HBT-kultur. Tvåkönad - Maja Bondestam.

Egentligen var det av en slump jag hittade den här boken på Malmö stadsbibliotek. Letade egentligen efter en annan men i sökandet konstaterade jag att Tvåkönad - studier i den svenska hermafroditens historia (2010) av Maja Bondestam möjligen har en koppling till HBT-kulturen. Med betoning på ordet möjligen.

För med all respekt för intersexuella (människor som har otydligt biologiskt kön), som ofta har en svår situation för övrigt, så är de en annan grupp än HBT. Eller i alla fall en del av dem. För visst hör kön, intersexualitet och könsidentitet ihop. Och kopplingarna till sexuell läggning är givetvis också där, vilket kön vi har "sexuellt begär till" definierar oss som homo, hetero eller bi. Eller inget av det om vi vill undvika kategorier.

Jag är glad att jag lånade boken. För den är intressant. Den berättar om attityder till kön och könsidentitet. Från antiken och framåt. Och gör det utan att det blir för tillkrånglat och akademiskt.

Teorier om tre kön bland växter.

Carl von Linné spelar en viktig roll i boken. Hans berättelser och indelningar av växter har haft betydande påverkan på andra biologer efteråt. Det konstateras att Linné till viss del var konventionell och påverkad av sitt samhälle, manlig heterosexualitet var normen. Men det avslöjas också att till vissa delar var Linné öppen och "queer" när han resonerar. Växter kan ha både ståndare och pistiller. Och Linné framförde teorier om tre kön bland växter. Det orsakade givetvis ramaskri bland en del andra. Den tyske naturforskaren Johann Georg Siegesbeck framförde på 1700-talet följande.

Den kyska ungdomen borde skyddas från Linnés sexualevangelium som ägde liderliga drag: flera ståndare eller män hade en gemensam pistill eller hustru o.s.v..... Vem kunde någonsin inbilla sig att ´den Allsmäktige Guden´ skulle inrätta ett sådant virrvarr - eller snarare sådant skamligt horeri - för att fortplanta växterna.

Paralleller med debatten idag från kd-politiker.

Fram till 1700-talet var det främst domstolar - och präster - som bekymrade sig för människor som inte tydligt biologiskt tillhörde det ena eller andra könet. Men människor med "otydliga" kroppar hade i många fall möjlighet att påverka processen - om de var envisa nog. I slutet av 1700-talet blir det dock mer fokus på bl.a. fortplantningsförmågan. Till förmågan att skaffa barn. Från Jonas Kiernanders Utkast till Medicinal-lagfarenheten.

Han är tydlig med att kroppens tvetydighet ska skötas av experter och inte hermafroditerna själva. ´De böra ej tillåtas, att sjelfwa få wälja sig kön´.

Det är nästan oundvikligt att dra en parallell till debatten 2011 där kd-politiker, Göran Hägglund, Maria Larsson m.fl. tycker det är hemskt upprörande om transsexuella själva ska byta kön juridiskt utan att bli steriliserade.

Fokus flyttas till vem "hermafroditer" har sex med.

På 1800-talet blir det skifte i attityder mot "hermafroditer". Läkare blir centrala i att definiera folk från gruppen. Fokus flyttas från "hermafroditers" kroppar till vem de har sex med. De accepteras om de betraktas ha sex med någon av motsatt kön, men definitivt inte med någon av samma kön. Den välkände homosexuelle franske filosofen Michael Foucault (som blev känd på 1970-talet) citeras.

Tillsammans gör det här att boken har tydliga kopplingar till debatten om homosexuella, bisexuella och transpersoner. Även om fokus är på intersexuella (hermafroditer) berättar den också en del om HBT-personers historia. Eller för den delen att vara människa. För alla människor måste relatera till sexuell läggning och könsidentitet. Oavsett om vi accepterar någon identitet eller inte.

Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.