Transnegativt motionsförslag till Folkpartiets kongress.

I måndags kommenterade jag här på bloggen några HBT-relaterade motionsförslag till Folkpartiets landsmöte 14-16 oktober. Sådana som var relaterade till lagen om juridiska könsbyten. Här tipsar jag om några andra motioner.

Riksdagsledamoten Barbro Westerholm m.fl. har lämnat en motion (F44) med bl.a. följande förslag.

att Folkpartiet ska verka för att behandling ska kunna ges även till personer som har ospecificerad könsidentitetsstörningoch inte vill genomgå en fullständig könskorrigering

Förslaget får bifall från partistyrelsen med följande motivering.

Partistyrelsen menar att det finns mycket som talar för Socialstyrelsens förslag, som också har varit ute på remiss och fått ett positivt mottagande. I fråga om lagstiftningen anser partistyrelsen det självklart att lagens utformning inte ska lägga hinder i vägen för medicinskt befogade insatser till patienter endast för att en viss diagnosbestämning inte används.

Problem med gamla skol- och arbetsintyg.

Barbro Westerholm m.fl. föreslår i en annan motion (F45) bl.a. följande.

att Folkpartiet ska verka för att det allmänna ska vara skyldigt att utfärda nya intyg (till exempel skolbetyg och arbetsintyg) i de nya personuppgifterna till transpersoner som bytt juridisk könstillhörighet

Folkpartiets partistyrelse yrkat att den här delen av motionen ska anses besvarad med följande motivering.

Det framstår inte som möjligt att helt och fullt lösa dessa komplikationer på ett tillfredsställande sätt. Åtminstone inte lagstiftningsvägen – även andra vägar bör övervägas, som exempelvis möjligheten att utfärda notariserade intyg som ersättning för betyg eller liknande dokument.

När det gäller sådana intyg som utfärdats av det allmänna eller som följer av lag eller förordning att utgivaren är skyldig att utfärda är det redan sedan tidigare Folkpartiets mening att dessa i möjligaste mån ska kunna utfärdas på nytt, till samma person med nytt personnummer och namn efter ett könsbyte.

Fp-politiker lämnar transnegativ motion.

Det är mycket ovanligt idag att det lämnas HBT-negativa motioner till HBT-vänliga partiers kongresser. Men Andreas Holmberg (bilden), som av någon orsak kallar sig liberal och är med i Folkpartiet, har lämnat en transnegativ motion (F46) med två yrkanden.Andreas Holmberg var för övrigt även emot en könsneutral äktenskapslag. Alla fp:s närvarande ledamöter röstade dock för det i riksdagen.

1. att landsmötet uttalar: ”Att en person som kan föda barn inte får registrera sej som ’man’ strider inte nödvändigtvis mot liberalismens idé eller tron på allas lika värde, och kan inte heller rimligen betecknas som ’tvångssterilisering’, så länge ingen tvingas ’byta kön’.”

2. att partistyrelsen ges i uppdrag att se över partiets hbtpolitik, speciellt beträffande så kallade könsbyten/könskorrigeringar/ könskonfirmeringar, så att den inte genom omgörning av könsbegrepp och namnlag med mera blir självförgörande och slår undan benen för partiets jämställdhetspolitik

Andreas Holmberg synnerligen ensam om sitt resonemang bland fp-politiker.

Andreas Holmberg har framfört den här typen av argumentation i diverse kommentatorsfält, även på den här bloggen. Jag vill förtydliga att han nog är synnerligen ensam bland fp-politiker att ha de här attityderna men publicerar trots det hans resonemang, främst som kuriosa.

För att alls kunna tala om jämställdhet mellan män och kvinnor – och utvärdera till exempel medicinsk eller lönemässig utveckling på området – måste vi ha någotsånär begripliga och gemensamma uppfattningar om vad ”män” och ”kvinnor” innebär. (Privat får man naturligtvis uppträda och benämna sej hur man vill.) Att könsbestämningen inte alltid bör ses som relevant innebär inte att den alltid är oviktig. Att människor kan födas med missbildningar eller outvecklade organ av olika slag – och att även könskirurgi, och ibland korrigering av tidigare könskirurgi, därför kan behövas – innebär inte automatiskt att ett socialliberalt parti eller samhälle måste acceptera och bekräfta alla föreställningar om ”att vara född i fel kropp” eller om tre, fyra eller fler olika kön.

Tvärtom kan ett förnekande av genitaliernas relevans för könsbestämningen medföra ett olyckligt återupplivande av gamla könsstereotyper om hur en ”riktig” man respektive kvinna är. Om inte ens barnafödande bevisar att en person är kvinna, måste ju i stället sekundära könskaraktäristika (som kroppsbehåring och/eller röstläge) tillmätas ökad vikt, ja, rent mentala egenskaper (så kallade manhaftighet eller kvinnlighet). Eller också görs könsbegreppet rent subjektivt – utgående ifrån hur personen upplever sej – och lär då i förlängningen uppfattas som meningslöst juridiskt.

Frågans vikt underskattas ofta med hänsyn till det relativt ringa antalet ”könsbyten”. Men om en enda man enligt Folkpartiet föder barn, förutsätter det antingen ett mirakel eller att den allmänna definitionen av man respektive kvinna gjorts om så radikalt att det förtjänar kallas kultur- eller queerrevolution. Och det riskerar att misskreditera och försvåra övrigt liberalt hbt-arbete och i synnerhet arbetet för jämställdhet mellan könen. En man måste få vara känslig och ”feminin” utan att därför misstänkas vara något annat än man. En kvinna måste få vara stark och ”manhaftig” utan att fördenskull misstänkas vara något annat än kvinna. Och den som bär och föder ett barn är dess mor, inte dess far.

F.ö. torde både homo- och heterosexuella vara överens om könets relevans i könsliv och familjebildning. Endast så kallade bisexuella torde anse det som fördomsfullt och enkelspårigt att önska att det biologiska och det juridiska könet (inklusive namnet) på dem man får att göra med sammanfaller så gott det sej göra låter.

Partistyrelsen "tar avstånd" från en del formuleringar i motionen.

Dessbättre yrkar partistyrelsen tydligt avslag på motionen.

Avslutningsvis har partistyrelsen alltså att yttra sig över motion F46. Som kan utläsas av texten ovan delar inte partistyrelsen motionärens synsätt när det gäller transpersoner och tar avstånd från vissa i motionen förekommande formuleringar.

Som liberalt parti upprepar vi ofta att liberalismen utgår från individen. Det blir tydligt i det här sammanhanget. Partistyrelsen kan inte på några villkor instämma i att transpersoner skulle utgöra ett hot mot en liberal jämställdhetspolitik. Vidare finns det ingen rimlig anledning att hävda att ökade möjligheter för till exempel transsexuella att få erkännande för en djupt känd könsidentitet skulle påverka andra människors syn på sin egen könsidentitet. Trygga och fördomsfria människor känner sig knappast hotade av att andra människor tillåts sätta ord på sin egen identitet.

Partistyrelsens svar kan tyckas vara diplomatiskt men för er som inte noga följer kongresshandlingar inom partierna kan jag avslöja att det är mycket ovanligt att en partistyrelse argumenterar att den "tar avstånd från vissa i motionen förekommande formuleringar.". Men här är det befogat.

Andreas Holmberg har en blogg, bor i Bollnäs och är engagerad i kristna samfundet EFS och var på plats 8 på Folkpartiets kommunfullmäktigelista i hans hemkommun 2006.. Han driver även en annan blogg, Queerretorik, som raljerar om transsexuellas ofta svåra situation. Han har även ställt en fråga om "könsbyten" vid ett möte med barn- och ungdomsnämnden i Bollnäs.

I en tredje och sista bloggpost om motioner till Folkpartiets landsmöte ska jag kommentera bl.a. förslag om att utreda ett avskaffande av informationsplikten för hiv-positiva.


Uppdatering 1.

Sverigedemokraternas ordförande, Jimmie Åkesson, kommenterar evenemanget med riksmötets öppnande imorgon. Har han invändningar emot att man blandar ihop politik och religion? Något som är en legitim debatt givetvis, jag är själv kritisk emot att ett besök i en kyrka är en del av riksmötets öppnande 2011 även om jag inte bedömer det vara en av de viktigaste sakerna inom politiken att avskaffa den ceremonin.

Därför gör det mig illa berörd att man idag valt att återigen politisera gudstjänsten i samband med riksmötets öppnande genom att upplåta delar av gudstjänsten åt att låta en imam och en rabbin predika inför församlingen.

Ni som följer min blogg vet att jag ofta kritiserar muslimska samfunds homofientlighet. Men det är något udda med Åkessons resonemang. Att en präst deltar i ett engagemang vid riksmötets öppnande är, enligt Åkesson, inte någon "politisering". Trots att många människor i Sverige 2011 är ateister eller agnostiker. Men när en imam eller rabbin medverkar då blir det en "politisering". En del bloggare försöker nu få det till att Åkesson även ogillar att rabbinen är med. Men mycket kan man kritisera sd för, antisemiter är de inte idag. Rabbinen hänger med av slentrian, för givetvis är det imamen som sd-politikerna har problem med.

Det här påminner om debatter på 1990-talet. När samkönade par som höll varann i hand på stan och kysste varann fick frågan "varför de måste provocera" medan olikkönade par aldrig fick sådana kommentarer.

Den här typen av resonemang blir också tydligt när företagsstyrelser ska bedömas (ni som följer min blogg vet att jag är emot varje typ av kvotering men det är en annan debatt). Om det är 80 % kvinnor i en styrelse då blir det ett "kvinnoföretag". Men om det är 80 % män i en bolagsstyrelse blir det inte något "mansföretag". Det blir ett företag. Det är först när några bryter mot normen som det enligt vissa blir "politiserat".

Det som är norm är, för vissa, sällan politiskt. Ännu 2011.

Uppdatering 2.

Även Dagens Nyheter rapporterar om sd:s "protest" mot att en imam är med vid den interreligiösa ceremonin i Storkyrkan i Stockholm. Att även folk från den homofientliga falangen inom kd nu protesterar är inte förvånande.

Idag håller Danmark parlamentsval. Jag har tidigare här på bloggen, som liberal, förtydligat att jag hoppas den nuvarande borgerliga regeringen (med stöd av främlingsfientliga Dansk folkeparti) förlorar valet. Inte trots att jag är liberal, utan därför att jag är socialliberal.

Uppdatering 3.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) läste idag upp regeringsförklaringen för riksdagen. Den innehöll inte explicit något om HBT-rättigheter. Däremot möjligen indirekt med följande kommentar.

Den oerhörda tragedi som drabbade vårt broderland Norge den 22 juli måste ge oss ny kraft att arbeta för öppenhet och tolerans i våra samhällen, samtidigt som varje form av extremism måste motverkas.

Fredrik Reinfeldt var 2006 först i världen med att ha med HBT i en regeringsförklaring men därefter har det varit frånvarande som tema. Nederländernas regering 2007 var den andra regeringen att ha med HBT och har också haft det i regeringsförklaringar efteråt.