måndag 3 oktober 2011

Vill m förbättra HBT-personers skydd mot diskriminering?


Jag har idag mailat Moderaterna om vad de tycker om förslaget att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla diskrimineringsgrunder i lagen. Orsaken till att jag just nu mailar m är att en formulering från partistyrelsen (som en kommentar till en motion inför partiets stämma) skulle kunna tolkas som att de är för ett generellt krav när det gäller förebyggande av diskriminering. Men det kan givetvis också bara vara en slarvig formulering från partistyrelsens sida.


I det här mailet

Riktar jag en fråga till Moderaterna om partiet nu, precis som Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, är för att ge alla diskrimineringsgrunder i lagen ett likvärdigt skydd när det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering.

Till Moderaternas stämma 20-23 oktober har i motion 20 lämnats yrkanden med koppling till lagarna mot diskriminering och kränkande särbehandling. Moderaternas partistyrelse framför bl.a. följande som en kommentar till motionen. Från Propositioner 2011 sid 382.

"Utöver arbetsmiljölagens bestämmelser finns ett särskilt skydd i diskrimineringslagen mot kränkningar som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt dessa regler är en arbetsgivare skyldig att utreda påstådda trakasserier och vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Arbetsgivaren ska också agera förebyggande. Om arbetsgivaren inte fullgör sitt ansvar kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som kränkts. Diskrimineringslagstiftningen har nyligen utretts och förändrats för att stärka skyddet mot diskriminering."

När det gäller "arbetsgivaren ska också agera förebyggande" riktas dock det kravet idag bara för diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. Inte för övriga diskrimineringsgrunder i lagen.

Ska jag tolka partistyrelsens svar som att Moderaterna nu, precis som sina borgerliga kolleger i Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, är för att skyddet ska vara likvärdigt för de olika diskrimineringsgrunderna i lagen? Alltså det som två utredningar redan har föreslagit. Det handlar då inte om vad m tycker om de lagtekniska detaljerna (det får givetvis avgöras senare) utan om principen att grupperna ska ha likvärdigt skydd när det gäller förebyggande åtgärder inom arbetsmarknaden och utbildningsväsendet.

Bifogar fakta om vad som hänt med ärendet "förebyggande åtgärder mot diskriminering" de senaste åren.

Mvh

Bengt Held
Malmö



Fakta:

I Diskrimineringskommitténs rapport 2006 var alla riksdagspartiernas representanter ense om att arbetsgivare bör vara skyldiga att ägna sig åt aktiva åtgärder för alla typerna av diskriminering i lagen. Redan 1 januari 2009 så slogs de olika lagarna mot diskriminering ihop till en gemensam lag, men när det gäller arbetet med aktiva åtgärder ville den borgerliga regeringen först utreda hur effektivt lagarna hittills fungerat. Hittills har inga arbetsgivare haft någon skyldighet att jobba med aktiva åtgärder och program när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Här betyder utredningsförslaget ett tydligare skydd.

Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sin rapport 2 februari 2010. Den föreslår att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bli skyldiga att förebygga diskriminering även när det gäller sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder. Idag är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder.

I ett pressmeddelande våren 2011 framförde Statskontoret bl.a. följande om den utredning som lämnades till regeringen..

"Statskontoret har på uppdrag av regeringen undersökt effekterna av bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen (2008:567) och i motsvarande bestämmelser enligt de numera upphävda lagarna mot diskriminering"

Nu har alltså tre utredningar behandlat lagen om aktiva åtgärder. Nästa steg är att den borgerliga regeringen ska skicka ut det konkreta förslaget (utredning 2) på remiss. Utredningsförslaget är att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga ägna sig åt aktiva åtgärder åt alla sju grunderna i lagen mot diskriminering.

Sex riksdagspartier, Socialdemokraterna, Mlljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, är för att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att bedriva aktiva åtgärder när det gäller alla sju grunderna i lagen mot diskriminering. Även fackliga organisationerna TCO. LO och SACO är positiva till förslaget.


Uppdatering 1.

HBT-familjers ekonomi i matematiken i skolan.

Svenska Dagbladet har en ny artikel om sex- och samlevnad i skolan.
Sex på religionslektionen eller hbt-frågor på matten? I höst får Sveriges ämneslärare nya utmaningar när sex- och samlevnadsfrågor får större plats i schemat. Eleverna är positiva, men bland lärare finns en viss oro för den nya uppgiften.
Några exempel från Skolverkets material.
Idrott: Gör dansundervisningen könsneutral, diskutera till exempel vem som ska föra och varför. Diskutera könsuppdelningen, varför är vissa idrotter könsuppdelade där fysisk styrka är helt oviktigt.

Matematik: I räkneexempel bör man utveckla vilka och vad som används som underlag, t.ex. en regnbågsfamilj när man räknar på bolån, aktuella klamydiasiffror i statistikuppgifter, eller hur föräldraförsäkringen slår beroende på vem som tar ut föräldraledigt.

Samhällskunskap/historia: HBT-personers liv och rättigheter i olika länder och genom tiderna. Kvinnors kamp för lika rättigheter genom tiderna, eller hur synen på sexualitet har ändrats genom åren.

Naturkunskap: Kondomkonst, man avdramatiserar kondomen genom att t.ex. göra figurer av gips och gå igenom kemiska reaktioner. Diskutera olika aspekter av kön, och de stora variationerna inom biologiskt kön.
Om det här verkligen får genomslag på skolorna är det givetvis mycket positivt.


Uppdatering 2.

Odell något mer HBT-negativ än Hägglund men båda är konservativa.

Mats Odell har idag meddelat en presskonferens att han blir motkandidat till Göran Hägglund som ordförande för Kristdemokraterna. De politiska skillnaderna mellan dem ska inte överdrivas. Båda tillhör den heteronormativa, konservativa "mainstreamfalangen". Odell fick på presskonferensen frågan om vad han tycker om att kd var närvarande vid Stockholm Pride i år. Han sa att det var inget problem men betonade dels att partiet inte var med i paraden (kan tolkas som att han inte tycker de ska vara det nästa år heller) och att kd i Stockholm var arrangörer av evenemanget.

Snarare är det nyanser som skiljer dem åt. Det är ingen slump att medan de som i Svenska Dagbladet häromdagen hade en debattartikel mot Hägglund var många från den homofientliga falangen i partiet. När ett 40-tal andra kd-politiker idag har en debattartikel i SvD där de försvarar Hägglund som ordförande är det en del som är från den HBT-vänliga falangen.

Mitt tips är att med Odell som ordförande skulle kd bli (ännu) mindre benäget att kompromissa med andra borgerliga partier om nya HBT-reformer. Han kommer nog också att tydligare än Hägglund försöka bromsa den interna processen att försöka få partiet mindre HBT-negativt. Men viktigt att komma ihåg är också att Odell har liten chans att vinna mot Hägglund om det bara blir de två som kandiderar. Skulle det blir fler kandidater kan resultatet av processen bli mer osäkert.


Uppdatering 3.

Marcus Birro - värre än någonsin.

Man trodde att man hade slutat förvåna sig över Marcus Birro. Men det senaste dramat måste överträffa det mesta.

1. Hur skulle en sådan offerinriktad människa som Marcus Birro få för sig att han skulle klara en enda dag att vara pressad av journalister och andra partier? För att inte tala om flera år som ordförande. Han hade gråtit ut varje dag till en början. För den kritik som riktatas mot honom hittills är en västanfläkt mot det som varje partiordförande måste acceptera, igen och igen.

2. Han vill kandidera som ordförande för kd. Ska man gå ut med det offentligt gäller det att vara seriös. Hur seriöst är det att avstå från kandidaturen därför att han förlorar ett välbetalt TV-jobb? Hans första reaktion borde vara "det här var tufft men givetvis är kandidaturen viktigare för mig än något TV-jobb".

3. Marcus Birro tror, på allvar, att han skulle kunna leda ett nyhetsinriktat program med inbjudna politiker från diverse partier och samtidigt kandidera som ordförande för ett parti. Han skulle alltså med trovärdighet kunna pressa Håkan Juholt (s) som gäst när alla vet att han själv hoppas inom någon månad leda ett annat parti.

4. Trots att han kallar sig kristen och låtsas vara from kallar han tidigare medarbetare för "jävla idioter".

Birro satte sig på för många stolar och gapade över för mycket. Att han förlorar båda sakerna känns som någon typ av rättvisa. Att han lärt sig något av det här betvivlar jag dock.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar