna kommer säkert inför valet 2014 att försöka ta sympatisörer från Moderaterna genom att hävda att kd är ensamma om vissa värderingar. Men vilka är de egentligen?

Jag hade en debattartikel på Qx i samband med Stockholm Pride om att Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas sakpolitik, när det gäller adoptioner och inseminationer, förmodligen strider mot diskrimineringsförbudet i regeringsformen. Vad är det för värderingar? Och granskar man Sveriges 11 största partier om vad de tycker om heteronormen blir det ännu mer spännande. Inget av de 11 partierna är idag officiellt för heteronormen.

Emot heteronormen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Sveriges pensionärers intresseparti.

Har ingen officiell åsikt om heteronormen

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna.

För er som inte känner till vad heteronormen betyder vill jag förklara att vara emot den betyder inte att vara negativ till heterosexuella relationer eller kärnfamiljen i sig. Utan det handlar om att alla inte ska känna de måste följa traditionella könsroller och skaffa någon olikkönad relation. Och att våra lagar ska vara anpassade efter det. Att samkönade och olikkönade relationer är lika "rätt" och att det är lika "rätt" att tydligt avvika från könsroller som att följa dem.

Visst vore det spännande om Alliansens partier faktiskt enades gemensamt om att vara emot heteronormen. Men där har både Moderaterna, och i synnerhet Kristdemokraterna en hemläxa att göra. För det senare partiet även när det gäller den praktiska politiken för äktenskap, adoptioner och inseminationer.

Sossarna har en mossig attityd till Svenska kyrkan.

Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven kommenterar i kristna tidningen Dagen att hans parti ska vara kvar inom Svenska kyrkan. Att Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet som ensamma riksdagspartier kommer kandidera inför nästa kyrkoval är så mossigt att videoapparater (ni vet de man använde innan DVD kom) verkar moderna i jämförelse. Visa respekt för Svenska kyrkan och lämna partipolitiken utanför den. Eller kommer s kandidera som parti inom något muslimskt samfund, sd inom katolska kyrkan och c inom någon judisk församling. Nej, så respektlösa är partierna inte.

Olyckligt.

Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss.

 

Agnetha Fältskog , från ABBA, i en intervju 2004.

- Vi sa alltid till media att det var en lycklig skilsmässa. Men det var bara för att hålla masken utåt.

- Det finns inga lyckliga skilsmässor. De är smärtsamma, särskilt när barn är inblandade.

Vissa citat noterar man. Det här är ett sådant. Mina föräldrar skilde sig 1978, när jag var 12 år.  Bland mina klasskamrater blev jag den förste med skilda föräldrar. Det har var på skånska landsbygden, Österlen, när kärnfamiljen ännu var norm även om den blivit något uppluckrad i större städer. På 1960-talet både fascinerades och förfasades folk i Sverige över att skådespelarna i Hollywood skilde sig och gifte om sig, ibland flera gånger. Att vara sambo som olikkönat par, och få barn, var då ännu bara accepterat i Stockholm, därav att det då kallades "Stockholmsäktenskap". Idag, 2012, är det vanligt även på skånska landsbygden.

Men annorlunda var det 1978. Givetvis var jag och min bror oskyldiga till våra föräldrars skilsmässa men även vi blev inblandade. Jag vill förtydliga att ingen någonsin sa något negativt om att våra föräldrar skilt sig men man har trots det en subjektiv känsla. Vi var inte "som andra." Det värsta var att det förväntades man skulle "ta ställning" för en av föräldrarna. Jag kan efteråt konstatera att jag borde kanske haft en annan attityd, men jag var bara 12 år. Och de som främst hade ansvaret var mina föräldrar.

En skilsmässa är alltid ett misslyckande.

Men trots att vi har idag har betydligt liberalare attityder till att folk skiljer sig, tack och lov, så har barn samma situation idag. Ni vet att ungar ska bo en vecka hos ena föräldern, nästa vecka hos den andre. Att det inte är enkelt för barn måste man inte vara Einstein för att konstatera. Jag vänder mig emot de som försöka få skilsmässor till att var något oproblematiskt eller t.o.m. positivt. Snacka om att ha vuxenperspektiv och inte barnperspektiv.

En skilsmässa är ibland det minst dåliga alternativet men alltid ett misslyckande. Den som resonerar annorlunda kan aldrig ha älskat sin partner eller brytt sig om sina barn. Men det var egentligen inte det som är syftet med den här bloggposten, att avslöja hur problematiska skilsmässor är.

Utan att resonera om min farmor. Som dog för några år sedan. Hon var nog den elakaste släkting jag haft. Jag ogillade henne instinktivt. Hon var inte vänlig. Hon talade ofta illa om andra. De sista åren hon fanns i livet fick vi dock bättre kontakt. Där hon visade en annan sida. Visst var hon även då ibland kall men vi hade det ofta trevligt när jag besökte henne. Jag gav henne en chans, jag struntade i hur hon varit tidigare utan konfronterade henne genom att ta för givet att hon skulle vara intresserad av att behålla kontakten.

Mörker och ljus.

Min farmor "hade problem med nerverna" (vilket jag visste redan som barn) och var säkert ofta också deprimerad. Det kan låta naivt men jag gjorde för någon månad sedan, vid 46 års ålder, för första gången kopplingen till att hon varit ofta "elak" men också visat andra sidor senare. Att det kanske var hennes egna problem som gjort att hon inte visat vänlighet. Eller att hon skvallrat om andra. Men att det fanns en annan del inom henne.

Det är givetvis ingen ursäkt för hennes beteende men möjligen en delförklaring. Hon har säkert inte haft det lätt med sina problem. Det ger också en möjlighet till försoning. Vid hennes begravning började prästen med att vi samlats för att "viga henne till griftero". Först tyckte jag det var udda att ha med ordet viga i ett negativt sammanhang som en begravning. Men efter en stund konstaterade jag att det var ganska vackert. Att det förvandlas till något positivt.

Det finns inga elaka människor, bara olyckliga, var ett citat jag kollade på 1970-talet. Kanske det är sant. Eller som en präst sa vid en Regnbågsmässa i Malmö för ca 10 år sedan "låt oss gå ut i vardagen med vårt mörker och vårt ljus". Först fattade jag inte vad han menade men senare konstaterar jag att min människosyn är densamma. Ingen människa är så ond att det inte finns något gott inom vederbörande. Och inte heller är någon av oss 100 % god. Mörkret och ljuset finns inom oss alla.

HBT-kultur. Queer Music Heritage.

Förra fredagen skrev jag en ovanlig "recension". Kommenterade bl.a. Jan Magnussons hemsida om HBTQ-böcker. Det här är andra och sista delen av min "sommarspecial" där jag recenserar HBT-relaterade siter istället för böcker, CD-skivor etc.

JD Doyle (bilden) har sedan 2000 varje månad sänt radioprogram i sin hemstad Houston, Texas i USA. Dessbättre har han inte nöjt sig med det utan lagt upp alla sina sändningar på sin hemsida. Genom några klick kan vi ladda ner varje program från starten. Att någon gör en "kulturinsats" brukar ibland användas slarvigt. Men JD Doyle gör verkligen det. Han bevakar HBT-relaterad musik från 1910-talet (sic!) till idag. Det är disco, pop, rock, jazz, country, schlager, klassisk musik. Det är nog få genrer som inte finns med i programmen.

Någon har hävdat att om du skaffar kunskap och läser böcker öppnar sig dörr efter dörr för dig. Jag vill travestera det, och i synnerhet för dig som är ung. Trots att jag följt HBT-relaterad musik i decennier är det flesta av låtarna från Doyles program okända för mig. Mycket håller inte tillräcklig kvalité musikaliskt men annat gör det och det är en del av vår historia. Här finns säkert 300 timmars HBT-historia. Gör som jag - "snabbspola" i ditt musikprogram, för mig Itunes, när du vill framåt,

Kolla JD Doyles hemsida, ladda ner programmen och dörr efter dörr öppnar sig för dig om HBT-musikens ursprung och utveckling. Hade jag bott i USA hade jag meddelat att jag är "excited" över att ha hittat JD Doyles hemsida som är "great". Eftersom jag är svensk konstaterar jag är den här hemsidan är bra.

Jag kommer de närmaste månaderna att återkomma med mina "vanliga" recensioner av böcker, filmer och CD-skivor med HBT-koppling. Bland det som jag planerar att kommentera är böcker från Jonas Gardell, Gabriel Forss, Andreas Lundstedt, en biografi om Freddie Mercury  och filmen Förbjuden kärlek om ett lesbiskt par i Iran. 

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.

En queer och grön Malmöfestival.

Idag startar Malmöfestivalen och kommer att pågå fram till nästa fredag. Malmö var faktiskt först i Sverige att börja arrangera någon stadsfestival, 1985. Av princip har jag i flera år varit något skeptisk mot den här typen av evenemang där folk ska trängas för att få betala för mat eller kolla någon gratiskonsert. Men Malmöfestivalen har utvecklats. Jag ska förklara det senare i den här bloggposten.

Men hur är då utbudet när det gäller specifikt HBT-relaterade saker i år? Tyvärr synnerligen magert. Men ett evenemang finns det torsdagen 23 augusti 18.00. i Palladium (nära Gustav Adolfs torg):

En musikföreställning om Karin Boye. Föreställningen handlar om strävan efter att ha ett värde, om våndan att uttrycka sig, om gränslös kärlek och skapande. Det är en föreställning om Karin Boye och Margot Hanel - hennes livskamrat de sista sju åren av hennes liv. En annorlunda berättelse om poetens liv berättad ur synvinkeln från den som stod i hennes skugga. Med dans och tonsättningar av Karin Boyes dikter växer föreställningen fram, där musikerna och skådespelaren på scenen byter roller och letar efter ett sätt att berätta historien.

Men om vi breddar HBT till HBTQ så blir bilden betydligt mer positiv. För Malmöfestivalen genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Dazl boys, cheerleadingkillar från brittiska staden Leeds framträder, Stockholm konstsim herr ger en scenversion av sitt VM-guldprogram, Nördcafe berättar om manlig fåfänga och refererar bl.a. till Oscar Wilde, Malmö feministiska nätverk håller en debatt och fredagen 24 augusti "facewalk", för att få folk att "dansa genom Malmö tillsammans mot diskriminering och ojämlikhet.".

Sedan hålls det seminarier om antisemitism, islamofobi, kristofobi och "om bara svenskar kan vara rasister".

Krav på vegetariskt alternativ.

Ett annat tema som ännu tydligare är en del av Malmöfestivalen 2010 är miljöengagemang. Att Way out west-festivalen i Göteborg krävt att all mat inom festivalens område ska vara vegetarisk har orsakat mycket debatt där. Malmöfestivalen har en annan, och enligt mig klokare, strategi, Det är från och med i år ett krav att alla matförsäljare ska servera minst en vegatarisk rätt och de motiverar det med att "den storskaliga köttproduktionen utgör en extrem belastning för klimatet och miljön". Värt att notera är att svenska folket idag per invånare äter dubbelt så mycket kött som på 1950-talet trots att experter är hyfsat ense om att vi generellt äter för mycket kött och för lite grönsaker från ett hälsoperspektiv. Jag är själv köttätare och moraliserar inte över det men det är bra det blir debatt.

Festivaltidningen har också "tips för en bättre miljö": Det hade lätt kunnat bli förmyndaraktigt men blir inte det. Kanske orsaken är att Malmöfestivalen lever som de lär. De ansvariga har trovärdighet. Programpunkterna med koppling till miljö är så många i programmet att det nästan blir enklare att berätta om vad som inte har något samband med klimatdebatten.

Malmö ligger igen i framkant i Sverige i miljödebatten, staden har fått flera priser för det tidigare. Det är också politisk enighet om det lokalt. Moderaterna är visserligen kritiska mot en del åtgärder för att begränsa bilismen men i allt väsentligt är partierna här ense.

Malmöfestivalen är så queer och miljövänlig att en del politiker från Miljöpartiet i andra kommuner säkert hade blivit gröna (no pun intended) av avund om de hade sett programmet.

Ingen mänsklig rättighet att få ge blod!

I flera år har det förts debatt om vilka blodgivningsreglerna ska vara för bl.a. män som har sex med män. Ulf Schylt. tidigare styrelseledamot i RFSL, har en artikel om det på debattsiten Newsmill. Istället för avslöja varför reglerna är som de är hänvisar jag till den artikeln. Att det åter blivit konflikt om nuvarande regler är för att Centerpartiets ordförande Annie Lööf i samband med Stockholm Pride gjorde ett utspel om att de är diskriminerande mot homosexuella och bisexuella män.

Kristdemokraterna vänder sig idag i Svenska Dagbladet emot resonemanget. Även Hanne Kjöller från liberala Dagens Nyheter ledarredaktion försvarar nuvarande regler. Kjöller var en av de som i debatten om homoadoptioner 2002 argumenterade för samkönade pars rätt att bli prövade som adoptivföräldrar. Även RFSL stödjer nuvarande regler. Bloggaren Jens Fagerlund håller däremot med Centerpartiet.

Centerpartiet ska ha en eloge för att de som första riksdagsparti 2006 tog ställning emot dåvarande blodgivningsregler som förbjöd män som haft sex med någon man sedan 1980-talet, även om det bara handlade om oralsex med kondom och vid ett tillfälle, skulle bli avstängda resten för livet som blodgivare. Efterhand anslöt sig fler partier och när Socialstyrelsens nya "liberalare" regler genomfördes (en man som inte haft sex med någon annan man senaste året får ge blod), så fick det stöd av alla riksdagspartier, även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Centerpartiet vill nu gå ett steg längre.

Börja med att engagera dig för spridning av information om säkrare sex.

Det kan låta bedräglig tolerant att göra individuella prövningar av varje människa som vill bli blodgivare, Men då måste för det första tid avsättas åt närmast personliga intervjuer med de som vill lämna blod. Dessutom blir det frågor som nog många skulle tycka vara integritetskränkande typ "misstänker du att din partner varit otrogen och att ni sedan haft oskyddat sex". "Vilka sexualtekniker använder du och din partner och hur ofta använder ni kondom"?

Den som är HBT-engagerad och vill att män som har sex med män (MSM) ska få bli blodgivare på samma villkor som heterosexuella bör börja med att engagera sig för att sprida information om säkrare sex och mer resurser till hiv-prevention riktad mot MSM. Men av någon orsak är det få svenska HBT-engagerade som tydligt driver arbetet mot hiv. Jag har själv publicerat en del artiklar om det och RFSL:s senaste kampanj är värd beröm. Men hur många andra bryr sig om problemet på bloggar och i debattartiklar? Börja med det, när det arbetet gett resultat blir det lättare att också resonera om likställda blodgivningsregler.

Paul Ryan är lika homofob som Mitt Romney.

Paul Ryan (bilden) blir alltså vice presidentkandidat för Republikanerna i höstens val i USA. Det har Mitt Romney avgjort, han som vill ersätta Demokraternas Barack Obama som landets president. Human rights campaign (USA:s främsta HBT-förening, men det finns många andra av betydelse) har rankat hur landets parlamentsledamöter i senaten och representanthuset röstat när det gäller reformer med koppling till HBT-rättigheter.  Ledamöter kan få från 0 till 100 poäng.

Bland de som får maxpoäng, och alltså röstat för alla förbättringar och emot alla försämringar enligt Human Right Campaigns sammanställning finns en del från Demokraterna bl.a. Nancy Pelosi, partiets gruppledare i representanthuset och John Kerry, tidigare presidentkandidat. Folk från Republikanerna bl.a. Eric Cantor, partiets gruppledare i representanthuset och John McCain, tidigare presidentkandidat, är bland de som får noll poäng och där hamnar också Paul Ryan. Mitt Romney är inte ledamot i kongressen.

Från hemsidan för Advocate, HBT-tidning i USA.

Romney supports amending the U.S. Constitution to ban same-sex marriage. And Ryan twice voted in support of the failed Federal Marriage Amendment in 2004 and 2006.... Also, as a U.S. representative for Wisconsin’s first congressional district, Ryan was more recently faced with a ballot question in his home state on whether to ban marriage equality. He again lined up against marriage equality. In 2003, Ryan voted in favor of the Marriage Protection Act, which would have prevented federal courts from considering and possibly overturning the Defense of Marriage Act. Romney also backs DOMA.

Ryan voted in 1999 in favor of banning same-sex couples from adopting in the District of Columbia, over which Congress often exerts control. And although Romney acknowledges it's legal for gays and lesbians to adopt in many places, he doesn't go so far as to support it. In fact, he brags about siding with the Catholic Church in Massachusetts as governor as it sought an exemption that would have let it discriminate in adoptions and in foster care despite receiving government money.

Ryan also lined up with Romney on repeal of "don't ask, don't tell" when it came before Congress in 2011. Ryan voted against repealing DADT, and Romney was outspoken in his opposition to repeal. Since then, though, Romney has said reinstating DADT would be unnecessary.

Romney's record on the need for hate crimes laws is unclear. But when the Matthew Shepard and James Byrd, Jr. Hate Crimes Prevention Act passed through the House in 2009, Ryan voted against it. One area where the two differ is on the Employment Non-Discrimination Act. Ryan voted in 2007 in favor of the law, which would have prohibited workplace discrimination based on sexual orientation but did not yet include gender identity. Romney was once also in favor of ENDA but changed his mind. Romney told the Log Cabin Republicans in 1994 that he would sponsor ENDA if elected to the U.S. Senate. Then in 2006 he told National Journal that ENDA would “open a litigation floodgate and unfairly penalize employers at the hands of activist judges.” He dismissed ENDA, saying, "I don’t see the need for new or special legislation."

Inga försämringar av HBT-lagar med Romney....

Vi kan alltså konstatera att det enda område där Romney och Ryan möjligen inte varit tydligt homofientliga är när det gäller lagar mot diskriminering inom arbetsmarknaden p.g.a. sexuell läggning. Men Ryan har senaste åren röstat emot reformen när den behandlats i representanthuset och Romney har också lämnat negativa kommentarer.

Blir det då försämringar av HBT-.rättigheter i USA om Romney skulle bli president? Nja, dessbättre blir det nog inte så. Att de federala hatbrottslagarna (obs att det inte är något förbud mot hets mot folkgrupp, någon sådan lag finns inte i USA utan det handlar om att den federala polisen ska hjälpa polisen i delstaterna vid hatbrott) även ska omfatta sexuell läggning, könsidentitet, kön och funktionshinder var Republikanerna emot men har i princip direkt accepterat efter att det genomförts. Mer debatt har det varit om att tillåta öppet homosexuella och bisexuella i försvaret. En del extremister i Republikanerna vill återinföra förbudet men här är Romney så pragmatisk att han fattar att det inte skulle göra någon nytta. Det sista USA:s militär vill ha idag är att, efter så mycket utredningar senaste åren om reformens genomförande, återinföra förbudet med nya remissrundor etc.

.... men däremot reformstopp.

Då är det kvar en möjlig försämring, att Romney och Ryan i landets federala (nationella) konstitution vill förbjuda samkönade äktenskap. Det hade betytt att de delstater som redan tillåter homoäktenskap hade fått ändra sina lagar. För det första krävs det två tredjedels majoritet i både senaten och representanthuset för att ändra konstitutionen, för det andra är även många konservativa som i sak är emot samkönade äktenskap även negativa till att använda konstitutionen för att avgöra sådant som hanteras på delstatsnivå. Trots det ska inte skadeverkningarna av Romney som möjlig president bagatelliseras. Att han skulle driva ett förbud mot homoäktenskap skulle igen polarisera landet ännu mer och riskera förvärra homofientligheten i de konservativa delarna av USA.

Men det främsta problemet med Romney-Ryan är att med dem i ledningen blir det reformstopp inom HBT-området. Granskar man rapporten från Human Rights Campaign kan man konstatera vilka HBT-reformer det främst lär bli konflikt om i kongressen de närmaste åren.

Employment Non-Discrimination Act... that would prohibit employment discrimination on the basis of sexual orientation and gender identity. 

Tax Equity for Health Plan Beneficiaries Act... that would equalize tax treatment for employer-provided health coverage for domestic partners and other non-spouse, non-dependent beneficiaries. 

Respect for Marriage Act... that would repeal the Defense of Marriage Act. 

Uniting American Families Act... that would amend the Immigration and Nationality Act to provide same-sex partners of U.S. citizens and lawful permanent residents the same immigration benefits that legal, opposite-sex spouses of U.S. permanent residents enjoy.

USA kan få federal lag mot diskriminering av HBT-personer inom arbetsmarknaden.

Inte ens om Barack Obama blir omvald som president, med Joe Biden som vicepresident. och Demokraterna behåller majoriteten i senaten och återtar den i representanthuset lär det vara någon garanti för att de här fyra reformerna genomförs närmaste åren. Den reform som har störst chans att få majoritet i den situationen är att förbjuda diskriminering p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet inom arbetsmarknaden. Tydligen är Barack Obama personligen för övriga tre reformer och de flesta liberala demokrater men många från Demokraterna i sydstaterna och mellanvästern tvekar ännu. Kanske för att de tre reformerna indirekt har en koppling till äktenskapsdebatten. Opinionsmätningar visar dock att ca hälften av landets befolkningen är för homoäktenskap.


Uppdatering 1. 

Skamlig kommentar från moderatpolitiker.

Jag är definitivt ingen USA-hatare, tvärtom positiv till att Sverige ska bli medlem i NATO som de flesta andra länder i Europa. USA har räddat Europa undan både nazism och kommunism. Men en sak som är besvärande för USA är deras nära samarbete med diktaturen Saudiarabien. Även presidenter som Bill Clinton och Barack Obama har värnat det samarbetet även om de säkert egentligen ogillat det. Jag fattar ju att det handlar om realpolitik, USA skulle få det svårt som stormakt om man verbalt hårt attackerade alla länder i Mellanöstern trots att de förtjänar skarp kritik allihop, även Israel som är minst dåligt i regionen. Det är ingen som helst ursäkt för USA men en förklaring.

Men just därför bör Sverige och övriga EU kunna vara tydliga och konsekventa i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern. Att försvarsminister Karin Enström (m) vägrar kalla Saudiarabien för diktatur är skamligt både för henne själv och för Moderaterna. När det gäller att bortförklara diktaturer har svensk vänster oftast varit värst. Dåvarande statsminister Olof Palme (s) åkte 1975 på statsbesök till diktaturen Kuba och höll ett långt tal utan någon som helst kommentar om diktaturen och förföljelsen.

Krassa ekonomiska orsaker.

Andra socialdemokratiska statsministrar som betett sig omdömeslöst är Ingvar Carlsson som 1983 kommenterade ekonomin i Sovjet med att "den visar att kapitalismen inte har monopol på att skapa välfärd" (när regimen föll ihop avslöjades det hur vanlig misären var där) eller Göran Persson som hyllade "stabiliteten i Kina". Ännu värre när det gäller bagatelliserande av diktaturer har Vänsterpartiet (tidigare vpk) varit och delar av partiet är det ännu. Men två fel gör inte ett rätt. Svenska riksdagspartier har  senaste åren ofta varit hyfsat ense om kritik mot diktaturer, de flesta från vänstern har skärpt till sig jämfört med 1980-talet. I den situationen är det absurt att Moderaterna börjar relativisera demokrati och diktatur. Extra tragiskt för att det egentligen handlar om något så simpelt som krassa ekonomiska orsaker för att Sverige ska kunna sälja vapen till Saudiarabien.

Att Sverige bara ska sälja vapen till länder som entydigt är demokratiska bör vara en självklarhet. Är Saudiarabien ingen diktatur finns det inga diktaturer.


Uppdatering 2.

Karin Enström (m)  har i eftermiddag backat från sin absurda vägran att kalla Saudiarabien för en diktatur. Först så vill jag förtydliga att det är bättre av en politiker att erkänna att vederbörandes  kommentar var fel än att hålla fast vid den trots berättigad kritik. Och det är väl ingen som på allvar tror att "Nya Moderaterna" som blivit ett tydligt parti för jämställdhet och en HBT- och invandringsvänlig politik känner någon ideologisk samhörighet med islamistiska diktaturen Saudiarabien. Istället handlar det alltså om krassa ekonomiska orsaker. Att Sverige ska förbli det land i världen som exporterar mest vapen per invånare när det gäller försäljningsvärde. Det är kul när vi toppar exportlistor i övrigt man kanske inte just den. Här har förutom m även s, c och sd en hemläxa att göra, de fyra partierna är ännu för vapenexport även till diktaturer. Att främlingsfientliga sd som inte prioriterar mänskliga rättigheter främst (för att uttrycka det milt) hamnar snett är inte förvånande men börjar det inte bli pinsamt för m, s och c?

HBT-kultur. Jan Magnussons hemsida om HBTQ-böcker.

Det här är inte en vanlig recension som jag brukar göra vissa fredagkvällar. Först kanske jag ska avslöja var jag hittade Jan Magnussons (bilden) hemsida om HBTQ-böcker. Bloggaren Bokbögen (vars hemsida är värt ett besök också) fick jag reda på av en slump när jag letade efter en viss bok. Och där hänvisade dels till bloggaren Tekoppen (även det är en site jag rekommenderar) som har en ordentlig lista på böcker med HBTQ-tema. Men trots många titlar där är det inget emot den sammanställning som Jan Magnusson gjort.

Det är nästan omöjligt att referera till bloggen för att ge den rättvisa. Jag började i maj att gå igenom titlarna från 1800-talet. För att göra det hanterligt har jag fokuserat på de böcker som getts ut på svenska. Har gjort en lista på böcker, jämfört med vilka som finns att låna på Malmö stadsbibliotek och som jag tycker verkar intressanta, och fått ihop en sammanställning på drygt 100 böcker jag planerar att låna. Men även övriga tusentals böcker, uppsatser etc. (som getts ut på svenska) har jag googlat och det har också gett information om vad som getts ut med HBTQ-tema sedan 1800-talet.. Först idag i augusti är har jag gått igenom hela listan som sträcker sig till 2007. Jan Magnusson bor i Göteborg och var en kort tid, 1991, också ordförande för RFSL-avdelningen där. 1986-1993 var han ansvarig för Rosa rummet, en verksamhet som fanns i flera RFSL-avdelningar förr. Bl.a. i den avdelning RFSL-Lund som jag blev medlem i 1990 när jag för första gången besökte något gayställe.

Stockholmsnorm inom HBT-kulturen.

Jan Magnusson kandiderade för Feministiskt initiativ i kommunvalet 2006 men har efter att jag kontaktat honom på Facebook idag meddelat att han lämnat partipolitiken och inte är medlem i något parti. Hur har hans arbete kunnat bli ignorerat? Det är en gåta att vad jag vet ingen från RFSL, Kom ut eller Qx skrivit om hans sammanställning av böcker. Jag har mer och mer blivit övertygad om att det finns en Stockholmsnorm i HBT-media. Jag har själv som Malmöbo noterat det men inte velat framföra teorin i egen sak. Men mitt tips är att en del HBT-engagerade utanför Stockholm mötts av en helt annan respons om de bott i city i Sveriges huvudstad och på helgerna mött folk i HBT-media. Det gäller för HBT-engagerade i Luleå, Östersund, Karlstad, Örebro, Norrköping, Halmstad eller Kristianstad. De finns och får ibland, pliktskyldigast, ett reportage i Qx och Kom ut. Men när tidningarna ska berätta "vad som händer i stan" (som om Sverige bara hade en stad) , tja då blir det introvert.

Att hans arbete inte lyfts fram tydligare i HBT-media är tragiskt. Festa på i Stockholm även efter Pride där, hitta lokalkrönikörer i andra städer. Men den dag ni på allvar ifrägasätter Stockholmsnormen som finns i hela samhället ska jag rapportera om det i en bloggpost.

Könsneutral namnlag för 12-17-åringar. Vad tycker partierna?

Idag skickar jag ut mail till riksdagspartierna om vilken åsikt de har om att namnlagen nu är könsneutral även för 12-17-åringar. Här är mailet till m-politiker. Jag har placerat rubriker som inte fanns i mailet för att göra bloggposten mer lättläst.

I det här mailet kontaktar jag er

För att utröna om Moderaterna som parti stödjer den policy som svenska myndigheter juni 2012 gjort av namnlagen, att någon som är 12-17 år får (med vårdnadshavares godkännande) byta till ett namn som är könskonträrt (typiskt för vederbörandes juridiska kön)

För tonåringar som är transpersoner är det en viktig frihetsreform.

Jag har medvetet avvaktat med att skicka det här mailet till er först efter att min senaste HBT-rapport blivit publicerad och Stockholm Pride är förbi för i år. Det här är inte en reform som jag hittills bedömt vara ett kännetecken på ett partis HBT-vänlighet. Ett parti kan ju vara tveksam till att namnlagen blir könsneutral för barn utan att det har med dess HBT-värderingar att göra. Jag bedömer dock att det augusti 2012, med de förändrade värderingar när det gäller transpersoners mänskliga rättigheter som förekommit senaste åren, faktiskt är rimligt att kräva att ett riksdagsparti som vill kalla sig HBT-vänligt tar ställning för att barn 12-17 år som själva vill och fått vårdnadshavares godkännande (det är alltså dubbla garantier för att det är till barnets bästa) ska få välja ett namn som är "typiskt för det motsatta könet". I synnerhet för tonåringar som är transpersoner är det här en viktig frihetsreform.

Utredningen (där alla riksdagspartier är representerade) om en översyn av namnlagen ska lämna sin rapport senast mars 2013. Men redan i oktober hålls ett seminarium i Uppsala om vilka förändringar som behöver göras i namnlagen. Ungdomar 12-17 år kan nu byta till ett namn som är könskonträrt. Det har Patent- och registreringsverket beslutat i en ny praxis. Från ett pressmeddelande från Diskrimineringsbyrån Uppsala, RFSL, RFSL-Ungdom, RFSU och transföreningarna FPES och Kim.

Den förändrade praxisen kom till efter det att organisationerna RFSL, RFSL Ungdom, KIM och FPES tillsammans med juristen Kerstin Burman från Diskrimineringsbyrån i Uppsala tillskrivit PRV i ärendet. Sedan år 2009 har det varit fritt fram för myndiga personer att byta eller lägga till förnamn utan hänsyn till personens könstillhörighet. Detta blev klart efter Regeringsrättens dom i vad som blivit känt som ”Jan-Olov Madeleine-målet”, ett mål som drevs av Kerstin Burman.

Tyvärr har de två myndigheter, Skatteverket och PRV, som beslutar kring namnbyte, hanterat frågor om namnbyte olika efter domen, vilket har varit ett problem för många. Vilken myndighet en person kan vända sig till styrs bland annat av om personen tidigare har bytt namn..... PRV bedömer inte längre ärenden som gäller byte till ”-dotterefternamn” eller byte av förnamn för personer över 12 år utifrån sökandes könstillhörighet. Omyndiga personer måste dock ha vårdnadshavares tillåtelse.

- Vi välkomnar PRV:s besked i dessa namnfrågor. Vi kan konstatera att äntligen, snart tre år efter den så kallade ”Jan-Olov Madeleine”-domen, finns en enhetlig rättspraxis där individer får välja namn utifrån andra omständigheter än kön. Detta är en efterlängtad och betydelsefull framgång för HBTQ-communityt. Det innebär att fler personer nu kan välja ett namn som bättre stämmer överens med deras identitet och levnadssätt, vilket förenklar och förbättrar livet i vardagen, säger Kerstin Burman.

Bara sd tvekar om det är rätt att låta namnlagen vara könsneutral för vuxna.

Direkt efter Regeringsrättens dom (om att namnlagen ska tolkas könsneutralt för vuxna) 2009 kontaktade jag riksdagspartierna och alla meddelade att de var för en könsneutral namnlag för vuxna. Sverigedemokraterna, som då var utanför riksdagen, meddelade att de inte var för reformen men inte heller emot den. Jag betraktar den nya policyn (för 12-17-åringar) som ännu ett steg mot en utveckling där folk slipper bli diskriminerade p.g.a. sin könsidentitet. Med anledning av det här kommer jag så småningom att ha med rätten för tonåringar (12-17-åringar) att välja ett könskonträrt namn (efter vårdnadshavares godkännande) när jag i senare rapporter bedömer politiska partiers HBT-vänlighet. Inte bara för vuxna som hittills.

Stödjer Moderaterna Patent- och registreringsverkets tolkning av att namnlagen ska vara könsneutral för 12-17-åringar (om både barnet och dess vårdnadshavare vill det)?


Uppdatering 1.

Åldersgränsen för juridiska könsbyten och "könsbytesoperationer bör sänkas.

Jag vill förtydliga att jag inte kommer ha med en könsneutral namnlag för 12-17-åringar i den rapport jag planerar publicera sommaren 2013. Inte bland "nya HBT-reformer" eftersom reformen redan är genomförd, om än i praxis. Själva lagen är redan könsneutral.

Jag har resonerat likadant när det gäller könsneutral namnlag för vuxna efter regeringsrättens dom hösten 2009. Men i mina rapporter i samband med Stockholm Pride 2007-2009 hade jag med "könsneutral namnlag för transpersoner" bland "nya HBT-reformer." Det enda som skulle kunna påverka partiernas poäng i min HBT-rapport 2013 är om något av dem (kanske Sverigedemokraterna) skulle förklara att de är för att i lag förtydliga att namnlagen inte ska vara könsneutral alternativt att de accepterar den är könsneutral för vuxna men inte för barn 12-17 år (med vårdnadshavaraes godkännande).

Viktigt borgerliga regeringen snabbt startar utredning om åldersgränsen för juridiska könsbyten.

Jag skulle också kunna ha med att tonåringar (med vårdnadshavares godkännande) ska få byta kön juridiskt. Men där blir det problematiskt. Socialstyrelsen föreslog i sin utredning 2010 av könstillhörighetslagen ett utredande av åldersgränsen till 16 år. Men jag tycker själv det känns godtyckligt att maila Moderaterna, Socialdemokraterna etc. och kräva de ska acceptera att 16-åringar fritt ska få byta kön juridiskt för att få full poäng i mina rapporter, däremot ska de kunna neka 15-åringar samma möjlighet.

Precis som när det gäller informationsplikten för hiv-positiva har jag omvärderat vad jag tycker om att barn ska få byta kön juridiskt. Läkare som är emot att barn ska få genomgå "könsbytesoperationer" brukar konstatera att barns kroppar är färdigutvecklade först i 16-årsåldern men en sänkning till den åldern skulle nog leda till få medicinska problem. Och när det gäller juridiska rättigheter är det ju ännu enklare att sänka åldersgränsen eftersom det är enkelt att "byta igen" om tonåringen senare ångrar sig. Jag kan alltså redan nu konstatera att en sänkning av åldersgränsen för juridiska könsbyten är lämplig, om det ska bli 16 år eller någon annan åldersgräns är svårt att avgöra. Samma sak gäller för "könsbytesoperationer" av barn (om barnet, vårdnadshavarna och läkaren är ense, om någon av dem inte accepterar det ska operationen inte få genomföras ) Men egentligen krävs det en utredning av det, jag hoppas den borgerliga regeringen så snabbt som möjligt tillsätter en sådan som de lovat i regeringsförslaget om en ny könstillhörighetslag. Definitivt för riksdagsvalet 2014.

Uppdatering 2.

Fascim, kommunism och islamism har bara lett till förföljelse.

Kristdemokratiska ungdomsförbundets (kdu) ordförande Aron Modig blir idag intervjuad i Dagens Nyheter om hans resa till kommunistdiktaturen där han blev inblandad i en bilolycka och sedan förhörd och kvarhållen av regimen.  Ni som följer min blogg vet att jag definitivt inte gillar kdu, som är ännu mer konservativa inom HBT-politiken än Kristdemokraterna. När jag kontaktade partier och ungdomsförbund 2009 om vad de tycker om en könsneutral namnlag var kdu ensamma om att vara emot reformen. T.o.m. Sverigedemokraterna var mer "liberala" än kdu eftersom sd "tvekade" om det var rätt att vuxna fritt ska få välja könskonträra namn. Medan kdu var emot det om än att de förklarade att de inte vill avskaffa reformen.

Trots det förtjänar kdu och andra som ger stöd år oppositionen på Kuba en eloge för det. Fördelen med demokratier som Sverige, USA och andra länder är att folk kan fritt kritisera konservativa politiker och rösta bort dem. Samma möjlighet har folk på Kuba aldrig fått när det gäller landets kommunistiska regim. Att delar av vänstern (även inom HBT-rörelsen bl.a. sångaren Jan Hammarlund) försöker bagatellisera det är faktiskt skamligt. Totalitära ideologier som fascism, kommunism och islamism har bara orsakat förtryck och förödelse.


Uppdatering 3.

Vänsterpartiet har som första parti svarat efter att jag mailat dem, v stödjer nuvarande policy att barn 12-17-åringar ska få välja könskonträra namn (med vårdnadshavares godkännande).